https://wiki.guldforum.se/w/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Eucitzen 2026-05-07T23:25:15Z Användarbidrag MediaWiki 1.43.6 https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Bergarter&diff=14457 2017-07-23T19:24:46Z

<p>Eucitzen: /* Metamorfa Bergarter */</p> <hr /> <div>== Bergarter ==<br /> Även om vi snuddat vid bergarter i artikeln [[Geologi]] så kan vi ta oss en liten fördjupning här.<br /> Så om du bara vill ha en översikt är denna artikel kanske lite väl saftig..<br /> <br /> Hur skulle man då kunna definera en ''bergart''?<br /> Jo, man brukar säga att:<br /> '' Bergarter består av ett eller flera mineral''<br /> <br /> De flesta stenar man ser ute i skogen är egentligen bergarter.<br /> Ibland ser man mineral korn, de finns i olika storlekar.<br /> <br /> Storleken visar på hur snabbt de stelnat.<br /> Ju större, ju längre har de behövt för att stelna. <br /> <br /> Ryolit uppvisar små eller inga mineral korn. Den har stelnat snabbt.<br /> Granit som består av samma mineraler, har stora korn som syns lätt med blotta ögat.<br /> <br /> Ibland kan det ha stelnat så snabbt att inga mineral korn syns alls. <br /> Det har ofta ett glasaktigt utseende, obsidian (vulkaniskt glas) är ett exempel.<br /> <br /> <br /> Vi delar in bergarter i tre kategorier:<br /> <br /> # Vulkaniska bergarter - uppvisar ofta ett slags mosaikmönster bland mineralkornen.<br /> # Metamorfa bergarter - uppvisar diverse strukturer. Veckade (liknar vågor) kan vara ett exempel.<br /> # Sedimentära bergarter - uppvisar ofta ett horisontellt mönster. Men inte alltid.<br /> <br /> Bergarterna skiljs alltså åt beroende på uppkomst. <br /> Men man skiljer dem även åt beroende på vilka mineral som förekommer i dem.<br /> <br /> Det finns ''huvudmineral'' - något som en bergart av en speciell sort alltid innehåller.<br /> T.ex. tar vi graniten igen, dess ''huvudmineral'' är Kvarts, glimmer och fältspat.<br /> <br /> Sedan kan man kalla de andra som även kan förekomma för ''accessoar mineral''.<br /> Det senare har inte lika stor betydelse vid identifiering.<br /> <br /> === Vulkaniska bergarter ===<br /> <br /> Vulkaniska bergarter, som namnet antyder, har med vulkanism att göra.<br /> Det vill säga att deras ursprung är smält sten.<br /> <br /> Denna smälta stenen (magman) tränger sedan upp i berggrunden av olika skäl.<br /> Kanske har vi som på Island där kontinental plattorna glider isär, åt vars ett håll.<br /> En &quot;spricka&quot; i berggrunden bildas och magma tränger upp.<br /> <br /> De kan kollidera, så en platta pressas ner under en annan.<br /> Med djupet ökar värmen och trycket. Den plattan som pressas neråt smälter upp.<br /> Det är vad som sker i medelhavet, Italiens vulkaner har kommit till p.g.a. detta.<br /> <br /> Sedan finns det så kallade &quot;hotspots&quot; (på engelska), mantelplym på svenska.<br /> De har inte mycket med kontinental plattorna att göra. <br /> <br /> Det är super het magma, som i och med den höga värmen är extra benägen att stiga till ytan.<br /> Man kan tänka sig detta lite som kokande vatten där &quot;bubblorna&quot; stiger uppåt.<br /> <br /> Bara att i mantelplymens fall så smälter denna även omgivande berg. <br /> Detta gör att den bibehåller samma position i många många miljoner år. <br /> <br /> Hawaii är ett exempel på mantelplym.<br /> En mantelplym kan ses som jordens egna (överdimensionerade?) övertrycks ventiler..<br /> <br /> <br /> Vidare till klassificering av bergarter.<br /> De delas delvis in efter hur djupt de stelnat, alltså:<br /> <br /> * Djupbergarter - sådana som bildats djupt under ytan.<br /> * Gångbergarter - sådana som stelnat i sprickor.<br /> * Ytbergarter - trängt upp ur vulkan som lava och stelnat.<br /> <br /> Men även efter deras kisel (kvarts) halt:<br /> <br /> * Sura bergarter innehåller mycket kvarts<br /> * Intemediära är någonstans mittemellan<br /> * Basiska bergarter innehåller lite kvarts<br /> <br /> Sedan kan man även dela in de i hur &quot;mättade&quot; mineralen är i förhållande till Kisel halten.<br /> Alltså, om bergarters mineraler skulle kunna ta in mer kisel.<br /> <br /> Då finns följande alternativ:<br /> <br /> * Övermättade - &quot;för mycket kisel&quot;<br /> * Mättade - de har nog med kisel, men inte för mycket.<br /> * Omättade - skulle kunna ta upp mer kisel.<br /> <br /> Men nog med detta, om man vet hur man ska känna igen mineralen så finns detta schema till nytta inom vulkaniska bergarter:<br /> <br /> [[Fil:Vulkaniskabergarter.JPG|200px|thumb|right|Schema omarbetat]]<br /> <br /> Att kombinera flera av dessa metoder och lägga in en tumregel här och var så kan man sedan lättare identifiera vissa mineral. Dom i mitten är extra svåra att skilja åt.<br /> <br /> Men det ska sägas att det säkraste sättet är med petrografisk undersökning, utan det kan man inte särskilja vissa bergarter.<br /> <br /> Man studerar bäst en bergart med en färsk brott yta och lupp.<br /> Luppen bör vara kring 10x förstoring, helst triplett.<br /> <br /> <br /> <br /> ==== Vulkaniska Bergarter i Bild ====<br /> <br /> Här kommer så småningom vi lägga upp fler bilder av vulkaniska bergarter.<br /> <br /> <br /> [[Fil: Ryolit.jpg|200px|thumb|left|Ryolit med strökorn av kvarts]] [[Fil:Granit.jpg|200px|thumb|center|Granit]]<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> &lt;br&gt;<br /> === Metamorfa Bergarter ===<br /> <br /> Metamorf kommer från grekiskans:<br /> &lt;br&gt;Meta - ändra&lt;br&gt;<br /> Morf - form<br /> <br /> [[Fil:Metamorf_bergart.JPG|right|Metamorf bergart - vacker!]]<br /> <br /> Det handlar alltså om bergarter som har ändrats från sitt ordinarie tillstånd, som bilden till höger.<br /> Vanligen är det vulkaniska eller sedimentära bergarter som utsatts för temperaturer och/eller tryck som varit höga nog att ändra på bergarten.<br /> Men man kanske ska påpeka att även tidigare metamorfa bergarter kan utsättas för metamorfism i flera omgångar.<br /> <br /> Rent praktiskt kan detta vara t.ex. när en kontinental platta trycks ned under en annan men inte smälts upp helt. (bildar alltså inte magma)<br /> En ganska drastisk förändring kommer ta form.<br /> <br /> Det kan även ske att en ny magma kommer in i bilden. <br /> De relativt höga temperaturerna som det medför kan ändra på omgivande berg<br /> <br /> Metamorfa bergarter delas in i olika grupper beroende på mineralen den innehåller och vilken grad av metamorfism (omvandling) den genomgått. Detta kallas i finare ord för metamorf facies.<br /> De kan även kategoriseras beroende på vad för bergart det från början varit, när man kan fastställa det.<br /> <br /> För en säker undersökning bör man använda tunnslipningar.<br /> Man undersöker då tunnslipningar i petrografiskt mikroskop och tittar på vilka mineral som förekommer. Då kan man med god säkerhet säga vilka temperaturer och tryck denna bergart utsatts för igenom mineralen den består av.<br /> <br /> Detta är rent praktiskt inte alltid möjligt för prospektören att identifiera en metamorf bergart med de få instrument som han har tillgång till.<br /> Han borde då istället kanske borde luta sig tillbaka till s.k. &quot;fälttermer&quot; - alltså termer som används ute i fält av geologerna för att i grova drag uttrycka vad det rör sig om.<br /> <br /> T.ex. används grönsten som en fältterm för att beskriva omvandlade (vulkaniska) basiska bergarter.<br /> Grönskiffer används om det är en grönsten med &quot;skiffrig&quot; (lagrad) struktur.<br /> <br /> Med sådana termer kan man trots begränsad utrustning beskriva vad man har med att göra.<br /> <br /> <br /> ==== Kännetecken på metamorfa bergarter och allmänna råd ====<br /> <br /> Hur känner man då igen metamorfa bergarter?<br /> Tja, det finns några sätt att gå tillväga.<br /> <br /> Man kan jämföra med andra bergarter av sedimentär art och/eller vulkaniska.<br /> Ibland finns det strukturer i metamorfa bergarter som skiljer sig från de andra.<br /> t.ex. kan de vara veckade, folierade m.m. <br /> Man kan luta sig tillbaka på erfarenhet, i alla fall relativt ofta.<br /> <br /> Som exempel kan vara skillnaden mellan kvartsit och sandsten.<br /> Skillnaden i väsentligt är att kvartskornen som kvartsiten består av är &quot;fusionerade&quot; ihop på ett stabilt vis. <br /> Sandstenens kvartskorn däremot sitter inte så hårt ihop varpå en brottyta inte får den typiska fett glansen som kvarts har.<br /> <br /> Sedan kan man undersöka det under lupp om stora nog mineral korn finns kan det hjälpa.<br /> Kvarts framförallt har en benägenhet att deformeras under metamorfos. (tillämpas mest i norden)<br /> Har stenen fenokryster, alltså strökorn, kan dessa vara &quot;deformerade&quot;. <br /> <br /> [[Fil:Bergarter 083.png|200px|thumb|right|Omvandlad kvartsporfyr]]<br /> <br /> Ett exempel finns i bilden till höger. Det är en kvartsporfyr som blivit omvandlad genom heta vattenflöden. Notera även en färgändring i den sektion som varit närmast det heta vattnet. <br /> <br /> Det kan även finnas mineral i bergarten som annars inte ska finnas där. <br /> Man antar det är genom metamorfos som peridotit kan få &quot;tillskott&quot; av plagioklas och spinell.<br /> <br /> === Sedimentära bergarter ===<br /> <br /> Sedimentära bergarter bildas, som namnet antyder, från sediment.<br /> Sediment är i sig vittrings produkter av andra bergarter, kan man säga.<br /> <br /> Sediment uppträder i form av t.ex. sand och grus och kan bli till en (relativt) fast sten.<br /> Detta kan variera lite.. Hur fast.<br /> <br /> Men nog av det, hur kan då t.ex. kvarts rik sand bli till sandsten?<br /> Enkelt: Tryck. Men, tänker du, inte kan väl bara tryck bilda en sten?<br /> Visst, visst, om vi ska vara petiga så.. med ökat tryck så ökar även temperaturen.<br /> <br /> Detta är eftersom ökat djup innebär ökad temperatur, oftast finns då (relativt) mycket annat över som utövar tryck på underliggande sediment.<br /> <br /> ==== Kännetecken ====<br /> <br /> Hur känner man då igen en sedimentär bergart?<br /> <br /> Det finns flera saker man kan gå på, men några relativt vanliga kännetecken är<br /> <br /> * Horisontella &quot;lager&quot;/linjer<br /> * Mineralkorn som ligger relativt löst, stenen spricker mellan kornen - inte rätt igenom.<br /> * Spår av organiska ämnen eller fossil.<br /> <br /> Vadå, tänker du kanske, horisontella linjer?<br /> Jo, sedimentära processer sker över stora arealer. <br /> Sedimenten kan t.ex. avsättas nere i havet. Således kan de bilda horisontella lager.<br /> <br /> [[Kategori:Berggrunden]]<br /> [[Kategori:Geologi]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Fil:Metamorf_bergart.JPG&diff=14456 2017-07-23T19:23:17Z

<p>Eucitzen: Eucitzen laddade upp en ny version av Fil:Metamorf bergart.JPG</p> <hr /> <div></div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Fil:Metamorf_bergart.JPG&diff=14455 2017-07-23T19:19:10Z

<p>Eucitzen: </p> <hr /> <div></div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Prospektering&diff=14454 2017-07-23T19:15:08Z

<p>Eucitzen: Ordnat bilden - så den syns. Updaterat temat.</p> <hr /> <div>== Prospektering - vad är det? ==<br /> <br /> När guldvaskaren ger sig ut och letar efter nya fyndigheter av guld prospekterar han.<br /> När en kille ger sig ut på ''blockletning'' prospekterar han.<br /> <br /> Prospektering är en slags första steg i att bedöma om ett område är intressant ur malmsynpunkt.<br /> Det är inte en kortvarig process, en noggrann prospektering kan ta ganska lång tid.<br /> <br /> '' En malm är en mineralfyndighet som är ekonomiskt lönsam att bryta.''<br /> '' Är det inte lönsamt kallas det för en skärpning.''<br /> <br /> == Prospektering - vad är lagligt? ==<br /> <br /> Prospektering anses till viss del ingå i allemannsrätten med den begränsningen att man endast får använda handverktyg, t.ex. spade, vaskpanna och sikt. <br /> <br /> <br /> Somliga säger att även vaskrännan hör hit, andra menar att den inte omfattas i allemannsrätten p.g.a. att den delvis drivs av vattenkraft. (dvs. sanden förs framåt och sorteras genom strömmande vatten)<br /> <br /> Lite av en gråzon. <br /> Är man osäker så prata med markägaren och läs lagen själv för att skaffa dig en egen uppfattning.<br /> <br /> * Pumpdrivna grejor, som t.ex. highbankers är inte tillåtet inom allemannsrättens gränser.<br /> <br /> Om man bedriver blockletning är det ok att använda hammare (och skyddsutrustning!).<br /> Som tumregel gäller att knytnäves stora stenbitar får tas som ''stuff*'' för vidare undersökning.<br /> <br /> <br /> ; ''Stuff: Ett slags stenprov man tar, ungefär stort som en knytnäve.''<br /> <br /> <br /> Se gärna '''[http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/produkter/sgu_publ/publ_beskr/handbok-mineraljagare.html Handbok för mineraljägare]''' där lagen också kortfattat beskrivs.<br /> <br /> Är man ytterligare intresserad kan man kolla upp minerallagen.<br /> <br /> == Prospektering ==<br /> <br /> Det finns en mängd olika sätt att gå till väga beroende på om du ska leta i en å, i skogen eller vars du nu befinner dig.<br /> <br /> === Prospektering i en å ===<br /> Befinner du dig i en å så rekommenderar jag att du gräver på både djupet och in mot centrum av ån.<br /> Kanske med visst mellanrum mellan varje vaskprov.<br /> <br /> En å sorterar nämligen inte bara de tunga mineralen på djupet utan även på bredden.<br /> Tittar du närmast stranden så kommer det mest vara lera och sand, inte mycket tunga mineral.<br /> Börjar du sedan vaska dig in mot centrum kommer mer och mer stenar, grus och annat.<br /> Ibland även en god mängd svartsand och just där är det ett gott tips att börja ta lite djupare prover.<br /> <br /> Några andra goda ställen att titta på i en å:<br /> <br /> * Bakom stenar saktar vattnet ner, tunga mineral kan avsättas.<br /> * Rötter kan fånga (trassla in?) guld. En hendersonpump rekommenderas varmt, men undvik att underminera träd eller buskar!<br /> * Rostiga (sediment) skikt talar om att att det förekommit gott om mineral. Dessa kan testas lite extra.<br /> <br /> ====Hur jag går tillväga====<br /> <br /> '''Vad behöver du?'''<br /> <br /> Du behöver praktiskt taget 3 grejor,<br /> 1. Vask panna<br /> 2. spade och/eller henderson pump<br /> 3. Sikt<br /> <br /> '''Hur går det till?'''<br /> <br /> Du letar upp ett ställe, vid ån där du vill köra ränna eller dyl.<br /> Om du vet var vårflods vattnet når upp till börja därvid och vaska dig inåt mot åns mitt. (Ta prover med ca 1 spades bredd emellan)<br /> Om du inte vet det så får du börja vid närmaste grus bädd.<br /> <br /> Bry dig inte om mitten, vattnet där under vårfloden rinner för snabbt för att hålla guld. (&quot;högtrycks område&quot;)<br /> När du nu börjar ta dina prover, lägg märke till två grejer:<br /> 1. Hur mycket svart sand är det i denna panna?<br /> 2. Något guld?<br /> <br /> Du letar efter något jag kallar &quot;svartsands linjen&quot; det är den vanligaste vägen för svartsand.<br /> Intill denna &quot;svartsands linjen&quot; finns &quot;guld linjen&quot;. Den vanligaste vägen för guld att färdas genom vid en vår flod.<br /> <br /> Den är närmare mitten av ån än svartsands linjen. Likaså &quot;böjer&quot; sig linjen vid svängar i ån, eller går runt stenar vid behov.<br /> Svartsanden brukar öka successivt ju närmare du kommer mitten, men vid en punkt när det är mest svartsand per panna eller precis när den minskar i mängd; där brukar man finna &quot;guld linjen&quot;. Efter lite övning går det lättare. ;)<br /> <br /> När du har bekräftat att det stället har guld, så du är nöjd. Markera stället och slå upp din ränna eller vad du nu har. <br /> Värt att veta är att linjen brukar kunna följas både upp och nedströms, så du kan gräva rejält mycket om du väl hittat den!<br /> <br /> '''Varför fungerar det?'''<br /> <br /> Många vet att en å sortera material neråt (alltså det mesta guldet ligger djupare än sanden)<br /> Men den sorterar även tvärs över, alltså material med låg densitet är närmast land.<br /> <br /> Pröva gärna själv; ta ett prov långt från åns mitt punkt, det finns oftast inte mycket svartsand och/eller guld där.<br /> Men vissa tillfällen då vårfloden är mycket hög; högre än vanligt, då kan guld hamna närmare stranden/land.<br /> <br /> Guld har högre densitet än svartsand (ca 4 gånger tyngre!) och finns därför inte på samma ställe, men dock ganska nära.<br /> Svartsand är blott en indikation på att du är närmar dig guldet. <br /> <br /> Oftast ligger det såhär: fina sand/ler partiklar, sand, grus/svartsand,grövre sten/guld. (vi antar inga metaller med högre densitet finns där)<br /> Observera att det närmast åt vänster är närmare land.<br /> Pilen i mitten representerar högtrycks området.<br /> [[File:Prospekterings_Linjer.JPG|Left|Guldlinjen]]<br /> <br /> === Blockletning ===<br /> <br /> Om du håller på med blockletning så kan du t.ex. välja ut en region på kartan och med relativt strategisk metodik gå runt och söka igenom denna region efter stenblock som uppvisar intressanta mineraler. <br /> <br /> Även detta är en form av prospektering -- alltså en undersökning efter att se om det kan finnas ekonomiskt intressanta mineral fyndigheter.<br /> <br /> <br /> Hur du sedan känner igen ett intressant stenblock beror helt enkelt på vad du letar efter.<br /> <br /> Letar du efter t.ex. kopparmalm kanske du letar efter en matt, grönaktig beläggning. <br /> Malakit, alltså. Det kan sägas vara en vitrings produkt av koppar-sulfider.<br /> <br /> Annars som tumregel är alla rostiga block, om du letar malm mineral, intressant.<br /> ''Rosten'' som du ser är limonit, den bildas genom omvandling av t.ex. Pyrit i fuktig miljö.<br /> <br /> <br /> Ett litet tips kan vara att kolla upp gamla gruvor och dokument där till.<br /> Åk och titta på varpen - den har med största sannolikhet vittrat och uppvisar de små tecken som du kanske vill ha för att snabbare/enklare kunna spåra en malm.<br /> <br /> Men en liten notis -- allt guld är inte synligt, så att skicka till analys är ett hett tips om du tror det kan vara av intresse.<br /> <br /> Några exempel bilder på hur ''intressanta'' bitar kan se ut. <br /> Notera hur de ser rostiga ut, men när man slår loss en bit kan det finnas metalliska mineral på insidan.<br /> [[Fil: Mixed_031.JPG‎|200px|thumb|left|Vacker bit från Småland]]<br /> [[Fil:Mixed_021.JPG‎|200px|thumb|center|Grön Malakit beläggning Från en koppar skärpning]]<br /> <br /> &lt;Br&gt;<br /> === Elektronisk prospektering ===<br /> <br /> Säkerligen finns det flertalet metoder att på elektronisk väg spåra mineral. <br /> <br /> Men metalldetektorn är väl kanske den mest kända.<br /> * '''Om du vill använda metalldetektor i Sverige, kolla upp lagen!!'''<br /> <br /> En metalldetektor skickar ut ett slags elektromagnetiskt fält. <br /> Vissa mineral (och metaller) kan reagera på detta fält och skickar tillbaka en slags signal - detektorn meddelar då användaren med en signal.<br /> <br /> Gedigna metaller; silver, guld och koppar ger utslag.<br /> Men även somliga sulfider kan göra det; blyglans är den enda jag förmår mig komma på.<br /> <br /> Även vissa oxider som magnetit (järnoxid) kan hittas med en metall detektor.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Prospektering&diff=14453 2017-07-23T19:10:41Z

<p>Eucitzen: /* Prospektering */</p> <hr /> <div>== Prospektering - vad är det? ==<br /> <br /> När guldvaskaren ger sig ut och letar efter nya fyndigheter av guld prospekterar han.<br /> När en kille ger sig ut på ''blockletning'' prospekterar han.<br /> <br /> Prospektering är en slags första steg i att bedöma om ett område är intressant ur malmsynpunkt.<br /> Det är inte en kortvarig process, en noggrann prospektering kan ta ganska lång tid.<br /> <br /> '' En malm är en mineralfyndighet som är ekonomiskt lönsam att bryta.''<br /> '' Är det inte lönsamt kallas det för en skärpning.''<br /> <br /> == Prospektering - vad är lagligt? ==<br /> <br /> Prospektering anses till viss del ingå i allemannsrätten med den begränsningen att man endast får använda handverktyg, t.ex. spade, vaskpanna och sikt. <br /> <br /> <br /> Somliga säger att även vaskrännan hör hit, andra menar att den inte omfattas i allemannsrätten p.g.a. att den delvis drivs av vattenkraft. (dvs. sanden förs framåt och sorteras genom strömmande vatten)<br /> <br /> Lite av en gråzon. <br /> Är man osäker så prata med markägaren och läs lagen själv för att skaffa dig en egen uppfattning.<br /> <br /> * Pumpdrivna grejor, som t.ex. highbankers är inte tillåtet inom allemannsrättens gränser.<br /> <br /> Om man bedriver blockletning är det ok att använda hammare (och skyddsutrustning!).<br /> Som tumregel gäller att knytnäves stora stenbitar får tas som ''stuff*'' för vidare undersökning.<br /> <br /> <br /> ; ''Stuff: Ett slags stenprov man tar, ungefär stort som en knytnäve.''<br /> <br /> <br /> Se gärna '''[http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/produkter/sgu_publ/publ_beskr/handbok-mineraljagare.html Handbok för mineraljägare]''' där lagen också kortfattat beskrivs.<br /> <br /> Är man ytterligare intresserad kan man kolla upp minerallagen.<br /> <br /> == Prospektering ==<br /> <br /> Det finns en mängd olika sätt att gå till väga beroende på om du ska leta i en å, i skogen eller vars du nu befinner dig.<br /> <br /> === Prospektering i en å ===<br /> Befinner du dig i en å så rekommenderar jag att du gräver på både djupet och in mot centrum av ån.<br /> Kanske med visst mellanrum mellan varje vaskprov.<br /> <br /> En å sorterar nämligen inte bara de tunga mineralen på djupet utan även på bredden.<br /> Tittar du närmast stranden så kommer det mest vara lera och sand, inte mycket tunga mineral.<br /> Börjar du sedan vaska dig in mot centrum kommer mer och mer stenar, grus och annat.<br /> Ibland även en god mängd svartsand och just där är det ett gott tips att börja ta lite djupare prover.<br /> <br /> Några andra goda ställen att titta på i en å:<br /> <br /> * Bakom stenar saktar vattnet ner, tunga mineral kan avsättas.<br /> * Rötter kan fånga (trassla in?) guld. En hendersonpump rekommenderas varmt, men undvik att underminera träd eller buskar!<br /> * Rostiga (sediment) skikt talar om att att det förekommit gott om mineral. Dessa kan testas lite extra.<br /> <br /> ====Hur jag går tillväga====<br /> <br /> '''Vad behöver du?'''<br /> <br /> Du behöver praktiskt taget 3 grejor,<br /> 1. Vask panna<br /> 2. spade och/eller henderson pump<br /> 3. Sikt<br /> <br /> '''Hur går det till?'''<br /> <br /> Du letar upp ett ställe, vid ån där du vill köra ränna eller dyl.<br /> Om du vet var vårflods vattnet når upp till börja därvid och vaska dig inåt mot åns mitt. (Ta prover med ca 1 spades bredd emellan)<br /> Om du inte vet det så får du börja vid närmaste grus bädd.<br /> <br /> Bry dig inte om mitten, vattnet där under vårfloden rinner för snabbt för att hålla guld. (&quot;högtrycks område&quot;)<br /> När du nu börjar ta dina prover, lägg märke till två grejer:<br /> 1. Hur mycket svart sand är det i denna panna?<br /> 2. Något guld?<br /> <br /> Du letar efter något jag kallar &quot;svartsands linjen&quot; det är den vanligaste vägen för svartsand.<br /> Intill denna &quot;svartsands linjen&quot; finns &quot;guld linjen&quot;. Den vanligaste vägen för guld att färdas genom vid en vår flod.<br /> <br /> Den är närmare mitten av ån än svartsands linjen. Likaså &quot;böjer&quot; sig linjen vid svängar i ån, eller går runt stenar vid behov.<br /> Svartsanden brukar öka successivt ju närmare du kommer mitten, men vid en punkt när det är mest svartsand per panna eller precis när den minskar i mängd; där brukar man finna &quot;guld linjen&quot;. Efter lite övning går det lättare. ;)<br /> <br /> När du har bekräftat att det stället har guld, så du är nöjd. Markera stället och slå upp din ränna eller vad du nu har. <br /> Värt att veta är att linjen brukar kunna följas både upp och nedströms, så du kan gräva rejält mycket om du väl hittat den!<br /> <br /> '''Varför fungerar det?'''<br /> <br /> Många vet att en å sortera material neråt (alltså det mesta guldet ligger djupare än sanden)<br /> Men den sorterar även tvärs över, alltså material med låg densitet är närmast land.<br /> <br /> Pröva gärna själv; ta ett prov långt från åns mitt punkt, det finns oftast inte mycket svartsand och/eller guld där.<br /> Men vissa tillfällen då vårfloden är mycket hög; högre än vanligt, då kan guld hamna närmare stranden/land.<br /> <br /> Guld har högre densitet än svartsand (ca 4 gånger tyngre!) och finns därför inte på samma ställe, men dock ganska nära.<br /> Svartsand är blott en indikation på att du är närmar dig guldet. <br /> <br /> Oftast ligger det såhär: fina sand/ler partiklar, sand, grus/svartsand,grövre sten/guld. (vi antar inga metaller med högre densitet finns där)<br /> Observera att det närmast åt vänster är närmare land.<br /> Pilen i mitten representerar högtrycks området.<br /> [[Fil: Prospekterings_Linjer.JPG|200px|thumb|left|Guldlinjen, en skiss.]]<br /> <br /> === Blockletning ===<br /> <br /> Om du håller på med blockletning så kan du t.ex. välja ut en region på kartan och med relativt strategisk metodik gå runt och söka igenom denna region efter stenblock som uppvisar intressanta mineraler. <br /> <br /> Även detta är en form av prospektering -- alltså en undersökning efter att se om det kan finnas ekonomiskt intressanta mineral fyndigheter.<br /> <br /> <br /> Hur du sedan känner igen ett intressant stenblock beror helt enkelt på vad du letar efter.<br /> <br /> Letar du efter t.ex. kopparmalm kanske du letar efter en matt, grönaktig beläggning. <br /> Malakit, alltså. Det kan sägas vara en vitrings produkt av koppar-sulfider.<br /> <br /> Annars som tumregel är alla rostiga block, om du letar malm mineral, intressant.<br /> ''Rosten'' som du ser är limonit, den bildas genom omvandling av t.ex. Pyrit i fuktig miljö.<br /> <br /> <br /> Ett litet tips kan vara att kolla upp gamla gruvor och dokument där till.<br /> Åk och titta på varpen - den har med största sannolikhet vittrat och uppvisar de små tecken som du kanske vill ha för att snabbare/enklare kunna spåra en malm.<br /> <br /> Men en liten notis -- allt guld är inte synligt, så att skicka till analys är ett hett tips om du tror det kan vara av intresse.<br /> <br /> Några exempel bilder på hur ''intressanta'' bitar kan se ut. <br /> Notera hur de ser rostiga ut, men när man slår loss en bit kan det finnas metalliska mineral på insidan.<br /> [[Fil: Mixed_031.JPG‎|200px|thumb|left|Vacker bit från Småland]]<br /> [[Fil:Mixed_021.JPG‎|200px|thumb|center|Grön Malakit beläggning Från en koppar skärpning]]<br /> <br /> &lt;Br&gt;<br /> === Elektronisk prospektering ===<br /> <br /> Säkerligen finns det flertalet metoder att på elektronisk väg spåra mineral. <br /> <br /> Men metalldetektorn är väl kanske den mest kända.<br /> * '''Om du vill använda metalldetektor i Sverige, kolla upp lagen!!'''<br /> <br /> En metalldetektor skickar ut ett slags elektromagnetiskt fält. <br /> Vissa mineral (och metaller) kan reagera på detta fält och skickar tillbaka en slags signal - detektorn meddelar då användaren med en signal.<br /> <br /> Gedigna metaller; silver, guld och koppar ger utslag.<br /> Men även somliga sulfider kan göra det; blyglans är den enda jag förmår mig komma på.<br /> <br /> Även vissa oxider som magnetit (järnoxid) kan hittas med en metall detektor.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Prospektering&diff=14452 2017-07-23T19:09:58Z

