GuldWiki - Användarbidrag [sv]

Kategori:Kemimallar

2026-02-16T15:38:43Z

Dan Olsson: Ersatte sidans innehåll med "Kemi —"

[[Kategori:Vetenskapsmallar|Kemi]]
[[Kategori:Kemi|—]]

Tandguld

2026-02-16T15:18:01Z

Dan Olsson:

{{Källor|datum=2011-08}}
[[File:Tajikistan gold teeth.jpg|miniatyr|En kvinna med guldtänder.]]

'''Tandguld''' är [[tandprotes]]er i [[guld]]. Guld är ett av de material som först användes till tandproteser, och även om det delvis har trängts ut av andra material, förekommer det fortfarande av kosmetiska skäl samt på vissa indikationer. Fördelarna med guld som fyllnadsmaterial är att det går att göra väldigt tunt, är resistent mot syra samt är hållbart.

[[Kategori:Guld]]
[[Kategori:Tandvård]]

Huvudsida

2026-02-16T13:42:32Z

Dan Olsson:

[[File:Stringer156 nugget.jpg|thumb|Stringer156 nugget]]

==Hej alla guldvasknings intresserade.==

Detta GuldWiki är skapat av Guldforum.se som ett komplement och uppslagsverk till guldforumets medlemmar och gäster. 
Här finns förklaringar på utrustning och hur man gör när man prospekterar efter guld och andra mineraler.

/''teamet bakom Guldforum.se''

Vad har vi att erbjuda för kvällsläsning idag?
{{spaltstart}}
* [[Prospektering|Prospektering]]
* [[Geologi|Geologi]]
* [[Bergarter|Bergarter]]
* [[Mineral|Mineral]]
* [[Växter|Växter]]
* [[Utrustning|Utrustning]]
* [[Istiden|Istiden]]
{{spaltbryt}}
* [[Ädelsten]]
* [[Diamant]]
* [[Rubin]]
* [[Safir]]
* [[Smaragd]]
* [[Bergkristall]]
{{spaltbryt}}
* [[Gruvdrift]]
* [[Lista över gruvor i Sverige]]
* [[Ädelfors_guldgruva|Ädelfors Guldgruva]]
* [[Långban]]
* [[Guldrushen i Kalifornien]]
{{spaltslut}}

Information om hur wiki-programvaran används finns i [//meta.wikimedia.org/wiki/Help:Contents användarguiden].

== Att komma igång ==

* [//www.mediawiki.org/wiki/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]
* [//www.mediawiki.org/wiki/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]
* [https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-announce MediaWiki release mail list]

Huvudsida

2026-02-16T13:41:51Z

Dan Olsson:

<<search>>

[[File:Stringer156 nugget.jpg|thumb|Stringer156 nugget]]
==Hej alla guldvasknings intresserade.==

Detta GuldWiki är skapat av Guldforum.se som ett komplement och uppslagsverk till guldforumets medlemmar och gäster. 
Här finns förklaringar på utrustning och hur man gör när man prospekterar efter guld och andra mineraler.

/''teamet bakom Guldforum.se''

Vad har vi att erbjuda för kvällsläsning idag?
{{spaltstart}}
* [[Prospektering|Prospektering]]
* [[Geologi|Geologi]]
* [[Bergarter|Bergarter]]
* [[Mineral|Mineral]]
* [[Växter|Växter]]
* [[Utrustning|Utrustning]]
* [[Istiden|Istiden]]
{{spaltbryt}}
* [[Ädelsten]]
* [[Diamant]]
* [[Rubin]]
* [[Safir]]
* [[Smaragd]]
* [[Bergkristall]]
{{spaltbryt}}
* [[Gruvdrift]]
* [[Lista över gruvor i Sverige]]
* [[Ädelfors_guldgruva|Ädelfors Guldgruva]]
* [[Långban]]
* [[Guldrushen i Kalifornien]]
{{spaltslut}}

Information om hur wiki-programvaran används finns i [//meta.wikimedia.org/wiki/Help:Contents användarguiden].

== Att komma igång ==

* [//www.mediawiki.org/wiki/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]
* [//www.mediawiki.org/wiki/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]
* [https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-announce MediaWiki release mail list]

Huvudsida

2026-02-16T12:53:39Z

Dan Olsson:

[[search]]

[[File:Stringer156 nugget.jpg|thumb|Stringer156 nugget]]
==Hej alla guldvasknings intresserade.==

Detta GuldWiki är skapat av Guldforum.se som ett komplement och uppslagsverk till guldforumets medlemmar och gäster. 
Här finns förklaringar på utrustning och hur man gör när man prospekterar efter guld och andra mineraler.

/''teamet bakom Guldforum.se''

Vad har vi att erbjuda för kvällsläsning idag?
{{spaltstart}}
* [[Prospektering|Prospektering]]
* [[Geologi|Geologi]]
* [[Bergarter|Bergarter]]
* [[Mineral|Mineral]]
* [[Växter|Växter]]
* [[Utrustning|Utrustning]]
* [[Istiden|Istiden]]
{{spaltbryt}}
* [[Ädelsten]]
* [[Diamant]]
* [[Rubin]]
* [[Safir]]
* [[Smaragd]]
* [[Bergkristall]]
{{spaltbryt}}
* [[Gruvdrift]]
* [[Lista över gruvor i Sverige]]
* [[Ädelfors_guldgruva|Ädelfors Guldgruva]]
* [[Långban]]
* [[Guldrushen i Kalifornien]]
{{spaltslut}}

Information om hur wiki-programvaran används finns i [//meta.wikimedia.org/wiki/Help:Contents användarguiden].

== Att komma igång ==

* [//www.mediawiki.org/wiki/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]
* [//www.mediawiki.org/wiki/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]
* [https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-announce MediaWiki release mail list]

Huvudsida

2026-02-16T09:34:17Z

Dan Olsson: /* Hej alla guldvasknings intresserade. */

[[File:Stringer156 nugget.jpg|thumb|Stringer156 nugget]]
==Hej alla guldvasknings intresserade.==

Detta GuldWiki är skapat av Guldforum.se som ett komplement och uppslagsverk till guldforumets medlemmar och gäster. 
Här finns förklaringar på utrustning och hur man gör när man prospekterar efter guld och andra mineraler.

/''teamet bakom Guldforum.se''

Vad har vi att erbjuda för kvällsläsning idag?
{{spaltstart}}
* [[Prospektering|Prospektering]]
* [[Geologi|Geologi]]
* [[Bergarter|Bergarter]]
* [[Mineral|Mineral]]
* [[Växter|Växter]]
* [[Utrustning|Utrustning]]
* [[Istiden|Istiden]]
{{spaltbryt}}
* [[Ädelsten]]
* [[Diamant]]
* [[Rubin]]
* [[Safir]]
* [[Smaragd]]
* [[Bergkristall]]
{{spaltbryt}}
* [[Gruvdrift]]
* [[Lista över gruvor i Sverige]]
* [[Ädelfors_guldgruva|Ädelfors Guldgruva]]
* [[Långban]]
* [[Guldrushen i Kalifornien]]
{{spaltslut}}

Information om hur wiki-programvaran används finns i [//meta.wikimedia.org/wiki/Help:Contents användarguiden].

== Att komma igång ==

* [//www.mediawiki.org/wiki/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]
* [//www.mediawiki.org/wiki/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]
* [https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-announce MediaWiki release mail list]

Typlokal

2024-08-09T15:21:38Z

Dan Olsson:

[[File:Laangban NyaSchakt v O.JPG|thumb|Långbans nya schakt. [[Långban]] i Värmland är typlokal för ett stort antal mineral.]]
En '''typlokal''' är den [[geografi]]ska, och där det är relevant, [[stratigrafi]]ska plats där en namnbärande ( på engelska "name bearing") [[typ]] av en art eller underart har fångats, samlats in eller observerats. Detta gäller inte bara levande och [[fossil|fossila]] [[organism|organismer]] utan även [[bergartsformation|bergartsformationer]] och [[mineral]].

En typlokal är således en referenslokal av högsta vetenskapligt intresse och bevarandevärde. Typlokaler regleras inte av något "regelverk" som till exempel ''[[International Commission on Zoological Nomenclature]]''.

[[Kategori:Geologi]]
[[Kategori:Systematik]]

Huvudsida

2024-08-09T15:19:19Z

Dan Olsson:

[[File:Stringer156 nugget.jpg|thumb|Stringer156 nugget]]
==Hej alla guldvasknings intresserade.==

Detta GuldWiki är skapat av Guldforum.se som ett komplement och uppslagsverk till guldforumets medlemmar och gäster. 
Här finns förklaringar på utrustning och hur man gör när man prospekterar efter guld och andra mineraler.

/''teamet bakom Guldforum.se''

Vad har vi att erbjuda för kvällsläsning idag?
{{spaltstart}}
* [[Prospektering|Prospektering]]
* [[Geologi|Geologi]]
* [[Bergarter|Bergarter]]
* [[Mineral|Mineral]]
* [[Växter|Växter]]
* [[Utrustning|Utrustning]]
* [[Istiden|Istiden]]
{{spaltbryt}}
* [[Ädelsten]]
* [[Diamant]]
* [[Rubin]]
* [[Safir]]
* [[Smaragd]]
* [[Bergkristall]]
{{spaltbryt}}
* [[Gruvdrift]]
* [[Lista över gruvor i Sverige]]
* [[Ädelfors_guldgruva|Ädelfors Guldgruva]]
* [[Långban]]
* [[Guldrushen i Kalifornien]]
{{spaltslut}}
{| class="wikitable"
! Kategorier !! Mineraler !! Gruvor
|-
| [[Prospektering|Prospektering]] || [[Ädelsten]] || [[Gruvdrift]]
|-
| [[Geologi|Geologi]] || [[Diamant]] ||[[Lista över gruvor i Sverige]]
|-
| [[Bergarter|Bergarter]] || [[Rubin]] || [[Ädelfors_guldgruva|Ädelfors Guldgruva]]
|-
| [[Mineral|Mineral]] || [[Safir]] || [[Långban]]
|-
| [[Utrustning|Utrustning]] || [[Bergkristall]] || [[Guldrushen i Kalifornien]]
|-
| [[Växter]]
|}

Information om hur wiki-programvaran används finns i [//meta.wikimedia.org/wiki/Help:Contents användarguiden].

== Att komma igång ==

* [//www.mediawiki.org/wiki/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]
* [//www.mediawiki.org/wiki/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]
* [https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-announce MediaWiki release mail list]

Mall:Kemibox

2022-02-23T14:02:56Z

Dan Olsson:

