<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wiki.guldforum.se/w/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=194.218.6.242</id>
	<title>GuldWiki - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wiki.guldforum.se/w/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=194.218.6.242"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.guldforum.se/w/index.php/Special:Bidrag/194.218.6.242"/>
	<updated>2026-10-28T06:54:08Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.43.6</generator>
	<entry>
		<id>https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Impregnering&amp;diff=14143</id>
		<title>Impregnering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Impregnering&amp;diff=14143"/>
		<updated>2013-05-07T06:30:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;194.218.6.242: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Impregnering&#039;&#039;&#039; är en metod för att ge ett material större motståndskraft mot [[fukt]] och/eller eld. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Trä==&lt;br /&gt;
Impregneringen av trä sker ofta i en trycksatt tub ([[autoklav]]), där impregneringsvätskan tränger in i [[splintved|splintdelen]] av virket. Tidigare använde man [[kreosot]] och andra farliga vätskekombinationer ofta med [[arsenik]]innehåll. Dessa förbjöds [[2004]]. De nuvarande vätskorna är mindre toxiska, men inte ofarliga så verksamheten bedrivs med stora skyddsåtgärder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det går också att tryckimpregnera med [[linolja]]. Virke som tryckimpregnerats med linolja är ett alternativ till det arsenikimpregnerade virket. Det är beständigt mot fukt och röta, spricker inte och kan målas utan att grundfärgas. Nackdelen är priset - nästan 50 procent dyrare än för traditionell impregnering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Trä kan även impregneras med hjälp av en kisellösning &amp;lt;ref&amp;gt;http://www.sioo.se/docs/Sioo-impregnering-08-06.pdf&amp;lt;/ref&amp;gt;. Det finns idag förutom ytimpregnering med kisellösningar även metoder för att kiselbehandla virke med full inträngning in till kärnan&amp;lt;ref&amp;gt;{{webbref|titel=Allt fler alternativa träskydd|url=http://www.woodnet.se/Nyheter/Allt-fler-alternativa-traeskydd}}&amp;lt;/ref&amp;gt;.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Impregnering sker också naturligt hos bl.a [[tall]]ar, när barken skadas. Trädet fyller då splintveden med kåda, för att skydda sig mot [[parasit]]angrepp. Detta fenomen utnyttjades tidigare för framställning av extra motståndskraftigt virke, och för ved att bränna [[trätjära]] av. Man valde då gärna träd med stor andel splintved, vars stammar skalades med en barkspade så högt man nådde. Bara en smal remsa bark lämnades, så att trädet kunde hålla sig vid liv, och fick stå så något eller några år innan det avverkades. &amp;lt;ref&amp;gt; Var virket bättre förr?: En orientering om traditionellt svenskt virkeskunnande. Nordiska Museet &amp;amp; Riksantikvarieämbetet, Uddevalla 1985 (ISBN 91-7108-208-5) s. 43 ff.&amp;lt;/ref&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Tyg==&lt;br /&gt;
Man impregnerar också [[tyg]] för att hålla fukt ute. Den typen av impregnering görs genom ytbehandlig eller genomfuktning. Impregnering av tyger har minskat sedan amerikanen [[W L Gore]] uppfann [[Gore-Tex]], ett tyg som håller fukt ute och samtidigt ändå ventilerar bort fukt från till exempel människokroppen. Plagg med vattenskyddande tyg behöver ofta impregneras ändå beroende på hur tyget applicerats. Det finns nu flera konkurrerande produkter till Gore-Tex på marknaden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Källor==&lt;br /&gt;
&amp;lt;references/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Material]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Textilier]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Trä]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>194.218.6.242</name></author>
	</entry>
</feed>