<p>Eucitzen: /* Prospektering i en å */</p> <hr /> <div>== Prospektering ==<br /> <br /> När guldvaskaren ger sig ut och letar efter nya fyndigheter av guld prospekterar han.<br /> När en kille ger sig ut på ''blockletning'' prospekterar han.<br /> <br /> Prospektering är en slags första steg i att bedöma om ett område är intressant ur malmsynpunkt.<br /> Det är inte en kortvarig process, en noggrann prospektering kan ta ganska lång tid.<br /> <br /> '' En malm är en mineralfyndighet som är ekonomiskt lönsam att bryta.''<br /> '' Är det inte lönsamt kallas det för en skärpning.''<br /> <br /> == Prospektering - vad är lagligt? ==<br /> <br /> Prospektering anses till viss del ingå i allemannsrätten med den begränsningen att man endast får använda handverktyg, t.ex. spade, vaskpanna och sikt. <br /> <br /> <br /> Somliga säger att även vaskrännan hör hit, andra menar att den inte omfattas i allemannsrätten p.g.a. att den delvis drivs av vattenkraft. (dvs. sanden förs framåt och sorteras genom strömmande vatten)<br /> <br /> Lite av en gråzon. <br /> Är man osäker så prata med markägaren och läs lagen själv för att skaffa dig en egen uppfattning.<br /> <br /> * Pumpdrivna grejor, som t.ex. highbankers är inte tillåtet inom allemannsrättens gränser.<br /> <br /> Om man bedriver blockletning är det ok att använda hammare (och skyddsutrustning!).<br /> Som tumregel gäller att knytnäves stora stenbitar får tas som ''stuff*'' för vidare undersökning.<br /> <br /> <br /> ; ''Stuff: Ett slags stenprov man tar, ungefär stort som en knytnäve.''<br /> <br /> <br /> Se gärna '''[http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/produkter/sgu_publ/publ_beskr/handbok-mineraljagare.html Handbok för mineraljägare]''' där lagen också kortfattat beskrivs.<br /> <br /> Är man ytterligare intresserad kan man kolla upp minerallagen.<br /> <br /> == Prospektering ==<br /> <br /> Det finns en mängd olika sätt att gå till väga beroende på om du ska leta i en å, i skogen eller vars du nu befinner dig.<br /> <br /> === Prospektering i en å ===<br /> Befinner du dig i en å så rekommenderar jag att du gräver på både djupet och in mot centrum av ån.<br /> Kanske med visst mellanrum mellan varje vaskprov.<br /> <br /> En å sorterar nämligen inte bara de tunga mineralen på djupet utan även på bredden.<br /> Tittar du närmast stranden så kommer det mest vara lera och sand, inte mycket tunga mineral.<br /> Börjar du sedan vaska dig in mot centrum kommer mer och mer stenar, grus och annat.<br /> Ibland även en god mängd svartsand och just där är det ett gott tips att börja ta lite djupare prover.<br /> <br /> Några andra goda ställen att titta på i en å:<br /> <br /> * Bakom stenar saktar vattnet ner, tunga mineral kan avsättas.<br /> * Rötter kan fånga (trassla in?) guld. En hendersonpump rekommenderas varmt, men undvik att underminera träd eller buskar!<br /> * Rostiga (sediment) skikt talar om att att det förekommit gott om mineral. Dessa kan testas lite extra.<br /> <br /> ====Hur jag går tillväga====<br /> <br /> '''Vad behöver du?'''<br /> <br /> Du behöver praktiskt taget 3 grejor,<br /> 1. Vask panna<br /> 2. spade och/eller henderson pump<br /> 3. Sikt<br /> <br /> '''Hur går det till?'''<br /> <br /> Du letar upp ett ställe, vid ån där du vill köra ränna eller dyl.<br /> Om du vet var vårflods vattnet når upp till börja därvid och vaska dig inåt mot åns mitt. (Ta prover med ca 1 spades bredd emellan)<br /> Om du inte vet det så får du börja vid närmaste grus bädd.<br /> <br /> Bry dig inte om mitten, vattnet där under vårfloden rinner för snabbt för att hålla guld. (&quot;högtrycks område&quot;)<br /> När du nu börjar ta dina prover, lägg märke till två grejer:<br /> 1. Hur mycket svart sand är det i denna panna?<br /> 2. Något guld?<br /> <br /> Du letar efter något jag kallar &quot;svartsands linjen&quot; det är den vanligaste vägen för svartsand.<br /> Intill denna &quot;svartsands linjen&quot; finns &quot;guld linjen&quot;. Den vanligaste vägen för guld att färdas genom vid en vår flod.<br /> <br /> Den är närmare mitten av ån än svartsands linjen. Likaså &quot;böjer&quot; sig linjen vid svängar i ån, eller går runt stenar vid behov.<br /> Svartsanden brukar öka successivt ju närmare du kommer mitten, men vid en punkt när det är mest svartsand per panna eller precis när den minskar i mängd; där brukar man finna &quot;guld linjen&quot;. Efter lite övning går det lättare. ;)<br /> <br /> När du har bekräftat att det stället har guld, så du är nöjd. Markera stället och slå upp din ränna eller vad du nu har. <br /> Värt att veta är att linjen brukar kunna följas både upp och nedströms, så du kan gräva rejält mycket om du väl hittat den!<br /> <br /> '''Varför fungerar det?'''<br /> <br /> Många vet att en å sortera material neråt (alltså det mesta guldet ligger djupare än sanden)<br /> Men den sorterar även tvärs över, alltså material med låg densitet är närmast land.<br /> <br /> Pröva gärna själv; ta ett prov långt från åns mitt punkt, det finns oftast inte mycket svartsand och/eller guld där.<br /> Men vissa tillfällen då vårfloden är mycket hög; högre än vanligt, då kan guld hamna närmare stranden/land.<br /> <br /> Guld har högre densitet än svartsand (ca 4 gånger tyngre!) och finns därför inte på samma ställe, men dock ganska nära.<br /> Svartsand är blott en indikation på att du är närmar dig guldet. <br /> <br /> Oftast ligger det såhär: fina sand/ler partiklar, sand, grus/svartsand,grövre sten/guld. (vi antar inga metaller med högre densitet finns där)<br /> Observera att det närmast åt vänster är närmare land.<br /> Pilen i mitten representerar högtrycks området.<br /> [[Fil: Prospekterings_Linjer.JPG|200px|thumb|left|Guldlinjen, en skiss.]]<br /> <br /> === Blockletning ===<br /> <br /> Om du håller på med blockletning så kan du t.ex. välja ut en region på kartan och med relativt strategisk metodik gå runt och söka igenom denna region efter stenblock som uppvisar intressanta mineraler. <br /> <br /> Även detta är en form av prospektering -- alltså en undersökning efter att se om det kan finnas ekonomiskt intressanta mineral fyndigheter.<br /> <br /> <br /> Hur du sedan känner igen ett intressant stenblock beror helt enkelt på vad du letar efter.<br /> <br /> Letar du efter t.ex. kopparmalm kanske du letar efter en matt, grönaktig beläggning. <br /> Malakit, alltså. Det kan sägas vara en vitrings produkt av koppar-sulfider.<br /> <br /> Annars som tumregel är alla rostiga block, om du letar malm mineral, intressant.<br /> ''Rosten'' som du ser är limonit, den bildas genom omvandling av t.ex. Pyrit i fuktig miljö.<br /> <br /> <br /> Ett litet tips kan vara att kolla upp gamla gruvor och dokument där till.<br /> Åk och titta på varpen - den har med största sannolikhet vittrat och uppvisar de små tecken som du kanske vill ha för att snabbare/enklare kunna spåra en malm.<br /> <br /> Men en liten notis -- allt guld är inte synligt, så att skicka till analys är ett hett tips om du tror det kan vara av intresse.<br /> <br /> Några exempel bilder på hur ''intressanta'' bitar kan se ut. <br /> Notera hur de ser rostiga ut, men när man slår loss en bit kan det finnas metalliska mineral på insidan.<br /> [[Fil: Mixed_031.JPG‎|200px|thumb|left|Vacker bit från Småland]]<br /> [[Fil:Mixed_021.JPG‎|200px|thumb|center|Grön Malakit beläggning Från en koppar skärpning]]<br /> <br /> &lt;Br&gt;<br /> === Elektronisk prospektering ===<br /> <br /> Säkerligen finns det flertalet metoder att på elektronisk väg spåra mineral. <br /> <br /> Men metalldetektorn är väl kanske den mest kända.<br /> * '''Om du vill använda metalldetektor i Sverige, kolla upp lagen!!'''<br /> <br /> En metalldetektor skickar ut ett slags elektromagnetiskt fält. <br /> Vissa mineral (och metaller) kan reagera på detta fält och skickar tillbaka en slags signal - detektorn meddelar då användaren med en signal.<br /> <br /> Gedigna metaller; silver, guld och koppar ger utslag.<br /> Men även somliga sulfider kan göra det; blyglans är den enda jag förmår mig komma på.<br /> <br /> Även vissa oxider som magnetit (järnoxid) kan hittas med en metall detektor.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Prospektering&diff=14451 2017-07-23T19:06:41Z

<p>Eucitzen: /* Hur jag går tillväga */</p> <hr /> <div>== Prospektering ==<br /> <br /> När guldvaskaren ger sig ut och letar efter nya fyndigheter av guld prospekterar han.<br /> När en kille ger sig ut på ''blockletning'' prospekterar han.<br /> <br /> Prospektering är en slags första steg i att bedöma om ett område är intressant ur malmsynpunkt.<br /> Det är inte en kortvarig process, en noggrann prospektering kan ta ganska lång tid.<br /> <br /> '' En malm är en mineralfyndighet som är ekonomiskt lönsam att bryta.''<br /> '' Är det inte lönsamt kallas det för en skärpning.''<br /> <br /> == Prospektering - vad är lagligt? ==<br /> <br /> Prospektering anses till viss del ingå i allemannsrätten med den begränsningen att man endast får använda handverktyg, t.ex. spade, vaskpanna och sikt. <br /> <br /> <br /> Somliga säger att även vaskrännan hör hit, andra menar att den inte omfattas i allemannsrätten p.g.a. att den delvis drivs av vattenkraft. (dvs. sanden förs framåt och sorteras genom strömmande vatten)<br /> <br /> Lite av en gråzon. <br /> Är man osäker så prata med markägaren och läs lagen själv för att skaffa dig en egen uppfattning.<br /> <br /> * Pumpdrivna grejor, som t.ex. highbankers är inte tillåtet inom allemannsrättens gränser.<br /> <br /> Om man bedriver blockletning är det ok att använda hammare (och skyddsutrustning!).<br /> Som tumregel gäller att knytnäves stora stenbitar får tas som ''stuff*'' för vidare undersökning.<br /> <br /> <br /> ; ''Stuff: Ett slags stenprov man tar, ungefär stort som en knytnäve.''<br /> <br /> <br /> Se gärna '''[http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/produkter/sgu_publ/publ_beskr/handbok-mineraljagare.html Handbok för mineraljägare]''' där lagen också kortfattat beskrivs.<br /> <br /> Är man ytterligare intresserad kan man kolla upp minerallagen.<br /> <br /> == Prospektering ==<br /> <br /> Det finns en mängd olika sätt att gå till väga beroende på om du ska leta i en å, i skogen eller vars du nu befinner dig.<br /> <br /> === Prospektering i en å ===<br /> Befinner du dig i en å så rekommenderar jag att du gräver på både djupet och in mot centrum av ån.<br /> Kanske med visst mellanrum mellan varje vaskprov.<br /> <br /> En å sorterar nämligen inte bara de tunga mineralen på djupet utan även på bredden.<br /> Tittar du närmast stranden så kommer det mest vara lera och sand, inte mycket tunga mineral.<br /> Börjar du sedan vaska dig in mot centrum kommer mer och mer stenar, grus och annat.<br /> Ibland även en god mängd svartsand och just där är det ett gott tips att börja ta lite djupare prover.<br /> <br /> Några andra goda ställen att titta på i en å:<br /> <br /> * Bakom stenar saktar vattnet ner, tunga mineral kan avsättas.<br /> * Rötter kan fånga (trassla in?) guld. En hendersonpump rekommenderas varmt, men undvik att underminera träd eller buskar!<br /> * Rostiga (sediment) skikt talar om att att det förekommit gott om mineral. Dessa kan testas lite extra.<br /> <br /> ====Hur jag går tillväga====<br /> <br /> '''Vad behöver du?'''<br /> <br /> Du behöver praktiskt taget 3 grejor,<br /> 1. Vask panna<br /> 2. spade och/eller henderson pump<br /> 3. Sikt<br /> <br /> '''Hur går det till?'''<br /> <br /> Du letar upp ett ställe, vid ån där du vill köra ränna eller dyl.<br /> Om du vet var vårflods vattnet når upp till börja därvid och vaska dig inåt mot åns mitt. (Ta prover med ca 1 spades bredd emellan)<br /> Om du inte vet det så får du börja vid närmaste grus bädd.<br /> <br /> Bry dig inte om mitten, vattnet där under vårfloden rinner för snabbt för att hålla guld. (&quot;högtrycks område&quot;)<br /> När du nu börjar ta dina prover, lägg märke till två grejer:<br /> 1. Hur mycket svart sand är det i denna panna?<br /> 2. Något guld?<br /> <br /> Du letar efter något jag kallar &quot;svartsands linjen&quot; det är den vanligaste vägen för svartsand.<br /> Intill denna &quot;svartsands linjen&quot; finns &quot;guld linjen&quot;. Den vanligaste vägen för guld att färdas genom vid en vår flod.<br /> <br /> Den är närmare mitten av ån än svartsands linjen. Likaså &quot;böjer&quot; sig linjen vid svängar i ån, eller går runt stenar vid behov.<br /> Svartsanden brukar öka successivt ju närmare du kommer mitten, men vid en punkt när det är mest svartsand per panna eller precis när den minskar i mängd; där brukar man finna &quot;guld linjen&quot;. Efter lite övning går det lättare. ;)<br /> <br /> När du har bekräftat att det stället har guld, så du är nöjd. Markera stället och slå upp din ränna eller vad du nu har. <br /> Värt att veta är att linjen brukar kunna följas både upp och nedströms, så du kan gräva rejält mycket om du väl hittat den!<br /> <br /> '''Varför fungerar det?'''<br /> <br /> Många vet att en å sortera material neråt (alltså det mesta guldet ligger djupare än sanden)<br /> Men den sorterar även tvärs över, alltså material med låg densitet är närmast land.<br /> <br /> Pröva gärna själv; ta ett prov långt från åns mitt punkt, det finns oftast inte mycket svartsand och/eller guld där.<br /> Men vissa tillfällen då vårfloden är mycket hög; högre än vanligt, då kan guld hamna närmare stranden/land.<br /> <br /> Guld har högre densitet än svartsand (ca 4 gånger tyngre!) och finns därför inte på samma ställe, men dock ganska nära.<br /> Svartsand är blott en indikation på att du är närmar dig guldet. <br /> <br /> Oftast ligger det såhär: fina sand/ler partiklar, sand, grus/svartsand,grövre sten/guld. (vi antar inga metaller med högre densitet finns där)<br /> Observera att det närmast åt vänster är närmare land.<br /> Pilen i mitten representerar högtrycks området.<br /> <br /> [[File:Prospekterings_Linjer.JPG|thumb|left|alt=Svartsands &amp; Guldlinjen.|En Enkel skiss på guldlinjen i en å!]]<br /> <br /> === Blockletning ===<br /> <br /> Om du håller på med blockletning så kan du t.ex. välja ut en region på kartan och med relativt strategisk metodik gå runt och söka igenom denna region efter stenblock som uppvisar intressanta mineraler. <br /> <br /> Även detta är en form av prospektering -- alltså en undersökning efter att se om det kan finnas ekonomiskt intressanta mineral fyndigheter.<br /> <br /> <br /> Hur du sedan känner igen ett intressant stenblock beror helt enkelt på vad du letar efter.<br /> <br /> Letar du efter t.ex. kopparmalm kanske du letar efter en matt, grönaktig beläggning. <br /> Malakit, alltså. Det kan sägas vara en vitrings produkt av koppar-sulfider.<br /> <br /> Annars som tumregel är alla rostiga block, om du letar malm mineral, intressant.<br /> ''Rosten'' som du ser är limonit, den bildas genom omvandling av t.ex. Pyrit i fuktig miljö.<br /> <br /> <br /> Ett litet tips kan vara att kolla upp gamla gruvor och dokument där till.<br /> Åk och titta på varpen - den har med största sannolikhet vittrat och uppvisar de små tecken som du kanske vill ha för att snabbare/enklare kunna spåra en malm.<br /> <br /> Men en liten notis -- allt guld är inte synligt, så att skicka till analys är ett hett tips om du tror det kan vara av intresse.<br /> <br /> Några exempel bilder på hur ''intressanta'' bitar kan se ut. <br /> Notera hur de ser rostiga ut, men när man slår loss en bit kan det finnas metalliska mineral på insidan.<br /> [[Fil: Mixed_031.JPG‎|200px|thumb|left|Vacker bit från Småland]]<br /> [[Fil:Mixed_021.JPG‎|200px|thumb|center|Grön Malakit beläggning Från en koppar skärpning]]<br /> <br /> &lt;Br&gt;<br /> === Elektronisk prospektering ===<br /> <br /> Säkerligen finns det flertalet metoder att på elektronisk väg spåra mineral. <br /> <br /> Men metalldetektorn är väl kanske den mest kända.<br /> * '''Om du vill använda metalldetektor i Sverige, kolla upp lagen!!'''<br /> <br /> En metalldetektor skickar ut ett slags elektromagnetiskt fält. <br /> Vissa mineral (och metaller) kan reagera på detta fält och skickar tillbaka en slags signal - detektorn meddelar då användaren med en signal.<br /> <br /> Gedigna metaller; silver, guld och koppar ger utslag.<br /> Men även somliga sulfider kan göra det; blyglans är den enda jag förmår mig komma på.<br /> <br /> Även vissa oxider som magnetit (järnoxid) kan hittas med en metall detektor.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Prospektering&diff=14450 2017-07-23T19:05:39Z

<p>Eucitzen: </p> <hr /> <div>== Prospektering ==<br /> <br /> När guldvaskaren ger sig ut och letar efter nya fyndigheter av guld prospekterar han.<br /> När en kille ger sig ut på ''blockletning'' prospekterar han.<br /> <br /> Prospektering är en slags första steg i att bedöma om ett område är intressant ur malmsynpunkt.<br /> Det är inte en kortvarig process, en noggrann prospektering kan ta ganska lång tid.<br /> <br /> '' En malm är en mineralfyndighet som är ekonomiskt lönsam att bryta.''<br /> '' Är det inte lönsamt kallas det för en skärpning.''<br /> <br /> == Prospektering - vad är lagligt? ==<br /> <br /> Prospektering anses till viss del ingå i allemannsrätten med den begränsningen att man endast får använda handverktyg, t.ex. spade, vaskpanna och sikt. <br /> <br /> <br /> Somliga säger att även vaskrännan hör hit, andra menar att den inte omfattas i allemannsrätten p.g.a. att den delvis drivs av vattenkraft. (dvs. sanden förs framåt och sorteras genom strömmande vatten)<br /> <br /> Lite av en gråzon. <br /> Är man osäker så prata med markägaren och läs lagen själv för att skaffa dig en egen uppfattning.<br /> <br /> * Pumpdrivna grejor, som t.ex. highbankers är inte tillåtet inom allemannsrättens gränser.<br /> <br /> Om man bedriver blockletning är det ok att använda hammare (och skyddsutrustning!).<br /> Som tumregel gäller att knytnäves stora stenbitar får tas som ''stuff*'' för vidare undersökning.<br /> <br /> <br /> ; ''Stuff: Ett slags stenprov man tar, ungefär stort som en knytnäve.''<br /> <br /> <br /> Se gärna '''[http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/produkter/sgu_publ/publ_beskr/handbok-mineraljagare.html Handbok för mineraljägare]''' där lagen också kortfattat beskrivs.<br /> <br /> Är man ytterligare intresserad kan man kolla upp minerallagen.<br /> <br /> == Prospektering ==<br /> <br /> Det finns en mängd olika sätt att gå till väga beroende på om du ska leta i en å, i skogen eller vars du nu befinner dig.<br /> <br /> === Prospektering i en å ===<br /> Befinner du dig i en å så rekommenderar jag att du gräver på både djupet och in mot centrum av ån.<br /> Kanske med visst mellanrum mellan varje vaskprov.<br /> <br /> En å sorterar nämligen inte bara de tunga mineralen på djupet utan även på bredden.<br /> Tittar du närmast stranden så kommer det mest vara lera och sand, inte mycket tunga mineral.<br /> Börjar du sedan vaska dig in mot centrum kommer mer och mer stenar, grus och annat.<br /> Ibland även en god mängd svartsand och just där är det ett gott tips att börja ta lite djupare prover.<br /> <br /> Några andra goda ställen att titta på i en å:<br /> <br /> * Bakom stenar saktar vattnet ner, tunga mineral kan avsättas.<br /> * Rötter kan fånga (trassla in?) guld. En hendersonpump rekommenderas varmt, men undvik att underminera träd eller buskar!<br /> * Rostiga (sediment) skikt talar om att att det förekommit gott om mineral. Dessa kan testas lite extra.<br /> <br /> ====Hur jag går tillväga====<br /> Vad behöver du?<br /> <br /> Du behöver praktiskt taget 3 grejor,<br /> 1. Vask panna<br /> 2. spade och/eller henderson pump<br /> 3. Sikt<br /> <br /> Hur går det till?<br /> <br /> Du letar upp ett ställe, vid ån där du vill köra ränna eller dyl.<br /> Om du vet var vårflods vattnet når upp till börja därvid och vaska dig inåt mot åns mitt. (Ta prover med ca 1 spades bredd emellan)<br /> Om du inte vet det så får du börja vid närmaste grus bädd.<br /> <br /> Bry dig inte om mitten, vattnet där under vårfloden rinner för snabbt för att hålla guld. (&quot;högtrycks område&quot;)<br /> När du nu börjar ta dina prover, lägg märke till två grejer:<br /> 1. Hur mycket svart sand är det i denna panna?<br /> 2. Något guld?<br /> <br /> Du letar efter något jag kallar &quot;svartsands linjen&quot; det är den mest vanliga vägen för svart sand.<br /> Intill denna &quot;svartsands linjen&quot; finns &quot;guld linjen&quot;. Den vanligaste vägen för guld att färdas genom vid en vår flod.<br /> <br /> Den är närmare mitten av ån än svartsands linjen. Likaså &quot;böjer&quot; sig linjen vid svängar i ån, eller går runt stenar vid behov.<br /> Svartsanden brukar öka successivt ju närmare du kommer mitten, men vid en punkt när det är mest svartsand per panna eller precis när den minskar i mängd; där brukar man finna &quot;guld linjen&quot;. Efter lite övning går det lättare. ;)<br /> <br /> När du har bekräftat att det stället har guld, så du är nöjd. Markera stället och slå upp din ränna eller vad du nu har. <br /> Värt att veta är att linjen brukar kunna följas både upp och nedströms, så du kan gräva rejält mycket om du väl hittat den!<br /> <br /> Varför fungerar det?<br /> <br /> Många vet att en å sortera material neråt (alltså det mesta guldet ligger djupare än sanden)<br /> Men den sorterar även tvärs över, alltså material med låg densitet är närmast land.<br /> <br /> Pröva gärna själv; ta ett prov långt från åns mitt punkt, det finns oftast inte mycket svartsand och/eller guld där.<br /> Men vissa tillfällen då vårfloden är mycket hög; högre än vanligt, då kan guld hamna närmare stranden/land.<br /> <br /> Guld har högre densitet än svartsand (ca 4 gånger tyngre!) och finns därför inte på samma ställe, men dock ganska nära.<br /> Svartsand är blott en indikation på att du är närmar dig guldet. <br /> <br /> Oftast ligger det såhär: fina sand/ler partiklar, sand, grus/svartsand,grövre sten/guld. (vi antar inga metaller med högre densitet finns där)<br /> Observera att det närmast åt vänster är närmare land.<br /> Pilen i mitten representerar högtrycks området.<br /> <br /> [[File:Prospekterings_Linjer.JPG|thumb|left|alt=Svartsands &amp; Guldlinjen.|En Enkel skiss på guldlinjen i en å!]]<br /> <br /> <br /> <br /> === Blockletning ===<br /> <br /> Om du håller på med blockletning så kan du t.ex. välja ut en region på kartan och med relativt strategisk metodik gå runt och söka igenom denna region efter stenblock som uppvisar intressanta mineraler. <br /> <br /> Även detta är en form av prospektering -- alltså en undersökning efter att se om det kan finnas ekonomiskt intressanta mineral fyndigheter.<br /> <br /> <br /> Hur du sedan känner igen ett intressant stenblock beror helt enkelt på vad du letar efter.<br /> <br /> Letar du efter t.ex. kopparmalm kanske du letar efter en matt, grönaktig beläggning. <br /> Malakit, alltså. Det kan sägas vara en vitrings produkt av koppar-sulfider.<br /> <br /> Annars som tumregel är alla rostiga block, om du letar malm mineral, intressant.<br /> ''Rosten'' som du ser är limonit, den bildas genom omvandling av t.ex. Pyrit i fuktig miljö.<br /> <br /> <br /> Ett litet tips kan vara att kolla upp gamla gruvor och dokument där till.<br /> Åk och titta på varpen - den har med största sannolikhet vittrat och uppvisar de små tecken som du kanske vill ha för att snabbare/enklare kunna spåra en malm.<br /> <br /> Men en liten notis -- allt guld är inte synligt, så att skicka till analys är ett hett tips om du tror det kan vara av intresse.<br /> <br /> Några exempel bilder på hur ''intressanta'' bitar kan se ut. <br /> Notera hur de ser rostiga ut, men när man slår loss en bit kan det finnas metalliska mineral på insidan.<br /> [[Fil: Mixed_031.JPG‎|200px|thumb|left|Vacker bit från Småland]]<br /> [[Fil:Mixed_021.JPG‎|200px|thumb|center|Grön Malakit beläggning Från en koppar skärpning]]<br /> <br /> &lt;Br&gt;<br /> === Elektronisk prospektering ===<br /> <br /> Säkerligen finns det flertalet metoder att på elektronisk väg spåra mineral. <br /> <br /> Men metalldetektorn är väl kanske den mest kända.<br /> * '''Om du vill använda metalldetektor i Sverige, kolla upp lagen!!'''<br /> <br /> En metalldetektor skickar ut ett slags elektromagnetiskt fält. <br /> Vissa mineral (och metaller) kan reagera på detta fält och skickar tillbaka en slags signal - detektorn meddelar då användaren med en signal.<br /> <br /> Gedigna metaller; silver, guld och koppar ger utslag.<br /> Men även somliga sulfider kan göra det; blyglans är den enda jag förmår mig komma på.<br /> <br /> Även vissa oxider som magnetit (järnoxid) kan hittas med en metall detektor.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Fil:Prospekterings_Linjer.JPG&diff=14449 2017-07-23T18:59:11Z

<p>Eucitzen: </p> <hr /> <div></div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Prospektering&diff=14448 2017-07-23T18:58:16Z