{{Faktamall
| grundstil = max-width:24em;
| överstil = background:#F8EABA;
| rubrikstil = background:#F8EABA;
| understil = background:#F8EABA;
| över = {{#if: {{{Vardagligt namn|}}}|{{{Vardagligt namn}}}|{{PAGENAME}}}}
| bild = {{#if: {{{Bild|}}}|[[Bild:{{{Bild|}}}{{!}}{{#if: {{{Bildvertikal|}}}|{{#if: {{{Bildbredd|}}}|{{{Bildbredd}}}px|200px}}|{{#if: {{{Bildbredd|}}}|{{{Bildbredd}}}px|{{#if: {{{Bild2|}}}|100px|200px}}}}}}{{!}}{{{Bildtext|}}}]]{{#if: {{{Bild2|}}}|{{#if: {{{Bildvertikal|}}}| }}[[Bild:{{{Bild2|}}}{{!}}{{#if: {{{Bild2bredd|}}}|{{{Bild2bredd}}}px|{{#if: {{{Bildvertikal|}}}|200px|100px}}}}{{!}}{{{Bild2text|}}}]]}}}}<hr>

| etikett1 = [[IUPAC-nomenklatur|Systematiskt namn]]
| innehåll1 = {{{Systematiskt namn<includeonly>|</includeonly>}}}
| etikett2 = Övriga namn
| innehåll2 = {{{Övriga namn<includeonly>|</includeonly>}}}
| etikett3 = [[Kemisk formel]]
| innehåll3 = {{{Kemisk formel<includeonly>|</includeonly>}}}
| etikett4 = [[Molmassa]]
| innehåll4 = {{#if:{{{Molmassa<includeonly>|</includeonly>}}}|{{{Molmassa}}} g/mol}} {{#if:{{{Molmassaref<includeonly>|</includeonly>}}}|{{{Molmassaref}}} }}
| etikett5 = Utseende
| innehåll5 = {{{Utseende<includeonly>|</includeonly>}}}
| etikett6 = [[CAS-nummer]]
| innehåll6 = {{{CAS-nummer<includeonly>|</includeonly>}}}
| etikett7 = [[SMILES]]
| innehåll7 = {{#if:{{{SMILES<includeonly>|</includeonly>}}}|{{{SMILES}}}}}
| rubrik8 = {{#if:{{{Densitet|}}}{{{Löslighet|}}}{{{LöslighetTemp|}}}{{{Smältpunkt|}}}{{{Smältextra|}}}{{{Kokpunkt|}}}{{{Kokextra<includeonly>|</includeonly>}}}|Egenskaper}}
| etikett9 = [[Densitet]]
| innehåll9 = {{#if:{{{Densitet<includeonly>|</includeonly>}}}|{{{Densitet}}} g/cm³}} {{#if:{{{Densitetref<includeonly>|</includeonly>}}}|{{{Densitetref}}} }}
| etikett10 = [[Löslighet]] ([[vatten]])
| innehåll10 = {{#if:{{{LöslighetOrd<includeonly>|</includeonly>}}}|{{{LöslighetOrd}}}|{{#if:{{{Löslighet<includeonly>|</includeonly>}}}|{{{Löslighet}}} g/l}}}} {{#if:{{{LöslighetTemp<includeonly>|</includeonly>}}}|({{{LöslighetTemp}}} °C)}} {{#if:{{{Löslighetref<includeonly>|</includeonly>}}}|{{{Löslighetref}}} }}
| etikett11 = [[Smältpunkt]]
| innehåll11 = {{#if:{{{Smältpunkt<includeonly>|</includeonly>}}}|{{{Smältpunkt}}} °C}} {{#if:{{{Smältextra<includeonly>|</includeonly>}}}|(''{{{Smältextra}}}'')}} {{#if:{{{Smältref<includeonly>|</includeonly>}}}|{{{Smältref}}} }}
| etikett12 = [[Kokpunkt]]
| innehåll12 = {{#if:{{{Kokpunkt<includeonly>|</includeonly>}}}|{{{Kokpunkt}}} °C}} {{#if:{{{Kokextra<includeonly>|</includeonly>}}}|(''{{{Kokextra}}}'')}} {{#if:{{{Kokref<includeonly>|</includeonly>}}}|{{{Kokref}}} }}

| rubrik13 = {{#if:{{{Huvudfara|}}}{{{NFPA704|}}}{{{LD50<includeonly>|</includeonly>}}}|Faror}}
| etikett14 = [[Risk|Huvudfara]]
| innehåll14 = {{{Huvudfara<includeonly>|</includeonly>}}}
| etikett15 = [[NFPA 704]]
| innehåll15 = {{{NFPA704<includeonly>|</includeonly>}}}
| etikett16 = [[LD50|LD50]]
| innehåll16 = {{{LD50<includeonly>|</includeonly>}}}

| under = [[SI-enhet]]er & [[Standardtryck och standardtemperatur|STP]] används om ej annat angivits
}}<noinclude>
{{Dokumentation}}
</noinclude>

Bagger 293

2022-02-23T13:29:39Z

Dan Olsson:

'''Bagger 293''' är en [[skovelhjulsgrävmaskin]] tillverkad av det tyska företaget [[TAKRAF]]. Maskinen är känd i [[Guinness Rekordbok]] som världens största landfordon. Den används i en kolgruva i [[Hambach]], [[Nordrhein-Westfalen]] i Tyskland.

Den är 225 meter lång, och väger 14 200 ton. För tillfället är det världens största skovelhjulsgrävmaskin. Systermaskinen [[Bagger 288]] hade tidigare världsrekordet.

{{raw:wiki:fordonsstub}}

[[Kategori:maskiner]][[Kategori:gruvdrift]]

Safirglas

2022-02-23T13:28:13Z

Dan Olsson:

'''Safirglas''' framställs av syntetisk [[safir]] gjord av [[aluminiumoxid]] (Al2O3), som är färglöst och när polerat genomskinligt. Safirglas används främst till [[klocka|klock]][[glas]]. Det är hårt och går endast att repa eller skära med diamant, safir eller rubin.

[[Kategori:Material]]

Liljedal

2022-02-23T12:47:56Z

Dan Olsson:

{{Ortsfakta Sverige
|ortnamn = Liljedal
|form = Småort
|slogan =
|smeknamn =
|bild =
|bildtext =
|vapen =
|landskap = [[Värmland]]
|län = [[Värmlands län]]
|kommun = [[Grums kommun]]
|församling = [[Eds församling]]
|koordinat =
|höjdläge =
|lat_g = 59 |lat_m = 15 |lat_s = 45 |lat_NS = N
|long_g = 13 |long_m = 4 |long_s= 45 |long_EW= E
|areaort = 35
|invort = 174
|invår = 2005
|täthet = auto
|grundades =
|postnummer =
|riktnummer =
|tätortskod =
|positionskarta = Värmland
|positionskartnamn = Sweden Värmland location map.svg
|karttext = Liljedals läge i Värmlands län
|fotnot =Befolknings- och arealfakta från SCB<ref>Statistik från [[SCB]]: [http://www.scb.se/MI0811 Småorter; arealer, befolkning 2005]</ref> (uppdaterad 2008-03-12)
}}
'''Liljedal''' är en [[småort]] i [[Grums kommun]] i Värmland. Samhället ligger vid [[Vänern]], strax norr om [[Säffle]].

==Glasbruk==
År [[1781]] flyttades [[glas]]tillverkningen från [[Mässvik]] till Liljedal. Under den andra hälften av 1800-talet var ''Liljedals buteljglasbruk'' det största och mesta kända i [[Sverige]] med sina 150 glasblåsare. År [[1896]], fanns tre glashyttor, ''Gammelhyttan, Mellanhyttan'' och den största, ''Sibirienhyttan''. Vid sekelskiftet 1900 fanns omkring 300 glasblåsare vid de tre hyttorna. I samband med detta började Liljedal att växa upp som ett samhälle. Arbetarbostäder byggdes, liksom en handelsbod. År 1900 byggdes en skola, och under denna tid var Liljedal som störst med ett hundratal byggnader inne i själva tätorten. År [[1889]] byggdes också det första [[missionshus|missionshuset]] av [[frikyrkorörelse|frikyrkorörelsen]].

Även om tillverkningen till större delen koncentrerades på [[butelj|buteljer]] och flaskor, så tillverkades även till exempel ljuskronor för kyrkor. År [[1828]] tillverkades omkring 300 000 flaskor vid de tre hyttorna och Liljedals glasbruk nådde positionen som Sveriges största buteljglasbruk vid årsskiftet [[1828]]/[[1829|29]]. Åren [[1907]]–[[1908]] låg Liljedals glasbruk på toppen av sin produktion med 13 000 000 buteljer. Sammanlagt har mer än 800 modeller av flaskor för [[vin]], [[whisky]], [[punsch]], [[mineralvatten]] och [[mjölk]] tillverkats i Liljedal.

Företagstekniskt och bolagsmässigt skedde redan 1896 en sammanslagning med [[Surte glasbruk]] och när även glasblåsningen [[1917]] flyttades till [[Surte]], lades Liljedals glasbruk ned. Sedan dess har samhället levt en undanskymd tillvaro. I dag finns här ett litet museum i hembygdsgården där man kan se en del av de buteljmodeller som tillverkades under glasbrukets glansdagar. Här finns också gamla fotografier och några av alla de gamla verktyg som användes vid tillverkningen. Av glasbruket finns i dag bara ruiner kvar. Man har rest en minnessten på platsen och i hembygdsgården finns också väggmålningar som beskriver en del av historien kring bruket. Liljedals storhetstid som Sveriges största tillverkare av flaskor och buteljer är vida känd. Några av de stora arbetarbostäderna finns fortfarande kvar och är än i dag bebodda.

==Övrigt==
Liljedals glasbruk har också stor del i [[bandy|bandyhistorien]], bruket hade nämligen ett framgångsrikt bandylag under 1910-talet och det sägs att Liljedals bandykillar gett namn åt vad som länge kallades ''[[slottsbrobandy|slottsbrobandyn]]''. Laget blev [[Värmland|Värmlands]] första distriktsmästare i bandy [[1915]].

I dag är Liljedal en svensk sommaridyll med en gästhamn som varje år har gott om besökare. Här finns även en [[dansbana]] i direkt anslutning till [[brygga|bryggorna]], och Liljedal har under många år varit mittpunkten för många besökare under midsommarhelgen, då man idag fortfarande kan höra klirret från ''buteljflaskor'' som blandas med musiken från dansbanan.

==Noter==
<references/>

==Se även==
*[[Glasbruk]]
*[[Glasriket]]
*[[Slottsbrons IF]]

{{Grums kommun}}

[[Kategori:Bruksorter i Sverige]]
[[Kategori:Orter i Grums kommun]]
[[Kategori:Svenska glasbruk]]

Litosfär

2021-05-25T10:17:13Z

Dan Olsson:

'''Litosfären''' (av [[grekiska]] ''líthos'', sten, och ''sphaîra'', [[sfär]]) är de yttersta 100 km av själva [[jorden]] ([[jordskorpan]] och övre delen av [[manteln]]). I relation till jordens diameter är detta lager väldigt tunt. Materialet i litosfären är hårt, oelastiskt och ganska starkt. Utanför litosfären ligger [[hydrosfären]] (vätska, vatten), [[biosfär]]en (livet, ekosystemen) och [[atmosfär]]en (gas, luft).
== Se även ==
* [[Plattektonik]]

== Källor ==
* Julia Jackson: ''Glossary of Geology'', 1987, American Geological Institute, ISBN 0-922152-34-9
* Brian J. Skinner & Stephen C. Porter, ''Physical Geology'', 1987, John Wiley & Sons, ISBN 0-471-05668-5

[[Kategori:Geologi]]

Kategori:Periodiska systemet

2021-05-24T12:58:05Z

Dan Olsson: Ersätter sidans innehåll med '{{Commonscat|Periodic table}} {{Huvudartikel|Periodiska systemet}} Kategori:Kemi'

{{Commonscat|Periodic table}}
{{Huvudartikel|Periodiska systemet}}

[[Kategori:Grundämnen| ]]
[[Kategori:Kemi]]

Descloizit

2021-05-10T14:50:17Z

Dan Olsson:

{{Infobox mineral
|bild=[[File:Descloizite-162484.jpg|thumb]]

|bildtext=Descloizit från Berg Aukus i Namibia
|kategori= Vanadat mineral
|grupp=
|danaklass=
|strunzklass=08.BH.40
|formel=(Pb,Zn)2VO4OH
|färg=Brunröd, röd-orange, rödbrun till svartbrun, nästan svart
|bildning=
|förekomstsätt=
|assoc=
|kristallsystem=Orthorhombisk
|tvilling=
|spaltning=
|brott= Oregelbundet
|hållbarhet=Skört
|mohs= 3 – 3,5
|glans=
|polish= Fet
|Refraktion=
|ljusbrytning=
|dubbelbrytning=
|dispersion=
|pleokroism= Synlig
|transparens=
|fluorescens=
|streckfärg= Orange till rödbrun
|specifik vikt= 6,1 – 6,2
|densitet=
|smältpunkt=
|smältbarhet=
|radioaktivitet=
|diagnos=
|löslighet=
|typlokal=
|övrigt=
|ref=
}}
'''Descloizit''' är ett sällsynt förekommande mineral, som består av zink- och blyoxid samt vanadinsyra med små mängder [[arsenik]], [[koppar]], [[järn]], [[mangan]] och [[fosfor]]. Det förekommer i små prismatiska eller pyramidformade kristaller och i porösa och täta former. Det innehåller i rent tillstånd 22,7 % [[vanadinsyra]] (V2O5) och används för framställning av [[vanadin]].