<p>Eucitzen: /* Prospektering i en å */</p> <hr /> <div>== Prospektering ==<br /> <br /> När guldvaskaren ger sig ut och letar efter nya fyndigheter av guld prospekterar han.<br /> När en kille ger sig ut på ''blockletning'' prospekterar han.<br /> <br /> Prospektering är en slags första steg i att bedöma om ett område är intressant ur malmsynpunkt.<br /> Det är inte en kortvarig process, en noggrann prospektering kan ta ganska lång tid.<br /> <br /> '' En malm är en mineralfyndighet som är ekonomiskt lönsam att bryta.''<br /> '' Är det inte lönsamt kallas det för en skärpning.''<br /> <br /> == Prospektering - vad är lagligt? ==<br /> <br /> Prospektering anses till viss del ingå i allemannsrätten med den begränsningen att man endast får använda handverktyg, t.ex. spade, vaskpanna och sikt. <br /> <br /> <br /> Somliga säger att även vaskrännan hör hit, andra menar att den inte omfattas i allemannsrätten p.g.a. att den delvis drivs av vattenkraft. (dvs. sanden förs framåt och sorteras genom strömmande vatten)<br /> <br /> Lite av en gråzon. <br /> Är man osäker så prata med markägaren och läs lagen själv för att skaffa dig en egen uppfattning.<br /> <br /> * Pumpdrivna grejor, som t.ex. highbankers är inte tillåtet inom allemannsrättens gränser.<br /> <br /> Om man bedriver blockletning är det ok att använda hammare (och skyddsutrustning!).<br /> Som tumregel gäller att knytnäves stora stenbitar får tas som ''stuff*'' för vidare undersökning.<br /> <br /> <br /> ; ''Stuff: Ett slags stenprov man tar, ungefär stort som en knytnäve.''<br /> <br /> <br /> Se gärna '''[http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/produkter/sgu_publ/publ_beskr/handbok-mineraljagare.html Handbok för mineraljägare]''' där lagen också kortfattat beskrivs.<br /> <br /> Är man ytterligare intresserad kan man kolla upp minerallagen.<br /> <br /> == Prospektering ==<br /> <br /> Det finns en mängd olika sätt att gå till väga beroende på om du ska leta i en å, i skogen eller vars du nu befinner dig.<br /> <br /> === Prospektering i en å ===<br /> Befinner du dig i en å så rekommenderar jag att du gräver på både djupet och in mot centrum av ån.<br /> Kanske med visst mellanrum mellan varje vaskprov.<br /> <br /> En å sorterar nämligen inte bara de tunga mineralen på djupet utan även på bredden.<br /> Tittar du närmast stranden så kommer det mest vara lera och sand, inte mycket tunga mineral.<br /> Börjar du sedan vaska dig in mot centrum kommer mer och mer stenar, grus och annat.<br /> Ibland även en god mängd svartsand och just där är det ett gott tips att börja ta lite djupare prover.<br /> <br /> Några andra goda ställen att titta på i en å:<br /> <br /> * Bakom stenar saktar vattnet ner, tunga mineral kan avsättas.<br /> * Rötter kan fånga (trassla in?) guld. En hendersonpump rekommenderas varmt, men undvik att underminera träd eller buskar!<br /> * Rostiga (sediment) skikt talar om att att det förekommit gott om mineral. Dessa kan testas lite extra.<br /> <br /> Hur jag går tillväga:<br /> Vad behöver du?<br /> <br /> Du behöver praktiskt taget 3 grejor,<br /> 1. Vask panna<br /> 2. spade och/eller henderson pump<br /> 3. Sikt<br /> <br /> Hur går det till?<br /> <br /> Du letar upp ett ställe, vid ån där du vill köra ränna eller dyl.<br /> Om du vet var vårflods vattnet når upp till börja därvid och vaska dig inåt mot åns mitt. (Ta prover med ca 1 spades bredd emellan)<br /> Om du inte vet det så får du börja vid närmaste grus bädd.<br /> <br /> Bry dig inte om mitten, vattnet där under vårfloden rinner för snabbt för att hålla guld. (&quot;högtrycks område&quot;)<br /> När du nu börjar ta dina prover, lägg märke till två grejer:<br /> 1. Hur mycket svart sand är det i denna panna?<br /> 2. Något guld?<br /> <br /> Du letar efter något jag kallar &quot;svartsands linjen&quot; det är den mest vanliga vägen för svart sand.<br /> Intill denna &quot;svartsands linjen&quot; finns &quot;guld linjen&quot;. Den vanligaste vägen för guld att färdas genom vid en vår flod.<br /> Den är närmare mitten av ån än svartsands linjen. Likaså &quot;böjer&quot; sig linjen vid svängar i ån, eller går runt stenar vid behov.<br /> <br /> Svartsanden brukar öka successivt ju närmare du kommer mitten, men vid en punkt när det är mest svartsand per panna eller precis när den minskar i mängd; där brukar man finna &quot;guld linjen&quot;. Efter lite övning går det lättare. ;)<br /> <br /> När du har bekräftat att det stället har guld, så du är nöjd. Markera stället och slå upp din ränna eller vad du nu har. <br /> Värt att veta är att linjen brukar kunna följas både upp och nedströms, så du kan gräva rejält mycket om du väl hittat den!<br /> <br /> Varför fungerar det?<br /> <br /> Många vet att en å sortera material neråt (alltså det mesta guldet ligger djupare än sanden)<br /> Men den sorterar även tvärs över, alltså material med låg densitet är närmast land.<br /> <br /> Pröva gärna själv; ta ett prov långt från åns mitt punkt, det finns oftast inte mycket svartsand och/eller guld där.<br /> Men vissa tillfällen då vårfloden är mycket hög; högre än vanligt, då kan guld hamna närmare stranden/land.<br /> <br /> Guld har högre densitet än svartsand (ca 4 gånger tyngre!) och finns därför inte på samma ställe, men dock ganska nära.<br /> Svartsand är blott en indikation på att du är närmar dig guldet. <br /> <br /> Oftast ligger det såhär: fina sand/ler partiklar, sand, grus/svartsand,grövre sten/guld. (vi antar inga metaller med högre densitet finns där)<br /> Observera att det närmast åt vänster är närmare land.<br /> Pilen i mitten representerar högtrycks området.<br /> <br /> === Blockletning ===<br /> <br /> Om du håller på med blockletning så kan du t.ex. välja ut en region på kartan och med relativt strategisk metodik gå runt och söka igenom denna region efter stenblock som uppvisar intressanta mineraler. <br /> <br /> Även detta är en form av prospektering -- alltså en undersökning efter att se om det kan finnas ekonomiskt intressanta mineral fyndigheter.<br /> <br /> <br /> Hur du sedan känner igen ett intressant stenblock beror helt enkelt på vad du letar efter.<br /> <br /> Letar du efter t.ex. kopparmalm kanske du letar efter en matt, grönaktig beläggning. <br /> Malakit, alltså. Det kan sägas vara en vitrings produkt av koppar-sulfider.<br /> <br /> Annars som tumregel är alla rostiga block, om du letar malm mineral, intressant.<br /> ''Rosten'' som du ser är limonit, den bildas genom omvandling av t.ex. Pyrit i fuktig miljö.<br /> <br /> <br /> Ett litet tips kan vara att kolla upp gamla gruvor och dokument där till.<br /> Åk och titta på varpen - den har med största sannolikhet vittrat och uppvisar de små tecken som du kanske vill ha för att snabbare/enklare kunna spåra en malm.<br /> <br /> Men en liten notis -- allt guld är inte synligt, så att skicka till analys är ett hett tips om du tror det kan vara av intresse.<br /> <br /> Några exempel bilder på hur ''intressanta'' bitar kan se ut. <br /> Notera hur de ser rostiga ut, men när man slår loss en bit kan det finnas metalliska mineral på insidan.<br /> [[Fil: Mixed_031.JPG‎|200px|thumb|left|Vacker bit från Småland]]<br /> [[Fil:Mixed_021.JPG‎|200px|thumb|center|Grön Malakit beläggning Från en koppar skärpning]]<br /> <br /> &lt;Br&gt;<br /> === Elektronisk prospektering ===<br /> <br /> Säkerligen finns det flertalet metoder att på elektronisk väg spåra mineral. <br /> <br /> Men metalldetektorn är väl kanske den mest kända.<br /> * '''Om du vill använda metalldetektor i Sverige, kolla upp lagen!!'''<br /> <br /> En metalldetektor skickar ut ett slags elektromagnetiskt fält. <br /> Vissa mineral (och metaller) kan reagera på detta fält och skickar tillbaka en slags signal - detektorn meddelar då användaren med en signal.<br /> <br /> Gedigna metaller; silver, guld och koppar ger utslag.<br /> Men även somliga sulfider kan göra det; blyglans är den enda jag förmår mig komma på.<br /> <br /> Även vissa oxider som magnetit (järnoxid) kan hittas med en metall detektor.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Istiden&diff=14408 2017-02-19T19:21:57Z

<p>Eucitzen: /* Rullstensåsar */</p> <hr /> <div>== Istider generell information ==<br /> <br /> Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säkert av intresse för varje guldvaskare.<br /> <br /> <br /> Den senaste istiden antas ha börjat för ca 100 000 till 120 000 år sedan och kom mot sitt slut för ca 10 000 år sedan. (beroende lite på vart i landet man bor)<br /> Istider är inget ovanligt, man tror att det funnits kring 50 istider under jordens historia, en ny kommer ca varje 100 000 år.<br /> <br /> Givetvis varierade temperaturen även under istiden och det var alltså inte ständigt kallt.<br /> Appropå varierande temperaturer så spekulerar vissa på att istiden inte riktigt är slut än, eller att vi kanske är på väg ut ur den. (vilket skulle kunna förklara den &quot;globala uppvärmningen&quot;)<br /> <br /> == Hur uppkommer då en istid? ==<br /> <br /> Det är fortfarande osäkert. En del tror att det har med jordens omloppbana kring solen att göra. <br /> Kommer vi vid ett tillfälle en bit längre bort från solen blir klimatet givetvis kallare. Andra menar att den förklaringen är otrillräcklig.<br /> <br /> Den senaste forskningen (2013) menar att ju mer det kilometer tjocka istäcket trycker ner berggrunden - ju varmare blir det.<br /> Så exampelvis om isen trycker ner berggrunden 1 kilometer så ökar temperaturen med 5 grader och då tar avsmältningen fart.<br /> Så det är en samverkan mellan omloppsbanan, istäckets storlek och hur djupt ner berggrunden pressats.<br /> <br /> Förövrigt kan alla dom som vandrat i bergen upplevt ett liknande fenomen - uppe på höga höjder är det ofta kallare än nere vid dalen.<br /> <br /> == Material transport i en glaciär ==<br /> Detta är lite allmän information för att förstå varifrån och hur moränen uppkommer.<br /> <br /> I en glaciär transporteras materialet (förenklat) antingen högt upp (på &quot;toppen&quot;, supraglacial) eller långt ner, mot botten. (subglacial)<br /> <br /> Det på toppen är ofta väldigt kantigt och har trillat ner på glaciären, exempelvis om den rört sig i en fjord.<br /> Materialet kan genom sprickor och hålrum sakta röra sig mot botten av en glaciär.<br /> Man ser då sällan spår av nötning på materialet, då det inte utsatts så hårt för erosion. Det tenderar även vara fattigt på lera eller annat &quot;smått&quot;.<br /> <br /> Det material i botten däremot kan bestå av löst grus som plockats upp, sten som brutits loss och material som slipats och krossats under transporten.<br /> Transporten i sig antas vara ganska kort: ''Salonen(1986) visade i Södra Finland'' att stenblock transporterats mellan 0.4 Km upp till 3 Km.<br /> I områden med drumliner antas materialet rört sig hela 5 till 17 Km. (The Quaternary History of Scandinavia, ISBN: 9780521018319)<br /> <br /> Som ni märker har det varierat lite beroende på hur materialet transporterats och avsatts, men uppenbarligen har det sällan rört sig särskilt långt.<br /> <br /> Mer detaljerad läsning av Salonen hittas här:<br /> [http://tupa.gtk.fi/julkaisu/bulletin/bt_338.pdf Salonen(1986)]<br /> <br /> == Istiden och Landskapet idag ==<br /> <br /> Landskapet idag har till största del formats under och efter istiden, en ur geologisk syn ung företeelse.<br /> Man säger att så gott som alla jordarter i sverige bildats under de senaste 2½ miljoner åren. (alltså under &quot;kvartär perioden&quot; som pågår än)<br /> Detta därför att jordarter bildas via erosion, alltså att berg och sten nöts ner. <br /> Forskningsområdet som sysslar med jordarter kallas för övrigt för kvartärgeologi.<br /> <br /> Inlandsisen var väldigt duktig på att erodera. Den svepte över landskapet som en gigantiskt sandpapper.<br /> Den slipade ner berg, bröt upp gigantiska stenblock och hade flera andra metoder att erodera berget.<br /> Några av fenomenen som den lär ha skapat ska vi undersöka lite närmre.<br /> <br /> Jag tänker bara snudda lite ytligt vid några vanliga jordarter och hur de bildats. Kanske kommer vi fördjupa detta någon gång i framtiden.<br /> <br /> === Morän ===<br /> <br /> Morän är Sveriges vanligaste jordart, ca 75% av Sveriges yta är täckt av morän. Ändå finns det inget annat sediment som är så varierande i sitt utseende.<br /> Morän är en jordart som kan bestå av både stenblock, sand och finare partiklar. Den har inte genomgått någon vidare sortering, utan allt ligger blandat.<br /> <br /> <br /> Dock kan moränen under högsta kustlinjen ha varit utsatt för svallvågor som ofta spolat bort finare material. <br /> Detta fina material som spolats bort är viktigt för växter och därför blir det ofta lite mindre växter jämfört med över högsta kustlinjen. <br /> Det kan vara väldigt tydligt på ''kalottberg'', kolla gärna upp några bilder. Det är i dagens läge berg, men lär en gång i tiden ha varit öar som stack upp en bit över havet.<br /> <br /> En annan sorts fenomen man kan upptäcka hos moränen är den s.k ''ändmoränen''. <br /> Den markerar isens gräns, men kan också påvisa tillfälliga framryckningar av isen. <br /> Man kan påträffa flera hundra kilometer långa ändmoräner och dom kan nå upp till 200 meter höjd.<br /> <br /> När en is smälter och &quot;dumpar&quot; det material som ligger på isen, eller det som trillat ner i hål och skrevor bildas en ''dödismorän''.<br /> Det är en landskap som präglas av oregelbundna kullar, ryggar och gropar.<br /> <br /> === Rullstensåsar ===<br /> <br /> ''Rullstensåsar'' är kanske ett av de mest kända fenomen idag bland gemene man. <br /> Dom bildas när en isälv mynnar ut i vad som kallas en jökelport, alltså en isälvstunnel vid fronten av isen.<br /> Ofta rasar de i takt med isens avsmältning då de inte längre får stöd från ismassorna.<br /> <br /> I förhållande till moränen är det en välsorterad jordart med hänsyn till partikelstorlek. Rullstensåsen består i huvudsak av sten, sand och grus.<br /> <br /> Man skiljer ofta på åsar som bildats över- eller under vatten. De senare har ofta pga. vattnets inverkan en rundare form.<br /> <br /> Getryggsåsar är åsar med spetsiga krön och branta rassluttningar. Den har bildats över högsta kustlinjen och behöll därför sin skarpa form.<br /> <br /> <br /> [[Fil: Getryggs%C3%A5s.JPG|center|Getryggsås]]<br /> <br /> === Isräfflor ===<br /> <br /> Isräfflor är &quot;skåror&quot; eller djupa repor i berget som bildats när isen passerade. <br /> Dom är viktiga om man vill ta reda på isens riktning, vilket man då gör med kompass.<br /> <br /> Bilden nedan är isräfflor nära Karlskrona, Blekinge. <br /> <br /> [[Fil: Isräfflor_SMALL.JPG|center|Isräfflor]] <br /> <br /> <br /> <br /> === Drumliner ===<br /> <br /> Drumliner är ännu en landform man kan stöta på idag. Dom förekommer gärna i grupper, s.k. drumlin svärmar.<br /> Dom ser ovanifrån ut som en &quot;droppe&quot;, lång och utdragen. På nära håll jämförs dom ofta med valryggar.<br /> Vanligtvis är drumlinerna 5-50 m höga och 10-3000 meter långa.<br /> <br /> Drumlinen i sig antas bildas när inlandsisen stöter på ett hinder (exempelvis berggrund) och material avsätts. Exakta processen hur det sker är ännu debatterat.. Då inte alla drumliner ha en kärna av berggrund.<br /> <br /> Men säkert vet vi att drumliner kan användas för att kolla isens rörelseriktning.<br /> [[Kategori:Istiden]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Istiden&diff=14407 2017-02-19T19:21:13Z

<p>Eucitzen: /* Rullstensåsar */</p> <hr /> <div>== Istider generell information ==<br /> <br /> Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säkert av intresse för varje guldvaskare.<br /> <br /> <br /> Den senaste istiden antas ha börjat för ca 100 000 till 120 000 år sedan och kom mot sitt slut för ca 10 000 år sedan. (beroende lite på vart i landet man bor)<br /> Istider är inget ovanligt, man tror att det funnits kring 50 istider under jordens historia, en ny kommer ca varje 100 000 år.<br /> <br /> Givetvis varierade temperaturen även under istiden och det var alltså inte ständigt kallt.<br /> Appropå varierande temperaturer så spekulerar vissa på att istiden inte riktigt är slut än, eller att vi kanske är på väg ut ur den. (vilket skulle kunna förklara den &quot;globala uppvärmningen&quot;)<br /> <br /> == Hur uppkommer då en istid? ==<br /> <br /> Det är fortfarande osäkert. En del tror att det har med jordens omloppbana kring solen att göra. <br /> Kommer vi vid ett tillfälle en bit längre bort från solen blir klimatet givetvis kallare. Andra menar att den förklaringen är otrillräcklig.<br /> <br /> Den senaste forskningen (2013) menar att ju mer det kilometer tjocka istäcket trycker ner berggrunden - ju varmare blir det.<br /> Så exampelvis om isen trycker ner berggrunden 1 kilometer så ökar temperaturen med 5 grader och då tar avsmältningen fart.<br /> Så det är en samverkan mellan omloppsbanan, istäckets storlek och hur djupt ner berggrunden pressats.<br /> <br /> Förövrigt kan alla dom som vandrat i bergen upplevt ett liknande fenomen - uppe på höga höjder är det ofta kallare än nere vid dalen.<br /> <br /> == Material transport i en glaciär ==<br /> Detta är lite allmän information för att förstå varifrån och hur moränen uppkommer.<br /> <br /> I en glaciär transporteras materialet (förenklat) antingen högt upp (på &quot;toppen&quot;, supraglacial) eller långt ner, mot botten. (subglacial)<br /> <br /> Det på toppen är ofta väldigt kantigt och har trillat ner på glaciären, exempelvis om den rört sig i en fjord.<br /> Materialet kan genom sprickor och hålrum sakta röra sig mot botten av en glaciär.<br /> Man ser då sällan spår av nötning på materialet, då det inte utsatts så hårt för erosion. Det tenderar även vara fattigt på lera eller annat &quot;smått&quot;.<br /> <br /> Det material i botten däremot kan bestå av löst grus som plockats upp, sten som brutits loss och material som slipats och krossats under transporten.<br /> Transporten i sig antas vara ganska kort: ''Salonen(1986) visade i Södra Finland'' att stenblock transporterats mellan 0.4 Km upp till 3 Km.<br /> I områden med drumliner antas materialet rört sig hela 5 till 17 Km. (The Quaternary History of Scandinavia, ISBN: 9780521018319)<br /> <br /> Som ni märker har det varierat lite beroende på hur materialet transporterats och avsatts, men uppenbarligen har det sällan rört sig särskilt långt.<br /> <br /> Mer detaljerad läsning av Salonen hittas här:<br /> [http://tupa.gtk.fi/julkaisu/bulletin/bt_338.pdf Salonen(1986)]<br /> <br /> == Istiden och Landskapet idag ==<br /> <br /> Landskapet idag har till största del formats under och efter istiden, en ur geologisk syn ung företeelse.<br /> Man säger att så gott som alla jordarter i sverige bildats under de senaste 2½ miljoner åren. (alltså under &quot;kvartär perioden&quot; som pågår än)<br /> Detta därför att jordarter bildas via erosion, alltså att berg och sten nöts ner. <br /> Forskningsområdet som sysslar med jordarter kallas för övrigt för kvartärgeologi.<br /> <br /> Inlandsisen var väldigt duktig på att erodera. Den svepte över landskapet som en gigantiskt sandpapper.<br /> Den slipade ner berg, bröt upp gigantiska stenblock och hade flera andra metoder att erodera berget.<br /> Några av fenomenen som den lär ha skapat ska vi undersöka lite närmre.<br /> <br /> Jag tänker bara snudda lite ytligt vid några vanliga jordarter och hur de bildats. Kanske kommer vi fördjupa detta någon gång i framtiden.<br /> <br /> === Morän ===<br /> <br /> Morän är Sveriges vanligaste jordart, ca 75% av Sveriges yta är täckt av morän. Ändå finns det inget annat sediment som är så varierande i sitt utseende.<br /> Morän är en jordart som kan bestå av både stenblock, sand och finare partiklar. Den har inte genomgått någon vidare sortering, utan allt ligger blandat.<br /> <br /> <br /> Dock kan moränen under högsta kustlinjen ha varit utsatt för svallvågor som ofta spolat bort finare material. <br /> Detta fina material som spolats bort är viktigt för växter och därför blir det ofta lite mindre växter jämfört med över högsta kustlinjen. <br /> Det kan vara väldigt tydligt på ''kalottberg'', kolla gärna upp några bilder. Det är i dagens läge berg, men lär en gång i tiden ha varit öar som stack upp en bit över havet.<br /> <br /> En annan sorts fenomen man kan upptäcka hos moränen är den s.k ''ändmoränen''. <br /> Den markerar isens gräns, men kan också påvisa tillfälliga framryckningar av isen. <br /> Man kan påträffa flera hundra kilometer långa ändmoräner och dom kan nå upp till 200 meter höjd.<br /> <br /> När en is smälter och &quot;dumpar&quot; det material som ligger på isen, eller det som trillat ner i hål och skrevor bildas en ''dödismorän''.<br /> Det är en landskap som präglas av oregelbundna kullar, ryggar och gropar.<br /> <br /> === Rullstensåsar ===<br /> <br /> ''Rullstensåsar'' är kanske ett av de mest kända fenomen idag bland gemene man. <br /> Dom bildas när en isälv mynnar ut i vad som kallas en jökelport, alltså en isälvstunnel vid fronten av isen.<br /> Ofta rasar de i takt med isens avsmältning då de inte längre får stöd från ismassorna.<br /> <br /> I förhållande till moränen är det en välsorterad jordart med hänsyn till partikelstorlek. Rullstensåsen består i huvudsak av sten, sand och grus.<br /> <br /> Man skiljer ofta på åsar som bildats över- eller under vatten. De senare har ofta pga. vattnets inverkan en rundare form.<br /> <br /> Getryggsåsar är åsar med spetsiga krön och branta rassluttningar. Den har bildats över högsta kustlinjen och behöll därför sin skarpa form.<br /> <br /> <br /> [[Fil: Getryggs%C3%A5s.JPG|left|Getryggsås]]<br /> <br /> === Isräfflor ===<br /> <br /> Isräfflor är &quot;skåror&quot; eller djupa repor i berget som bildats när isen passerade. <br /> Dom är viktiga om man vill ta reda på isens riktning, vilket man då gör med kompass.<br /> <br /> Bilden nedan är isräfflor nära Karlskrona, Blekinge. <br /> <br /> [[Fil: Isräfflor_SMALL.JPG|center|Isräfflor]] <br /> <br /> <br /> <br /> === Drumliner ===<br /> <br /> Drumliner är ännu en landform man kan stöta på idag. Dom förekommer gärna i grupper, s.k. drumlin svärmar.<br /> Dom ser ovanifrån ut som en &quot;droppe&quot;, lång och utdragen. På nära håll jämförs dom ofta med valryggar.<br /> Vanligtvis är drumlinerna 5-50 m höga och 10-3000 meter långa.<br /> <br /> Drumlinen i sig antas bildas när inlandsisen stöter på ett hinder (exempelvis berggrund) och material avsätts. Exakta processen hur det sker är ännu debatterat.. Då inte alla drumliner ha en kärna av berggrund.<br /> <br /> Men säkert vet vi att drumliner kan användas för att kolla isens rörelseriktning.<br /> [[Kategori:Istiden]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Fil:Getryggs%C3%A5s.JPG&diff=14406 2017-02-19T19:18:24Z

<p>Eucitzen: Eucitzen laddade upp ny version av &amp;quot;Fil:Getryggsås.JPG&amp;quot;: Nära Örsjö, Södra småland.</p> <hr /> <div>Getryggsås nära Örsjö, södra småland.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Istiden&diff=14405 2017-02-19T19:16:47Z

<p>Eucitzen: /* Rullstensåsar */</p> <hr /> <div>== Istider generell information ==<br /> <br /> Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säkert av intresse för varje guldvaskare.<br /> <br /> <br /> Den senaste istiden antas ha börjat för ca 100 000 till 120 000 år sedan och kom mot sitt slut för ca 10 000 år sedan. (beroende lite på vart i landet man bor)<br /> Istider är inget ovanligt, man tror att det funnits kring 50 istider under jordens historia, en ny kommer ca varje 100 000 år.<br /> <br /> Givetvis varierade temperaturen även under istiden och det var alltså inte ständigt kallt.<br /> Appropå varierande temperaturer så spekulerar vissa på att istiden inte riktigt är slut än, eller att vi kanske är på väg ut ur den. (vilket skulle kunna förklara den &quot;globala uppvärmningen&quot;)<br /> <br /> == Hur uppkommer då en istid? ==<br /> <br /> Det är fortfarande osäkert. En del tror att det har med jordens omloppbana kring solen att göra. <br /> Kommer vi vid ett tillfälle en bit längre bort från solen blir klimatet givetvis kallare. Andra menar att den förklaringen är otrillräcklig.<br /> <br /> Den senaste forskningen (2013) menar att ju mer det kilometer tjocka istäcket trycker ner berggrunden - ju varmare blir det.<br /> Så exampelvis om isen trycker ner berggrunden 1 kilometer så ökar temperaturen med 5 grader och då tar avsmältningen fart.<br /> Så det är en samverkan mellan omloppsbanan, istäckets storlek och hur djupt ner berggrunden pressats.<br /> <br /> Förövrigt kan alla dom som vandrat i bergen upplevt ett liknande fenomen - uppe på höga höjder är det ofta kallare än nere vid dalen.<br /> <br /> == Material transport i en glaciär ==<br /> Detta är lite allmän information för att förstå varifrån och hur moränen uppkommer.<br /> <br /> I en glaciär transporteras materialet (förenklat) antingen högt upp (på &quot;toppen&quot;, supraglacial) eller långt ner, mot botten. (subglacial)<br /> <br /> Det på toppen är ofta väldigt kantigt och har trillat ner på glaciären, exempelvis om den rört sig i en fjord.<br /> Materialet kan genom sprickor och hålrum sakta röra sig mot botten av en glaciär.<br /> Man ser då sällan spår av nötning på materialet, då det inte utsatts så hårt för erosion. Det tenderar även vara fattigt på lera eller annat &quot;smått&quot;.<br /> <br /> Det material i botten däremot kan bestå av löst grus som plockats upp, sten som brutits loss och material som slipats och krossats under transporten.<br /> Transporten i sig antas vara ganska kort: ''Salonen(1986) visade i Södra Finland'' att stenblock transporterats mellan 0.4 Km upp till 3 Km.<br /> I områden med drumliner antas materialet rört sig hela 5 till 17 Km. (The Quaternary History of Scandinavia, ISBN: 9780521018319)<br /> <br /> Som ni märker har det varierat lite beroende på hur materialet transporterats och avsatts, men uppenbarligen har det sällan rört sig särskilt långt.<br /> <br /> Mer detaljerad läsning av Salonen hittas här:<br /> [http://tupa.gtk.fi/julkaisu/bulletin/bt_338.pdf Salonen(1986)]<br /> <br /> == Istiden och Landskapet idag ==<br /> <br /> Landskapet idag har till största del formats under och efter istiden, en ur geologisk syn ung företeelse.<br /> Man säger att så gott som alla jordarter i sverige bildats under de senaste 2½ miljoner åren. (alltså under &quot;kvartär perioden&quot; som pågår än)<br /> Detta därför att jordarter bildas via erosion, alltså att berg och sten nöts ner. <br /> Forskningsområdet som sysslar med jordarter kallas för övrigt för kvartärgeologi.<br /> <br /> Inlandsisen var väldigt duktig på att erodera. Den svepte över landskapet som en gigantiskt sandpapper.<br /> Den slipade ner berg, bröt upp gigantiska stenblock och hade flera andra metoder att erodera berget.<br /> Några av fenomenen som den lär ha skapat ska vi undersöka lite närmre.<br /> <br /> Jag tänker bara snudda lite ytligt vid några vanliga jordarter och hur de bildats. Kanske kommer vi fördjupa detta någon gång i framtiden.<br /> <br /> === Morän ===<br /> <br /> Morän är Sveriges vanligaste jordart, ca 75% av Sveriges yta är täckt av morän. Ändå finns det inget annat sediment som är så varierande i sitt utseende.<br /> Morän är en jordart som kan bestå av både stenblock, sand och finare partiklar. Den har inte genomgått någon vidare sortering, utan allt ligger blandat.<br /> <br /> <br /> Dock kan moränen under högsta kustlinjen ha varit utsatt för svallvågor som ofta spolat bort finare material. <br /> Detta fina material som spolats bort är viktigt för växter och därför blir det ofta lite mindre växter jämfört med över högsta kustlinjen. <br /> Det kan vara väldigt tydligt på ''kalottberg'', kolla gärna upp några bilder. Det är i dagens läge berg, men lär en gång i tiden ha varit öar som stack upp en bit över havet.<br /> <br /> En annan sorts fenomen man kan upptäcka hos moränen är den s.k ''ändmoränen''. <br /> Den markerar isens gräns, men kan också påvisa tillfälliga framryckningar av isen. <br /> Man kan påträffa flera hundra kilometer långa ändmoräner och dom kan nå upp till 200 meter höjd.<br /> <br /> När en is smälter och &quot;dumpar&quot; det material som ligger på isen, eller det som trillat ner i hål och skrevor bildas en ''dödismorän''.<br /> Det är en landskap som präglas av oregelbundna kullar, ryggar och gropar.<br /> <br /> === Rullstensåsar ===<br /> <br /> ''Rullstensåsar'' är kanske ett av de mest kända fenomen idag bland gemene man. <br /> Dom bildas när en isälv mynnar ut i vad som kallas en jökelport, alltså en isälvstunnel vid fronten av isen.<br /> Ofta rasar de i takt med isens avsmältning då de inte längre får stöd från ismassorna.<br /> <br /> I förhållande till moränen är det en välsorterad jordart med hänsyn till partikelstorlek. Rullstensåsen består i huvudsak av sten, sand och grus.<br /> <br /> Man skiljer ofta på åsar som bildats över- eller under vatten. De senare har ofta pga. vattnets inverkan en rundare form.<br /> <br /> Getryggsåsar är åsar med spetsiga krön och branta rassluttningar. Den bildas över högsta kuslinjen och behöll därför sin skarpa form.<br /> Exempel:<br /> <br /> === Isräfflor ===<br /> <br /> Isräfflor är &quot;skåror&quot; eller djupa repor i berget som bildats när isen passerade. <br /> Dom är viktiga om man vill ta reda på isens riktning, vilket man då gör med kompass.<br /> <br /> Bilden nedan är isräfflor nära Karlskrona, Blekinge. <br /> <br /> [[Fil: Isräfflor_SMALL.JPG|center|Isräfflor]] <br /> <br /> <br /> <br /> === Drumliner ===<br /> <br /> Drumliner är ännu en landform man kan stöta på idag. Dom förekommer gärna i grupper, s.k. drumlin svärmar.<br /> Dom ser ovanifrån ut som en &quot;droppe&quot;, lång och utdragen. På nära håll jämförs dom ofta med valryggar.<br /> Vanligtvis är drumlinerna 5-50 m höga och 10-3000 meter långa.<br /> <br /> Drumlinen i sig antas bildas när inlandsisen stöter på ett hinder (exempelvis berggrund) och material avsätts. Exakta processen hur det sker är ännu debatterat.. Då inte alla drumliner ha en kärna av berggrund.<br /> <br /> Men säkert vet vi att drumliner kan användas för att kolla isens rörelseriktning.<br /> [[Kategori:Istiden]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Fil:Getryggs%C3%A5s.JPG&diff=14404 2017-02-19T18:58:24Z

<p>Eucitzen: Getryggsås nära Örsjö, södra småland.</p> <hr /> <div>Getryggsås nära Örsjö, södra småland.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Istiden&diff=14403 2016-04-22T22:07:45Z

<p>Eucitzen: /* Istiden och Landskapet idag */</p> <hr /> <div>== Istider generell information ==<br /> <br /> Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säkert av intresse för varje guldvaskare.<br /> <br /> <br /> Den senaste istiden antas ha börjat för ca 100 000 till 120 000 år sedan och kom mot sitt slut för ca 10 000 år sedan. (beroende lite på vart i landet man bor)<br /> Istider är inget ovanligt, man tror att det funnits kring 50 istider under jordens historia, en ny kommer ca varje 100 000 år.<br /> <br /> Givetvis varierade temperaturen även under istiden och det var alltså inte ständigt kallt.<br /> Appropå varierande temperaturer så spekulerar vissa på att istiden inte riktigt är slut än, eller att vi kanske är på väg ut ur den. (vilket skulle kunna förklara den &quot;globala uppvärmningen&quot;)<br /> <br /> == Hur uppkommer då en istid? ==<br /> <br /> Det är fortfarande osäkert. En del tror att det har med jordens omloppbana kring solen att göra. <br /> Kommer vi vid ett tillfälle en bit längre bort från solen blir klimatet givetvis kallare. Andra menar att den förklaringen är otrillräcklig.<br /> <br /> Den senaste forskningen (2013) menar att ju mer det kilometer tjocka istäcket trycker ner berggrunden - ju varmare blir det.<br /> Så exampelvis om isen trycker ner berggrunden 1 kilometer så ökar temperaturen med 5 grader och då tar avsmältningen fart.<br /> Så det är en samverkan mellan omloppsbanan, istäckets storlek och hur djupt ner berggrunden pressats.<br /> <br /> Förövrigt kan alla dom som vandrat i bergen upplevt ett liknande fenomen - uppe på höga höjder är det ofta kallare än nere vid dalen.<br /> <br /> == Material transport i en glaciär ==<br /> Detta är lite allmän information för att förstå varifrån och hur moränen uppkommer.<br /> <br /> I en glaciär transporteras materialet (förenklat) antingen högt upp (på &quot;toppen&quot;, supraglacial) eller långt ner, mot botten. (subglacial)<br /> <br /> Det på toppen är ofta väldigt kantigt och har trillat ner på glaciären, exempelvis om den rört sig i en fjord.<br /> Materialet kan genom sprickor och hålrum sakta röra sig mot botten av en glaciär.<br /> Man ser då sällan spår av nötning på materialet, då det inte utsatts så hårt för erosion. Det tenderar även vara fattigt på lera eller annat &quot;smått&quot;.<br /> <br /> Det material i botten däremot kan bestå av löst grus som plockats upp, sten som brutits loss och material som slipats och krossats under transporten.<br /> Transporten i sig antas vara ganska kort: ''Salonen(1986) visade i Södra Finland'' att stenblock transporterats mellan 0.4 Km upp till 3 Km.<br /> I områden med drumliner antas materialet rört sig hela 5 till 17 Km. (The Quaternary History of Scandinavia, ISBN: 9780521018319)<br /> <br /> Som ni märker har det varierat lite beroende på hur materialet transporterats och avsatts, men uppenbarligen har det sällan rört sig särskilt långt.<br /> <br /> Mer detaljerad läsning av Salonen hittas här:<br /> [http://tupa.gtk.fi/julkaisu/bulletin/bt_338.pdf Salonen(1986)]<br /> <br /> == Istiden och Landskapet idag ==<br /> <br /> Landskapet idag har till största del formats under och efter istiden, en ur geologisk syn ung företeelse.<br /> Man säger att så gott som alla jordarter i sverige bildats under de senaste 2½ miljoner åren. (alltså under &quot;kvartär perioden&quot; som pågår än)<br /> Detta därför att jordarter bildas via erosion, alltså att berg och sten nöts ner. <br /> Forskningsområdet som sysslar med jordarter kallas för övrigt för kvartärgeologi.<br /> <br /> Inlandsisen var väldigt duktig på att erodera. Den svepte över landskapet som en gigantiskt sandpapper.<br /> Den slipade ner berg, bröt upp gigantiska stenblock och hade flera andra metoder att erodera berget.<br /> Några av fenomenen som den lär ha skapat ska vi undersöka lite närmre.<br /> <br /> Jag tänker bara snudda lite ytligt vid några vanliga jordarter och hur de bildats. Kanske kommer vi fördjupa detta någon gång i framtiden.<br /> <br /> === Morän ===<br /> <br /> Morän är Sveriges vanligaste jordart, ca 75% av Sveriges yta är täckt av morän. Ändå finns det inget annat sediment som är så varierande i sitt utseende.<br /> Morän är en jordart som kan bestå av både stenblock, sand och finare partiklar. Den har inte genomgått någon vidare sortering, utan allt ligger blandat.<br /> <br /> <br /> Dock kan moränen under högsta kustlinjen ha varit utsatt för svallvågor som ofta spolat bort finare material. <br /> Detta fina material som spolats bort är viktigt för växter och därför blir det ofta lite mindre växter jämfört med över högsta kustlinjen. <br /> Det kan vara väldigt tydligt på ''kalottberg'', kolla gärna upp några bilder. Det är i dagens läge berg, men lär en gång i tiden ha varit öar som stack upp en bit över havet.<br /> <br /> En annan sorts fenomen man kan upptäcka hos moränen är den s.k ''ändmoränen''. <br /> Den markerar isens gräns, men kan också påvisa tillfälliga framryckningar av isen. <br /> Man kan påträffa flera hundra kilometer långa ändmoräner och dom kan nå upp till 200 meter höjd.<br /> <br /> När en is smälter och &quot;dumpar&quot; det material som ligger på isen, eller det som trillat ner i hål och skrevor bildas en ''dödismorän''.<br /> Det är en landskap som präglas av oregelbundna kullar, ryggar och gropar.<br /> <br /> === Rullstensåsar ===<br /> <br /> ''Rullstensåsar'' är kanske ett av de mest kända fenomen idag bland gemene man.<br /> Dom bildas när en isälv mynnar ut i vad som kallas en jökelport, alltså en isälvstunnel vid fronten av isen. <br /> <br /> I förhållande till moränen är det en välsorterad jordart med hänsyn till partikelstorlek. Rullstensåsen består i huvudsak av sten, sand och grus.<br /> <br /> === Isräfflor ===<br /> <br /> Isräfflor är &quot;skåror&quot; eller djupa repor i berget som bildats när isen passerade. <br /> Dom är viktiga om man vill ta reda på isens riktning, vilket man då gör med kompass.<br /> <br /> Bilden nedan är isräfflor nära Karlskrona, Blekinge. <br /> <br /> [[Fil: Isräfflor_SMALL.JPG|center|Isräfflor]] <br /> <br /> <br /> <br /> === Drumliner ===<br /> <br /> Drumliner är ännu en landform man kan stöta på idag. Dom förekommer gärna i grupper, s.k. drumlin svärmar.<br /> Dom ser ovanifrån ut som en &quot;droppe&quot;, lång och utdragen. På nära håll jämförs dom ofta med valryggar.<br /> Vanligtvis är drumlinerna 5-50 m höga och 10-3000 meter långa.<br /> <br /> Drumlinen i sig antas bildas när inlandsisen stöter på ett hinder (exempelvis berggrund) och material avsätts. Exakta processen hur det sker är ännu debatterat.. Då inte alla drumliner ha en kärna av berggrund.<br /> <br /> Men säkert vet vi att drumliner kan användas för att kolla isens rörelseriktning.<br /> [[Kategori:Istiden]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Istiden&diff=14402 2016-04-22T21:59:23Z

<p>Eucitzen: /* Drumliner */</p> <hr /> <div>== Istider generell information ==<br /> <br /> Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säkert av intresse för varje guldvaskare.<br /> <br /> <br /> Den senaste istiden antas ha börjat för ca 100 000 till 120 000 år sedan och kom mot sitt slut för ca 10 000 år sedan. (beroende lite på vart i landet man bor)<br /> Istider är inget ovanligt, man tror att det funnits kring 50 istider under jordens historia, en ny kommer ca varje 100 000 år.<br /> <br /> Givetvis varierade temperaturen även under istiden och det var alltså inte ständigt kallt.<br /> Appropå varierande temperaturer så spekulerar vissa på att istiden inte riktigt är slut än, eller att vi kanske är på väg ut ur den. (vilket skulle kunna förklara den &quot;globala uppvärmningen&quot;)<br /> <br /> == Hur uppkommer då en istid? ==<br /> <br /> Det är fortfarande osäkert. En del tror att det har med jordens omloppbana kring solen att göra. <br /> Kommer vi vid ett tillfälle en bit längre bort från solen blir klimatet givetvis kallare. Andra menar att den förklaringen är otrillräcklig.<br /> <br /> Den senaste forskningen (2013) menar att ju mer det kilometer tjocka istäcket trycker ner berggrunden - ju varmare blir det.<br /> Så exampelvis om isen trycker ner berggrunden 1 kilometer så ökar temperaturen med 5 grader och då tar avsmältningen fart.<br /> Så det är en samverkan mellan omloppsbanan, istäckets storlek och hur djupt ner berggrunden pressats.<br /> <br /> Förövrigt kan alla dom som vandrat i bergen upplevt ett liknande fenomen - uppe på höga höjder är det ofta kallare än nere vid dalen.<br /> <br /> == Material transport i en glaciär ==<br /> Detta är lite allmän information för att förstå varifrån och hur moränen uppkommer.<br /> <br /> I en glaciär transporteras materialet (förenklat) antingen högt upp (på &quot;toppen&quot;, supraglacial) eller långt ner, mot botten. (subglacial)<br /> <br /> Det på toppen är ofta väldigt kantigt och har trillat ner på glaciären, exempelvis om den rört sig i en fjord.<br /> Materialet kan genom sprickor och hålrum sakta röra sig mot botten av en glaciär.<br /> Man ser då sällan spår av nötning på materialet, då det inte utsatts så hårt för erosion. Det tenderar även vara fattigt på lera eller annat &quot;smått&quot;.<br /> <br /> Det material i botten däremot kan bestå av löst grus som plockats upp, sten som brutits loss och material som slipats och krossats under transporten.<br /> Transporten i sig antas vara ganska kort: ''Salonen(1986) visade i Södra Finland'' att stenblock transporterats mellan 0.4 Km upp till 3 Km.<br /> I områden med drumliner antas materialet rört sig hela 5 till 17 Km. (The Quaternary History of Scandinavia, ISBN: 9780521018319)<br /> <br /> Som ni märker har det varierat lite beroende på hur materialet transporterats och avsatts, men uppenbarligen har det sällan rört sig särskilt långt.<br /> <br /> Mer detaljerad läsning av Salonen hittas här:<br /> [http://tupa.gtk.fi/julkaisu/bulletin/bt_338.pdf Salonen(1986)]<br /> <br /> == Istiden och Landskapet idag ==<br /> <br /> Landskapet idag har till största del formats under och efter istiden, en ur geologisk syn ung förteelse.<br /> Man säger att så gott som alla jordarter i sverige bildats under de senaste 2½ miljoner åren. (alltså under &quot;kvartär perioden&quot; som pågår än)<br /> Detta därför att jordarter bildas via erosion, alltså att berg och sten nöts ner. <br /> Forskningsområdet som sysslar med jordarter kallas för övrigt för kvartärgeologi.<br /> <br /> Inlandsisen var väldigt duktig på att erodera. Den svepte över landskapet som en gigantiskt sandpapper.<br /> Den slipade ner berg, bröt upp gigantiska stenblock och hade flera andra metoder att erodera berget.<br /> Några av fenomenen som den lär ha skapat ska vi undersöka lite närmre.<br /> <br /> Jag tänker bara snudda lite ytligt vid några vanliga jordarter och hur de bildats. Kanske kommer vi fördjupa detta någon gång i framtiden.<br /> <br /> === Morän ===<br /> <br /> Morän är Sveriges vanligaste jordart, ca 75% av Sveriges yta är täckt av morän. Ändå finns det inget annat sediment som är så varierande i sitt utseende.<br /> Morän är en jordart som kan bestå av både stenblock, sand och finare partiklar. Den har inte genomgått någon vidare sortering, utan allt ligger blandat.<br /> <br /> <br /> Dock kan moränen under högsta kustlinjen ha varit utsatt för svallvågor som ofta spolat bort finare material. <br /> Detta fina material som spolats bort är viktigt för växter och därför blir det ofta lite mindre växter jämfört med över högsta kustlinjen. <br /> Det kan vara väldigt tydligt på ''kalottberg'', kolla gärna upp några bilder. Det är i dagens läge berg, men lär en gång i tiden ha varit öar som stack upp en bit över havet.<br /> <br /> En annan sorts fenomen man kan upptäcka hos moränen är den s.k ''ändmoränen''. <br /> Den markerar isens gräns, men kan också påvisa tillfälliga framryckningar av isen. <br /> Man kan påträffa flera hundra kilometer långa ändmoräner och dom kan nå upp till 200 meter höjd.<br /> <br /> När en is smälter och &quot;dumpar&quot; det material som ligger på isen, eller det som trillat ner i hål och skrevor bildas en ''dödismorän''.<br /> Det är en landskap som präglas av oregelbundna kullar, ryggar och gropar.<br /> <br /> === Rullstensåsar ===<br /> <br /> ''Rullstensåsar'' är kanske ett av de mest kända fenomen idag bland gemene man.<br /> Dom bildas när en isälv mynnar ut i vad som kallas en jökelport, alltså en isälvstunnel vid fronten av isen. <br /> <br /> I förhållande till moränen är det en välsorterad jordart med hänsyn till partikelstorlek. Rullstensåsen består i huvudsak av sten, sand och grus.<br /> <br /> === Isräfflor ===<br /> <br /> Isräfflor är &quot;skåror&quot; eller djupa repor i berget som bildats när isen passerade. <br /> Dom är viktiga om man vill ta reda på isens riktning, vilket man då gör med kompass.<br /> <br /> Bilden nedan är isräfflor nära Karlskrona, Blekinge. <br /> <br /> [[Fil: Isräfflor_SMALL.JPG|left|Isräfflor]] <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> === Drumliner ===<br /> <br /> Drumliner är ännu en lustig landform man kan stöta på idag. Dom förekommer gärna i grupper, s.k. drumlin svärmar.<br /> Dom ser ovanifrån ut som en &quot;droppe&quot;, lång och utdragen. På nära håll jämförs dom ofta med valryggar.<br /> Vanligtvis är drumlinerna 5-50 m höga och 10-3000 meter långa.<br /> <br /> Drumlinen i sig antas bildas när inlandsisen stöter på ett hinder (exempelvis berggrund) och material avsätts. Exakta processen hur det sker är ännu debatterat.. Då inte alla drumliner ha en kärna av berggrund.<br /> <br /> Men säkert vet vi att drumliner kan användas för att kolla isens rörelseriktning.<br /> [[Kategori:Istiden]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Istiden&diff=14401 2016-04-22T21:58:54Z

<p>Eucitzen: /* Istiden och Landskapet idag */</p> <hr /> <div>== Istider generell information ==<br /> <br /> Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säkert av intresse för varje guldvaskare.<br /> <br /> <br /> Den senaste istiden antas ha börjat för ca 100 000 till 120 000 år sedan och kom mot sitt slut för ca 10 000 år sedan. (beroende lite på vart i landet man bor)<br /> Istider är inget ovanligt, man tror att det funnits kring 50 istider under jordens historia, en ny kommer ca varje 100 000 år.<br /> <br /> Givetvis varierade temperaturen även under istiden och det var alltså inte ständigt kallt.<br /> Appropå varierande temperaturer så spekulerar vissa på att istiden inte riktigt är slut än, eller att vi kanske är på väg ut ur den. (vilket skulle kunna förklara den &quot;globala uppvärmningen&quot;)<br /> <br /> == Hur uppkommer då en istid? ==<br /> <br /> Det är fortfarande osäkert. En del tror att det har med jordens omloppbana kring solen att göra. <br /> Kommer vi vid ett tillfälle en bit längre bort från solen blir klimatet givetvis kallare. Andra menar att den förklaringen är otrillräcklig.<br /> <br /> Den senaste forskningen (2013) menar att ju mer det kilometer tjocka istäcket trycker ner berggrunden - ju varmare blir det.<br /> Så exampelvis om isen trycker ner berggrunden 1 kilometer så ökar temperaturen med 5 grader och då tar avsmältningen fart.<br /> Så det är en samverkan mellan omloppsbanan, istäckets storlek och hur djupt ner berggrunden pressats.<br /> <br /> Förövrigt kan alla dom som vandrat i bergen upplevt ett liknande fenomen - uppe på höga höjder är det ofta kallare än nere vid dalen.<br /> <br /> == Material transport i en glaciär ==<br /> Detta är lite allmän information för att förstå varifrån och hur moränen uppkommer.<br /> <br /> I en glaciär transporteras materialet (förenklat) antingen högt upp (på &quot;toppen&quot;, supraglacial) eller långt ner, mot botten. (subglacial)<br /> <br /> Det på toppen är ofta väldigt kantigt och har trillat ner på glaciären, exempelvis om den rört sig i en fjord.<br /> Materialet kan genom sprickor och hålrum sakta röra sig mot botten av en glaciär.<br /> Man ser då sällan spår av nötning på materialet, då det inte utsatts så hårt för erosion. Det tenderar även vara fattigt på lera eller annat &quot;smått&quot;.<br /> <br /> Det material i botten däremot kan bestå av löst grus som plockats upp, sten som brutits loss och material som slipats och krossats under transporten.<br /> Transporten i sig antas vara ganska kort: ''Salonen(1986) visade i Södra Finland'' att stenblock transporterats mellan 0.4 Km upp till 3 Km.<br /> I områden med drumliner antas materialet rört sig hela 5 till 17 Km. (The Quaternary History of Scandinavia, ISBN: 9780521018319)<br /> <br /> Som ni märker har det varierat lite beroende på hur materialet transporterats och avsatts, men uppenbarligen har det sällan rört sig särskilt långt.<br /> <br /> Mer detaljerad läsning av Salonen hittas här:<br /> [http://tupa.gtk.fi/julkaisu/bulletin/bt_338.pdf Salonen(1986)]<br /> <br /> == Istiden och Landskapet idag ==<br /> <br /> Landskapet idag har till största del formats under och efter istiden, en ur geologisk syn ung förteelse.<br /> Man säger att så gott som alla jordarter i sverige bildats under de senaste 2½ miljoner åren. (alltså under &quot;kvartär perioden&quot; som pågår än)<br /> Detta därför att jordarter bildas via erosion, alltså att berg och sten nöts ner. <br /> Forskningsområdet som sysslar med jordarter kallas för övrigt för kvartärgeologi.<br /> <br /> Inlandsisen var väldigt duktig på att erodera. Den svepte över landskapet som en gigantiskt sandpapper.<br /> Den slipade ner berg, bröt upp gigantiska stenblock och hade flera andra metoder att erodera berget.<br /> Några av fenomenen som den lär ha skapat ska vi undersöka lite närmre.<br /> <br /> Jag tänker bara snudda lite ytligt vid några vanliga jordarter och hur de bildats. Kanske kommer vi fördjupa detta någon gång i framtiden.<br /> <br /> === Morän ===<br /> <br /> Morän är Sveriges vanligaste jordart, ca 75% av Sveriges yta är täckt av morän. Ändå finns det inget annat sediment som är så varierande i sitt utseende.<br /> Morän är en jordart som kan bestå av både stenblock, sand och finare partiklar. Den har inte genomgått någon vidare sortering, utan allt ligger blandat.<br /> <br /> <br /> Dock kan moränen under högsta kustlinjen ha varit utsatt för svallvågor som ofta spolat bort finare material. <br /> Detta fina material som spolats bort är viktigt för växter och därför blir det ofta lite mindre växter jämfört med över högsta kustlinjen. <br /> Det kan vara väldigt tydligt på ''kalottberg'', kolla gärna upp några bilder. Det är i dagens läge berg, men lär en gång i tiden ha varit öar som stack upp en bit över havet.<br /> <br /> En annan sorts fenomen man kan upptäcka hos moränen är den s.k ''ändmoränen''. <br /> Den markerar isens gräns, men kan också påvisa tillfälliga framryckningar av isen. <br /> Man kan påträffa flera hundra kilometer långa ändmoräner och dom kan nå upp till 200 meter höjd.<br /> <br /> När en is smälter och &quot;dumpar&quot; det material som ligger på isen, eller det som trillat ner i hål och skrevor bildas en ''dödismorän''.<br /> Det är en landskap som präglas av oregelbundna kullar, ryggar och gropar.<br /> <br /> === Rullstensåsar ===<br /> <br /> ''Rullstensåsar'' är kanske ett av de mest kända fenomen idag bland gemene man.<br /> Dom bildas när en isälv mynnar ut i vad som kallas en jökelport, alltså en isälvstunnel vid fronten av isen. <br /> <br /> I förhållande till moränen är det en välsorterad jordart med hänsyn till partikelstorlek. Rullstensåsen består i huvudsak av sten, sand och grus.<br /> <br /> === Isräfflor ===<br /> <br /> Isräfflor är &quot;skåror&quot; eller djupa repor i berget som bildats när isen passerade. <br /> Dom är viktiga om man vill ta reda på isens riktning, vilket man då gör med kompass.<br /> <br /> Bilden nedan är isräfflor nära Karlskrona, Blekinge. <br /> <br /> [[Fil: Isräfflor_SMALL.JPG|left|Isräfflor]] <br /> <br /> === Drumliner ===<br /> <br /> Drumliner är ännu en lustig landform man kan stöta på idag. Dom förekommer gärna i grupper, s.k. drumlin svärmar.<br /> Dom ser ovanifrån ut som en &quot;droppe&quot;, lång och utdragen. På nära håll jämförs dom ofta med valryggar.<br /> Vanligtvis är drumlinerna 5-50 m höga och 10-3000 meter långa.<br /> <br /> Drumlinen i sig antas bildas när inlandsisen stöter på ett hinder (exempelvis berggrund) och material avsätts. Exakta processen hur det sker är ännu debatterat.. Då inte alla drumliner ha en kärna av berggrund.<br /> <br /> Men säkert vet vi att drumliner kan användas för att kolla isens rörelseriktning.<br /> [[Kategori:Istiden]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Utrustning&diff=14400 2016-04-21T19:24:39Z

<p>Eucitzen: /* Övrigt */</p> <hr /> <div>== Utrustning ==<br /> <br /> Under detta stället kommer all information om diverse utrustning placeras.<br /> Både sånt som gäller guldvaskaren och prospektören.<br /> <br /> <br /> === Vaskpannan ===<br /> <br /> Vaskpannan är guldvaskarens mest grundläggande verktyg och har funnits i tusentals år.<br /> <br /> Det används både till [[prospektering]] (leta efter guldförande ställen) samt till renvaskning av koncentrat som man ansamlat genom t.ex. en vaskränna. <br /> <br /> Det kan vara värt att påpeka att vaskpannan används framför allt inom småskalig vaskning. <br /> Sällan ser man den komma till användning på industriell nivå.<br /> <br /> Man kan finna vaskpannor gjorda av trä, metall, plast m.m.<br /> <br /> <br /> Den förekommer även i dom flesta tänkbara former och utseenden, rektangulära, hexagonala, runda... Ja det finns en hel del olika former att välja på!<br /> Ibland kan vaskpannan blott vara en stekpanna utan handtag.<br /> <br /> === Vaskrännor ===<br /> <br /> Vaskrännan kan ses som en bockad kanal av plåt (oftast).<br /> Men även plast, trä och lite annat kan användas.<br /> <br /> I vaskrännan finns något som kan ansamla guld, vare sig det rör sig om räfflor, mattor, försänkningar eller annat så är målet att koncentrera guld och andra tunga mineral.<br /> <br /> Detta görs oftast genom att lägga vaskrännan i rinnande vatten.<br /> Beroende på hur själva koncentrationer sker är olika vaskrännor bättre lämpade för mer eller mindre strömmande vatten.<br /> <br /> Det finns sedan två huvudkategorier av vaskrännor, nämligen dom som lutar sig tillbaka på att skapa en spiral formad rörelse i vattnet ('vortex') genom en form av räffla. Mer om detta snart.<br /> <br /> Det finns även dom som skapar har en försänkning och utnyttjar gravitationen, guldet har en viss benägenhet att &quot;krypa&quot; ner så långt ner det går. På så viss kan en strategisk försänkning samla guld. Det kallas i engelskan för &quot;Drop riffles&quot;, en skiss på en genomskärning finns nedan:<br /> <br /> [[Fil:Dropp_riffle.jpg‎]]<br /> <br /> <br /> <br /> ==== Vortex ====<br /> <br /> En vortex är en slags sprial formad rörelse i vattnet, detta kan man förenklat säga sakta ner vattnet varpå guldet ramlar ut ur strömmen. <br /> <br /> Inte helt sällan används en bockad plåtbit för att skapa en vortex.<br /> Oftast ser man kring 20 upp till 75 grader. <br /> Kom ihåg att detta inte direkt är hugget i sten, utan bara en slags uppskattning.<br /> <br /> === Highbanker ===<br /> <br /> Highbankern är en slags pumpdriven vaskränna, oftast med två nivåer.<br /> En nivå siktar bort de grövsta stenarna medan den andra koncentrerar guldet.<br /> Men det finns även mer komplicerade med flerstegs sikning, t.ex. [http://www.honcoophighbanker.com Honcoop highbankers].<br /> <br /> En Highbanker används oftast vid ett ställe där man redan hittat guld, eller där större mängder material ska provtagas.<br /> <br /> === Dredge ===<br /> <br /> Dredge är en slags undervattens dammsugare som är pumpdriven.<br /> <br /> Man har ett munstycke (Engelska: 'nozzle') som man använder i botten för att suga upp grus, sand och sten. Inte att förglömma guld, förhoppningsvis.<br /> <br /> Munstycket leder genom en slang upp grus osv till en vaskränna för att där koncentrera guldet.<br /> Rännan sitter oftast på en slags flytande historia, ser oftast ut som ett par plast block.<br /> <br /> Oftast finns det även en slags anordning som tillåter dredgen att sättas/fästas på plats under körning på dessa &quot;plastblock&quot;.<br /> <br /> Även dessa kan variera stort i utseende men den generella principen är den samma.<br /> Artikeln är bitvis förenklad, mer specifikt kan komma senare.<br /> <br /> === Drywasher ===<br /> <br /> Drywasher saknar mig veterligen ett motsvarande svenskt namn.<br /> <br /> Det är en slags highbanker utan vatten, denna maskin används i torra miljöer.<br /> En övre sektion siktar det torra gruset och den nedre koncentrerar det..<br /> <br /> De två mest framträdande principerna är:<br /> * Vibrationer<br /> * Luftdrag/blåst<br /> <br /> Vibrationerna kommer oftast från någon form av motor.<br /> Tanken är att guldet, trots avsaknad av vatten är tyngre än sanden och vibrationerna ska koncentrera det i botten av drywasherns räfflor.<br /> <br /> Det kan vara värt att notera att räfflorna är vända motströms mot vad en vaskränna eller highbanker skulle ha.<br /> <br /> Luftdraget skapas genom en slags fläkt som ska blåsa bort det lättare gruset/sanden.<br /> Det är inte helt ovanligt att dessa två kombineras, så de lättaste partiklarna av sanden blåses bort och det tyngre över blivande materialet sorteras ytterligare i drywashern genom vibrationer.<br /> <br /> === Hammare ===<br /> <br /> När man ska ha stuffer (sten prover) från berg/block så gäller det kunna få loss detta.<br /> Då används oftast hammare av olika slag.<br /> <br /> Allt från små handsläggor, murar hammare och dyrare mer specialiserade hammare, geologi hammare etc.<br /> <br /> De mer specialiserade har (enligt tillverkarna) en speciellt hård härdning.<br /> Ofta har de även en spetsig baksida till att knacka bort tunnare kanter på stuffen.<br /> <br /> === Skyddsutrustning ===<br /> <br /> Om man håller på med blockletning eller knackar i berg kan det rekommenderas att ha skyddsutrustning. De viktigaste är:<br /> <br /> * Handskar<br /> * Skyddsglas ögon<br /> <br /> Kanske uppenbart, men när man slår till med hammaren kan stenflisor få en väldans fart.<br /> Har man otur kan man känna av dem 10 meter bort, och det gör ont i häcken även där borta!<br /> <br /> Så skyddsutrustning är nödvändigt - man vill gärna ha kvar ögonljuset om inte annat!<br /> <br /> === Övrigt ===<br /> <br /> Lite annat som kan vara bra att ha, men inte nödvändigt:<br /> <br /> * Karta/GPS - till att navigera och effektivare kunna avsöka områden<br /> * Kompass - till navigering, helst om man har karta.<br /> * Oglaserad porslins propp - för att ta reda på streck färgen.<br /> * Kniv - Nyttigt till den som vistas ute i naturen. Men även för att hårdhets testa okända mineral.<br /> * Lupp - 10x triplett, används för att studera fynd under förstoring. <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> [[Kategori:Utrustning]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Utrustning&diff=14399 2016-04-21T19:18:13Z