Descloizit upptäcktes i Sierra de Córdoba i [[Córdoba]], [[Argentina]] 1854 och är uppkallat efter den franska mineralogen [[Alfred Des Cloizeaux]]. Mineralet förekommer i oxiderade ådror i blymalmer. Förekomster är kända i Argentina och [[Mexiko]] och andra ställen i Amerika. Bergsområdet [[Otavi]] i [[Namibia]] med stora depositioner av vanadin har även förekomster av descloizit.<ref>Meyers varulexikon, Forum, 1952</ref>

==Källor==
<references/>
{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/wiki/Descloizite}}

[[Kategori:Mineral]]

GuldWiki:Om

2021-05-09T21:44:53Z

Dan Olsson:

Hej alla guldvasknings intresserade.

Detta GuldWiki är skapat av Guldforum.se som ett komplement och uppslagsverk till guldforumets medlemmar och gäster. Här finns förklaringar på utrustning och hur man gör när man prospekterar efter guld och andra mineraler.

/Admin, www.guldforum.se

Porfyr

2021-04-25T23:14:01Z

Dan Olsson:

[[Fil:Baptismal Font Magdeburg.jpg|miniatyr|200px|Dopfunt i röd porfyr. [[Magdeburgs domkyrka]], [[Sachsen-Anhalt]], [[Tyskland]].]]
'''Porfyr''', helt eller övervägande kristallin, oftast massformig, mer eller mindre [[sur]] [[silikatbergart]] av växlande [[färg]], oftast svart till grå men förekommer också som röd, rödbrun eller brunviolett. Porfyr har bildats dels genom stelning av [[lava]] på eller nära under jordytan, dels genom avlagring av och "förstening" av [[vulkanisk aska]]. Karakteristiskt för bergarten är i den finkorniga eller täta grundmassan utströdda kristaller av i första hand [[kvarts]] och [[fältspat]]. Även andra mineral förekommer som till exempel svart glimmer ([[biotit]]). Dessa strökorn har kristalliserat långt under jordytan, i ett tidigt skede av det [[vulkan]]iska materialets vandring uppåt, och har därför blivit mycket större än partiklarna i den hastigt stelnade lava eller det askregn som de blivit inbäddade i.

Sverige är bekant för sin rikedom på vackra porfyrarter, vilka förekommer huvudsakligen kring [[Älvdalen]] ([[Älvdalsporfyr]]) och på andra ställen i [[Dalarna]]. Även i Hälsingland [[Härjedalen]], [[Värmland]], [[Dalsland]] och [[Småland]] finns porfyrer. Till följd av sin stora hårdhet, sina mångfaldigt omväxlande färger och egenskapen att anta en vacker polityr lämpar sig porfyrerna, mycket väl till åtskilliga arkitektoniska föremål och konstföremål, såsom pelare, vaser, urnor m.m., samt till bordskivor, smöraskar o.s.v.

Vid det forna [[Älvdalens porfyrverk]], startat 1802 av [[Erik Hagström]], som något senare än mitten av 1800-talet ödelades genom eldsvåda, tillverkades många och ofta ganska storartade porfyrarbeten. För närvarande bedrivs porfyrsliperi i liten skala i Älvdalen. Dessförinnan var ett dylikt några år i verksamhet vid Backa i [[Orsa]] socken, varifrån det 1902 flyttades till [[Barkarby]] i [[Stockholms län]].

Redan de gamle egyptierna och romarna kände och bearbetade till konstartiklar porfyrer, huvudsakligen röd egyptisk porfyr ''(porfido rosso antico)'', svart porfyr (''porfido nero antico)'' och brun porfyr ''(porfido bruno antico)''. En egenartad porfyrartad utbildningsform har den särskilt från [[Korsika]] kända s.k. ''klotporfyren'', även benämnd pyromerid, i vilken är utsöndrade kulor och klot, från en ärtas till en knuten hands, ja t.o.m. ett huvuds storlek, som består av koncentriska skal eller lager, det ena innanför det andra, och av växlande sammansättning, olika den, varav grundmassan utgörs. Klotporfyr förekommer bland annat även i [[Thüringen]], [[Sachsen]], [[Schlesien]], [[Ungern]], och under namn av [[klotgranit]] och [[klotdiorit]] är en liknande bergart känd även i Sverige och Finland.

Porfyr är [[landskapssten]] i [[Dalarna]].

== Se även ==
* [[Älvdalsporfyr]]
* [[Magmatisk bergart]]
* [[Porfyr- och Hagströmmuseet]]

== Källor ==
{{ugglan|artikel=Porfyr|url=http://runeberg.org/nfca/0753.html}}

==Externa länkar==
[http://svtplay.se/v/1371072/oppet_arkiv/porfyrverket_i_alvdalen_1938 - Journalfilm från [[1938]] om tillverkning av porfyrföremål vid Frosts verkstad i [[Älvdalen]]. Reporter: [[Nils Jerring]].]
{{commonscat|Porphyry}}

[[Kategori:Bergarter]]
[[Kategori:Magmatiska bergarter]]

Pegmatit

2018-01-23T12:39:24Z

Dan Olsson:

[[Fil:Pegmatit.jpg|thumb|Pegmatit.]]
'''Pegmatit''' är en silikat[[bergart]] som är sammansatt av mycket stora [[mineral]]korn. Mineralkornen som vanligen har en storlek på mellan någon centimeter upp till några decimeter i genomskärning (i vissa fall kan de även bli meterstora) består främst av [[kvarts]], [[kalifältspat]] och [[natronfältspat]].

Pegmatit har i de flesta fall kristalliserat ur lösningar som blivit kvar i sprickor och håligheter efter olika [[granit]]ers bildning ur [[magma|magmor]]. Pegmatit kan också bildas genom förflyttning av mineralbildande grundämnen (främst [[kisel]], [[syre]], [[aluminium]] och [[kalium]]) in i sprickor från den fasta berggrunden på båda sidor om sprickorna. För att en sådan förflyttning ska äga rum fordras dock en temperatur på flera hundra grader.

==Förekomst==
Bergarten förekommer spritt över hela [[Sverige]], ej sällan tillsammans med [[aplit]] och [[skriftgranit]]. Brytvärda förekomster finns även längs Norges sydkust.

==Användning==
Pegmatitens kvartskorn kommer till användning vid [[glas]]tillverkning och fältspaten i lervaruindustrin. På vissa hål kan man också utvinna [[glimmer]] i stora skivor ur pegamtiten.

==Källor==
Meyers varulexikon, Forum, 1952

[[Kategori:Bergarter]]
[[Kategori:Magmatiska bergarter]]
{{Link GA|pl}}

Eolisk avlagring

2017-12-09T20:48:34Z

Dan Olsson:

[[Bild:Lighthouse Rubjerg Knude.jpg|thumb|[[Sanddyn]]er vid [[Rubjerg Knude]]]]
En '''eolisk avlagring''' är ett [[sediment]] som har avsatts genom transport med [[vind|vindens]] och luftströmmar. Till skillnad från majoriteten av sedimentära avlagringar som finns har dessa avlagringar inte transporterats med hjälp av vatten. Exempel på eoliska avlagringar är [[flygsand]], [[lössjord|löss]] samt vulkanisk aska.
<gallery>
Image:Ventifact_1871_USGS.jpg
Image:WindErosionTimna.JPG
Image:KelsoSand.JPG
</gallery>
{{geologistub}}

[[Kategori:Geologi]]

Lista över legeringar

2017-07-16T11:21:25Z

Dan Olsson:

Det här är en '''lista över [[legering]]ar''' (urval) i alfabetisk ordning.

*[[Alpacka (legering)|alpacka]] (se [[nysilver]])
*[[Alnico]] (23 % [[kobolt]], 14 % [[nickel]] och 8 % [[aluminium]])
*[[Alumel]] (95 % nickel och 5 % aluminium)
*[[Alutite]]
*[[Amalgam]] ([[kvicksilver]] blandat med andra metaller)
*[[Astroloy]] (55,5 % nickel, 17 % kobolt, 15 % [[krom]] samt [[molybden]], aluminium och [[titan]])
*[[Auermetall]] (järn och [[cerium]])
*[[Babbitt]] (83 % tenn, 11 % antimon och 6 % koppar)
*[[Billon]] (guld eller silver med oädel metall)
*[[Brightray]] (nickel, kobolt, krom, järn m m)
*[[Brons]] ([[koppar]] och i huvudsak [[tenn]])
**[[Aluminiumbrons]] (koppar med 5–11 % [[aluminium]])
**[[Arsenikbrons]]
**[[Berylliumbrons]] (koppar med nickel och beryllium)
**[[Blybrons]] (74–76 % koppar, 15–20 % bly, 4–8 % tenn, 1–2 % nickel)
**[[Fosforbrons]]
**[[Klockbrons]] (78–85 % koppar, 15–22 % tenn)
**[[Kanonmetall]] (90 % koppar, 10 % tenn, ofta med tillsats av [[fosfor]])
**[[Lagerbrons]]
**[[Malm (legering)|Malm]] (80 % koppar, 20 % tenn)
**[[Oljebrons]] (89,9 % koppar, 9,5 % tenn, 1,2 % [[kol]])
**[[Spegelbrons]] (66,6 % koppar, 33,3 % tenn)
**[[Statybrons]] (86,6 % koppar, 6,6 % tenn, 3,3 % zink, 3 % bly)
**[[Skiljemyntmetall]] (95 % koppar, 4 % tenn, 1 % zink)
**[[Tennbrons]] (88–90 % koppar, 10–12 % tenn)
*[[Cerrolegeringar]] (en hel grupp av legeringar med skilda egenskaper)
*[[Chromel]] (90 % nickel och 10 % krom)
*[[Everdur]]
*[[Eutektisk]]a legeringar med smältpunkt under 100[[°C]]
**[[Bendalloy]]
**[[Fields metall]] (32,5 % vismut, 51 % indium och 16,5 % tenn)
**[[Lichtenbergs metall]] (50 % vismut, 26,7 % bly, 13,3 % tenn och 10 % kadmium)
**[[NaK]] (kalium och natrium)
**[[Newtons metall]] (50 % vismut, 31 % bly och 19 % kadmium)
**[[Pewtalloy]]
**[[Roses metall]] (50 % vismut, 30 % bly och 20 % tenn)
**[[Woods metall]] (50 % vismut, 25 % bly, 12,5 % tenn och 12,5 % kadmium)
*"[[Hårdmetall]]", samlingsnamn för en grupp legeringar, karaktäriserad av stor hårdhet
*[[Inox]]
*[[Inconel]]
*[[Invar]] (64 % järn och 36 % nickel)
*[[Kama (legering)|Kama]]
*[[Kanthal]] (62,5–76 % järn, 20–30 % krom och 4–7,5 % aluminium)
*[[Konstantan]] (55 % koppar, 44 % nickel och 1 % mangan)
*[[Kopparnickel]] (75 % koppar och 25 % nickel)
*[[Kovar]] (46,5 % järn, 29 % nickel, 17 % kobolt samt spår av kol, kisel, mangan och svavel)
*[[Kromnickel]] ([[krom]], [[nickel]], [[järn]])
*"[[Lättmetall]]", samlingsnamn för en grupp legeringar, karaktäriserad av låg [[densitet]]
**[[Duraluminium]] (95 % aluminium, 4 % koppar och 1 % mangan)
**[[Elektron (legering)|Elektron]] (92 % magnesium, 5 % aluminium och 3 % zink)
**[[Silumin]] (87 % aluminium och 13 % kisel)
*[[Magnalium]]
*[[Manganin]] (84–86 % koppar, 12–13 % mangan och 2–4 % nickel)
*[[Monel]] (65–70 % nickel, 20–29 % koppar, 2–5 % mangan)
*[[Mymetall]] (cirka 77 % nickel, 16 % järn, 5 % koppar, 2 % krom eller molybden)
*[[Mässing]] ([[koppar]] med i huvudsak [[zink]])
**[[Djuptryckmässing]] (63 % koppar, 37 % zink)
**[[Manganmässing]] (63 % koppar, 5 % aluminium, 3 % järn, 3 % [[mangan]])
**[[Muntz metall]] (60 % koppar, 40 % zink)
**[[Nordiskt guld]] (89 % koppar, 5 % aluminium, 5 % zink och 1 % tenn)
**[[Profilmässing]]
**[[Pinsback]] (85-94 % koppar, 6-15 % zink)
**[[Smidesmässing]]
**[[Tryckmässing]] (72 % koppar, 28 % zink)
**[[Tombak (legering)|Tombak]] (70-85 % koppar, 15-30 % zink)
*[[Nichrom]] (80 % nickel och 20 % krom)
*[[Nickelin]] (både en legering och ett mineral med samma namn)
*[[Nickelvac]] ([[kobolt]], [[krom]], [[nickel]] m m)
*[[Nicrosil]]
*[[Nisil]]
*[[Nysilver]] (54–67 % koppar, 22–29 % zink, 9–20 % nickel)
*[[Permalloy]] (20 % järn och 80 % nickel)
*[[Rödgods]], även kallat ''rödmetall'' (81–86 % koppar, 7–5 % tenn, 5–6 % bly, 2–5 % zink)
*[[Sterlingsilver]] (92,5 % silver och 7,5 % koppar)
*[[Stål]] ([[järn]] med låg kolhalt plus diverse tillsatsämnen)
*[[Superinvar]]
*[[Waspaloy]] (61 % järn, 32 % nickel, 5,5 % kobolt samt mangan, kisel och kol)

[[Kategori:Legeringar|*]]
[[Kategori:Listor med anknytning till kemi]]

Järnfosfat

2017-07-16T11:20:04Z

Dan Olsson:

'''Järnfosfat''' finns i två olika former:

*'''[[Järn(II)fosfat]]''' (Fe3[PO4]2) är ett [[fosfat]] av [[tvåvärt järn]].
*'''[[Järn(III)fosfat]]''' (FePO4) är ett [[fosfat]] av [[trevärt järn]].