<p>Eucitzen: /* Highbanker */</p> <hr /> <div>== Utrustning ==<br /> <br /> Under detta stället kommer all information om diverse utrustning placeras.<br /> Både sånt som gäller guldvaskaren och prospektören.<br /> <br /> <br /> === Vaskpannan ===<br /> <br /> Vaskpannan är guldvaskarens mest grundläggande verktyg och har funnits i tusentals år.<br /> <br /> Det används både till [[prospektering]] (leta efter guldförande ställen) samt till renvaskning av koncentrat som man ansamlat genom t.ex. en vaskränna. <br /> <br /> Det kan vara värt att påpeka att vaskpannan används framför allt inom småskalig vaskning. <br /> Sällan ser man den komma till användning på industriell nivå.<br /> <br /> Man kan finna vaskpannor gjorda av trä, metall, plast m.m.<br /> <br /> <br /> Den förekommer även i dom flesta tänkbara former och utseenden, rektangulära, hexagonala, runda... Ja det finns en hel del olika former att välja på!<br /> Ibland kan vaskpannan blott vara en stekpanna utan handtag.<br /> <br /> === Vaskrännor ===<br /> <br /> Vaskrännan kan ses som en bockad kanal av plåt (oftast).<br /> Men även plast, trä och lite annat kan användas.<br /> <br /> I vaskrännan finns något som kan ansamla guld, vare sig det rör sig om räfflor, mattor, försänkningar eller annat så är målet att koncentrera guld och andra tunga mineral.<br /> <br /> Detta görs oftast genom att lägga vaskrännan i rinnande vatten.<br /> Beroende på hur själva koncentrationer sker är olika vaskrännor bättre lämpade för mer eller mindre strömmande vatten.<br /> <br /> Det finns sedan två huvudkategorier av vaskrännor, nämligen dom som lutar sig tillbaka på att skapa en spiral formad rörelse i vattnet ('vortex') genom en form av räffla. Mer om detta snart.<br /> <br /> Det finns även dom som skapar har en försänkning och utnyttjar gravitationen, guldet har en viss benägenhet att &quot;krypa&quot; ner så långt ner det går. På så viss kan en strategisk försänkning samla guld. Det kallas i engelskan för &quot;Drop riffles&quot;, en skiss på en genomskärning finns nedan:<br /> <br /> [[Fil:Dropp_riffle.jpg‎]]<br /> <br /> <br /> <br /> ==== Vortex ====<br /> <br /> En vortex är en slags sprial formad rörelse i vattnet, detta kan man förenklat säga sakta ner vattnet varpå guldet ramlar ut ur strömmen. <br /> <br /> Inte helt sällan används en bockad plåtbit för att skapa en vortex.<br /> Oftast ser man kring 20 upp till 75 grader. <br /> Kom ihåg att detta inte direkt är hugget i sten, utan bara en slags uppskattning.<br /> <br /> === Highbanker ===<br /> <br /> Highbankern är en slags pumpdriven vaskränna, oftast med två nivåer.<br /> En nivå siktar bort de grövsta stenarna medan den andra koncentrerar guldet.<br /> Men det finns även mer komplicerade med flerstegs sikning, t.ex. [http://www.honcoophighbanker.com Honcoop highbankers].<br /> <br /> En Highbanker används oftast vid ett ställe där man redan hittat guld, eller där större mängder material ska provtagas.<br /> <br /> === Dredge ===<br /> <br /> Dredge är en slags undervattens dammsugare som är pumpdriven.<br /> <br /> Man har ett munstycke (Engelska: 'nozzle') som man använder i botten för att suga upp grus, sand och sten. Inte att förglömma guld, förhoppningsvis.<br /> <br /> Munstycket leder genom en slang upp grus osv till en vaskränna för att där koncentrera guldet.<br /> Rännan sitter oftast på en slags flytande historia, ser oftast ut som ett par plast block.<br /> <br /> Oftast finns det även en slags anordning som tillåter dredgen att sättas/fästas på plats under körning på dessa &quot;plastblock&quot;.<br /> <br /> Även dessa kan variera stort i utseende men den generella principen är den samma.<br /> Artikeln är bitvis förenklad, mer specifikt kan komma senare.<br /> <br /> === Drywasher ===<br /> <br /> Drywasher saknar mig veterligen ett motsvarande svenskt namn.<br /> <br /> Det är en slags highbanker utan vatten, denna maskin används i torra miljöer.<br /> En övre sektion siktar det torra gruset och den nedre koncentrerar det..<br /> <br /> De två mest framträdande principerna är:<br /> * Vibrationer<br /> * Luftdrag/blåst<br /> <br /> Vibrationerna kommer oftast från någon form av motor.<br /> Tanken är att guldet, trots avsaknad av vatten är tyngre än sanden och vibrationerna ska koncentrera det i botten av drywasherns räfflor.<br /> <br /> Det kan vara värt att notera att räfflorna är vända motströms mot vad en vaskränna eller highbanker skulle ha.<br /> <br /> Luftdraget skapas genom en slags fläkt som ska blåsa bort det lättare gruset/sanden.<br /> Det är inte helt ovanligt att dessa två kombineras, så de lättaste partiklarna av sanden blåses bort och det tyngre över blivande materialet sorteras ytterligare i drywashern genom vibrationer.<br /> <br /> === Hammare ===<br /> <br /> När man ska ha stuffer (sten prover) från berg/block så gäller det kunna få loss detta.<br /> Då används oftast hammare av olika slag.<br /> <br /> Allt från små handsläggor, murar hammare och dyrare mer specialiserade hammare, geologi hammare etc.<br /> <br /> De mer specialiserade har (enligt tillverkarna) en speciellt hård härdning.<br /> Ofta har de även en spetsig baksida till att knacka bort tunnare kanter på stuffen.<br /> <br /> === Skyddsutrustning ===<br /> <br /> Om man håller på med blockletning eller knackar i berg kan det rekommenderas att ha skyddsutrustning. De viktigaste är:<br /> <br /> * Handskar<br /> * Skyddsglas ögon<br /> <br /> Kanske uppenbart, men när man slår till med hammaren kan stenflisor få en väldans fart.<br /> Har man otur kan man känna av dem 10 meter bort, och det gör ont i häcken även där borta!<br /> <br /> Så skyddsutrustning är nödvändigt - man vill gärna ha kvar ögonljuset om inte annat!<br /> <br /> === Övrigt ===<br /> <br /> Lite annat som kan vara bra att ha, men inte nödvändigt:<br /> <br /> * Karta/GPS - till att navigera och effektivare kunna avsöka områden<br /> * Kompass - till navigering<br /> * Oglaserad porslins propp - för att ta reda på streck färgen.<br /> * Kniv - Nyttigt till den som vistas ute i naturen. Men även för att hårdhets testa okända mineral.<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> [[Kategori:Utrustning]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Geologi&diff=14398 2016-04-21T19:16:21Z

<p>Eucitzen: /* Malmbildining och sedimentära bergarter */</p> <hr /> <div>== Geologi ==<br /> <br /> Välkommen att dyka in i geologins värld!<br /> <br /> <br /> === Bergarter ===<br /> <br /> Vi kommer inte gå in i detalj på alla men förhoppningsvis ge en översikt till nybörjaren.<br /> En mer djup gående artikel om bergarter ska komma.<br /> <br /> Vidare till de olika typerna:<br /> * Vulkaniska bergarter (Engelska: Igneous rocks)<br /> * Metamorfa bergarter (Engelska: Metamorphic rock)<br /> * Sedimentära bergarter (Engelska: sedimentary rock)<br /> <br /> Bergarterna skiljs åt efter deras mineral innehåll, alltså vilka mineral som finns i bergarten.<br /> Det finns så att säga ''Huvud mineral'' som är viktigast samt ''accessoar mineral'' som är av mindre betydelse. (För identifikationen)<br /> <br /> Kvartsrika bergarter kallas sura, deras motsats - kvartsfattiga bergarter kallas basiska.<br /> Även detta är ett sätt gränsa in en bergarts identitet.<br /> <br /> Exempel (som kan vara lite överkurs):<br /> Granit består av kvarts, Kali fältspat och glimmer. Det är en sur bergart.<br /> Gabbro består huvudsakligen av pyroxen och Plagioklas. Den är basisk.<br /> <br /> En kort definition:<br /> ''En Bergart består av ett eller flera mineral''<br /> <br /> Och nu kan vi börja dyka in lite djupare i bergarternas värld.<br /> <br /> ==== Vulkaniska bergarter ====<br /> <br /> Vulkaniska bergarter, som namnet antyder kommer från vulkanisk aktivitet.<br /> Men inte bara ytnära, under varje vulkan sitter en slags kammare som är full med magma.<br /> <br /> ''Kort notis: Magma är samma sak som lava, bara ett det inte nått markytan. <br /> Lava är magma som nått markytan.''<br /> <br /> Bergarterna skiljs även åt efter vilket djup de stelnat på, som tumregel:<br /> <br /> Ju större mineralkorn som finns i stenen ju '''längre''' tid har den haft på sig att stelna.<br /> <br /> Det finns alltså 3 nivåer som en magma eller lava kan stelna på:<br /> <br /> * Djupbergarter stelnar djupt nere i berggrunden och uppvisar oftast stora mineral korn.<br /> Granit och Gabbro är några exempel.<br /> <br /> * Gångbergarter stelnar i sprickor i berggrunden, visar oftast endast &quot;strökorn&quot;.<br /> Exempel är: Kvartsporfyr och diabas.<br /> <br /> * Ytbergarter Är bergarter som stelnar på ytan. För ögat finns det inga synliga mineralkorn.<br /> Ryolit och basalt är exempel. Vid extremt snabb avkylning kan vulkaniskt glas (''Obsidian'') bildas.<br /> <br /> Efter det ovan kan du kanske gissa att det kan bildas serier med bergarter av samma sammansättning?<br /> De tre ovan sedda exemplen följer två sådana serier.<br /> <br /> Granit-Kvarts Porfyr-Ryolit bildar en serie vars huvudbeståndsdelar är kvarts, fältspat och glimmer.<br /> Gabbro-diabas-basalt en annan som består huvudsakligen av Pyroxen och plagioklas.<br /> <br /> ===== Malmbildning och vulkanism =====<br /> <br /> Man kan säga att det finns direkta och indirekta sätt för en magma att bilda malmer.<br /> <br /> En direkt form är t.ex. att enstaka mineral korn kristalliseras ut i tidigt stadium, om dessa har en hög specifik vikt så kan de med tiden sorteras ut av tyngdkraften.<br /> <br /> De sjunker alltså till botten, inte helt olikt den procedur vi tar till oss med vaskningen.<br /> Sådana gamla magma kammare, när de stelnat till berg, kan visa upp en lagrad karaktär.<br /> <br /> Dessutom finns det malmer som är oxidiska i sin karaktär, Kirunavaara kan man tänka på.<br /> Järnmalmen antas ha varit en oxidisk magma. <br /> <br /> <br /> Exempel på en indirekt malm bildning genom vulkanism:<br /> <br /> En nästan stelnad bergart har en benägenhet att avge så kallade magmatiska restlösningar.<br /> <br /> I princip super hett vatten som är eller kommer att bli anrikat av diverse mineral.<br /> kvarts och pyrit är några exempel som är relativt vanliga. Men även guld hör hit.<br /> <br /> Givetvis kan en uppträngande smälta omvandla (ändra på) omgivande berg.<br /> Teoretiskt skulle detta kunna smälta upp delvis omgivande berg och på så vis anrikas i malm mineral. Men hur eller om detta skett i verkligheten vet jag inte.<br /> <br /> Det finns även andra saker som kan ge upphov till malmer inom vulkanismen värd, men detta räcker som en inledning.<br /> <br /> Kul att veta:<br /> I sig så är vatten inte så bra på att lösa upp vissa mineral, men genom vissa förekommande joner kan vattnet lösa upp betydliga mängder för att det sedan ska fällas ut som mineral.<br /> Metall joner har t.ex. en benägenhet att omgiva sig med klorid joner (Cl-) vilket gör att dom blir till metallsalter. Somliga har då en högre grad av löslighet i vatten.<br /> <br /> Vi avrundar och går vidare till metamorfa bergarter.<br /> <br /> <br /> ==== Metamorfa bergarter ====<br /> <br /> Metamorfa bergarter är bergarter som ändrats från sin ordinarie sammansättning och/eller struktur.<br /> Den ordinarie bergarten ändras pga förändring av tryck och/eller värme.<br /> <br /> Metamorfism av bergarter delas in i flera olika sorter, vi kommer snudda på följande:<br /> <br /> * Regional metamorfism<br /> * Kontakt metamorfism<br /> <br /> Regional metamorfism är en storskalig historia. <br /> När t.ex. två kontinental plattor krockar med varandra och den ena tvingas ner under den andra kan det orsaka regional metamorfism. Detta kommer ofta hand i hand med sådant som bygger bergs kedjor.<br /> <br /> Kontakt metamorfism kom upp lite tidigare innan när vi pratade om vulkaniska bergarter och hur en uppträngande magma kan omvandla omgivande berg. <br /> Alltså en plötslig upphettning av kallare berg.<br /> <br /> ===== Metamorfism och malmbildning =====<br /> <br /> Metamorfism skulle kunna skapa malmer på ett flertal sätt.<br /> T.ex. kan en sandsten vara porös och detta kan göra att den innehåller vatten i relativt hög grad.<br /> <br /> Utsätts sedan sandstenen för värme fusioneras kvartsen ihop till kvartsit (ny och kompaktare bergart) så måste ju vattnet ta vägen någonstans... <br /> Om värmen och trycket är högt nog kan hydrothermal aktivitet uppstå.<br /> Det heta vattnet vi pratade om tidigare kommer så in på bilden igen.<br /> <br /> Eller säg att ett konglomerat (kompaktat sediment från en å) omvandlas, är detta guldförande kan guldet anrikas i högre grad. <br /> Speciellt om det rör sig om en granitisk magma som finns i närheten, då dessa ofta är rikare på vatten. Hydrothermal aktivitet kan då anrika guldet.<br /> <br /> ==== Sedimentära Bergarter ====<br /> <br /> Kanske inte det som de flesta har i åtanke vid guldsökning, men lika bra att ta upp det här med.<br /> <br /> En sedimentär bergart är en bergart som uppkommit av att tidigare bergarter vittrats/eroderats ner till sand, grus, lera och liknande.<br /> <br /> Dessa så kallade sediment (sanden i en bäck är sediment) kan t.ex. i havet ansamlas och skapa mäktiga &quot;täcken&quot; som med tiden kommer ha en betydelse full vikt. <br /> Vikten och trycket som det utövar går hand i hand, tjocka sediment lager - högre tryck.<br /> <br /> Om trycket blir högt nog kan detta kompakta sedimentet på så vis att en ny bergart bildas.<br /> Sandsten t.ex. består av f.d. kvartsrik sand som blivit kompaktad. <br /> <br /> Sandsten och liknande kanske vi inte behöver vittna så mycket intresse, för den form av sediment som avsatts i havet har färdats långt och är ''oftast'' relativt ointressant. <br /> <br /> ===== Malmbildining och sedimentära bergarter =====<br /> <br /> Däremot finns det speciella stenar som bildas trots att dom inte färdats så långt.<br /> Dess kan vara intressant då guld inte har en benägenhet att färdas långt speciellt snabbt.<br /> <br /> Konglomerat, i princip sediment från en å som kompaktats, skulle kunna innehålla guld om ån som tidigare transporterade sedimenten var guldförande.<br /> <br /> Man känner lätt igen konglomerat på (oftast) väl rundade stenar som är cementerade i en grundmassa.<br /> Tittar man noga kan man ibland se enstaka gruskorn och annat i det som cementerar ihop stenen.<br /> Ett konglomerat är bokstavligen stenhårt - går det relativt lätt sönder handlar det kanske bara om mer kompakt sediment.<br /> <br /> Arkos, en sandsten som domineras av kvarts och kalifältspat.<br /> <br /> Man spekulerar på att den sällan bildas så långt från vars dess ursprung är.<br /> Hur man vet detta? Jo, kalifältspaten degraderas snabbt till lera.<br /> <br /> Hittar man guld i det kan man försöka se om malmen fortfarande finns eller vittrat bort.<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> [[Kategori:Geologi]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Prospektering&diff=14397 2016-04-21T19:11:03Z

<p>Eucitzen: /* Prospektering - vad är lagligt? */</p> <hr /> <div>== Prospektering ==<br /> <br /> När guldvaskaren ger sig ut och letar efter nya fyndigheter av guld prospekterar han.<br /> När en kille ger sig ut på ''blockletning'' prospekterar han.<br /> <br /> Prospektering är en slags första steg i att bedöma om ett område är intressant ur malmsynpunkt.<br /> Det är inte en kortvarig process, en noggrann prospektering kan ta ganska lång tid.<br /> <br /> '' En malm är en mineralfyndighet som är ekonomiskt lönsam att bryta.''<br /> '' Är det inte lönsamt kallas det för en skärpning.''<br /> <br /> == Prospektering - vad är lagligt? ==<br /> <br /> Prospektering anses till viss del ingå i allemannsrätten med den begränsningen att man endast får använda handverktyg, t.ex. spade, vaskpanna och sikt. <br /> <br /> <br /> Somliga säger att även vaskrännan hör hit, andra menar att den inte omfattas i allemannsrätten p.g.a. att den delvis drivs av vattenkraft. (dvs. sanden förs framåt och sorteras genom strömmande vatten)<br /> <br /> Lite av en gråzon. <br /> Är man osäker så prata med markägaren och läs lagen själv för att skaffa dig en egen uppfattning.<br /> <br /> * Pumpdrivna grejor, som t.ex. highbankers är inte tillåtet inom allemannsrättens gränser.<br /> <br /> Om man bedriver blockletning är det ok att använda hammare (och skyddsutrustning!).<br /> Som tumregel gäller att knytnäves stora stenbitar får tas som ''stuff*'' för vidare undersökning.<br /> <br /> <br /> ; ''Stuff: Ett slags stenprov man tar, ungefär stort som en knytnäve.''<br /> <br /> <br /> Se gärna '''[http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/produkter/sgu_publ/publ_beskr/handbok-mineraljagare.html Handbok för mineraljägare]''' där lagen också kortfattat beskrivs.<br /> <br /> Är man ytterligare intresserad kan man kolla upp minerallagen.<br /> <br /> == Prospektering ==<br /> <br /> Det finns en mängd olika sätt att gå till väga beroende på om du ska leta i en å, i skogen eller vars du nu befinner dig.<br /> <br /> === Prospektering i en å ===<br /> Befinner du dig i en å så rekommenderar jag att du gräver på både djupet och in mot centrum av ån.<br /> Kanske med visst mellanrum mellan varje vaskprov.<br /> <br /> En å sorterar nämligen inte bara de tunga mineralen på djupet utan även på bredden.<br /> Tittar du närmast stranden så kommer det mest vara lera och sand, inte mycket tunga mineral.<br /> Börjar du sedan vaska dig in mot centrum kommer mer och mer stenar, grus och annat.<br /> Ibland även en god mängd svartsand och just där är det ett gott tips att börja ta lite djupare prover.<br /> <br /> Några andra goda ställen att titta på i en å:<br /> <br /> * Bakom stenar saktar vattnet ner, tunga mineral kan avsättas.<br /> * Rötter kan fånga (trassla in?) guld. En hendersonpump rekommenderas varmt, men undvik att underminera träd eller buskar!<br /> * Rostiga (sediment) skikt talar om att att det förekommit gott om mineral. Dessa kan testas lite extra.<br /> <br /> === Blockletning ===<br /> <br /> Om du håller på med blockletning så kan du t.ex. välja ut en region på kartan och med relativt strategisk metodik gå runt och söka igenom denna region efter stenblock som uppvisar intressanta mineraler. <br /> <br /> Även detta är en form av prospektering -- alltså en undersökning efter att se om det kan finnas ekonomiskt intressanta mineral fyndigheter.<br /> <br /> <br /> Hur du sedan känner igen ett intressant stenblock beror helt enkelt på vad du letar efter.<br /> <br /> Letar du efter t.ex. kopparmalm kanske du letar efter en matt, grönaktig beläggning. <br /> Malakit, alltså. Det kan sägas vara en vitrings produkt av koppar-sulfider.<br /> <br /> Annars som tumregel är alla rostiga block, om du letar malm mineral, intressant.<br /> ''Rosten'' som du ser är limonit, den bildas genom omvandling av t.ex. Pyrit i fuktig miljö.<br /> <br /> <br /> Ett litet tips kan vara att kolla upp gamla gruvor och dokument där till.<br /> Åk och titta på varpen - den har med största sannolikhet vittrat och uppvisar de små tecken som du kanske vill ha för att snabbare/enklare kunna spåra en malm.<br /> <br /> Men en liten notis -- allt guld är inte synligt, så att skicka till analys är ett hett tips om du tror det kan vara av intresse.<br /> <br /> Några exempel bilder på hur ''intressanta'' bitar kan se ut. <br /> Notera hur de ser rostiga ut, men när man slår loss en bit kan det finnas metalliska mineral på insidan.<br /> [[Fil: Mixed_031.JPG‎|200px|thumb|left|Vacker bit från Småland]]<br /> [[Fil:Mixed_021.JPG‎|200px|thumb|center|Grön Malakit beläggning Från en koppar skärpning]]<br /> <br /> &lt;Br&gt;<br /> === Elektronisk prospektering ===<br /> <br /> Säkerligen finns det flertalet metoder att på elektronisk väg spåra mineral. <br /> <br /> Men metalldetektorn är väl kanske den mest kända.<br /> * '''Om du vill använda metalldetektor i Sverige, kolla upp lagen!!'''<br /> <br /> En metalldetektor skickar ut ett slags elektromagnetiskt fält. <br /> Vissa mineral (och metaller) kan reagera på detta fält och skickar tillbaka en slags signal - detektorn meddelar då användaren med en signal.<br /> <br /> Gedigna metaller; silver, guld och koppar ger utslag.<br /> Men även somliga sulfider kan göra det; blyglans är den enda jag förmår mig komma på.<br /> <br /> Även vissa oxider som magnetit (järnoxid) kan hittas med en metall detektor.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Istiden&diff=14396 2016-04-21T18:56:28Z

<p>Eucitzen: /* Isräfflor */</p> <hr /> <div>== Istider generell information ==<br /> <br /> Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säkert av intresse för varje guldvaskare.<br /> <br /> <br /> Den senaste istiden antas ha börjat för ca 100 000 till 120 000 år sedan och kom mot sitt slut för ca 10 000 år sedan. (beroende lite på vart i landet man bor)<br /> Istider är inget ovanligt, man tror att det funnits kring 50 istider under jordens historia, en ny kommer ca varje 100 000 år.<br /> <br /> Givetvis varierade temperaturen även under istiden och det var alltså inte ständigt kallt.<br /> Appropå varierande temperaturer så spekulerar vissa på att istiden inte riktigt är slut än, eller att vi kanske är på väg ut ur den. (vilket skulle kunna förklara den &quot;globala uppvärmningen&quot;)<br /> <br /> == Hur uppkommer då en istid? ==<br /> <br /> Det är fortfarande osäkert. En del tror att det har med jordens omloppbana kring solen att göra. <br /> Kommer vi vid ett tillfälle en bit längre bort från solen blir klimatet givetvis kallare. Andra menar att den förklaringen är otrillräcklig.<br /> <br /> Den senaste forskningen (2013) menar att ju mer det kilometer tjocka istäcket trycker ner berggrunden - ju varmare blir det.<br /> Så exampelvis om isen trycker ner berggrunden 1 kilometer så ökar temperaturen med 5 grader och då tar avsmältningen fart.<br /> Så det är en samverkan mellan omloppsbanan, istäckets storlek och hur djupt ner berggrunden pressats.<br /> <br /> Förövrigt kan alla dom som vandrat i bergen upplevt ett liknande fenomen - uppe på höga höjder är det ofta kallare än nere vid dalen.<br /> <br /> == Material transport i en glaciär ==<br /> Detta är lite allmän information för att förstå varifrån och hur moränen uppkommer.<br /> <br /> I en glaciär transporteras materialet (förenklat) antingen högt upp (på &quot;toppen&quot;, supraglacial) eller långt ner, mot botten. (subglacial)<br /> <br /> Det på toppen är ofta väldigt kantigt och har trillat ner på glaciären, exempelvis om den rört sig i en fjord.<br /> Materialet kan genom sprickor och hålrum sakta röra sig mot botten av en glaciär.<br /> Man ser då sällan spår av nötning på materialet, då det inte utsatts så hårt för erosion. Det tenderar även vara fattigt på lera eller annat &quot;smått&quot;.<br /> <br /> Det material i botten däremot kan bestå av löst grus som plockats upp, sten som brutits loss och material som slipats och krossats under transporten.<br /> Transporten i sig antas vara ganska kort: ''Salonen(1986) visade i Södra Finland'' att stenblock transporterats mellan 0.4 Km upp till 3 Km.<br /> I områden med drumliner antas materialet rört sig hela 5 till 17 Km. (The Quaternary History of Scandinavia, ISBN: 9780521018319)<br /> <br /> Som ni märker har det varierat lite beroende på hur materialet transporterats och avsatts, men uppenbarligen har det sällan rört sig särskilt långt.<br /> <br /> Mer detaljerad läsning av Salonen hittas här:<br /> [http://tupa.gtk.fi/julkaisu/bulletin/bt_338.pdf Salonen(1986)]<br /> <br /> == Istiden och Landskapet idag ==<br /> <br /> Landskapet idag har till största del formats under och efter istiden, en ur geologisk syn ung förteelse.<br /> Man säger att så gott som alla jordarter i sverige bildats under de senaste 2½ miljoner åren. (alltså under &quot;kvartär perioden&quot; som pågår än)<br /> Detta därför att jordarter bildas via erosion, alltså att berg och sten nöts ner. <br /> Forskningsområdet som sysslar med jordarter kallas för övrigt för kvartärgeologi.<br /> <br /> Inlandsisen var väldigt duktig på att erodera. Den svepte över landskapet som en gigantiskt sandpapper.<br /> Den slipade ner berg, bröt upp gigantiska stenblock och hade flera andra metoder att erodera berget.<br /> Några av fenomenen som den lär ha skapat ska vi undersöka lite närmre.<br /> <br /> Jag tänker bara snudda lite ytligt vid några vanliga jordarter och hur de bildats. Kanske kommer vi fördjupa detta någon gång i framtiden.<br /> <br /> === Morän ===<br /> <br /> Morän är Sveriges vanligaste jordart, ca 75% av Sveriges yta är täckt av morän. Ändå finns det inget annat sediment som är så varierande i sitt utseende.<br /> Morän är en jordart som kan bestå av både stenblock, sand och finare partiklar. Den har inte genomgått någon vidare sortering, utan allt ligger blandat.<br /> <br /> <br /> Dock kan moränen under högsta kustlinjen ha varit utsatt för svallvågor som ofta spolat bort finare material. <br /> Detta fina material som spolats bort är viktigt för växter och därför blir det ofta lite mindre växter jämfört med över högsta kustlinjen. <br /> Det kan vara väldigt tydligt på ''kalottberg'', kolla gärna upp några bilder. Det är i dagens läge berg, men lär en gång i tiden ha varit öar som stack upp en bit över havet.<br /> <br /> En annan sorts fenomen man kan upptäcka hos moränen är den s.k ''ändmoränen''. <br /> Den markerar isens gräns, men kan också påvisa tillfälliga framryckningar av isen. <br /> Man kan påträffa flera hundra kilometer långa ändmoräner och dom kan nå upp till 200 meter höjd.<br /> <br /> När en is smälter och &quot;dumpar&quot; det material som ligger på isen, eller det som trillat ner i hål och skrevor bildas en ''dödismorän''.<br /> Det är en landskap som präglas av oregelbundna kullar, ryggar och gropar.<br /> <br /> === Rullstensåsar ===<br /> <br /> ''Rullstensåsar'' är kanske ett av de mest kända fenomen idag bland gemene man.<br /> Dom bildas när en isälv mynnar ut i vad som kallas en jökelport, alltså en isälvstunnel vid fronten av isen. <br /> <br /> I förhållande till moränen är det en välsorterad jordart med hänsyn till partikelstorlek. Rullstensåsen består i huvudsak av sten, sand och grus.<br /> <br /> === Isräfflor ===<br /> <br /> Isräfflor är &quot;skåror&quot; eller djupa repor i berget som bildats när isen passerade. <br /> Dom är viktiga om man vill ta reda på isens riktning, vilket man då gör med kompass.<br /> <br /> Bilden nedan är isräfflor nära Karlskrona, Blekinge. <br /> <br /> [[Fil: Isräfflor_SMALL.JPG|left|Isräfflor]] <br /> <br /> <br /> [[Kategori:Istiden]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Istiden&diff=14395 2016-04-21T18:53:26Z