För att bekämpa [[spansk skogssnigel]] är det [[järn(III)fosfat]] som används.

{{Förgrening}}

[[Kategori:Järnföreningar]]
[[Kategori:Fosfater]]

Väteförsprödning

2017-07-16T11:19:37Z

Dan Olsson:

'''Väteförsprödning''' (ibland kallat ''hydrogenförsprödning'') är ett fenomen som uppträder i [[metall]]er när de utsätts för [[väte]] och [[mekanisk spänning]].<ref>{{bokref|efternamn=Callister och Rethwisch|titel=Materials Science and Engineering: An Introduction|år=2010|utgivare=John Wiley & Sons, Inc.|isbn=978-0-470-41997-7|sid=699-700}}</ref><ref>{{bokref|efternamn=Ullman|förnamn=Erik|titel=Materiallära|år=2003|utgivare=Liber AB|isbn=91-47-05178-7|sid=161, 381}}</ref> Det atomvärda vätet diffunderar ut i materialet och omvandlas till molekylärt väte i [[korngräns]]erna. [[Mikropor]]er skapas vid defekter i materialets struktur (exempelvis inneslutningar och [[slagg]]rester). Mikroporerna växer med tiden till sig (spricktillväxt) på grund av spänningar (antingen kvarvarande eller pålagd spänning) vilket kan resultera i [[sprödbrott]].

Väteförsprödning kallas ibland felaktigt för [[korrosion]] men är egentligen ett sprödbrott. Dock kan väte skapas genom en korrosionsprocess vilket i sin tur leder till väteförsprödning.<ref>{{bokref|efternamn=Callister och Rethwisch|titel=Materials Science and Engineering: An Introduction|år=2010|utgivare=John Wiley & Sons, Inc.|isbn=978-0-470-41997-7|sid=692}}</ref> Väte kan även skapas genom elektrolytiska ytbehandlingar men kan även finnas med sedan smältan.

[[Austenitiskt stål|Austenitiska]], [[ferrit (metallurgi)|ferritiska]] och [[martensit]]iska [[stål]] liksom [[nickel]]baserade legeringar och [[titan]]legeringar är speciellt känsliga för väte.<ref>{{bokref|efternamn=Cramer och Covino|titel=ASM Handbooks - Volume 13A - Corrosion: Fundamentals, Testing and Protection|år=2003|utgivare=ASM International|isbn=0-87170-705-5|sid=940}}</ref> Andra metaller såsom [[aluminium]] är också känsliga för väteförsprödning. När det gäller aluminium kan väteförsprödning bromsas genom att legera aluminiumet med [[koppar]]. Detta koppar lägger sig i korngränserna vilket man utgår från är anledningen till det retarderade förloppet.<ref>{{bokref|efternamn=Cramer och Covino|titel=ASM Handbooks - Volume 13A - Corrosion: Fundamentals, Testing and Protection|år=2003|utgivare=ASM International|isbn=0-87170-705-5|sid=690}}</ref> Väteförsprödning accelereras av förhöjd temperatur och liten spänning.<ref>{{bokref|efternamn=Smallman och Bishop|titel=Modern Physical Metallurgy and Materials Engineering|år=1999|utgivare=Reed Educational and Professional Publishing Ltd|isbn=0-7506-4564-4|sid=291}}</ref>

== Källor ==

<references/>

{{materialstub}}

[[Kategori:Metallurgi]]

Skänk (metallurgi)

2017-07-16T11:19:09Z

Dan Olsson:

[[Image:Allegheny Ludlum foundry ladle.jpg|thumb|En skänk med smält järn hälls i en ugn]]
En '''skänk''' används för att förvara och transportera smält [[metall]], vanligtvis i [[smältverk]].

På grund av de påfrestningar skänkar utsätts för måste de vara starka nog för att kunna hålla metallens vikt, tåliga för extrem värme men samtidigt isolerande för att undvika värmespill och skador på skänkens omgivningar. För att uppfylla dessa krav tillverkas skänkar oftast i [[stål]] och har ett skyddande skal av värmetåligt material på insidan, exempelvis [[tegel]].

Skänkar töms antingen från toppen, precis som ett vanligt dricksglas, eller från ett hål i bottnen. Bottentömmande skänkar är vanligare inom stålindustrin då denna form av tömning möjligheten att kontrollera stålflödet i samband med gjutning.

[[Kategori:Metallurgi]]

Kadmiumfärg

2017-07-16T11:18:38Z

Dan Olsson:

'''Kadmiumfärg''' används idag nästan endast som konstnärsfärg. Färgvariationen spänner mellan citrongult till rött. Anledningen till att man fortfarande använder [[färger]] med [[kadmium]] trots att de kan vara farliga för miljön är att de har egenskaper som är svåra att få fram med andra [[pigment]]. Karaktäristiskt för kadmiumfärger är att de är väldigt [[opak]]a och [[ljusäkta]] jämfört med andra [[gul]]a, [[orange]]a och [[röd]]a färger. Ofta brukar färgtillverkare tillverka kadmiumfärgssubstitut som de kallar t ex "Cadmium Yellow (hue)", där "hue" indikerar att det inte rör sig om äkta kadmiumfärg utan bara en efterliknad nyans. Färgrester av kadmiumfärg bör lämnas in till en miljöstation och märkas med "Kadmiumhaltigt avfall".

==Kadmiumgult==
'''Kadmiumgult''', CdS, även ''kadmiumsulfid'' eller ''svavelkadmium'' är kadmiumfärgernas bas och finns i naturen som mineralet [[greenockit]]. Det kan framställas genom att man leder [[svavelväte]] genom en lösning av ett kadmiumsalt, varvid det bildas en vackert gul fällning.

Det går också att framställa det genom en torr metod där glödgning av en blandning av [[kadmiumoxid]] och pulveriserat [[svavel]] ger ett material med en mörkare färgnyans än för det som är framställt den våta vägen.

Den ljusaste nyansen, nämligen citronkadmiun, består vanligen av [[zinksulfid]] och [[kadmiumoxalat]] och är ibland mindre ljusäkta än de mörkare varianterna.

Kadmiumgult har stor täckförmåga och i motsats till de gula blyfärgerna blir det inte svart med tiden och kan utan olägenhet blandas med [[ultramarin]].

Med kromoxidhydratgrönt får man vackra gröna blandningar, kadmiumgrönt, en beteckning som även används för blandningar av kadmiumgult och [[berlinerblått]].

Kadmiumgult används både som olje- och vattenfärg samt för framställning av en gul färg med purpurskiftning för användning vid [[glas]]tillverkning.<ref name="många">Meyers varulexikon, Forum, 1952</ref>

==Kadmiumrött==
'''Kadmiumrött''', eller ''kadmiumselenid'', är en förening mellan [[selen]] och kadmium, som huvudsakligen används som färg inom målarkonsten. Det är en mycket vacker och hållbar färg, som kan påminna om [[cinnober]], särskilt när den innehåller något kadmiumsulfid och kan för övrigt framställas i mycket varierande nyanser.<ref name="många"/>

==Källor==
<references/>

==Se även==
* [[Lista över konstnärsfärger]]

==Litteratur==
* {{webbref |url=http://webexhibits.org/pigments/indiv/overview/cdyellow.html |titel=Cadmium yellow | verk=Pigments through the Ages |utgivare=WebExhibits}}
* {{Webbref |url = http://webexhibits.org/pigments/indiv/overview/cdorange.html|titel = Cadmium orange|verk = Pigments through the Ages|utgivare = WebExhibits}}
* {{Webbref |url = http://webexhibits.org/causesofcolor/10.html|titel = Why are cinnabar, vermilion, and cadmium orange colored?|verk = Causes of Color|utgivare = WebExhibits}}

[[Kategori:Färgämnen]]
[[Kategori:Sulfider]]

Viloläge

2017-07-16T11:17:34Z

Dan Olsson:

{{Källor|datum=2012-07}}

{{olika betydelser}}

'''Viloläge''' är en term inom [[fysik]]en som vanligen refererar till system som inte påverkas av yttre [[kraft]] eller [[energi]].

==Användning==
Termen används för att beskriva en person eller maskin som inte påverkas av krafter eller är i arbete. Exempelvis är en person i viloläge när den sitter stilla på en stol. En [[processor]] i en dator eller ett [[kretskort]] beskrivs att den är i viloläge när den inte används av ett [[program]]. På samma sätt beskrivs en [[motor]] på en [[bil]] när den inte är kör, bortsett från frigången som krävs för att motorn inte ska stängas av.

{{mekanikstub}}

[[Kategori:Mekanik]]

Hydroxisyra

2017-07-16T11:15:09Z

Dan Olsson:

[[Bild:Carboxylic-acid.svg | 100px | right | thumb | [[Karboxylgrupp]]]]
'''Hydroxisyror''' är en [[ämnesklass]] inom [[organisk kemi]], och innefattar syror som innehåller både en [[karboxylgrupp]] (kol dubbelbundet till ett syre och enkelbundet till ett annat, som i sin tur är bundet till en väteatom) och en [[hydroxigrupp]] (syre bundet till väte: R-O-H, där R är en godtycklig [[kolkedja]]). Hydroxisyror har alltså både [[karboxylsyra|karboxylsyre]]- och [[alkoholer|alkoholegenskaper]].

== Indelning ==
Hydroxisyror kan indelas på flera olika sätt, både enligt hur många hydroxigrupper de har och hur de är placerade i förhållande till karboxylgruppen eller -grupperna.

=== Efter antalet hydroxigrupper ===
[[Image:Lactic-acid-skeletal.svg|thumb|100px|right|[[Mjölksyra]]]]
[[Image:Malic acid2.png|thumb|100px|right|[[Äppelsyra]]]]

Monohydroxisyror är hydroxisyror som bara innehåller en hydroxigrupp, med undantag för de hydroxigrupper som ingår i [[karboxylgrupp]]er. Både till exempel [[mjölksyra]] och [[äppelsyra]] är alltså monohydroxisyror, trots att de vid första anblicken skulle kunna tyckas vara di- respektive trihydroxisyror.<ref>s.228, Modell och Verklighet A, kemi för gymnasieskolan, Pilström m.fl. 2000</ref>

Hydroxisyror med fler OH-grupper kallas dihydroxisyror, trihydroxisyror och så vidare.

=== Efter hydroxigruppens placering ===
[[Bild:Salicylic-acid-skeletal.svg|thumb|100px|right|[[Salicylsyra]]]]
Hydroxisyror där en hydroxigrupp sitter på kolatomen bredvid karboxylgruppen kallas α-hydroxisyror. Mjölksyra är en α-hydroxisyra. Om det finns två kolatomer mellan karboxylgruppen och hydroxigruppen kallas de β-hydroxisyror, och så vidare. [[Salicylsyra]] är en β-hydroxisyra.