<p>Eucitzen: /* Istiden och Landskapet idag */</p> <hr /> <div>== Istider generell information ==<br /> <br /> Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säkert av intresse för varje guldvaskare.<br /> <br /> <br /> Den senaste istiden antas ha börjat för ca 100 000 till 120 000 år sedan och kom mot sitt slut för ca 10 000 år sedan. (beroende lite på vart i landet man bor)<br /> Istider är inget ovanligt, man tror att det funnits kring 50 istider under jordens historia, en ny kommer ca varje 100 000 år.<br /> <br /> Givetvis varierade temperaturen även under istiden och det var alltså inte ständigt kallt.<br /> Appropå varierande temperaturer så spekulerar vissa på att istiden inte riktigt är slut än, eller att vi kanske är på väg ut ur den. (vilket skulle kunna förklara den &quot;globala uppvärmningen&quot;)<br /> <br /> == Hur uppkommer då en istid? ==<br /> <br /> Det är fortfarande osäkert. En del tror att det har med jordens omloppbana kring solen att göra. <br /> Kommer vi vid ett tillfälle en bit längre bort från solen blir klimatet givetvis kallare. Andra menar att den förklaringen är otrillräcklig.<br /> <br /> Den senaste forskningen (2013) menar att ju mer det kilometer tjocka istäcket trycker ner berggrunden - ju varmare blir det.<br /> Så exampelvis om isen trycker ner berggrunden 1 kilometer så ökar temperaturen med 5 grader och då tar avsmältningen fart.<br /> Så det är en samverkan mellan omloppsbanan, istäckets storlek och hur djupt ner berggrunden pressats.<br /> <br /> Förövrigt kan alla dom som vandrat i bergen upplevt ett liknande fenomen - uppe på höga höjder är det ofta kallare än nere vid dalen.<br /> <br /> == Material transport i en glaciär ==<br /> Detta är lite allmän information för att förstå varifrån och hur moränen uppkommer.<br /> <br /> I en glaciär transporteras materialet (förenklat) antingen högt upp (på &quot;toppen&quot;, supraglacial) eller långt ner, mot botten. (subglacial)<br /> <br /> Det på toppen är ofta väldigt kantigt och har trillat ner på glaciären, exempelvis om den rört sig i en fjord.<br /> Materialet kan genom sprickor och hålrum sakta röra sig mot botten av en glaciär.<br /> Man ser då sällan spår av nötning på materialet, då det inte utsatts så hårt för erosion. Det tenderar även vara fattigt på lera eller annat &quot;smått&quot;.<br /> <br /> Det material i botten däremot kan bestå av löst grus som plockats upp, sten som brutits loss och material som slipats och krossats under transporten.<br /> Transporten i sig antas vara ganska kort: ''Salonen(1986) visade i Södra Finland'' att stenblock transporterats mellan 0.4 Km upp till 3 Km.<br /> I områden med drumliner antas materialet rört sig hela 5 till 17 Km. (The Quaternary History of Scandinavia, ISBN: 9780521018319)<br /> <br /> Som ni märker har det varierat lite beroende på hur materialet transporterats och avsatts, men uppenbarligen har det sällan rört sig särskilt långt.<br /> <br /> Mer detaljerad läsning av Salonen hittas här:<br /> [http://tupa.gtk.fi/julkaisu/bulletin/bt_338.pdf Salonen(1986)]<br /> <br /> == Istiden och Landskapet idag ==<br /> <br /> Landskapet idag har till största del formats under och efter istiden, en ur geologisk syn ung förteelse.<br /> Man säger att så gott som alla jordarter i sverige bildats under de senaste 2½ miljoner åren. (alltså under &quot;kvartär perioden&quot; som pågår än)<br /> Detta därför att jordarter bildas via erosion, alltså att berg och sten nöts ner. <br /> Forskningsområdet som sysslar med jordarter kallas för övrigt för kvartärgeologi.<br /> <br /> Inlandsisen var väldigt duktig på att erodera. Den svepte över landskapet som en gigantiskt sandpapper.<br /> Den slipade ner berg, bröt upp gigantiska stenblock och hade flera andra metoder att erodera berget.<br /> Några av fenomenen som den lär ha skapat ska vi undersöka lite närmre.<br /> <br /> Jag tänker bara snudda lite ytligt vid några vanliga jordarter och hur de bildats. Kanske kommer vi fördjupa detta någon gång i framtiden.<br /> <br /> === Morän ===<br /> <br /> Morän är Sveriges vanligaste jordart, ca 75% av Sveriges yta är täckt av morän. Ändå finns det inget annat sediment som är så varierande i sitt utseende.<br /> Morän är en jordart som kan bestå av både stenblock, sand och finare partiklar. Den har inte genomgått någon vidare sortering, utan allt ligger blandat.<br /> <br /> <br /> Dock kan moränen under högsta kustlinjen ha varit utsatt för svallvågor som ofta spolat bort finare material. <br /> Detta fina material som spolats bort är viktigt för växter och därför blir det ofta lite mindre växter jämfört med över högsta kustlinjen. <br /> Det kan vara väldigt tydligt på ''kalottberg'', kolla gärna upp några bilder. Det är i dagens läge berg, men lär en gång i tiden ha varit öar som stack upp en bit över havet.<br /> <br /> En annan sorts fenomen man kan upptäcka hos moränen är den s.k ''ändmoränen''. <br /> Den markerar isens gräns, men kan också påvisa tillfälliga framryckningar av isen. <br /> Man kan påträffa flera hundra kilometer långa ändmoräner och dom kan nå upp till 200 meter höjd.<br /> <br /> När en is smälter och &quot;dumpar&quot; det material som ligger på isen, eller det som trillat ner i hål och skrevor bildas en ''dödismorän''.<br /> Det är en landskap som präglas av oregelbundna kullar, ryggar och gropar.<br /> <br /> === Rullstensåsar ===<br /> <br /> ''Rullstensåsar'' är kanske ett av de mest kända fenomen idag bland gemene man.<br /> Dom bildas när en isälv mynnar ut i vad som kallas en jökelport, alltså en isälvstunnel vid fronten av isen. <br /> <br /> I förhållande till moränen är det en välsorterad jordart med hänsyn till partikelstorlek. Rullstensåsen består i huvudsak av sten, sand och grus.<br /> <br /> === Isräfflor ===<br /> <br /> Isräfflor är &quot;skåror&quot; eller djupa repor i berget som bildats när isen passerade. <br /> Dom är viktiga om man vill ta reda på isens riktning, vilket man då gör med kompass.<br /> <br /> [[Fil: Isräfflor_SMALL.JPG|200px|left|Isräfflor]] <br /> <br /> <br /> [[Kategori:Istiden]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Istiden&diff=14394 2016-04-21T18:50:48Z

<p>Eucitzen: /* Material transport i en glaciär */</p> <hr /> <div>== Istider generell information ==<br /> <br /> Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säkert av intresse för varje guldvaskare.<br /> <br /> <br /> Den senaste istiden antas ha börjat för ca 100 000 till 120 000 år sedan och kom mot sitt slut för ca 10 000 år sedan. (beroende lite på vart i landet man bor)<br /> Istider är inget ovanligt, man tror att det funnits kring 50 istider under jordens historia, en ny kommer ca varje 100 000 år.<br /> <br /> Givetvis varierade temperaturen även under istiden och det var alltså inte ständigt kallt.<br /> Appropå varierande temperaturer så spekulerar vissa på att istiden inte riktigt är slut än, eller att vi kanske är på väg ut ur den. (vilket skulle kunna förklara den &quot;globala uppvärmningen&quot;)<br /> <br /> == Hur uppkommer då en istid? ==<br /> <br /> Det är fortfarande osäkert. En del tror att det har med jordens omloppbana kring solen att göra. <br /> Kommer vi vid ett tillfälle en bit längre bort från solen blir klimatet givetvis kallare. Andra menar att den förklaringen är otrillräcklig.<br /> <br /> Den senaste forskningen (2013) menar att ju mer det kilometer tjocka istäcket trycker ner berggrunden - ju varmare blir det.<br /> Så exampelvis om isen trycker ner berggrunden 1 kilometer så ökar temperaturen med 5 grader och då tar avsmältningen fart.<br /> Så det är en samverkan mellan omloppsbanan, istäckets storlek och hur djupt ner berggrunden pressats.<br /> <br /> Förövrigt kan alla dom som vandrat i bergen upplevt ett liknande fenomen - uppe på höga höjder är det ofta kallare än nere vid dalen.<br /> <br /> == Material transport i en glaciär ==<br /> Detta är lite allmän information för att förstå varifrån och hur moränen uppkommer.<br /> <br /> I en glaciär transporteras materialet (förenklat) antingen högt upp (på &quot;toppen&quot;, supraglacial) eller långt ner, mot botten. (subglacial)<br /> <br /> Det på toppen är ofta väldigt kantigt och har trillat ner på glaciären, exempelvis om den rört sig i en fjord.<br /> Materialet kan genom sprickor och hålrum sakta röra sig mot botten av en glaciär.<br /> Man ser då sällan spår av nötning på materialet, då det inte utsatts så hårt för erosion. Det tenderar även vara fattigt på lera eller annat &quot;smått&quot;.<br /> <br /> Det material i botten däremot kan bestå av löst grus som plockats upp, sten som brutits loss och material som slipats och krossats under transporten.<br /> Transporten i sig antas vara ganska kort: ''Salonen(1986) visade i Södra Finland'' att stenblock transporterats mellan 0.4 Km upp till 3 Km.<br /> I områden med drumliner antas materialet rört sig hela 5 till 17 Km. (The Quaternary History of Scandinavia, ISBN: 9780521018319)<br /> <br /> Som ni märker har det varierat lite beroende på hur materialet transporterats och avsatts, men uppenbarligen har det sällan rört sig särskilt långt.<br /> <br /> Mer detaljerad läsning av Salonen hittas här:<br /> [http://tupa.gtk.fi/julkaisu/bulletin/bt_338.pdf Salonen(1986)]<br /> <br /> == Istiden och Landskapet idag ==<br /> <br /> Landskapet idag har till största del formats under och efter istiden, en ur geologisk syn ung förteelse.<br /> Man säger att så gott som alla jordarter i sverige bildats under de senaste 2½ miljoner åren. (alltså under &quot;kvartär perioden&quot; som pågår än)<br /> Detta därför att jordarter bildas via erosion, alltså att berg och sten nöts ner. <br /> Forskningsområdet som sysslar med jordarter kallas för övrigt för kvartärgeologi.<br /> <br /> Inlandsisen, som lär ha varit ett par kilometer tjock, var väldigt duktig på att erodera. Den svepte över landskapet som en gigantiskt sandpapper.<br /> Den slipade ner berg, bröt upp gigantiska stenblock och hade flera andra metoder att erodera berget.<br /> Några av fenomenen som den lär ha skapat ska vi undersöka lite närmre.<br /> <br /> Jag tänker bara snudda lite ytligt vid några vanliga jordarter och hur de bildats. Kanske kommer vi fördjupa detta någon gång i framtiden.<br /> <br /> === Morän ===<br /> <br /> Morän är Sveriges vanligaste jordart, ca 75% av Sveriges yta är täckt av morän. Ändå finns det inget annat sediment som är så varierande i sitt utseende.<br /> Morän är en jordart som kan bestå av både stenblock, sand och finare partiklar. Den har inte genomgått någon vidare sortering, utan allt ligger blandat.<br /> <br /> <br /> Dock kan moränen under högsta kustlinjen ha varit utsatt för svallvågor som ofta spolat bort finare material. <br /> Detta fina material som spolats bort är viktigt för växter och därför blir det ofta lite mindre växter jämfört med över högsta kustlinjen. <br /> Det kan vara väldigt tydligt på ''kalottberg'', kolla gärna upp några bilder. Det är i dagens läge berg, men lär en gång i tiden ha varit öar som stack upp en bit över havet.<br /> <br /> En annan sorts fenomen man kan upptäcka hos moränen är den s.k ''ändmoränen''. <br /> Den markerar isens gräns, men kan också påvisa tillfälliga framryckningar av isen. <br /> Man kan påträffa flera hundra kilometer långa ändmoräner och dom kan nå upp till 200 meter höjd.<br /> <br /> När en is smälter och &quot;dumpar&quot; det material som ligger på isen, eller det som trillat ner i hål och skrevor bildas en ''dödismorän''.<br /> Det är en landskap som präglas av oregelbundna kullar, ryggar och gropar.<br /> <br /> === Rullstensåsar ===<br /> <br /> ''Rullstensåsar'' är kanske ett av de mest kända fenomen idag bland gemene man.<br /> Dom bildas när en isälv mynnar ut i vad som kallas en jökelport, alltså en isälvstunnel vid fronten av isen. <br /> <br /> I förhållande till moränen är det en välsorterad jordart med hänsyn till partikelstorlek. Rullstensåsen består i huvudsak av sten, sand och grus.<br /> <br /> === Isräfflor ===<br /> <br /> Isräfflor är &quot;skåror&quot; eller djupa repor i berget som bildats när isen passerade. <br /> Dom är viktiga om man vill ta reda på isens riktning, vilket man då gör med kompass.<br /> <br /> [[Fil: Isräfflor_SMALL.JPG|200px|left|Isräfflor]] <br /> <br /> <br /> [[Kategori:Istiden]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Istiden&diff=14393 2016-04-10T18:20:04Z

<p>Eucitzen: /* Isräfflor */</p> <hr /> <div>== Istider generell information ==<br /> <br /> Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säkert av intresse för varje guldvaskare.<br /> <br /> <br /> Den senaste istiden antas ha börjat för ca 100 000 till 120 000 år sedan och kom mot sitt slut för ca 10 000 år sedan. (beroende lite på vart i landet man bor)<br /> Istider är inget ovanligt, man tror att det funnits kring 50 istider under jordens historia, en ny kommer ca varje 100 000 år.<br /> <br /> Givetvis varierade temperaturen även under istiden och det var alltså inte ständigt kallt.<br /> Appropå varierande temperaturer så spekulerar vissa på att istiden inte riktigt är slut än, eller att vi kanske är på väg ut ur den. (vilket skulle kunna förklara den &quot;globala uppvärmningen&quot;)<br /> <br /> == Hur uppkommer då en istid? ==<br /> <br /> Det är fortfarande osäkert. En del tror att det har med jordens omloppbana kring solen att göra. <br /> Kommer vi vid ett tillfälle en bit längre bort från solen blir klimatet givetvis kallare. Andra menar att den förklaringen är otrillräcklig.<br /> <br /> Den senaste forskningen (2013) menar att ju mer det kilometer tjocka istäcket trycker ner berggrunden - ju varmare blir det.<br /> Så exampelvis om isen trycker ner berggrunden 1 kilometer så ökar temperaturen med 5 grader och då tar avsmältningen fart.<br /> Så det är en samverkan mellan omloppsbanan, istäckets storlek och hur djupt ner berggrunden pressats.<br /> <br /> Förövrigt kan alla dom som vandrat i bergen upplevt ett liknande fenomen - uppe på höga höjder är det ofta kallare än nere vid dalen.<br /> <br /> == Material transport i en glaciär ==<br /> Detta är lite allmän information för att förstå varifrån och hur moränen uppkommer.<br /> I en glaciär transporteras materialet (förenklat) antingen högt upp (på &quot;toppen&quot;) eller långt ner, mot botten.<br /> <br /> Det på toppen är ofta väldigt kantigt och har trillat ner på glaciären, exempelvis om den rört sig i en fjord.<br /> Materialet kan genom sprickor och hålrum sakta röra sig mot botten av en glaciär.<br /> Man ser då sällan spår av nötning på materialet, då det inte utsatts så hårt för erosion. Det tenderar även vara fattigt på lera eller annat &quot;smått&quot;.<br /> <br /> Det material i botten däremot kan bestå av löst grus som plockats upp, sten som brutits loss och material som slipats och krossats under transporten.<br /> <br /> <br /> == Istiden och Landskapet idag ==<br /> <br /> Landskapet idag har till största del formats under och efter istiden, en ur geologisk syn ung förteelse.<br /> Man säger att så gott som alla jordarter i sverige bildats under de senaste 2½ miljoner åren. (alltså under &quot;kvartär perioden&quot; som pågår än)<br /> Detta därför att jordarter bildas via erosion, alltså att berg och sten nöts ner. <br /> Forskningsområdet som sysslar med jordarter kallas för övrigt för kvartärgeologi.<br /> <br /> Inlandsisen, som lär ha varit ett par kilometer tjock, var väldigt duktig på att erodera. Den svepte över landskapet som en gigantiskt sandpapper.<br /> Den slipade ner berg, bröt upp gigantiska stenblock och hade flera andra metoder att erodera berget.<br /> Några av fenomenen som den lär ha skapat ska vi undersöka lite närmre.<br /> <br /> Jag tänker bara snudda lite ytligt vid några vanliga jordarter och hur de bildats. Kanske kommer vi fördjupa detta någon gång i framtiden.<br /> <br /> === Morän ===<br /> <br /> Morän är Sveriges vanligaste jordart, ca 75% av Sveriges yta är täckt av morän. Ändå finns det inget annat sediment som är så varierande i sitt utseende.<br /> Morän är en jordart som kan bestå av både stenblock, sand och finare partiklar. Den har inte genomgått någon vidare sortering, utan allt ligger blandat.<br /> <br /> <br /> Dock kan moränen under högsta kustlinjen ha varit utsatt för svallvågor som ofta spolat bort finare material. <br /> Detta fina material som spolats bort är viktigt för växter och därför blir det ofta lite mindre växter jämfört med över högsta kustlinjen. <br /> Det kan vara väldigt tydligt på ''kalottberg'', kolla gärna upp några bilder. Det är i dagens läge berg, men lär en gång i tiden ha varit öar som stack upp en bit över havet.<br /> <br /> En annan sorts fenomen man kan upptäcka hos moränen är den s.k ''ändmoränen''. <br /> Den markerar isens gräns, men kan också påvisa tillfälliga framryckningar av isen. <br /> Man kan påträffa flera hundra kilometer långa ändmoräner och dom kan nå upp till 200 meter höjd.<br /> <br /> När en is smälter och &quot;dumpar&quot; det material som ligger på isen, eller det som trillat ner i hål och skrevor bildas en ''dödismorän''.<br /> Det är en landskap som präglas av oregelbundna kullar, ryggar och gropar.<br /> <br /> === Rullstensåsar ===<br /> <br /> ''Rullstensåsar'' är kanske ett av de mest kända fenomen idag bland gemene man.<br /> Dom bildas när en isälv mynnar ut i vad som kallas en jökelport, alltså en isälvstunnel vid fronten av isen. <br /> <br /> I förhållande till moränen är det en välsorterad jordart med hänsyn till partikelstorlek. Rullstensåsen består i huvudsak av sten, sand och grus.<br /> <br /> === Isräfflor ===<br /> <br /> Isräfflor är &quot;skåror&quot; eller djupa repor i berget som bildats när isen passerade. <br /> Dom är viktiga om man vill ta reda på isens riktning, vilket man då gör med kompass.<br /> <br /> [[Fil: Isräfflor_SMALL.JPG|200px|left|Isräfflor]] <br /> <br /> <br /> [[Kategori:Istiden]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Istiden&diff=14392 2016-04-10T18:14:02Z

<p>Eucitzen: /* Isräfflor */</p> <hr /> <div>== Istider generell information ==<br /> <br /> Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säkert av intresse för varje guldvaskare.<br /> <br /> <br /> Den senaste istiden antas ha börjat för ca 100 000 till 120 000 år sedan och kom mot sitt slut för ca 10 000 år sedan. (beroende lite på vart i landet man bor)<br /> Istider är inget ovanligt, man tror att det funnits kring 50 istider under jordens historia, en ny kommer ca varje 100 000 år.<br /> <br /> Givetvis varierade temperaturen även under istiden och det var alltså inte ständigt kallt.<br /> Appropå varierande temperaturer så spekulerar vissa på att istiden inte riktigt är slut än, eller att vi kanske är på väg ut ur den. (vilket skulle kunna förklara den &quot;globala uppvärmningen&quot;)<br /> <br /> == Hur uppkommer då en istid? ==<br /> <br /> Det är fortfarande osäkert. En del tror att det har med jordens omloppbana kring solen att göra. <br /> Kommer vi vid ett tillfälle en bit längre bort från solen blir klimatet givetvis kallare. Andra menar att den förklaringen är otrillräcklig.<br /> <br /> Den senaste forskningen (2013) menar att ju mer det kilometer tjocka istäcket trycker ner berggrunden - ju varmare blir det.<br /> Så exampelvis om isen trycker ner berggrunden 1 kilometer så ökar temperaturen med 5 grader och då tar avsmältningen fart.<br /> Så det är en samverkan mellan omloppsbanan, istäckets storlek och hur djupt ner berggrunden pressats.<br /> <br /> Förövrigt kan alla dom som vandrat i bergen upplevt ett liknande fenomen - uppe på höga höjder är det ofta kallare än nere vid dalen.<br /> <br /> == Material transport i en glaciär ==<br /> Detta är lite allmän information för att förstå varifrån och hur moränen uppkommer.<br /> I en glaciär transporteras materialet (förenklat) antingen högt upp (på &quot;toppen&quot;) eller långt ner, mot botten.<br /> <br /> Det på toppen är ofta väldigt kantigt och har trillat ner på glaciären, exempelvis om den rört sig i en fjord.<br /> Materialet kan genom sprickor och hålrum sakta röra sig mot botten av en glaciär.<br /> Man ser då sällan spår av nötning på materialet, då det inte utsatts så hårt för erosion. Det tenderar även vara fattigt på lera eller annat &quot;smått&quot;.<br /> <br /> Det material i botten däremot kan bestå av löst grus som plockats upp, sten som brutits loss och material som slipats och krossats under transporten.<br /> <br /> <br /> == Istiden och Landskapet idag ==<br /> <br /> Landskapet idag har till största del formats under och efter istiden, en ur geologisk syn ung förteelse.<br /> Man säger att så gott som alla jordarter i sverige bildats under de senaste 2½ miljoner åren. (alltså under &quot;kvartär perioden&quot; som pågår än)<br /> Detta därför att jordarter bildas via erosion, alltså att berg och sten nöts ner. <br /> Forskningsområdet som sysslar med jordarter kallas för övrigt för kvartärgeologi.<br /> <br /> Inlandsisen, som lär ha varit ett par kilometer tjock, var väldigt duktig på att erodera. Den svepte över landskapet som en gigantiskt sandpapper.<br /> Den slipade ner berg, bröt upp gigantiska stenblock och hade flera andra metoder att erodera berget.<br /> Några av fenomenen som den lär ha skapat ska vi undersöka lite närmre.<br /> <br /> Jag tänker bara snudda lite ytligt vid några vanliga jordarter och hur de bildats. Kanske kommer vi fördjupa detta någon gång i framtiden.<br /> <br /> === Morän ===<br /> <br /> Morän är Sveriges vanligaste jordart, ca 75% av Sveriges yta är täckt av morän. Ändå finns det inget annat sediment som är så varierande i sitt utseende.<br /> Morän är en jordart som kan bestå av både stenblock, sand och finare partiklar. Den har inte genomgått någon vidare sortering, utan allt ligger blandat.<br /> <br /> <br /> Dock kan moränen under högsta kustlinjen ha varit utsatt för svallvågor som ofta spolat bort finare material. <br /> Detta fina material som spolats bort är viktigt för växter och därför blir det ofta lite mindre växter jämfört med över högsta kustlinjen. <br /> Det kan vara väldigt tydligt på ''kalottberg'', kolla gärna upp några bilder. Det är i dagens läge berg, men lär en gång i tiden ha varit öar som stack upp en bit över havet.<br /> <br /> En annan sorts fenomen man kan upptäcka hos moränen är den s.k ''ändmoränen''. <br /> Den markerar isens gräns, men kan också påvisa tillfälliga framryckningar av isen. <br /> Man kan påträffa flera hundra kilometer långa ändmoräner och dom kan nå upp till 200 meter höjd.<br /> <br /> När en is smälter och &quot;dumpar&quot; det material som ligger på isen, eller det som trillat ner i hål och skrevor bildas en ''dödismorän''.<br /> Det är en landskap som präglas av oregelbundna kullar, ryggar och gropar.<br /> <br /> === Rullstensåsar ===<br /> <br /> ''Rullstensåsar'' är kanske ett av de mest kända fenomen idag bland gemene man.<br /> Dom bildas när en isälv mynnar ut i vad som kallas en jökelport, alltså en isälvstunnel vid fronten av isen. <br /> <br /> I förhållande till moränen är det en välsorterad jordart med hänsyn till partikelstorlek. Rullstensåsen består i huvudsak av sten, sand och grus.<br /> <br /> === Isräfflor ===<br /> <br /> Isräfflor är &quot;skåror&quot; eller djupa repor i berget som bildats när isen passerade. <br /> Dom är viktiga om man vill ta reda på isens riktning, vilket man då gör med kompass.<br /> <br /> [[File::Isräfflor SMALL|thumb|Isräfflor]]<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Istiden]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Fil:Isr%C3%A4fflor_SMALL.JPG&diff=14391 2016-04-10T18:11:08Z

<p>Eucitzen: Isräfflor som visar isens riktning</p> <hr /> <div>Isräfflor som visar isens riktning</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Istiden&diff=14390 2016-04-10T18:09:32Z

<p>Eucitzen: </p> <hr /> <div>== Istider generell information ==<br /> <br /> Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säkert av intresse för varje guldvaskare.<br /> <br /> <br /> Den senaste istiden antas ha börjat för ca 100 000 till 120 000 år sedan och kom mot sitt slut för ca 10 000 år sedan. (beroende lite på vart i landet man bor)<br /> Istider är inget ovanligt, man tror att det funnits kring 50 istider under jordens historia, en ny kommer ca varje 100 000 år.<br /> <br /> Givetvis varierade temperaturen även under istiden och det var alltså inte ständigt kallt.<br /> Appropå varierande temperaturer så spekulerar vissa på att istiden inte riktigt är slut än, eller att vi kanske är på väg ut ur den. (vilket skulle kunna förklara den &quot;globala uppvärmningen&quot;)<br /> <br /> == Hur uppkommer då en istid? ==<br /> <br /> Det är fortfarande osäkert. En del tror att det har med jordens omloppbana kring solen att göra. <br /> Kommer vi vid ett tillfälle en bit längre bort från solen blir klimatet givetvis kallare. Andra menar att den förklaringen är otrillräcklig.<br /> <br /> Den senaste forskningen (2013) menar att ju mer det kilometer tjocka istäcket trycker ner berggrunden - ju varmare blir det.<br /> Så exampelvis om isen trycker ner berggrunden 1 kilometer så ökar temperaturen med 5 grader och då tar avsmältningen fart.<br /> Så det är en samverkan mellan omloppsbanan, istäckets storlek och hur djupt ner berggrunden pressats.<br /> <br /> Förövrigt kan alla dom som vandrat i bergen upplevt ett liknande fenomen - uppe på höga höjder är det ofta kallare än nere vid dalen.<br /> <br /> == Material transport i en glaciär ==<br /> Detta är lite allmän information för att förstå varifrån och hur moränen uppkommer.<br /> I en glaciär transporteras materialet (förenklat) antingen högt upp (på &quot;toppen&quot;) eller långt ner, mot botten.<br /> <br /> Det på toppen är ofta väldigt kantigt och har trillat ner på glaciären, exempelvis om den rört sig i en fjord.<br /> Materialet kan genom sprickor och hålrum sakta röra sig mot botten av en glaciär.<br /> Man ser då sällan spår av nötning på materialet, då det inte utsatts så hårt för erosion. Det tenderar även vara fattigt på lera eller annat &quot;smått&quot;.<br /> <br /> Det material i botten däremot kan bestå av löst grus som plockats upp, sten som brutits loss och material som slipats och krossats under transporten.<br /> <br /> <br /> == Istiden och Landskapet idag ==<br /> <br /> Landskapet idag har till största del formats under och efter istiden, en ur geologisk syn ung förteelse.<br /> Man säger att så gott som alla jordarter i sverige bildats under de senaste 2½ miljoner åren. (alltså under &quot;kvartär perioden&quot; som pågår än)<br /> Detta därför att jordarter bildas via erosion, alltså att berg och sten nöts ner. <br /> Forskningsområdet som sysslar med jordarter kallas för övrigt för kvartärgeologi.<br /> <br /> Inlandsisen, som lär ha varit ett par kilometer tjock, var väldigt duktig på att erodera. Den svepte över landskapet som en gigantiskt sandpapper.<br /> Den slipade ner berg, bröt upp gigantiska stenblock och hade flera andra metoder att erodera berget.<br /> Några av fenomenen som den lär ha skapat ska vi undersöka lite närmre.<br /> <br /> Jag tänker bara snudda lite ytligt vid några vanliga jordarter och hur de bildats. Kanske kommer vi fördjupa detta någon gång i framtiden.<br /> <br /> === Morän ===<br /> <br /> Morän är Sveriges vanligaste jordart, ca 75% av Sveriges yta är täckt av morän. Ändå finns det inget annat sediment som är så varierande i sitt utseende.<br /> Morän är en jordart som kan bestå av både stenblock, sand och finare partiklar. Den har inte genomgått någon vidare sortering, utan allt ligger blandat.<br /> <br /> <br /> Dock kan moränen under högsta kustlinjen ha varit utsatt för svallvågor som ofta spolat bort finare material. <br /> Detta fina material som spolats bort är viktigt för växter och därför blir det ofta lite mindre växter jämfört med över högsta kustlinjen. <br /> Det kan vara väldigt tydligt på ''kalottberg'', kolla gärna upp några bilder. Det är i dagens läge berg, men lär en gång i tiden ha varit öar som stack upp en bit över havet.<br /> <br /> En annan sorts fenomen man kan upptäcka hos moränen är den s.k ''ändmoränen''. <br /> Den markerar isens gräns, men kan också påvisa tillfälliga framryckningar av isen. <br /> Man kan påträffa flera hundra kilometer långa ändmoräner och dom kan nå upp till 200 meter höjd.<br /> <br /> När en is smälter och &quot;dumpar&quot; det material som ligger på isen, eller det som trillat ner i hål och skrevor bildas en ''dödismorän''.<br /> Det är en landskap som präglas av oregelbundna kullar, ryggar och gropar.<br /> <br /> === Rullstensåsar ===<br /> <br /> ''Rullstensåsar'' är kanske ett av de mest kända fenomen idag bland gemene man.<br /> Dom bildas när en isälv mynnar ut i vad som kallas en jökelport, alltså en isälvstunnel vid fronten av isen. <br /> <br /> I förhållande till moränen är det en välsorterad jordart med hänsyn till partikelstorlek. Rullstensåsen består i huvudsak av sten, sand och grus.<br /> <br /> === Isräfflor ===<br /> <br /> Isräfflor är &quot;skåror&quot; eller djupa repor i berget som bildats när isen passerade. <br /> Dom är viktiga om man vill ta reda på isens riktning, vilket man då gör med kompass.<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Istiden]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Istiden&diff=14389 2016-04-10T17:16:46Z