==Referenser==
<references/>

{{orgkemistub}}

[[kategori:Ämnesklasser]]
[[kategori:Hydroxisyror| ]]

Rent ämne

2017-07-16T11:14:25Z

Dan Olsson:

Ett rent [[ämne]] är ett ämne inom [[kemi]]n som man vet precis vad det innehåller. Ett rent ämne har alltid bestämda egenskaper (till exempel en bestämd fryspunkt och en bestämd smältpunkt)

till exempel så är [[kranvatten]] inte ett rent ämne eftersom du inte till hundra procent vet vad kranvattnet innehåller eftersom det innehåller en rad olika andra ämnen, dock så kan till exempel arbetare vid ett [[vattenreningsverk]] veta detta.

Därför använder man [[destillerat vatten]] vid försök i [[laboratorium]] eftersom man vet precis vad destillerat vatten innehåller,
så att vattnet inte reagerar annorlunda med ämnet som du blandar det med för att vattnet kan innehålla orenheter.
==Exempel==
* [[Nitroglycerin]]
* [[Natriumklorid|Koksalt]]
* [[Sackaros]]
* [[Järn]]
* [[Aceton]]
* [[Guld]]
* [[Laktos]]

{{kemistub}}

[[Kategori:Kemiska substanser]]

Heuslers legeringar

2017-07-16T11:13:59Z

Dan Olsson:

'''Heuslers legeringar''' är ett antal ferromagnetiska legeringar mellan [[mangan]], [[koppar]] och endera av ämnena [[aluminium]], [[zink]], [[arsenik]], [[bor]], [[antimon]] eller [[vismut]], uppkallade efter [[Friedrich Heusler]].

Den starkaste [[magnetism]]en har uppmätts hos en legering av 61,5 % koppar, 23,5 mangan och 15 % aluminium.

== Källor ==
* [[Carlquist, Gunnar]] (red.) (1932). [[Svensk uppslagsbok]]. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 1220.

[[Kategori:Kopparföreningar]]
[[Kategori:Manganföreningar]]

Polykras

2017-07-16T11:12:02Z

Dan Olsson:

{{Infobox mineral
|bild=
|bildtext=
|kategori=
|grupp=
|danaklass= 08.03.08.01
|strunzklass= 04.DG.05
|formel= (Y,Ca,Ce,U,Th)(Ti,Nb,Ta)2O6
|färg= Stålsvart
|bildning=
|förekomstsätt=
|assoc=
|kristallsystem= Ortorombiskt - dipyramidalt
|tvilling=
|spaltning= Vanlig på{201}
|brott= Conchoidalt
|hållbarhet=
|mohs= 5 - 6
|glans= Vitrös, fettig
|polish=
|Refraktion=
|ljusbrytning=
|dubbelbrytning=
|dispersion=
|pleokroism=
|transparens= Halvgenomskinlig till opak
|fluorescens= Ej fluorocent
|streckfärg= Brun
|specifik vikt=
|densitet= 4,97 – 5,04
|smältpunkt=
|smältbarhet=
|radioaktivitet= Radioaktivt
|diagnos=
|löslighet=
|typlokal=
|övrigt=
|ref=
}}

'''Polykras''', (Y,Ca,Ce,U,Th)(Ti,Nb,Ta)2O6 , är ett svart eller brunt mineral med en sammansättning liknande [[euxenit]] och består huvudsakligen av [[niobat]] och [[titanat]] av [[yttrium]], [[erbium]] och [[uran]]. Mineralets hårdhet är 5 - 6 och specifik vikt 5,0. Det är också radioaktivt till följd av sitt uraninnehåll

==Förekomst och användning==
Polykras förekommer som långsträckta, tavelformade kristaller på flera ställen på mineralgångar i [[Slättåkra]] vid Jönköping. Det påträffas även i [[Sätersdalen]] i Norge samt i [[Nordkarolina|Nord]]- och [[Sydkarolina]] och Klippiga bergen.

==Källor==
Meyers varulexikon, Forum, 1952

http://webmineral.com/data/Polycrase-(Y).shtml

{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/wiki/Polycrase}}

{{mineralstub}}

[[Kategori:Mineral]]

Fjäderkonstant

2017-07-16T11:09:21Z

Dan Olsson:

{{slå ihop|Hookes lag|Diskussionssida|datum=2013-01}}

'''Fjäderkonstant''', ''fjäderkoefficient'', är en [[koefficient]] som för en [[fjäder (teknik)|skruvfjäder]] beskriver förhållandet mellan [[kraft]] och [[deformation]] enligt [[Hookes lag]]. Fjäderkonstanten mäts i '''[[Newton (enhet)|Newton]] per [[meter]]''' (N/m) och brukar betecknas med ''k''.

I vardagligt tal är fjäderkonstanten det som bestämmer hur svårt det är att dra ut en fjäder. Ett högt värde på konstanten betyder att det krävs mer kraft för att dra ut fjädern samma sträcka.

==Exempel==
Om en fjäder har en fjäderkonstant på 1 N/m så krävs det 0,01 N för att dra ut fjädern 1 cm.

==Se även==
*[[Bäddmodul]]

[[Kategori:Mekanik]]

Nimonic

2017-07-16T11:08:49Z

Dan Olsson:

'''Nimonic''' är en stållegering som till stor del består av [[nickel]] och [[krom]].

Nimonic stålet är mycket starkt även vid höga temperaturer, och används därför bland annat som material till [[Ventil (maskindel)|ventil]]er i [[förbränningsmotor]]er.

{{Materialstub}}

[[Kategori:Legeringar]]

Planetens gränser

2017-07-16T11:08:09Z

Dan Olsson:

'''Planetens gränser''' är ett koncept utvecklat av en grupp forskare under ledning av [[Johan Rockström]] vid Stockholm Resilience Centre. Forskargruppen menar att det finns nio olika miljöproblem som vart och ett har ett eget gränsvärde. Om detta gränsvärdet överskrids kan det leda till oöverskådliga miljöeffekter på grund av tröskeleffekter som uppstår. Forskningens resultat har presenterats i tidskriften [[Nature]] den 24 september 2009.<ref>[http://www.nature.com/news/specials/planetaryboundaries/index.html#feature Planetary Boundaries: Specials]</ref>

{| class="wikitable"
|-
! planetära gränser!! beskrivning!! status
|-
| 1. [[Global uppvärmning|Klimatförändring]] || CO2 i [[atmosfären]] || gränsen överskriden
|-
| 2. Förlust av [[biodiversitet]] || Antal miljoner [[art]]er som försvinner per år || gränsen överskriden
|-
| 3a. [[Kvävecykeln]] 3b. [[Fosfor]]cykeln || mängd N2 per år från atmosfären mängd fosfor per år till oceanerna|| gränsen överskriden nästan överskriden gräns
|-
| 4. Atmosfärisk ozon || koncentration av [[ozon]] || inte överskriden gräns
|-
| 5. [[Försurning|Havsförsurning]] || genomsnittlig mättnad av sjövatten mätt i [[aragonit]] || nästan överskriden gräns
|-
| 6. Global [[färskvatten]]användning || konsumtion av färskvatten per person || nästan överskriden gräns
|-
| 7. Landanvändning || procent av landareal som används för [[jordbruk]] || nästan överskriden gräns
|-
| 8. Kemisk förorening || koncentration av giftiga substanser, plaster, endokrina disruptorer, [[tungmetall]]er, radioaktivitet i miljön || inte överskriden gräns
|-
| 9. Atmosfärisk aerosol || koncentration av [[partiklar]] i atmosfären || inte överskriden gräns
|}

Enligt kritiker är sex av dessa gränser är obevisade, däribland gränsen för landanvändning på 15 %. De menar ytterligare att den ökade landanvändningen har ökat det globala välståndet. Kritikerna påstår också att de sex gränserna är relevanta lokalt snarare än globalt. <ref>[http://news.yahoo.com/walking-line-identify-safe-limits-human-impacts-planet-120100550.html Walking the Line: How to Identify Safe Limits for Human Impacts on the Planet], [[Scientific American]] June 13, 2012</ref><ref>[http://online.wsj.com/article/SB10001424052702303901504577460900066999454.html The Global Doomsayers' Ever-Changing Story], [[WSJ]], June 15, 2012</ref>

==Referenser==
<references/>

==Externa länkar==
*[http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=boundaries-for-a-healthy-planet "Boundaries for a Healthy Planet"] by Jonathan Foley, Gretchen C. Daily, Robert Howarth, David A. Vaccari, Adele C. Morris, Eric F. Lambin, Scott C. Doney, Peter H. Gleick and David W. Fahey [[Scientific American]] April 2010
[[Kategori:Geovetenskap]]
[[Kategori:Miljöproblem]]

Indelning av kemiska ämnen

2017-07-16T11:07:23Z

Dan Olsson:

'''Indelning av kemiska ämnen''' kan göras på många sätt. De grupper som blir resultatet av indelningen kallas ofta ''ämnesklasser'', särskilt inom [[organisk kemi]].

== Övergripande ==
Den allra mest övergripande indelningen är uppdelningen mellan [[rent ämne|rena ämnen]], som har en väldefinierad kemisk sammansättning, och [[blandning]]ar, som består av flera olika komponenter som kan variera ganska godtyckligt. Rena ämnen kan i sin tur delas upp i [[grundämne]]n, som består av en enda sorts [[atom]]er, och [[kemisk förening|kemiska föreningar]], som består av flera olika sorters atomer. Både grundämnen och föreningar hålls ihop av [[kemisk bindning|kemiska bindningar]], med undantag för [[ädelgas]]er som är enatomiga [[gas]]er vid [[standardtryck och -temperatur]]. Kemiska föreningar delas vidare in i [[oorganisk kemi|oorganiska]] och [[organisk kemi|organiska]] föreningar, där de senare med några undantag är de föreningar som innehåller grundämnet [[kol]].

== Indelning av grundämnena ==
{| align="right" width="260px" style="clear: right;"
|colspan="2"| {{PeriodiskaSystemet}}
|-
|colspan="2"|Några ämnesklasser i periodiska systemet. Teckenförklaring:
|-
|style = background-color:#ffbfff |  
| [[Lantanoider]]
|-
|style = background-color:#ff99cc |  
| [[Aktinoider]]
|-
|style = background-color:#ffc0c0 |  
| Övriga [[övergångsmetall]]er
|-
|style = background-color:#ff6666 |  
| [[Alkalimetall]]er
|-
|style = background-color:#ffdead |  
| [[Alkaliska jordartsmetaller]]
|-
|style = background-color:#cccccc |  
| Övriga [[metall]]er
|-
|style = background-color:#c0ffff |  
| [[Ädelgas]]er
|-
|style = background-color:#ffff99 |  
| [[Halogen]]er
|-
|style = background-color:#a0ffa0 |  
| Övriga [[icke-metall]]er
|-
|style = background-color:#cccc99 |  
| [[Halvmetall]]er
|-
|style = background-color:#fcfecc |  
| Oupptäckta
|}

Uppställningen av grundämnena i [[periodiska systemet]] ger upphov till flera uppdelningar av grundämnena. Raderna i periodiska systemet kallas [[periodiska systemets perioder|perioder]], och kolumnerna kallas [[periodiska systemets grupper|grupper]]. De stora rektangulära områdena kallas [[periodiska systemets block|block]]. Perioder och grupper numreras från övre vänstra hörnet, medan block har bokstavsbeteckningar. Några grupper har fått namn som [[alkaliska jordartsmetaller]] (grupp 2), [[halogen]]er (grupp 17) och [[ädelgas]]er (grupp 18). Uppdelningen i perioder, grupper och block är förhållandevis entydig, även om några små variationer i namngivningen av grupperna förekommer.

De kemiska egenskaperna hos grundämnena ger upphov till en indelning i tre stora klasser, [[metall]]er, [[halvmetall]]er och [[icke-metall]]er. Icke-metallerna befinner sig i periodiska systemets övre högra hörn, metallerna i de nedre och vänstra delarna, och halvmetallerna i ett diagonalt område däremellan. Gränsdragningen är inte helt klar, till exempel kan [[tenn]] både räknas som metall och som halvmetall.