<p>Eucitzen: /* Istider generell information */</p> <hr /> <div>== Istider generell information ==<br /> <br /> Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säkert av intresse för varje guldvaskare.<br /> <br /> <br /> Den senaste istiden antas ha börjat för ca 100 000 till 120 000 år sedan och kom mot sitt slut för ca 10 000 år sedan. (beroende lite på vart i landet man bor)<br /> Istider är inget ovanligt, man tror att det funnits kring 50 istider under jordens historia, en ny kommer ca varje 100 000 år.<br /> <br /> Givetvis varierade temperaturen även under istiden och det var alltså inte ständigt kallt.<br /> Appropå varierande temperaturer så spekulerar vissa på att istiden inte riktigt är slut än, eller att vi kanske är på väg ut ur den. (vilket skulle kunna förklara den &quot;globala uppvärmningen&quot;)<br /> <br /> == Hur uppkommer då en istid? ==<br /> <br /> Det är fortfarande osäkert. En del tror att det har med jordens omloppbana kring solen att göra. <br /> Kommer vi vid ett tillfälle en bit längre bort från solen blir klimatet givetvis kallare. Andra menar att den förklaringen är otrillräcklig.<br /> <br /> Den senaste forskningen (2013) menar att ju mer det kilometer tjocka istäcket trycker ner berggrunden - ju varmare blir det.<br /> Så exampelvis om isen trycker ner berggrunden 1 kilometer så ökar temperaturen med 5 grader och då tar avsmältningen fart.<br /> Så det är en samverkan mellan omloppsbanan, istäckets storlek och hur djupt ner berggrunden pressats.<br /> <br /> Förövrigt kan alla dom som vandrat i bergen upplevt ett liknande fenomen - uppe på höga höjder är det ofta kallare än nere vid dalen.<br /> <br /> == Istiden och Landskapet idag ==<br /> <br /> Landskapet idag har till största del formats under och efter istiden, en ur geologisk syn ung förteelse.<br /> Man säger att så gott som alla jordarter i sverige bildats under de senaste 2½ miljoner åren. (alltså under &quot;kvartär perioden&quot; som pågår än)<br /> Detta därför att jordarter bildas via erosion, alltså att berg och sten nöts ner. <br /> Forskningsområdet som sysslar med jordarter kallas för övrigt för kvartärgeologi.<br /> <br /> Inlandsisen, som lär ha varit ett par kilometer tjock, var väldigt duktig på att erodera. Den svepte över landskapet som en gigantiskt sandpapper.<br /> Den slipade ner berg, bröt upp gigantiska stenblock och hade flera andra metoder att erodera berget.<br /> Några av fenomenen som den lär ha skapat ska vi undersöka lite närmre.<br /> <br /> Jag tänker bara snudda lite ytligt vid några vanliga jordarter och hur de bildats. Kanske kommer vi fördjupa detta någon gång i framtiden.<br /> <br /> === Morän ===<br /> <br /> Morän är Sveriges vanligaste jordart, ca 75% av Sveriges yta är täckt av morän. Ändå finns det inget annat sediment som är så varierande i sitt utseende.<br /> Morän är en jordart som kan bestå av både stenblock, sand och finare partiklar. Den har inte genomgått någon vidare sortering, utan allt ligger blandat.<br /> <br /> Givetvis kan lokala bergarter ha en viss påverkan på moränen, men det beror ju helt på om den färdats långt eller ej.<br /> Har det varit en mjukare bergart lär finare sand eller rent av lera vara dominerande.<br /> <br /> Dock kan moränen under högsta kuslinjen ha varit utsatt för svallvågor som ofta spolat bort finare material. <br /> Detta fina material som spolats bort är viktigt för växter och därför blir det ofta lite mindre växter jämfört med över högsta kustlinjen. <br /> Det kan vara väldigt tydligt på ''kalottberg'', kolla gärna upp några bilder. Det är i dagens läge berg, men lär en gång i tiden ha varit öar som stack upp en bit över havet.<br /> <br /> En annan sorts fenomen man kan upptäcka hos moränen är den s.k ''ändmoränen''. <br /> Den markerar isens gräns, men kan också påvisa tillfälliga framryckningar av isen. <br /> Man kan påträffa flera hundra kilometer långa ändmoräner och dom kan nå upp till 200 meter höjd.<br /> <br /> När en is smälter och &quot;dumpar&quot; det material som ligger på isen, eller det som trillat ner i hål och skrevor bildas en ''dödismorän''.<br /> Det är en landskap som präglas av oregelbundna kullar, ryggar och gropar.<br /> <br /> === Rullstensåsar ===<br /> <br /> ''Rullstensåsar'' är kanske ett av de mest kända fenomen idag bland gemene man.<br /> Dom bildas när en isälv mynnar ut i vad som kallas en jökelport, alltså en isälvstunnel vid fronten av isen. <br /> <br /> I förhållande till moränen är det en välsorterad jordart med hänsyn till partikelstorlek. Rullstensåsen består i huvudsak av sten, sand och grus.<br /> <br /> === Isräfflor ===<br /> <br /> Isräfflor är &quot;skåror&quot; eller djupa repor i berget som bildats när isen passerade. <br /> Dom är viktiga om man vill ta reda på isens riktning, vilket man då gör med kompass.<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Istiden]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Istiden&diff=14388 2016-04-10T17:15:37Z

<p>Eucitzen: /* Morän */</p> <hr /> <div>== Istider generell information ==<br /> <br /> Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säkert av intresse för varje guldvaskare.<br /> <br /> <br /> Den senaste istiden antas ha börjat för ca 100 000 till 120 000 år sedan och kom mot sitt slut för ca 10 000 år sedan.<br /> Istider är inget ovanligt, man tror att det funnits kring 50 istider under jordens historia, en ny kommer ca varje 100 000 år.<br /> <br /> Givetvis varierade temperaturen även under istiden och det var alltså inte ständigt kallt.<br /> Appropå varierande temperaturer så spekulerar vissa på att istiden inte riktigt är slut än, eller att vi kanske är på väg ut ur den. (vilket skulle kunna förklara den &quot;globala uppvärmningen&quot;)<br /> <br /> == Hur uppkommer då en istid? ==<br /> <br /> Det är fortfarande osäkert. En del tror att det har med jordens omloppbana kring solen att göra. <br /> Kommer vi vid ett tillfälle en bit längre bort från solen blir klimatet givetvis kallare. Andra menar att den förklaringen är otrillräcklig.<br /> <br /> Den senaste forskningen (2013) menar att ju mer det kilometer tjocka istäcket trycker ner berggrunden - ju varmare blir det.<br /> Så exampelvis om isen trycker ner berggrunden 1 kilometer så ökar temperaturen med 5 grader och då tar avsmältningen fart.<br /> Så det är en samverkan mellan omloppsbanan, istäckets storlek och hur djupt ner berggrunden pressats.<br /> <br /> Förövrigt kan alla dom som vandrat i bergen upplevt ett liknande fenomen - uppe på höga höjder är det ofta kallare än nere vid dalen.<br /> <br /> == Istiden och Landskapet idag ==<br /> <br /> Landskapet idag har till största del formats under och efter istiden, en ur geologisk syn ung förteelse.<br /> Man säger att så gott som alla jordarter i sverige bildats under de senaste 2½ miljoner åren. (alltså under &quot;kvartär perioden&quot; som pågår än)<br /> Detta därför att jordarter bildas via erosion, alltså att berg och sten nöts ner. <br /> Forskningsområdet som sysslar med jordarter kallas för övrigt för kvartärgeologi.<br /> <br /> Inlandsisen, som lär ha varit ett par kilometer tjock, var väldigt duktig på att erodera. Den svepte över landskapet som en gigantiskt sandpapper.<br /> Den slipade ner berg, bröt upp gigantiska stenblock och hade flera andra metoder att erodera berget.<br /> Några av fenomenen som den lär ha skapat ska vi undersöka lite närmre.<br /> <br /> Jag tänker bara snudda lite ytligt vid några vanliga jordarter och hur de bildats. Kanske kommer vi fördjupa detta någon gång i framtiden.<br /> <br /> === Morän ===<br /> <br /> Morän är Sveriges vanligaste jordart, ca 75% av Sveriges yta är täckt av morän. Ändå finns det inget annat sediment som är så varierande i sitt utseende.<br /> Morän är en jordart som kan bestå av både stenblock, sand och finare partiklar. Den har inte genomgått någon vidare sortering, utan allt ligger blandat.<br /> <br /> Givetvis kan lokala bergarter ha en viss påverkan på moränen, men det beror ju helt på om den färdats långt eller ej.<br /> Har det varit en mjukare bergart lär finare sand eller rent av lera vara dominerande.<br /> <br /> Dock kan moränen under högsta kuslinjen ha varit utsatt för svallvågor som ofta spolat bort finare material. <br /> Detta fina material som spolats bort är viktigt för växter och därför blir det ofta lite mindre växter jämfört med över högsta kustlinjen. <br /> Det kan vara väldigt tydligt på ''kalottberg'', kolla gärna upp några bilder. Det är i dagens läge berg, men lär en gång i tiden ha varit öar som stack upp en bit över havet.<br /> <br /> En annan sorts fenomen man kan upptäcka hos moränen är den s.k ''ändmoränen''. <br /> Den markerar isens gräns, men kan också påvisa tillfälliga framryckningar av isen. <br /> Man kan påträffa flera hundra kilometer långa ändmoräner och dom kan nå upp till 200 meter höjd.<br /> <br /> När en is smälter och &quot;dumpar&quot; det material som ligger på isen, eller det som trillat ner i hål och skrevor bildas en ''dödismorän''.<br /> Det är en landskap som präglas av oregelbundna kullar, ryggar och gropar.<br /> <br /> === Rullstensåsar ===<br /> <br /> ''Rullstensåsar'' är kanske ett av de mest kända fenomen idag bland gemene man.<br /> Dom bildas när en isälv mynnar ut i vad som kallas en jökelport, alltså en isälvstunnel vid fronten av isen. <br /> <br /> I förhållande till moränen är det en välsorterad jordart med hänsyn till partikelstorlek. Rullstensåsen består i huvudsak av sten, sand och grus.<br /> <br /> === Isräfflor ===<br /> <br /> Isräfflor är &quot;skåror&quot; eller djupa repor i berget som bildats när isen passerade. <br /> Dom är viktiga om man vill ta reda på isens riktning, vilket man då gör med kompass.<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Istiden]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Huvudsida&diff=14387 2014-11-19T18:41:07Z

<p>Eucitzen: /* Hej alla guldvasknings intresserade. */</p> <hr /> <div>[[File:Stringer156 nugget.jpg|thumb|Stringer156 nugget]]<br /> ==Hej alla guldvasknings intresserade.==<br /> <br /> Detta GuldWiki är skapat av Guldforum.se som ett komplement och uppslagsverk till guldforumets medlemmar och gäster.&lt;br/&gt;<br /> Här finns förklaringar på utrustning och hur man gör när man prospekterar efter guld och andra mineraler.<br /> <br /> /''teamet bakom Guldforum.se''<br /> <br /> <br /> Vad har vi att erbjuda för kvällsläsning idag?<br /> {{spaltstart}}<br /> * [[Prospektering|Prospektering]]<br /> * [[Geologi|Geologi]]<br /> * [[Bergarter|Bergarter]]<br /> * [[Mineral|Mineral]]<br /> * [[Växter|Växter]]<br /> * [[Utrustning|Utrustning]]<br /> * [[Istiden|Istiden]]<br /> {{spaltbryt}}<br /> * [[Ädelsten]]<br /> * [[Diamant]]<br /> * [[Rubin]]<br /> * [[Safir]]<br /> * [[Smaragd]]<br /> * [[Bergkristall]]<br /> {{spaltbryt}}<br /> * [[Gruvdrift]]<br /> * [[Lista över gruvor i Sverige]]<br /> * [[Ädelfors_guldgruva|Ädelfors Guldgruva]]<br /> * [[Guldrushen i Kalifornien]]<br /> {{spaltslut}}<br /> {| class=&quot;wikitable&quot;<br /> ! Kategorier !! Mineraler !! Gruvor<br /> |-<br /> | [[Prospektering|Prospektering]] || [[Ädelsten]] || [[Gruvdrift]]<br /> |-<br /> | [[Geologi|Geologi]] || [[Diamant]] ||[[Lista över gruvor i Sverige]]<br /> |-<br /> | [[Bergarter|Bergarter]] || [[Rubin]] || [[Ädelfors_guldgruva|Ädelfors Guldgruva]]<br /> |-<br /> | [[Mineral|Mineral]] || [[Safir]] || [[Guldrushen i Kalifornien]]<br /> |-<br /> | [[Utrustning|Utrustning]] || [[Bergkristall]] ||<br /> |-<br /> | [[Växter]]<br /> |}<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> Information om hur wiki-programvaran används finns i [//meta.wikimedia.org/wiki/Help:Contents användarguiden].<br /> <br /> == Att komma igång ==<br /> <br /> * [//www.mediawiki.org/wiki/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]<br /> * [//www.mediawiki.org/wiki/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]<br /> * [https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-announce MediaWiki release mail list]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Istiden&diff=14386 2014-11-19T18:40:37Z

<p>Eucitzen: /* Isräfflor */</p> <hr /> <div>== Istider generell information ==<br /> <br /> Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säkert av intresse för varje guldvaskare.<br /> <br /> <br /> Den senaste istiden antas ha börjat för ca 100 000 till 120 000 år sedan och kom mot sitt slut för ca 10 000 år sedan.<br /> Istider är inget ovanligt, man tror att det funnits kring 50 istider under jordens historia, en ny kommer ca varje 100 000 år.<br /> <br /> Givetvis varierade temperaturen även under istiden och det var alltså inte ständigt kallt.<br /> Appropå varierande temperaturer så spekulerar vissa på att istiden inte riktigt är slut än, eller att vi kanske är på väg ut ur den. (vilket skulle kunna förklara den &quot;globala uppvärmningen&quot;)<br /> <br /> == Hur uppkommer då en istid? ==<br /> <br /> Det är fortfarande osäkert. En del tror att det har med jordens omloppbana kring solen att göra. <br /> Kommer vi vid ett tillfälle en bit längre bort från solen blir klimatet givetvis kallare. Andra menar att den förklaringen är otrillräcklig.<br /> <br /> Den senaste forskningen (2013) menar att ju mer det kilometer tjocka istäcket trycker ner berggrunden - ju varmare blir det.<br /> Så exampelvis om isen trycker ner berggrunden 1 kilometer så ökar temperaturen med 5 grader och då tar avsmältningen fart.<br /> Så det är en samverkan mellan omloppsbanan, istäckets storlek och hur djupt ner berggrunden pressats.<br /> <br /> Förövrigt kan alla dom som vandrat i bergen upplevt ett liknande fenomen - uppe på höga höjder är det ofta kallare än nere vid dalen.<br /> <br /> == Istiden och Landskapet idag ==<br /> <br /> Landskapet idag har till största del formats under och efter istiden, en ur geologisk syn ung förteelse.<br /> Man säger att så gott som alla jordarter i sverige bildats under de senaste 2½ miljoner åren. (alltså under &quot;kvartär perioden&quot; som pågår än)<br /> Detta därför att jordarter bildas via erosion, alltså att berg och sten nöts ner. <br /> Forskningsområdet som sysslar med jordarter kallas för övrigt för kvartärgeologi.<br /> <br /> Inlandsisen, som lär ha varit ett par kilometer tjock, var väldigt duktig på att erodera. Den svepte över landskapet som en gigantiskt sandpapper.<br /> Den slipade ner berg, bröt upp gigantiska stenblock och hade flera andra metoder att erodera berget.<br /> Några av fenomenen som den lär ha skapat ska vi undersöka lite närmre.<br /> <br /> Jag tänker bara snudda lite ytligt vid några vanliga jordarter och hur de bildats. Kanske kommer vi fördjupa detta någon gång i framtiden.<br /> <br /> === Morän ===<br /> <br /> Morän är Sveriges vanligaste jordart, ca 75% av Sveriges yta är täckt av morän.<br /> Morän är en jordart som består av både stenblock, sand och finare partiklar. Den har inte genomgått någon vidare sortering, utan allt ligger blandat.<br /> <br /> Givetvis har lokala bergarter en viss påverkan på moränen, exempelvis om hårdare bergarter funnits lär det finnas fler stenblock och kantiga stenar.<br /> Har det varit en mjukare bergart lär finare sand eller rent av lera vara dominerande.<br /> <br /> Dock kan moränen under högsta kuslinjen ha varit utsatt för svallvågor som ofta spolat bort finare material. <br /> Detta fina material som spolats bort är viktigt för växter och därför blir det ofta lite mindre växter jämfört med över högsta kustlinjen. <br /> Det kan vara väldigt tydligt på ''kalottberg'', kolla gärna upp några bilder. Det är i dagens läge berg, men lär en gång i tiden ha varit öar som stack upp en bit över havet.<br /> <br /> En annan sorts fenomen man kan upptäcka hos moränen är den s.k ''ändmoränen''. <br /> Den markerar isens gräns, men kan också påvisa tillfälliga framryckningar av isen. <br /> Man kan påträffa flera hundra kilometer långa ändmoräner och dom kan nå upp till 200 meter höjd.<br /> <br /> När en is smälter och &quot;dumpar&quot; det material som ligger på isen, eller det som trillat ner i hål och skrevor bildas en ''dödismorän''.<br /> Det är en landskap som präglas av oregelbundna kullar, ryggar och gropar.<br /> <br /> === Rullstensåsar ===<br /> <br /> ''Rullstensåsar'' är kanske ett av de mest kända fenomen idag bland gemene man.<br /> Dom bildas när en isälv mynnar ut i vad som kallas en jökelport, alltså en isälvstunnel vid fronten av isen. <br /> <br /> I förhållande till moränen är det en välsorterad jordart med hänsyn till partikelstorlek. Rullstensåsen består i huvudsak av sten, sand och grus.<br /> <br /> === Isräfflor ===<br /> <br /> Isräfflor är &quot;skåror&quot; eller djupa repor i berget som bildats när isen passerade. <br /> Dom är viktiga om man vill ta reda på isens riktning, vilket man då gör med kompass.<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Istiden]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Istiden&diff=14385 2014-11-19T18:36:07Z

<p>Eucitzen: Skapade sidan med &#039;== Istider generell information == Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säk...&#039;</p> <hr /> <div>== Istider generell information ==<br /> <br /> Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säkert av intresse för varje guldvaskare.<br /> <br /> <br /> Den senaste istiden antas ha börjat för ca 100 000 till 120 000 år sedan och kom mot sitt slut för ca 10 000 år sedan.<br /> Istider är inget ovanligt, man tror att det funnits kring 50 istider under jordens historia, en ny kommer ca varje 100 000 år.<br /> <br /> Givetvis varierade temperaturen även under istiden och det var alltså inte ständigt kallt.<br /> Appropå varierande temperaturer så spekulerar vissa på att istiden inte riktigt är slut än, eller att vi kanske är på väg ut ur den. (vilket skulle kunna förklara den &quot;globala uppvärmningen&quot;)<br /> <br /> == Hur uppkommer då en istid? ==<br /> <br /> Det är fortfarande osäkert. En del tror att det har med jordens omloppbana kring solen att göra. <br /> Kommer vi vid ett tillfälle en bit längre bort från solen blir klimatet givetvis kallare. Andra menar att den förklaringen är otrillräcklig.<br /> <br /> Den senaste forskningen (2013) menar att ju mer det kilometer tjocka istäcket trycker ner berggrunden - ju varmare blir det.<br /> Så exampelvis om isen trycker ner berggrunden 1 kilometer så ökar temperaturen med 5 grader och då tar avsmältningen fart.<br /> Så det är en samverkan mellan omloppsbanan, istäckets storlek och hur djupt ner berggrunden pressats.<br /> <br /> Förövrigt kan alla dom som vandrat i bergen upplevt ett liknande fenomen - uppe på höga höjder är det ofta kallare än nere vid dalen.<br /> <br /> == Istiden och Landskapet idag ==<br /> <br /> Landskapet idag har till största del formats under och efter istiden, en ur geologisk syn ung förteelse.<br /> Man säger att så gott som alla jordarter i sverige bildats under de senaste 2½ miljoner åren. (alltså under &quot;kvartär perioden&quot; som pågår än)<br /> Detta därför att jordarter bildas via erosion, alltså att berg och sten nöts ner. <br /> Forskningsområdet som sysslar med jordarter kallas för övrigt för kvartärgeologi.<br /> <br /> Inlandsisen, som lär ha varit ett par kilometer tjock, var väldigt duktig på att erodera. Den svepte över landskapet som en gigantiskt sandpapper.<br /> Den slipade ner berg, bröt upp gigantiska stenblock och hade flera andra metoder att erodera berget.<br /> Några av fenomenen som den lär ha skapat ska vi undersöka lite närmre.<br /> <br /> Jag tänker bara snudda lite ytligt vid några vanliga jordarter och hur de bildats. Kanske kommer vi fördjupa detta någon gång i framtiden.<br /> <br /> === Morän ===<br /> <br /> Morän är Sveriges vanligaste jordart, ca 75% av Sveriges yta är täckt av morän.<br /> Morän är en jordart som består av både stenblock, sand och finare partiklar. Den har inte genomgått någon vidare sortering, utan allt ligger blandat.<br /> <br /> Givetvis har lokala bergarter en viss påverkan på moränen, exempelvis om hårdare bergarter funnits lär det finnas fler stenblock och kantiga stenar.<br /> Har det varit en mjukare bergart lär finare sand eller rent av lera vara dominerande.<br /> <br /> Dock kan moränen under högsta kuslinjen ha varit utsatt för svallvågor som ofta spolat bort finare material. <br /> Detta fina material som spolats bort är viktigt för växter och därför blir det ofta lite mindre växter jämfört med över högsta kustlinjen. <br /> Det kan vara väldigt tydligt på ''kalottberg'', kolla gärna upp några bilder. Det är i dagens läge berg, men lär en gång i tiden ha varit öar som stack upp en bit över havet.<br /> <br /> En annan sorts fenomen man kan upptäcka hos moränen är den s.k ''ändmoränen''. <br /> Den markerar isens gräns, men kan också påvisa tillfälliga framryckningar av isen. <br /> Man kan påträffa flera hundra kilometer långa ändmoräner och dom kan nå upp till 200 meter höjd.<br /> <br /> När en is smälter och &quot;dumpar&quot; det material som ligger på isen, eller det som trillat ner i hål och skrevor bildas en ''dödismorän''.<br /> Det är en landskap som präglas av oregelbundna kullar, ryggar och gropar.<br /> <br /> === Rullstensåsar ===<br /> <br /> ''Rullstensåsar'' är kanske ett av de mest kända fenomen idag bland gemene man.<br /> Dom bildas när en isälv mynnar ut i vad som kallas en jökelport, alltså en isälvstunnel vid fronten av isen. <br /> <br /> I förhållande till moränen är det en välsorterad jordart med hänsyn till partikelstorlek. Rullstensåsen består i huvudsak av sten, sand och grus.<br /> <br /> === Isräfflor ===<br /> <br /> Isräfflor är &quot;skåror&quot; eller djupa repor i berget som bildats när isen passerade. <br /> Dom är viktiga om man vill ta reda på isens riktning, vilket man då gör med kompass.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Smaragd&diff=14296 2013-05-21T18:25:34Z

<p>Eucitzen: </p> <hr /> <div>{| class=&quot;infobox&quot; width=250<br /> |----- align=center bgcolor=&quot;#779977&quot;<br /> !colspan=2 align=right| Smaragd<br /> |----- align=center<br /> !colspan=2|[[Fil:Emerald rough 300x422.jpg|248px]]<br /> |-----<br /> |Kategori ||[[Mineral]]<br /> |-----<br /> |[[Kemi]]||Aluminiumberylliumsilikat Al&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;Be&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;[Si&lt;sub&gt;6&lt;/sub&gt;O&lt;sub&gt;18&lt;/sub&gt;]<br /> |-----<br /> | [[Färg]] || [[Grön]]<br /> |-----<br /> | [[Streckfärg]] || Vit<br /> |-----<br /> | [[Kristallsystem]] || [[Hexagonala kristallsystemet|Hexagonala]]<br /> |-----<br /> | Brott|| småmussligt, sprött, ojämnt.<br /> |-----<br /> | Hårdhet || 7,5 – 8 ([[Mohs hårdhetsskala]])<br /> |-----<br /> | [[Ljusbrytning]]|| 1,576 – 1,582<br /> |-----<br /> | [[Dubbelbrytning]]|| -0,006<br /> |-----<br /> | [[Spaltning]]|| Ingen<br /> |-----<br /> | [[Densitet]]|| 2670 – 2780 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> |-----<br /> | [[Dispersion]]|| 0,014<br /> |}<br /> <br /> '''Smaragd''' ([[Grekiska|gr.]] ''smaragdos'') är en högt värderad [[ädelsten]], en art ''[[beryll]]'', med gräsgrön färg. Färgen kommer av [[krom]]. Ibland även av [[vanadin]], som då kallas då ibland för grön beryll.En del kallar det trots allt för smaragd.<br /> Man kan skilja dem åt via ett spektroskop. <br /> <br /> Den dyrbara ring, som kung Polykrates kastade i havet som offer åt gudarna, berättas ha innehållit en smaragd. Smaragdgruvorna vid Zabarah och Kosseir vid Röda havet var enligt en där funnen hieroglyfinskrift bearbetade redan 1650 f.Kr. De berömda gruvorna i Tunkadalen i Colombia upptäcktes 1555, och gruvorna vid Muzo i samma land kände spanjorerna till redan 1537. Där förekommer smaragder med [[kalkspat]], [[kvarts]] och [[svavelkis]] i en försteningsförande bituminös [[kalksten]] och i en svart [[lerskiffer]]. I gruvorna vid Jekaterinburg upptäcktes smaragd 1830, där förekommande i [[glimmerskiffer]]. Sibiriska genomskinliga smaragder av lägre kvalitet finns i hela 3&amp;nbsp;dm längd och väger flera kilogram. s.k. [[akvamarin]]er, smaragder av sjögrön färg, finns med vikter av mer än 7,5&amp;nbsp;kg. Man har inte lyckats bestämma någon smältpunkt för smaragd eftersom den spricker vid högre temperaturer.<br /> <br /> == Externa länkar ==<br /> {{commonscat|Emeralds}}<br /> <br /> [[Kategori:Ädelstenar]]<br /> [[Kategori:Silikatmineral]]<br /> [[Kategori:Aluminiumföreningar]]<br /> [[Kategori:Berylliumföreningar]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=%C3%84delsten&diff=14295 2013-05-21T18:18:37Z