Dessutom finns andra klasser av grundämnen, såsom [[övergångsmetaller]], [[sällsynta jordartsmetaller]], [[platinametaller]], [[lantanoider]] och [[aktinoider]]. Många sådana klasser är [[delmängd]]er av varandra, till exempel är lantanoider och aktinoider delmängder av övergångsmetaller.

== Indelning av oorganiska föreningar ==
De [[oorganisk kemi|oorganiska]] föreningar som är [[salter]] (jonföreningar), bland annat många [[mineral]], kan klassificeras efter om de har gemensamma [[jon]]er. Till exempel brukar mineral delas in i grupper med gemensamma [[anjon]]er.

== Indelning av organiska föreningar ==
[[Organisk kemi|Organiska]] föreningar delas upp i ämnesklasser utifrån likheter i [[molekyl]]strukturen. Ofta kännetecknas ämnena i en ämnesklass av att deras molekyler innehåller en specifik [[funktionell grupp]], men en funktionell grupp kan också, beroende på hur resten av molekylen ser ut, ingå i molekyler som tillhör flera olika ämnesklasser. Ett typexempel på detta är [[karbonylgrupp]]en. Organiska ämnesklasser kan också kännetecknas av mer komplicerade likheter, vilket kan exemplifieras av [[estrar]] i sin bredaste bemärkelse. Detta betyder att den generella formeln för ''vanliga'' estrar bildade av en alkohol och en karboxylsyra (RC(=O)OR', där R och R' kan vara identiska, men inte nödvändigtvis behöver vara det) inte kan appliceras på alla estrar, som kan vara bildade av alkoholanaloger och andra [[oxosyror]] än karboxylsyror. Några av orsakerna till detta är att:
*endera eller båda syreatomerna kan bytas ut mot andra [[atomslag]] i [[syregruppen]] (främst [[svavel]])
*kolatomen kan bytas ut mot en annan av godtyckligt atomslag (främst [[fosfor]], [[kväve]] eller svavel)
*oxosyran kan ha ett godtyckligt antal [[hydroxylgrupp]]er och kan således [[förestring|förestras]] i flera steg
*den centrala atomen i oxosyran (oftast en kolatom) kan binda till ett godtyckligt antal R-grupper.

== Se även ==
*[[Periodiska systemet]]
*[[Funktionell grupp]]
*[[:Kategori:Ämnesklasser]]
*[[IUPAC-nomenklatur]]
*[[EC-nummer]]

[[Kategori:Kemiska substanser]]
[[Kategori:Klassifikation|Kemiska ämnen]]

Trass

2017-07-16T11:06:53Z

Dan Olsson:

'''Trass''' är en [[jordart]], ibland tät, ibland porös, och bildar en smutsgul massa som till övervägande del består av [[pimpsten]]sstycken samt innehåller brottstycken av [[trakyt]], [[lerskiffer]] m.m.

==Egenskaper==
Trass har latenta hydrauliska egenskaper, vilket betyder att den binder hydrauliskt med fri [[kalk]], vare sig denna ingår i murbrukskalk eller brunnen [[cement]].

Trasstillsats verkar tätande på [[betong]] och används ofta vid byggnad av vattentäta betongkonstruktioner.

I början då betongen hårdnar verkar trass närmast som magringsmedel och sätter ned betongens [[Hållfasthetslära|hållfasthet]] till en början, medan den under de långsamt framskridande processerna mellan fri kalk och trassens reaktionskraftiga aluminiumsilikat verkar som ett murbruksämne.

==Förekomst och användning==
Trass förekommer i omgivningarna av [[Laachersjön]] och [[Andernach]] i [[Rhen]]området och används som tillsats till [[cement]], trasscement.

Blandat med kalk och sand eller cement används det, särskilt i [[Nederländerna]], för hydrauliska konstruktioner, medan de kompakta sorterna har använts som byggnadsmaterial och sten för [[murning]] av ugnar.<ref>http://en.wikipedia.org/wiki/Trass</ref>

==Källor==
*Meyers varulexikon, Forum, 1952

<references/>

[[Kategori:Jordarter]]

Azidjon

2017-07-16T11:06:03Z

Dan Olsson:

{{Hänvisning|oorganiska azider|organiska azider|Azidgrupp}}
[[Fil:Azid-Ion.svg|mini|200px|Azidjonens strukturformel]]
'''Azider''' är [[salter]] av [[kvävevätesyra]], eller om man så vill, salter med [[anjon]]en N3–. Azidföreningar brukar ibland kallas för '''trinitrider'''.

Azider är explosiva föreningar som i övrigt har egenskaper som liknar [[halid]]er.

[[Salpetersyrlighet]] (HNO2) används för att bryta ner azider till kvävgas och [[kvävedioxid]].
:<math>\rm 2\ NaN_3 + 2\ HNO_2 \rightarrow 3\ N_2 + 2\ NO + 2\ NaOH</math>

==Se även==
*[[Azidgrupp]]

[[Kategori:Ämnesklasser]]
[[Kategori:Azider]]

Protolys

2017-07-16T11:04:11Z

Dan Olsson:

Inom [[kemi]]n är '''protolys''', eller protonövergång, den reaktion, vid vilken en [[proton|vätejon]] avges från en [[molekyl]] (en [[syra]]) till en annan molekyl (en [[bas (kemi)|bas]]). Om syra-molekylen befinner sig i [[vatten]], reagerar vätejonen omedelbart med en vattenmolekyl och bildar en [[oxoniumjon]], [[väte|H]]3[[syre|O]]+.
: <math> \mbox{H}_2 \mbox{O}+\mbox{HA} \rightleftharpoons \mbox{H}_3\mbox{O}^+ + \mbox{A}^-</math>

Om man tillsätter en bas så reagerar ena vätejonen i vattenmolekylen med basen och bildar en [[hydroxidjon]], [[syre|O]][[väte|H]]-.

: <math> \mbox{H}_2\mbox{O} + \mbox{B} \rightleftharpoons \mbox{OH}^- + \mbox{HB}^+</math>

Namnet protolys härstammar från skillnaden mellan [[reaktant]]erna och [[produkt]]erna. Då en vätejon oftast består av endast en proton är det i princip bara en fråga om en förflyttning av en proton, därav namnet protolys.

En [[amfolyt]] (t ex vatten) kan fungera som både bas och syra, därför sker protolys både när man tillsätter en syra till vatten och när man tillsätter en bas.

==Se även==
*[[autoprotolys]]
*[[amfolyt]]
*[[vattnets autoprotolys]]

{{kemistub}}

[[Kategori:Syrabaskemi]]

Last (mekanik)

2017-07-16T11:02:55Z

Dan Olsson:

Ordet '''last''' används inom [[mekanik]]en och [[hållfasthetslära]]n för den kraft som belastar en struktur, till exempel en balk. Exempel på laster inom byggnadsmekaniken är vertikallast (till exempel snölast och egenvikt), horisontallast (till exempel vindlast, olyckslast) och momentlast. Laster kan vara statiska eller dynamiska.

[[Kategori:Mekanik]]

Morän (jordart)

2017-07-16T11:02:04Z

Dan Olsson:

[[Bild:Glacier.zermatt.arp.750pix.jpg|thumb|200px|Morän på Gornerglaciären i Schweiz]]
[[Bild:LateralMoraine 6911.jpg|thumb|200px|Morän nedanför Hadleyglaciären i USA]]
[[Image:Till after avalanche in Norway (2).jpg|thumb|]]
'''Morän''' är en [[jordart]] bildad av en [[glaciär]] eller [[inlandsis]], genom en osorterad avlagring av bergmaterial direkt från glaciäris.

Jordarten kännetecknas av en osorterad blandning av olika partikelstorlekar, från lerpartiklar (<0,002 mm) till [[block]] (>60 cm). Moränerna klassificeras efter sitt bildningssätt varför morän även kan vara relativt ensorterad, de brukar då kunna särskiljas från strömningsavlagrat material genom sin kantighet. Beroende på bildningssätt talas det om utsmältningsmorän, [[flytmorän]] eller [[bottenmorän]]. De mindre partiklarna som "bäddar in" de större partiklarna kallas för matrix och de större partiklarna kallas för block.

Moräner indelas (beteckningssystem [[Svenska Geotekniska Föreningen|SGF]] 1981) efter sin sammansättning i
*lermoräner, även betecknad moränlera. Bakgrunden till dess förekomst är att mjukare sedimentär berggrund förorsakar moränlera-bildning. Det finns moränleror i främst Skåne där större områden med sedimentärt berg finns. Det finns också smärre partier med moränlera i andra områden där sedimentärt berg förekommer, såsom tex på Öland, i Örebroområdet och i Jämtland.
*siltmoräner
*sandmoräner
*grusmoräner
*sten- och blockmoräner
*blandkorniga moräner

Kornstorlekssammansättningen är till stor del beroende av de bergarter som inlandsisen/glaciären [[erosion|eroderat]]. Grova moräner finns framförallt i [[urberg]]sområden, medan finkorniga moräner återfinns i områden med [[skiffer|skiffrar]] och [[kalksten]]. Lermorän återfinns i Sverige exempelvis i stort sett endast i Skåne samt i Norrtäljetrakten.

''Svallad morän'' kallas morän som blivit ursköljd och därmed förlorat en del av det finare materialet, dock inte allt. [[Jordart]]en behåller ändå sin karaktär och anges på kartor som morän. Svallad morän förekommer ofta längs med [[Höga Kusten]].

Morän täcker större delen av Sveriges yta, men är inom låglänta områden ofta överlagrade av [[sediment]]jordarter eller [[torv]].

==Externa länkar==
{{Commons|Category:Till}}
{{commons|Moraine}}

[[Kategori:Jordarter]]
[[Kategori:Kvartärgeologi]]

Probering

2017-07-16T10:59:51Z

Dan Olsson:

'''Probering''' (av Lat. ''probare'', ''pröva'') innebär fastställande av ädelmetallers, till exempel [[guld]] eller [[silver]], renhet och kvalitet. I sin enklaste form utfördes probering, främst av [[silver]], genom att man med en knivsegg gjorde hack i silverföremålet och studerade den färska snittytans färg - s.k. hackprobering. En andra metod var att böja till exempel mynt för att därigenom bedöma kvaliteten. Dessa metoder tycks ha varit särskilt utbredda i [[Norden]]. Inom till exempel myntsamlande anses därför deformationer och proberhack som goda tecken på att ett mynt är autentiskt och har cirkulerat i handeln. Det försämrar inte dess värde och potential som samlarobjekt.

En icke-destruktiv metod för probering är stenprobering. Denna tillgår genom att det för probering aktuella ädelmetallföremålet stryks mot en sk. probersten av [[kiselskiffer]]. De strykmärken som då uppkommer behandlas med kemikalier (till exempel [[kungsvatten]]) och kan efter hur de påverkas jämföras mot kända kvaliteter, s.k. normaler. Hur utbredd denna proberingsmetod var i Norden under för- och tidighistorisk tid är inte med säkerhet utrett.

När en mer omfattande kvalitativt säkerställd probering krävdes användes – och används än idag – [[kupellation]].

==Källor==
*[http://medeltidensmynt.se/mynten_penn-i-samhall.htm Webbsidan Medeltidensmynt.se]

*Söderberg, A. 2006. [http://www.sigtunamuseum.se/uploads/136/A_Soderberg_2006.pdf Om två metallurgiska processer knutna till vikingatidens betalningsväsende]. ''Situne Dei 2006, Årsskrift för Sigtunaforskning''. Tesch, S. Edberg, R. Wikström, A. (eds). Sigtuna.

[[Kategori:Numismatik]]
[[Kategori:Metallurgi]]

Motrotation

2017-07-16T10:33:35Z

Dan Olsson:

[[Fil:Tu-142M-1988.jpg|right|thumb|[[Tupolev Tu-95]] med motroterande [[propeller|propellrar]].]]

'''Motrotation''' innebär att två objekt roterar i motsatt riktning längs samma [[axel]].

{{teknikstub}}

[[Kategori:Teknik]]
[[Kategori:Mekanik]]

Mull

2017-07-16T10:33:07Z

Dan Olsson:

:''För andra betydelser, se [[Mull (olika betydelser)]].''
[[Fil:Muld.JPG|thumb|Fin mull omgiven av [[löv]].]]
'''Mull''' är en av fyra former som [[humus]] består av (de andra formerna är [[mår]], [[torv]] och [[dy]]). Mull skiljer sig från mår genom ett högre [[pH]]-värde och en högre [[basmättnadsgrad]] där [[daggmask]]ar och andra grävande djur frodas. Dessa djur åstadkommer då ordentlig omblandningen av jorden. Daggmaskens [[makropor|gångar]] förbättrar också [[syrgas]]utbytet längre ner i marken, varpå risken för [[syrgasbrist]] minskar. Slutresultatet blir en mycket [[växtnäring|näringsrik]] jord som inte är så tydligt avgränsad nedåt som mårjorden. Mullbildning är en förutsättning för [[brunjord]].

Både mull och mår bildas vid [[aerob]] [[nedbrytare|nerbrytning]] av döda växt- och djurvävnader, såsom höstlöv, torrt gräs och ståndare efter örter. Levande frön motstår dock att brytas ner och finns framgent i mullen eller måren under många år (den så kallade [[fröbank]]en).

==Se även==
*[[Jordmån]]
*[[Jordart]]

[[Kategori:Jordarter]]
[[Kategori:Markvetenskap]]

Lerjord

2017-07-16T10:31:14Z

Dan Olsson:

:'''''Lerjord''' är även en ålderdomlig benämning på [[aluminiumoxid]]''.
[[Fil:Lerjord.JPG|miniatyr|En plogfåra i lerjord.]]
'''Lerjordar''' kallas de [[jordart]]er som får sina viktigaste egenskaper från [[ler]]partiklarna. Då leret redan vid små kvantiteter får en relativt stor inverkan på markens egenskaper, kan en lerjord innehålla så lite som 12 % ler.

== Klassifikationer ==
* [[Lättlera]] innehåller 12-25 viktsprocent [[ler]].
* [[Mellanlera]] innehåller 25-40 viktsprocent ler.
* [[Styv lera]] innehåller 40-60 viktsprocent ler.
* [[Mycket styv lera]] innehåller mer än 60 % ler.

Viktprocenten avser en helt torr jord.

[[Kategori:Jordarter]]

Osmolalitet

2017-07-16T10:30:22Z

Dan Olsson:

'''Osmolalitet''' beskriver det totala antalet [[mol]] lösta molekyler i ett kilo lösning. Alla osmotiskt aktiva ämnen räknas alltså samman för att ge osmolaliteten. Enheten för osmolalitet är osmol/kg.

== Se även ==
*[[Osmos]]

== Referenser ==
<references/>
{{Källor|datum=2010-06}}

{{kemistub}}

[[Kategori:Fysikalisk kemi]]
[[Kategori:Kemiska egenskaper]]

Monoamin

2017-07-16T10:26:56Z

Dan Olsson:

[[Fil:Phenethylamine rests.svg|thumb|right|Många monoaminer har ett skelett av [[fenetylamin]] där man bytt ut ett eller flera R mot något annat än väte.]]

'''Monoaminer''' (av ''mono-'' och ''[[amin]]'') är en grupp substanser som utgörs av en [[organisk]] [[molekyl]] med en [[amin]], R-NH2. Namnet syftar på att molekylen innehåller ''en'' amin. En rad olika monoaminer syntetiseras i kroppen och fungerar som signalsubstanser (till exempel [[serotonin]]) eller hormoner (till exempel [[noradrenalin]]). En del monoaminer och andra ämnen som stimulerar frisättning eller bildande av monoaminer (till exempel [[tryptofan]]) finns även i livsmedel. [[Choklad]] anses till exempel av somliga vara stimulerande för att det innehåller [[fenetylamin]].{{källa behövs||månad=2009-10}} [[Aminosyror]] är en särskild kategori monoaminer som utgör byggstenarna i proteiner och förutom aminogruppen har en [[karboxylgrupp]].

Man tror att många psykiska sjukdomar (till exempel [[depression]], [[manodepressiv sjukdom]] och [[psykos]]) orsakas av en obalans i mängden monoaminer i hjärnan, den så kallade [[monoaminteorin]]. Några läkemedel som verkar genom att påverka denna obalans är [[tricykliska antidepressiva]], [[SSRI]], och [[MAO-hämmare]]. Det är inte helt klarlagt vad sjukdomarna beror på, men biokemiska och funktionella studier samt det faktum att läkemedel som verkar på monoamin-systemen kan häva dessa sjukdomar bekräftar monoaminteorin. Därför är den vedertagen även om det behövs mer forskning inom området.

{{Signalsubstanser}}

[[Kategori:Signalsubstanser|*]]
[[Kategori:Aminer|*]]
[[Kategori:Ämnesklasser]]

Investeringsguld

2017-07-16T10:21:38Z

Dan Olsson:

'''Investeringsguld''' är [[guld]] som köps, innehas och säljs för sitt ekonomiska värde. Detta till skillnad från smyckesguld som används i [[smycke]]n och industriguld som används i bland annat elektroniska komponenter.
[[Bild:Gold Spot Price per Gram from Jan 1971 to Jan 2012.svg|miniatyr|350px|höger|Guldpriset i [[Amerikansk dollar|dollar]] från 1971 till 2012.]]

==Guld som råvara==
I börsvärlden brukar guld räknas som en [[råvara]] och handlas på [[råvarubörs]]er. Guld används till smycken, elektronik och tandlagningar.

Den viktigaste skillnaden mot andra råvaror är att guld inte förbrukas som till exempel [[Kol (bränsle)|kol]] och [[Petroleum|olja]]. Även andra [[metall]]er återvinns, men inte i lika hög grad som guld; 90% av allt guld som någonsin utvunnits är fortfarande i omlopp.<ref>{{Harvnb|Iwarsson|2006|p=8}}</ref> Det gör att tillgången på guld är stabil.

===Tillgång och efterfrågan===
År 2004 uppgick mängden utvunnet guld till 153 000 ton.<ref>{{Harvnb|Iwarsson|2006|p=54}}</ref> Under samma år var den totala efterfrågan på guld 3 851 ton.<ref>{{Harvnb|Iwarsson|2006|p=56}}</ref> Världens samlade guldlager skulle med andra ord räcka för att täcka efterfrågan i nästan 40 år, vilket är oerhört mycket längre än för andra råvaror. Som jämförelse så räcker lagren av silver i 260 dygn, råolja i 62 dygn och koppar i 38 dygn.<ref>{{Harvnb|Iwarsson|2006|p=57}}</ref>

Enligt traditionell marknadsanalys borde guld därför vara billigt, men det är det inte. Det visar att värdet på guld styrs av andra faktorer än tillgång och efterfrågan.

==Guld som investering==
[[Bild:Goldvault nyc.jpg|miniatyr|stående|Ett guldvalv hos delstaten [[New York (delstat)|New York]]s [[Federal Reserve]] i USA.]]
Guld har dock många egenskaper som starkt skiljer sig från andra råvaror; egenskaper som gör att guld även är en finansiell tillgång. Ett faktum som gjort att många länders [[centralbank]]er har valt att investera i guld som [[valutareserv]]. Den största innehavaren av guld är [[USA:s centralbank]] som äger 8 133 [[ton (enhet)|ton]] guld vilket utgör 63,8% av USA:s valutareserv.<ref>{{Harvnb|Iwarsson|2006|p=33}}. Data från september 2005.</ref> Guldreserven förvaras i en hårdbevakad byggnad på militärbasen [[Fort Knox]]. [[Norges Bank]] har valt att gå motsatt väg; 2004 sålde de ut sitt innehav av guld och har idag bara kvar 3,5 ton guld (huvudsakligen sin samling historiska guldmynt) vilket är mindre än 0,1% av Norges valutareserv.<ref>{{webbref|url = http://www.norges-bank.no/no/faq/gull/|titel = FAQ - Gull|hämtdatum = 2012-05-14|datum = 14 november 2007|utgivare = [[Norges Bank]]|språk = norska}}</ref>

Priserna på råvarumarknaden är ofta mycket instabila jämfört med aktier, men den pålitliga tillgången på guld och de stora reserverna gör att priset på guld håller sig stabilt. Det gör guld till en [[realtillgång]], som skog eller fastigheter, men den är mycket lättare att omsätta. Realtillgångar har den fördelen att det inte utgör någon annans skuld som [[aktie]]r, [[obligation]]er eller [[valuta]]. Det gör att värdet inte påverkas negativt av ekonomiska kriser. Tvärt om brukar guldvärdet stiga i kristider eftersom många investerare då försöker flytta sina tillgångar till säkrare investeringar, vilket ökar efterfrågan på guld.<ref>{{Harvnb|Iwarsson|2006|p=9}}</ref>

I Sverige är det ovanligt att investera i råvaror i allmänhet och guld i synnerhet. Till exempel förbjuds första till fjärde [[AP-fonderna]] i lag att investera i råvaror.<ref>{{lagref|2000|192|k=4|p=12|text=Lagen om allmänna pensionsfonder}}</ref> En trolig orsak är att Sverige aldrig har drabbats av [[hyperinflation]] likt den som [[Inflationen i Weimarrepubliken|drabbade Tyskland på 1920-talet]]. I övriga Europa, USA och Japan är guld vanligare som långsiktig investering. Under 1900-talet var innehav och handel med guld hårt reglerat av [[Riksbanken]] genom Valutaförordningen och Valutalagen.<ref>{{lagref|1959|264|p=13|text=Valutaförordningen}}. Upphörde 1990-07-01.</ref><ref>{{lagref|1939|350|p=2|text=Valutalagen}}. Upphörde 1990-07-01.</ref> År 1968 började handeln med guld avregleras, men guld var fortfarande [[moms]]plitktigt.<ref>{{lagref|1968|430|text=Lagen om mervärdeskatt}}</ref> Först år 2000 blev handel med guld momsbefriat.<ref>{{lagref|1994|200|k=1|p=18|text=Mervärdesskattelagen}}</ref> Guld räknas numera som en ”statslös valuta” med [[ISO 4217|valutakod]] XAU.

===Fördelar===
* Guld är en realtillgång och därmed okänsligt för [[inflation]].
* Värdet på guld brukar stiga i kristider där värdet på andra investeringar går ner.

===Nackdelar===
* Guld ger generellt sett låg avkastning.

==Guld som inflationsförsäkring==
Ofta brukar [[obligation]]er och andra räntebärande papper vara den huvudsakliga långsiktiga investeringen för många. Eftersom det är en investering i någon annans skuld finns alltid risken att banken eller nationen som utfärdat pappren går i [[konkurs]] varvid de blir värdelösa. Vidare är obligationer utfärdade i en viss valuta. Om valutan drabbas av [[inflation]] eller [[devalvering]] sjunker realvärdet på obligationerna. Guld å andra sidan är en realtillgång och är därför okänslig för inflation.

==Guld som hedge==
Det faktum att guldpriset tenderar att stiga i dåliga tider gör guld attraktivt som [[hedging|hedge]] i en [[fond (ekonomi)|fond]] eller [[portfölj (ekonomi)|portfölj]]. Genom att låta en mindre del av investeringarna utgöras av guld (ca 10%) får man ett skydd för värdet på portföljen även om aktiemarknaden skulle rasa eller om värdet på obligationer skulle ätas upp av inflation. Då stiger värdet på andelen guld i portföljen som, när krisen är över, kan säljas med vinst och återinvesteras i då relativt billiga aktier.

==Olika former av guld==
===Fysiskt guld===
[[Bild:Krugerrand01.jpg|miniatyr|höger|Det sydafrikanska guldmyntet [[Krugerrand]].]]
[[Bild:Gold bullion 2.jpg|miniatyr|höger|En [[guldtacka]] på 400 [[ounce]] (12,4 kg).]]
Den form av guld som man vanligen tänker på är fysiskt guld i form av [[Guldtacka|guldtackor]] och [[guldmynt]]. I Sverige säljs guldtackor i olika storlekar av [[Boliden AB]] men även utländska guldtackor från [[schweiz]]iska PAMP och Credit Suisse är vanliga. Stora tackor är gjutna medan mindre tackor ofta är präglade.

[[Guldmynt]] finns i två former; Historiska mynt utgivna av olika länders riksbanker under [[guldmyntfot]]. Dessa är präglade med ett valutavärde som idag vida understiger deras metallvärde. Ofta värderas de ännu högre på grund av samlarvärdet. Exempel på historiska mynt är svenska 10- och 20-kronor från början av 1900-talet.

Mynt som saknar valutavärde och bara bygger på metallvärdet kallas ''Bullionmynt''. De är i stort sett runda guldtackor som innehåller ett [[troy ounce]] (31,1025 gram) guld. En del mynt, som kanadensiska ''Maple Leaf'' och australiensiska ''Nugget'' är i 24 [[karat]] (99,99% rent guld) medan sydafrikanska ''[[Krugerrand]]'' och amerikanska ''Gold Eagle'' är i 22 karat (91,6% rent guld). Dessa är något större och tyngre eftersom även de ska innehålla exakt ett troy ounce rent guld. Fördelen är att de är hårdare och kan hanteras som vanliga mynt.

Ibland räknas även medaljer i guld som guldmynt, i synnerhet välkända medaljer präglade av pålitliga utgivare eftersom dess vikt och guldhalt är pålitligt. Ett exempel är den svenska medaljen [[Nit och redlighet]].

===Warranter===
En [[warrant]] är en [[option]] är värdepappersform. Warranter [[Emission (värdepapper)|emitteras]] av banker eller fondkommissioner som i förväg förbinder sig att köpa eller sälja guld till ett fast pris. Warranter har ofta en lång löptid.

===Guldaktier===
Guldaktier kallas aktier i företag som utvinner guld, till exempel det svenska företaget [[Boliden AB]]. Eftersom ett gruvföretags kostnad för att utvinna guld är fast kommer även en liten ökning av guldpriset att ge stort genomslag i gruvföretagets vinst.

Inte att förväxla med guld''kantade'' aktier som är en beteckning på vanliga aktier med hög [[Aktieutdelning|utdelning]].

==Referenser==
<references/>

==Källor==
*{{bokref
|efternamn = Iwarsson
|förnamn = Torbjörn
|titel = Guld som investering
|år = 2006
|utgivare = Academia Adacta
|utgivningsort = Lund
|isbn = 91-89300-14-9
|libris = 10110563
}}

[[Kategori:Finansväsen]]
[[Kategori:Guld]]

Neutralrött

2017-07-16T10:18:29Z

Dan Olsson:

[[File:Neutral red Formula V.1.svg|thumb|280px|Strukturformel]]

'''Neutralrött''' fungerar som en [[pH-indikator]] med omslagsintervall mellan [[pH]] 6,8 och 8.
* Lågt pH: Röd färg och positivt laddad.
* Högt pH: gulorange färg och oladdad.

R-NH3+ ↔ R-NH2 + H+
{{kemistub}}

[[Kategori:Syra-basindikatorer]]

Talmi

2017-07-16T10:17:49Z

Dan Olsson:

'''Talmi''', även '''Talmiguld''' eller Talloisguld, en efter sin  förste framställare (1840), fabrikanten Tallois i  Paris, uppkallad mycket kopparrik legering (jfr  [[mässing]]), som i form av bleck eller tråd  pläteras med [[guld]] (se [[förgyllning]]). Namnet kan härledas från [[franska]] "Tallois-demi-or" (Tallois-halv-guld).

Den tombak-liknande legeringen har en sammansättning varierande med 72 – 90 % [[koppar]], 10 – 26 % [[zink]], 0,6 – 5 % [[tenn]] och ca 0,9 % [[järn]]. Legering är mycket smidig och seg och liknar efter polering guld. Med tillsats av en liten mängd guld (1 – 1,5 %) kallas legeringen ”äkta pariserguld”.<ref>Meyers varulexikon, Forum, 1952</ref>

I överförd bemärkelse har begreppet ''talmi'' även använts för att beteckna något som är (eller förefaller vara) oäkta eller av sämre kvalitet (se [[SAOL]] eller [[SAOB]]).

==Källor==
{{ugglan|artikel=Talmiguld|url=http://runeberg.org/nfch/0199.html}}

===Noter===
<references/>

[[Kategori:Legeringar]]

Elektron (legering)

2017-07-16T10:17:06Z

Dan Olsson:

{{för|det naturliga guld-silver-mineralet|elektrum}}
[[Legering]]en '''elektron''' har sammansättningen 92 % [[magnesium]], 5 % [[aluminium]] och 3 % [[zink]].

Den har mycket låg [[densitet]] och ingår i gruppen ''[[lättmetall]]''.

{{oorgkemistub}}

[[Kategori:Legeringar]]

Jordart

2017-07-16T10:15:15Z

Dan Olsson:

'''Jordart''' är ett begrepp som används när man vill uttrycka [[jord]]ens innehåll av sönderdelat berg, exempelvis [[Morän (jordart)|morän]], [[lera]], rester av organismer exempelvis [[torv]], [[dy]] eller kemiska utfällningar exempelvis [[kalkgyttja]].

Jordarter med stor mängd sönderdelat berg indelas efter kornstorlek i olika klasser.

== Klassificering enligt kornstorlek (kornfraktioner) ==
{{huvudartikel|Kornstorlek}}
Korngruppsskala, kornstorlek enligt [[Svenska Geotekniska Föreningen|SGF]] 1981 (reviderat 2004)
* [[block]] (mer än 200 mm) (''600 mm fram till 2004'')
* [[sten]] (60—200 mm)
* [[grus]] (2—60 mm)
** grovgrus (20—60 mm)
** mellangrus (6—20 mm)
** fingrus (2—6 mm)
* [[sand]] (0,06—2 mm)
** grovsand (0,6—2 mm)
** mellansand (0,2—0,6 mm)
** finsand (0,06—0,2 mm)
* [[silt]] (0,002—0,06 mm)
** grovsilt (0,02—0,06 mm)
** mellansilt (0,006—0,02 mm)
** finsilt (0,002—0,006 mm)
* [[ler]] (mindre än 0,002 mm)

I äldre beteckningssystem, tidigare använt vid [[SGU]], gäller följande gränser
* [[block (jordart)|block]] (mer än 200 mm)
* [[sten]] (20—200 mm)
* [[grus]] (2—20 mm)
* [[sand]] (0,2—2 mm)
* [[mo (jordart)|mo]] (0,02—0,2 mm)
* [[mjäla]] (0,002—0,02 mm)
* [[ler]] (mindre än 0,002 mm)

== Sveriges jordarters historik ==
=== Senaste inlandsisen ===
Många av Sveriges jordarter har bildats under och efter den senaste istiden [[Weichsel (geologi)|Weichsel]]. Den hade sin början för cirka 115 000 år sedan och hade sin största utbredning för cirka 20 000 år sedan då den täckte [[Skandinaviska halvön]], stora delar av [[Danmark]], [[Finland]]. västra [[Ryssland]], [[Baltikum]] och norra [[Tyskland]]. För 20 000 år sedan började klimatet bli mildare och isen började dra sig tillbaka, till en början med ungefär 50m/år med sedan allt snabbare. För 11 000 år sedan var iskanten i höjd med Uppland och för ca 8500 år var all is bortsmält från Skandinavien. De [[glaciärer]] som finns idag i Norge och Sverige är inte en rest av den senaste istiden.

=== Isens påverkan ===
Under isens framryckning ryckte den med sig allt löst material som äldre jordarter, växter och lösa bergarter. Den slipade också [[urberg|urberget]] genom grus och sten som låg i dess bottenskikt.
När isen smälte och drog sig tillbaka norrut lämnades det material den fört med sig. Den jordart som bildades var [[morän (jordart)|morän]] som är en osorterad blandning av fint och grovt material, allt från stora stenblock, över sten, grus, sand till lerpartiklar. Morän är den vanligaste jordarten och täcker 75% av Sveriges yta.

Isen lämnade också material efter sig som var mer sorterat. Smältvatten från isen skapade [[isälv]]ar som gick i tunnlar genom isen. I dessa byggdes bottenbäddar av renspolat grus och rundslipade block upp och skapade så småningom [[rullstensås]]ar. Det finkorninga material som också följde med isälvarna avsattes i sjöar och hav.

De lösa jordlager som skapades på det här sättet kallas [[glacial]]a sediment. De avlagringar som skapats efter inlandsisens avsmältning kallas således postglaciala sediment.

== Exempel på olika jordarter ==
=== Svallsand ===
Svallsand är en jordart skapad av vågornas svallning. Innehåller [[partikel|partiklar]] i storlekarna [[finsand|fin]]-, [[mellansand|mellan]]- och [[grovsand]], samt [[fingrus]].

likom valkningar

=== Lista över jordarter ===
* [[Morän (jordart)|morän]]
* [[lera]]
* [[sand]]
* [[torv]]
* [[gyttja (jordart) | gyttja]]
* [[kiselgur]]
* [[dy]]

== Jordens [[pH]]-värde ==
Olika växter trivs i jord med olika pH-värde, därför kan man ofta bedöma jordens pH-värde genom att studera vilka växter som trivs bra i jorden.
* pH 4,0—4,5 [[Hallon]], [[Gullris]]
* pH 4,5—5,0 [[Vitsippa]], [[Liljekonvalj]], [[Gulplister]], [[Vårlök]], [[Smultron]]
* pH 5,0—5,5 [[Humle]], [[Nattviol]], [[Brännässla]], [[Blåsippa]], [[Daggkåpa]]
* pH 5,5—6,0 [[Gullviva]], [[Svalört]]
* pH 6,0—6,5 [[Sårläka]], [[Tvåblad]]

== Se även ==
* [[Kornstorlek]]
* [[Jordmån]]
* [[Bergarter]]
* [[Svenska Geotekniska Föreningen]]
* [[Jordartsmetaller]]

==Källor==
*{{webbref |författare=Sveriges Geologiska Undersökning |publdatum= |titel=Hur jordarterna bildats |år=2007 |url=http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/jord/jordarter_bildning.html |utgivare=Sveriges Geologiska Undersökning |verk= |hämtdatum=26 november 2007}}

[[Kategori:Jordarter| ]]

Sjöskum

2017-07-16T10:13:37Z

Dan Olsson:

[[Fil:Meerschaumpfeife.jpg|thumb|En [[Rökpipa|pipa]] gjord av '''sjöskum'''.]]
'''Sjöskum''', ''sepiolit'', är ett vattenhaltigt trisilikat[[mineral]] med den kemiska formeln H4Mg2Si3O10.

==Egenskaper==
Materialet har en gråvit färg med dragning åt gult eller rött och är ogenomskinligt. Det är lättarbetat med såg eller kniv. Den smälter ner till vit [[emalj]] vid hög värme. Hårdheten är enligt Mohs 2 – 2,5 och specifik vikt 2,0, men skenbart 0,8 – 1,1 beroende på materialets porositet.

Mineralet kan i vissa former vara fibröst, ibland blandat med [[asbest]], och kräver i så fall analys för att avgöra om det är rent eller ej.

==Förekomst==
Det förekommer [[derbt]] eller insprängd i större eller mindre partier, har också matt jordartat [[brott]]. Det förekommer vidare flytande på vattnet i [[Svarta havet]] varifrån det fått sitt tyska namn Meerschaum. Den förekommer oftast inlagrad i yngre sedimentära bildningar i [[Turkiet]], [[Grekland]], [[Spanien]], samt i [[Mugnafjell]] och [[Valdres]] i Norge.

Det för teknisk användning bästa sjöskummet förekommer på slätterna vid Eskischir i Turkiet.

==Användning==
Sjöskum används bland annat som relativt exklusivt material i rökpipor. Vid bearbetning kokas sjöskummet med [[vax]] eller [[spermaceti]] varvid det får en elfenbensartad glans.

Avfall från bearbetning och mindre gott sjöskum kan malas till pulver och kokas med piplera och [[alun]]. Degen formas sedan på önskat sätt och bearbetas efter torkning. Denna massa är hårdare och tyngre än äkta sjöskum, men ofta svår att skilja från denna.

==Källor==
Meyers varulexikon, Forum, 1952

==Externa länkar==
*[http://pipesmagazine.com/blog/put-that-in-your-pipe/the-meerschaum-pipe-experience/ The Meerschaum Pipe Experience (A beginner's guide to Meerschaum pipes)]

[[Kategori:Silikatmineral]]