<p>Eucitzen: </p> <hr /> <div>[[Fil:Rough diamond.jpg|miniatyr|250px|Oslipad [[diamant]].]]<br /> '''Ädelsten''' är en sten som lämpar sig som [[smycke]] eller [[prydnadsföremål]]. <br /> Ädelstenar kännetecknas av sin sällsynthet och hårdhet.&lt;ref name=&quot;NE&quot;&gt;Ädelstenar i [[Nationalencyklopedin]], band 20 (1996)&lt;/ref&gt;&lt;ref name=&quot;NF&quot;&gt;{{runeberg.org|nfcm|0622.html Ädelstenar}}&lt;/ref&gt; Ädelstenar är allt som oftast [[mineral]]. <br /> <br /> Många ädelstenar har en [[hårdhet]] som är större än de i naturen mest vanligt förekommande mineralen. Många populära ädelstenar har klara färger och är genomskinliga. (= ädelstens kvalité)<br /> <br /> [[bergart]]er eller stenlika material av organiskt ursprung kallas mer korrekt för smyckessten. <br /> <br /> <br /> Läran om ädelstenar kallas [[gemmologi]].<br /> <br /> ==Slipning==<br /> Ädelstenar begagnas inte till smycken i sin naturliga form. En stens färg och genomskinlighet framträder bäst när den råa stenen genom slipning får en ny begränsningsform, och dess glans förhöjts genom polering. <br /> <br /> Alltefter ädelstenens art, färg, genomskinlighet och hårdhet bedömer man det sätt på vilket den bör slipas. En färgad och opak sten utvecklar sin färgprakt bäst från en rundslipad yta, [[Cabochon|''en cabochon'']] (på cabochonvis).<br /> <br /> En transparent sten, vars ljusbrytningsförmåga och färg man vill framhäva, visar sig bäst till sin fördel om den begränsas av plana ytor, ''[[fasett]]er''. Före slipningen ger man stenen dess i det närmaste slutliga form (för forma) genom att klyva (föråldrat) eller att såga itu den med diamant belagda sågklingor. Undantaget är diamanter som ofta &quot;för formas&quot; med laser.<br /> <br /> ==Historia==<br /> Förr i tiden kallades endast de hårdaste stenarna, som [[diamant]], [[korund]] ([[safir]], [[rubin]]) och grön [[beryll]] ([[smaragd]]) för ädelstenar; andra kallades för &quot;[[halvädelstenar]]&quot;, en idag övergiven term, eftersom det inte finns några exakta kriterier som skiljer de två kategorierna åt.&lt;ref name=&quot;NE&quot;/&gt;<br /> <br /> I forntiden begagnades ädelstenarna i den form de påträffades i naturen eller bara begränsat utjämnade och slipade på ytan, och kunde exempelvis bäras fästa i snören.&lt;ref name=&quot;NF&quot;/&gt; Konsten att gravera figurer i &quot;halvädelstenarna&quot; karneol, agat, bergkristall m.fl., var känd redan i antiken och förekom i [[Antikens Grekland|Grekland]] och [[Egypten]]. Först omkring mitten av 1400-talet kunde man slipa och polera den hårda diamanten med dess eget diamantpulver samt att ge den och andra ädelstenar de former med [[fasett]]ytor, som möjliggjorde att deras optiska egenskaper, färger och glans kunde komma till sin fulla rätt. [[Ludvig van Berguem]] (även Berghem) anses som uppfinnaren av detta. <br /> <br /> Sedan andra världskriget har kunskapen om ädelstenar ökat betydligt bland experter och även bland allmänheten. Detta har gjort att även mindre sällsynta ädelstenar numera uppskattas. Vissa av dem värderas nu lika högt som ovanstående.<br /> <br /> Många mineral och ädelstenar kan förekomma i en mängd färger, ofta med egna färgspecifika namn. Färgen beror på små mängder av olika metaller i mineralets struktur eller på grund av strukturella defekter. Den röda färgen hos rubin (en röd färgvariant av mineralet korund) orsakas av krom, den gröna färgen hos smaragd (en kraftigt grön färgvariant av mineralet beryll) orsakas av krom och vanadin, den gula färgen hos [[heliodor]] (en kraftigt gyllene gul till gröngul till orange färgvariant av mineralet beryll) och den blåa till gröna färgen hos akvamarin (färgvariant av mineralet beryll) orsakas av järn. Enligt äldre praxis var det endast den blå varianten, som var safir, men numera anser man att alla andra färger av mineralet korund än röd (rubin) är safirer. Exempel är blå, gul, rosa, grön, färglös, svart safir.<br /> <br /> Under de senaste hundra åren har man upptäckt nya fyndigheter med nya färgvarianter av tidigare kända mineral, som numera är både dyrare och mer sällsynta än såväl diamant, smaragd och rubin/safir. <br /> <br /> Ett exempel är mineralgruppen [[Turmaliner|turmalin]].<br /> De har samma struktur och mycket lika egenskaper, men skiljer sig sinsemellan i kemisk sammansättning. Det gör att en turmalin kristall i ena änden (eller i centrum) kan klassificeras som [[schörl]], en bit därifrån som [[elbait]]. I [[Paraíba]] i nordöstra [[Brasilien]] finns kopparhaltig turmalin, som då kan ha en mycket kraftig blå, blågrön och grön mycket eftertraktad färg. Klara bitar kan betinga ett högre pris än en högkvalitativ diamant. En svart, ogenomskinlig turmalin som schörl har i princip endast ett vetenskapligt värde, och endast i vissa fall ett industriellt värde för dess speciella egenskaper.<br /> <br /> En stor mängd mineral kan uppträda i ädel form, men alla är för den sakens skull inte dyra. Det kan bero på att de just på grund av sin sällsynthet ännu ej ingått i någon större marknadsföringskampanj, såsom till exempel gjorts för diamanter (som inte är något speciellt sällsynt mineral eller ädelsten), men som på grund av sin höga ljusbrytningförmåga och allmänna förekomst blivit välkänd. <br /> <br /> Många av de mest sällsynta ädelstenarna är för den stora allmänheten okända och betingar endast ett marginellt penningvärde och då endast inom specialistkretsar. Dessa används ytterst sällan i smycken. Hur många känner till kornblå [[Hayn]] från [[Eifel]]området i Tyskland? Gul [[stibiotantalit]] från [[Moçambique]]? <br /> <br /> En kristall av ett mineral kan vara helt ogenomskinlig i ena änden (t&amp;nbsp;ex svart) för att mot mitten övergå i mörkgrönt, sedan ljusgrönt, därefter följt av blått och kanske med en röd terminering (ändyta av kristallen). Även om en kristall är av homogen färg kan dess genomskinlighet variera från ringa till, klart genomlysande till [[Transparens (optik)|genomskinlig]], det vill säga olika grad av ädelhet.<br /> <br /> De flesta ädelstenar har inneslutningar, slöjor eller sprickor synliga för ögat. Ju fler desto billigare sten, men inte desto mindre intressant. inneslutningar av andra mineral, gas och vätskebubblor kan tala om under vilka betingelser en kristall formats (kristalliserat), såsom tryck, temperatur, för hur länge sedan, tillsammans med vilka andra mineral och hur och var lösningarna ursprungligen genererats och kristalliserats.<br /> <br /> == Ädelstenar och halvädelstenar== <br /> [[Fil:Gem.pebbles.800pix.label.jpg|miniatyr|300px|&lt;br/&gt;<br /> {|<br /> |-<br /> |1) [[Turkos]] || 7) [[Karneol]] ||13) [[Rubin]]<br /> |-<br /> |2) [[Hematit]] || 8) [[Pyrit]] || 14) [[Agat muschiata]]<br /> |-<br /> |3) [[Crisocolla]] || 9) [[Sugilite]] ||15) [[Jaspis]]<br /> |-<br /> |4) [[Tigeröga]] || 10) [[Malakit]] || 16) [[Ametist]]<br /> |-<br /> |5) [[Kvarts]] ||11) [[Rosenkvarts]] ||17) [[Agat]]<br /> |-<br /> |6) [[Turmaliner|Turmalin]] || 12) [[Obsidian]] || 18) [[Lapis lazuli]]<br /> |-<br /> |}<br /> ]]<br /> <br /> '''(Hårdhet efter [[Mohs hårdhetsskala]] samt huvudsakliga färger)'''<br /> <br /> *[[Diamant]], kristalliserat kol, är det hårdaste material som finns. Hårdhet 10. Syntetiska diamanter kan numera framställas industriellt. De är små och inte av ädelstenkvalitet, men har stor industriell betydelse som material för olika slipverktyg.<br /> <br /> *[[Korund]]gruppen. Hårdhet 9. Korund av icke ädelstenkvalitet används industriellt i [[slipskiva|slipskivor]]<br /> **[[Rubin]], röd.<br /> **[[Rubin|Stjärnrubin]], mestadels mjölkig med rörlig ljusstjärna.<br /> **[[Safir]], blå.<br /> **[[Safir|Stjärnsafir]], mestadels mjölkig med rörlig ljusstjärna.<br /> *[[Beryll]]gruppen. Hårdhet 7,5—8.<br /> **[[Smaragd]], grön i olika nyanser.<br /> **[[Akvamarin]], från tämligen kraftigt ljusblå till ljusare nästan vita nyanser.<br /> **[[Beryll]], guldgul (heliodor), rosafärgad eller ljusgrön.<br /> *[[Krysoberyll]]gruppen. Hårdhet 8,5.<br /> **[[Krysoberyll]], grönaktig, gul, genomskinlig.<br /> **[[Alexandrit]], mörkgrön i dagsljus, röd i eldsljus, klar och genomskinlig.<br /> **[[Krysoberyll-kattöga]], gröngul med ljus strimma.<br /> *[[Kvarts]]gruppen. Hårdhet 7. P&amp;nbsp;g&amp;nbsp;a sina [[Piezoelektricitet|piezoelektriska]] egenskaper har goda kristaller mycket stor teknisk användning vid generering av frekvensstabila växelspänningar.<br /> **[[Bergkristall]], färglös, genomskinlig. Används i billiga smycken..<br /> **[[Ametist]], violett från mörk till ljus, genomskinlig.<br /> **[[Citrin]], guldgul (guldcitrin), grågul/rökfärgad (rökkvarts), madeirafärgad (madeiracitrin), genomskinlig. <br /> **[[Kalcedon]], blågråaktig, genomskinlig<br /> **[[Agat]], rödbrun till brun ([[karneol]]), svartfärgad ([[onyx]]), ej genomskinlig. Lämplig till konstföremål. .<br /> **[[Krysopras]], grönaktig, mjölkig, ej genomskinlig.<br /> **[[Heliotrop (mineral)|Heliotrop]], grön ofta med röda fläckar, ej genomskinlig. Används som [[sigillsten]].<br /> **[[Rosenkvarts]], rosafärgad, tämligen genomskinlig. Bearbetas ofta till genomborrade kulor för [[collier]].<br /> **[[Kvarts-kattöga]], grön eller gulaktig med ljus strimma, ej genomskinliga.<br /> **[[Tigeröga]], guldgul eller blåaktig med ljus strimma, ej genomskinlig.<br /> **[[Avanturin]], grönaktig, ej genomskinlig. Lämpar sig ej till smycken utan användes till konstföremål.<br /> **[[Opal]], vit, gulvit i grundfärg med färgspel i alla regnbågens färger, med svart bakgrund kallas den svart opal, mer eller mindre genomskinlig. Hårdhet 5—5,5.<br /> *[[Granater|Granatgruppen]]. Hårdhet 6,5—7,5. <br /> **[[Almandin]], mörkröd.<br /> **[[Pyrop]], rödbrun, rödsvart.<br /> **[[Spessartin]], från orange till rödbrun.<br /> **[[Demantoid]], grön.<br /> *[[Topas]] (ädeltopas), gul med lätt skiftning i rött, blåaktig (blåtopas), vit (vit ädeltopas). Hårdhet 8.<br /> *[[Turmaliner]], röd eller grön. Hårdhet 7—7,5.<br /> *[[Zirkon]], rödbrun, vit och blå. Hårdhet 6,5—7,5.<br /> *[[Peridot]] (krysolit, olivin), grön, genomskinlig. Hårdhet 6,5—7.<br /> *[[Turkos]], himmelsblå ofta genomdragen av mörka ådror, ogenomskinlig. Hårdhet 6.<br /> *[[Markasit]], stålaktigt utseende. Används till billigare smycken. Hårdhet 6,5.<br /> *[[Blodsten]] (hematit). Slipas till [[sigillsten]]ar. Hårdhet 5,5.<br /> *[[Kunzit]], violettrosa. Hårdhet 6—7.<br /> *[[Fältspat]]gruppen. Hårdhet 6—6,5.<br /> **[[Månsten]], blå eller gråaktig, genomskinlig, något dimmig med rörlig ljusreflex på översidan.<br /> **[[Amazonit]], ljusgrön med vita fläckor och ådror, ej genomskinlig.<br /> **[[Labrador (bergart)|Labrador]], gråsvart med blåaktigt, gult eller grönt metalliskt skimmer, ej genomskinlig.<br /> *[[Jadeit]], en sorts jade, grön och vitgrön, ogenomskinlig. Används även för konstföremål. Hårdhet 5—7.<br /> *[[Nefrit]], en sorts jade, mera mörkgrön, fettaktig glans. Hårdhet 6,5.<br /> *[[Spinell]] (rubinspinell), rubinfärgad. Hårdhet 8.<br /> *[[Lapis lazuli]], mörkblå, ej genomskinlig. Lämplig även för konstföremål. Hårdhet 5,5.<br /> *[[Bärnsten]], fossil [[kåda]], gul och andra färger. Hårdhet 2,5—3.<br /> *[[Pärla]] från pärlmussla<br /> <br /> ==Källor==<br /> &lt;references/&gt;<br /> <br /> ==Se även==<br /> {{commonscat|Gemstones}}<br /> <br /> [[Kategori:Ädelstenar]]<br /> <br /> [[af:Edelsteen]]<br /> [[ar:أحجار كريمة]]<br /> [[ast:Xema (xeoloxía)]]<br /> [[az:Qiymətli daşlar]]<br /> [[be:Каштоўныя камяні]]<br /> [[be-x-old:Каштоўныя камяні]]<br /> [[bg:Скъпоценен камък]]<br /> [[ca:Gemma]]<br /> [[cs:Drahokam]]<br /> [[da:Smykkesten]]<br /> [[de:Schmuckstein]]<br /> [[et:Vääriskivi]]<br /> [[el:Πολύτιμος λίθος]]<br /> [[en:Gemstone]]<br /> [[es:Gema]]<br /> [[eo:Gemo]]<br /> [[eu:Harribitxi]]<br /> [[fa:سنگ‌های قیمتی]]<br /> [[fr:Gemme]]<br /> [[gl:Xema (mineraloxía)]]<br /> [[ko:보석]]<br /> [[haw:Gema]]<br /> [[hr:Drago kamenje]]<br /> [[id:Batu permata]]<br /> [[it:Gemma (mineralogia)]]<br /> [[he:אבן חן]]<br /> [[jv:Watu permata]]<br /> [[kn:ರತ್ನದ ಕಲ್ಲು]]<br /> [[ht:Pyè presye]]<br /> [[la:Gemma (lapis)]]<br /> [[lv:Dārgakmens]]<br /> [[lb:Eedelsteen]]<br /> [[lt:Brangakmenis]]<br /> [[hu:Drágakő]]<br /> [[mk:Скапоцен камен]]<br /> [[my:ကျောက်မျက် ရတနာ]]<br /> [[nl:Edelsteen]]<br /> [[ja:宝石]]<br /> [[no:Edelsten]]<br /> [[nn:Smykkestein]]<br /> [[oc:Gema]]<br /> [[pl:Kamienie szlachetne]]<br /> [[pt:Gema (mineralogia)]]<br /> [[ro:Piatră prețioasă]]<br /> [[qu:Umiña]]<br /> [[ru:Драгоценные камни]]<br /> [[simple:Jewel]]<br /> [[sk:Drahokam]]<br /> [[sl:Dragulj]]<br /> [[sr:Драго камење]]<br /> [[sh:Dragulj]]<br /> [[fi:Jalokivi]]<br /> [[tl:Batong-hiyas]]<br /> [[ta:இரத்தினக்கல்]]<br /> [[th:อัญมณี]]<br /> [[tr:Değerli taş]]<br /> [[uk:Дорогоцінне каміння]]<br /> [[ur:جواہرات]]<br /> [[vi:Ngọc]]<br /> [[zh:寶石]]</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Bergarter&diff=69 2012-10-03T17:49:30Z

<p>Eucitzen: /* Kännetecken på metamorfa bergarter och allmänna råd */</p> <hr /> <div>== Bergarter ==<br /> Även om vi snuddat vid bergarter i artikeln [[Geologi]] så kan vi ta oss en liten fördjupning här.<br /> Så om du bara vill ha en översikt är denna artikel kanske lite väl saftig..<br /> <br /> Hur skulle man då kunna definera en ''bergart''?<br /> Jo, man brukar säga att:<br /> '' Bergarter består av ett eller flera mineral''<br /> <br /> De flesta stenar man ser ute i skogen är egentligen bergarter.<br /> Ibland ser man mineral korn, de finns i olika storlekar.<br /> <br /> Storleken visar på hur snabbt de stelnat.<br /> Ju större, ju längre har de behövt för att stelna. <br /> <br /> Ryolit uppvisar små eller inga mineral korn. Den har stelnat snabbt.<br /> Granit som består av samma mineraler, har stora korn som syns lätt med blotta ögat.<br /> <br /> Ibland kan det ha stelnat så snabbt att inga mineral korn syns alls. <br /> Det har ofta ett glasaktigt utseende, obsidian (vulkaniskt glas) är ett exempel.<br /> <br /> <br /> Vi delar in bergarter i tre kategorier:<br /> <br /> # Vulkaniska Bergarter - uppvisar ofta ett slags mosaik mönster bland mineral kornen.<br /> # Metamorfa bergarter - uppvisar diverse strukturer. Veckade (liknar vågor) kan vara ett exempel.<br /> # Sedimentära bergarter - uppvisar ofta ett horisontellt mönster. Men inte alltid.<br /> <br /> Bergarterna skiljs alltså åt beroende på uppkomst. <br /> Men man skiljer dem även åt beroende på vilka mineral som förekommer i dem.<br /> <br /> Det finns ''huvud mineral'' - något som en bergart av en speciell sort alltid innehåller.<br /> T.ex. tar vi graniten igen, dess ''huvud mineral'' är Kvarts, glimmer och fältspat.<br /> <br /> Sedan kan man kalla de andra som även kan förekomma för ''accessoar mineral''.<br /> Det senare har inte lika stor betydelse vid identifiering.<br /> <br /> === Vulkaniska bergarter ===<br /> <br /> Vulkaniska bergarter, som namnet antyder, har med vulkanism att göra.<br /> Det vill säga att deras ursprung är smält sten.<br /> <br /> Denna smälta stenen (magman) tränger sedan upp i berggrunden av olika skäl.<br /> Kanske har vi som på Island där kontinental plattorna glider isär, åt vars ett håll.<br /> En &quot;spricka&quot; i berggrunden bildas och magma tränger upp.<br /> <br /> De kan kollidera, så en platta pressas ner under en annan.<br /> Med djupet ökar värmen och trycket. Den plattan som pressas neråt smälter upp.<br /> Det är vad som sker i medelhavet, Italiens vulkaner har kommit till p.g.a. detta.<br /> <br /> Sedan finns det så kallade &quot;hotspots&quot; (på engelska), mantelplym på svenska.<br /> De har inte mycket med kontinental plattorna att göra. <br /> <br /> Det är super het magma, som i och med den höga värmen är extra benägen att stiga till ytan.<br /> Man kan tänka sig detta lite som kokande vatten där &quot;bubblorna&quot; stiger uppåt.<br /> <br /> Bara att i mantelplymens fall så smälter denna även omgivande berg. <br /> Detta gör att den bibehåller samma position i många många miljoner år. <br /> <br /> Hawaii är ett exempel på mantelplym.<br /> En mantelplym kan ses som jordens egna (överdimensionerade?) övertrycks ventiler..<br /> <br /> <br /> Vidare till klassificering av bergarter.<br /> De delas delvis in efter hur djupt de stelnat, alltså:<br /> <br /> * Djupbergarter - sådana som bildats djupt under ytan.<br /> * Gångbergarter - sådana som stelnat i sprickor.<br /> * Ytbergarter - trängt upp ur vulkan som lava och stelnat.<br /> <br /> Men även efter deras kisel (kvarts) halt:<br /> <br /> * Sura bergarter innehåller mycket kvarts<br /> * Intemediära är någonstans mittemellan<br /> * Basiska bergarter innehåller lite kvarts<br /> <br /> Sedan kan man även dela in de i hur &quot;mättade&quot; mineralen är i förhållande till Kisel halten.<br /> Alltså, om bergarters mineraler skulle kunna ta in mer kisel.<br /> <br /> Då finns följande alternativ:<br /> <br /> * Övermättade - &quot;för mycket kisel&quot;<br /> * Mättade - de har nog med kisel, men inte för mycket.<br /> * Omättade - skulle kunna ta upp mer kisel.<br /> <br /> Men nog med detta, om man vet hur man ska känna igen mineralen så finns detta schema till nytta inom vulkaniska bergarter:<br /> <br /> [[Fil:Vulkaniskabergarter.JPG|200px|thumb|right|Schema omarbetat]]<br /> <br /> Att kombinera flera av dessa metoder och lägga in en tumregel här och var så kan man sedan lättare identifiera vissa mineral. Dom i mitten är extra svåra att skilja åt.<br /> <br /> Men det ska sägas att det säkraste sättet är med petrografisk undersökning, utan det kan man inte särskilja vissa bergarter.<br /> <br /> Man studerar bäst en bergart med en färsk brott yta och lupp.<br /> Luppen bör vara kring 10x förstoring, helst triplett.<br /> <br /> <br /> <br /> ==== Vulkaniska Bergarter i Bild ====<br /> <br /> Här kommer så småningom vi lägga upp fler bilder av vulkaniska bergarter.<br /> <br /> <br /> [[Fil: Ryolit.jpg|200px|thumb|left|Ryolit med strökorn av kvarts]]<br /> [[Fil:Granit.jpg|200px|thumb|center|Granit]]<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> &lt;br&gt;<br /> === Metamorfa Bergarter ===<br /> <br /> Metamorf kommer från grekiskans:<br /> &lt;br&gt;Meta - ändra&lt;br&gt;<br /> Morf - form<br /> <br /> Det handlar alltså om bergarter som har ändrats från sitt ordinarie tillstånd.<br /> Vanligen är det vulkaniska eller sedimentära bergarter som utsatts för temperaturer och/eller tryck som varit höga nog att ändra på bergarten.<br /> Men man kanske ska påpeka att även tidigare metamorfa bergarter kan utsättas för metamorfism i flera omgångar.<br /> <br /> Rent praktiskt kan detta vara t.ex. när en kontinental platta trycks ned under en annan men inte smälts upp helt. (bildar alltså inte magma)<br /> En ganska drastisk förändring kommer ta form.<br /> <br /> Det kan även ske att en ny magma kommer in i bilden. <br /> De relativt höga temperaturerna som det medför kan ändra på omgivande berg<br /> <br /> Metamorfa bergarter delas in i olika grupper beroende på mineralen den innehåller och vilken grad av metamorfism (omvandling) den genomgått. Detta kallas i finare ord för metamorf facies.<br /> De kan även kategoriseras beroende på vad för bergart det från början varit, när man kan fastställa det.<br /> <br /> För en säker undersökning bör man använda tunnslipningar.<br /> Man undersöker då tunnslipningar i petrografiskt mikroskop och tittar på vilka mineral som förekommer. Då kan man med god säkerhet säga vilka temperaturer och tryck denna bergart utsatts för igenom mineralen den består av.<br /> <br /> Detta är rent praktiskt inte alltid möjligt för prospektören att identifiera en metamorf bergart med de få instrument som han har tillgång till.<br /> Han borde då istället kanske borde luta sig tillbaka till s.k. &quot;fälttermer&quot; - alltså termer som används ute i fält av geologerna för att i grova drag uttrycka vad det rör sig om.<br /> <br /> T.ex. används grönsten som en fältterm för att beskriva omvandlade (vulkaniska) basiska bergarter.<br /> Grönskiffer används om det är en grönsten med &quot;skiffrig&quot; (lagrad) struktur.<br /> <br /> Med sådana termer kan man trots begränsad utrustning beskriva vad man har med att göra.<br /> <br /> <br /> ==== Kännetecken på metamorfa bergarter och allmänna råd ====<br /> <br /> Hur känner man då igen metamorfa bergarter?<br /> Tja, det finns några sätt att gå tillväga.<br /> <br /> Man kan jämföra med andra bergarter av sedimentär art och/eller vulkaniska.<br /> Ibland finns det strukturer i metamorfa bergarter som skiljer sig från de andra.<br /> t.ex. kan de vara veckade, folierade m.m. <br /> Man kan luta sig tillbaka på erfarenhet, i alla fall relativt ofta.<br /> <br /> Som exempel kan vara skillnaden mellan kvartsit och sandsten.<br /> Skillnaden i väsentligt är att kvartskornen som kvartsiten består av är &quot;fusionerade&quot; ihop på ett stabilt vis. <br /> Sandstenens kvartskorn däremot sitter inte så hårt ihop varpå en brottyta inte får den typiska fett glansen som kvarts har.<br /> <br /> Sedan kan man undersöka det under lupp om stora nog mineral korn finns kan det hjälpa.<br /> Kvarts framförallt har en benägenhet att deformeras under metamorfos. (tillämpas mest i norden)<br /> Har stenen fenokryster, alltså strökorn, kan dessa vara &quot;deformerade&quot;. <br /> <br /> [[Fil:Bergarter 083.png|200px|thumb|right|Omvandlad kvartsporfyr]]<br /> <br /> Ett exempel finns i bilden till höger. Det är en kvartsporfyr som blivit omvandlad genom heta vattenflöden. Notera även en färgändring i den sektion som varit närmast det heta vattnet. <br /> <br /> Det kan även finnas mineral i bergarten som annars inte ska finnas där. <br /> Man antar det är genom metamorfos som peridotit kan få &quot;tillskott&quot; av plagioklas och spinell.<br /> <br /> === Sedimentära bergarter ===<br /> <br /> Sedimentära bergarter bildas, som namnet antyder, från sediment.<br /> Sediment är i sig vittrings produkter av andra bergarter, kan man säga.<br /> <br /> Sediment uppträder i form av t.ex. sand och grus och kan bli till en (relativt) fast sten.<br /> Detta kan variera lite.. Hur fast.<br /> <br /> Men nog av det, hur kan då t.ex. kvarts rik sand bli till sandsten?<br /> Enkelt: Tryck. Men, tänker du, inte kan väl bara tryck bilda en sten?<br /> Visst, visst, om vi ska vara petiga så.. med ökat tryck så ökar även temperaturen.<br /> <br /> Detta är eftersom ökat djup innebär ökad temperatur, oftast finns då (relativt) mycket annat över som utövar tryck på underliggande sediment.<br /> <br /> ==== Kännetecken ====<br /> <br /> Hur känner man då igen en sedimentär bergart?<br /> <br /> Det finns flera saker man kan gå på, men några relativt vanliga kännetecken är<br /> <br /> * Horisontella &quot;lager&quot;/linjer<br /> * Mineralkorn som ligger relativt löst, stenen spricker mellan kornen - inte rätt igenom.<br /> * Spår av organiska ämnen eller fossil.<br /> <br /> Vadå, tänker du kanske, horisontella linjer?<br /> Jo, sedimentära processer sker över stora arealer. <br /> Sedimenten kan t.ex. avsättas nere i havet. Således kan de bilda horisontella lager.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Bergarter&diff=68 2012-10-03T17:48:22Z

<p>Eucitzen: </p> <hr /> <div>== Bergarter ==<br /> Även om vi snuddat vid bergarter i artikeln [[Geologi]] så kan vi ta oss en liten fördjupning här.<br /> Så om du bara vill ha en översikt är denna artikel kanske lite väl saftig..<br /> <br /> Hur skulle man då kunna definera en ''bergart''?<br /> Jo, man brukar säga att:<br /> '' Bergarter består av ett eller flera mineral''<br /> <br /> De flesta stenar man ser ute i skogen är egentligen bergarter.<br /> Ibland ser man mineral korn, de finns i olika storlekar.<br /> <br /> Storleken visar på hur snabbt de stelnat.<br /> Ju större, ju längre har de behövt för att stelna. <br /> <br /> Ryolit uppvisar små eller inga mineral korn. Den har stelnat snabbt.<br /> Granit som består av samma mineraler, har stora korn som syns lätt med blotta ögat.<br /> <br /> Ibland kan det ha stelnat så snabbt att inga mineral korn syns alls. <br /> Det har ofta ett glasaktigt utseende, obsidian (vulkaniskt glas) är ett exempel.<br /> <br /> <br /> Vi delar in bergarter i tre kategorier:<br /> <br /> # Vulkaniska Bergarter - uppvisar ofta ett slags mosaik mönster bland mineral kornen.<br /> # Metamorfa bergarter - uppvisar diverse strukturer. Veckade (liknar vågor) kan vara ett exempel.<br /> # Sedimentära bergarter - uppvisar ofta ett horisontellt mönster. Men inte alltid.<br /> <br /> Bergarterna skiljs alltså åt beroende på uppkomst. <br /> Men man skiljer dem även åt beroende på vilka mineral som förekommer i dem.<br /> <br /> Det finns ''huvud mineral'' - något som en bergart av en speciell sort alltid innehåller.<br /> T.ex. tar vi graniten igen, dess ''huvud mineral'' är Kvarts, glimmer och fältspat.<br /> <br /> Sedan kan man kalla de andra som även kan förekomma för ''accessoar mineral''.<br /> Det senare har inte lika stor betydelse vid identifiering.<br /> <br /> === Vulkaniska bergarter ===<br /> <br /> Vulkaniska bergarter, som namnet antyder, har med vulkanism att göra.<br /> Det vill säga att deras ursprung är smält sten.<br /> <br /> Denna smälta stenen (magman) tränger sedan upp i berggrunden av olika skäl.<br /> Kanske har vi som på Island där kontinental plattorna glider isär, åt vars ett håll.<br /> En &quot;spricka&quot; i berggrunden bildas och magma tränger upp.<br /> <br /> De kan kollidera, så en platta pressas ner under en annan.<br /> Med djupet ökar värmen och trycket. Den plattan som pressas neråt smälter upp.<br /> Det är vad som sker i medelhavet, Italiens vulkaner har kommit till p.g.a. detta.<br /> <br /> Sedan finns det så kallade &quot;hotspots&quot; (på engelska), mantelplym på svenska.<br /> De har inte mycket med kontinental plattorna att göra. <br /> <br /> Det är super het magma, som i och med den höga värmen är extra benägen att stiga till ytan.<br /> Man kan tänka sig detta lite som kokande vatten där &quot;bubblorna&quot; stiger uppåt.<br /> <br /> Bara att i mantelplymens fall så smälter denna även omgivande berg. <br /> Detta gör att den bibehåller samma position i många många miljoner år. <br /> <br /> Hawaii är ett exempel på mantelplym.<br /> En mantelplym kan ses som jordens egna (överdimensionerade?) övertrycks ventiler..<br /> <br /> <br /> Vidare till klassificering av bergarter.<br /> De delas delvis in efter hur djupt de stelnat, alltså:<br /> <br /> * Djupbergarter - sådana som bildats djupt under ytan.<br /> * Gångbergarter - sådana som stelnat i sprickor.<br /> * Ytbergarter - trängt upp ur vulkan som lava och stelnat.<br /> <br /> Men även efter deras kisel (kvarts) halt:<br /> <br /> * Sura bergarter innehåller mycket kvarts<br /> * Intemediära är någonstans mittemellan<br /> * Basiska bergarter innehåller lite kvarts<br /> <br /> Sedan kan man även dela in de i hur &quot;mättade&quot; mineralen är i förhållande till Kisel halten.<br /> Alltså, om bergarters mineraler skulle kunna ta in mer kisel.<br /> <br /> Då finns följande alternativ:<br /> <br /> * Övermättade - &quot;för mycket kisel&quot;<br /> * Mättade - de har nog med kisel, men inte för mycket.<br /> * Omättade - skulle kunna ta upp mer kisel.<br /> <br /> Men nog med detta, om man vet hur man ska känna igen mineralen så finns detta schema till nytta inom vulkaniska bergarter:<br /> <br /> [[Fil:Vulkaniskabergarter.JPG|200px|thumb|right|Schema omarbetat]]<br /> <br /> Att kombinera flera av dessa metoder och lägga in en tumregel här och var så kan man sedan lättare identifiera vissa mineral. Dom i mitten är extra svåra att skilja åt.<br /> <br /> Men det ska sägas att det säkraste sättet är med petrografisk undersökning, utan det kan man inte särskilja vissa bergarter.<br /> <br /> Man studerar bäst en bergart med en färsk brott yta och lupp.<br /> Luppen bör vara kring 10x förstoring, helst triplett.<br /> <br /> <br /> <br /> ==== Vulkaniska Bergarter i Bild ====<br /> <br /> Här kommer så småningom vi lägga upp fler bilder av vulkaniska bergarter.<br /> <br /> <br /> [[Fil: Ryolit.jpg|200px|thumb|left|Ryolit med strökorn av kvarts]]<br /> [[Fil:Granit.jpg|200px|thumb|center|Granit]]<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> &lt;br&gt;<br /> === Metamorfa Bergarter ===<br /> <br /> Metamorf kommer från grekiskans:<br /> &lt;br&gt;Meta - ändra&lt;br&gt;<br /> Morf - form<br /> <br /> Det handlar alltså om bergarter som har ändrats från sitt ordinarie tillstånd.<br /> Vanligen är det vulkaniska eller sedimentära bergarter som utsatts för temperaturer och/eller tryck som varit höga nog att ändra på bergarten.<br /> Men man kanske ska påpeka att även tidigare metamorfa bergarter kan utsättas för metamorfism i flera omgångar.<br /> <br /> Rent praktiskt kan detta vara t.ex. när en kontinental platta trycks ned under en annan men inte smälts upp helt. (bildar alltså inte magma)<br /> En ganska drastisk förändring kommer ta form.<br /> <br /> Det kan även ske att en ny magma kommer in i bilden. <br /> De relativt höga temperaturerna som det medför kan ändra på omgivande berg<br /> <br /> Metamorfa bergarter delas in i olika grupper beroende på mineralen den innehåller och vilken grad av metamorfism (omvandling) den genomgått. Detta kallas i finare ord för metamorf facies.<br /> De kan även kategoriseras beroende på vad för bergart det från början varit, när man kan fastställa det.<br /> <br /> För en säker undersökning bör man använda tunnslipningar.<br /> Man undersöker då tunnslipningar i petrografiskt mikroskop och tittar på vilka mineral som förekommer. Då kan man med god säkerhet säga vilka temperaturer och tryck denna bergart utsatts för igenom mineralen den består av.<br /> <br /> Detta är rent praktiskt inte alltid möjligt för prospektören att identifiera en metamorf bergart med de få instrument som han har tillgång till.<br /> Han borde då istället kanske borde luta sig tillbaka till s.k. &quot;fälttermer&quot; - alltså termer som används ute i fält av geologerna för att i grova drag uttrycka vad det rör sig om.<br /> <br /> T.ex. används grönsten som en fältterm för att beskriva omvandlade (vulkaniska) basiska bergarter.<br /> Grönskiffer används om det är en grönsten med &quot;skiffrig&quot; (lagrad) struktur.<br /> <br /> Med sådana termer kan man trots begränsad utrustning beskriva vad man har med att göra.<br /> <br /> <br /> ==== Kännetecken på metamorfa bergarter och allmänna råd ====<br /> <br /> Hur känner man då igen metamorfa bergarter?<br /> Tja, det finns några sätt att gå tillväga.<br /> <br /> Man kan jämföra med andra bergarter av sedimentär art och/eller vulkaniska.<br /> Ibland finns det strukturer i metamorfa bergarter som skiljer sig från de andra.<br /> t.ex. kan de vara veckade, folierade m.m. <br /> Man kan luta sig tillbaka på erfarenhet, i alla fall relativt ofta.<br /> <br /> Som exempel kan vara skillnaden mellan kvartsit och sandsten.<br /> Skillnaden i väsentligt är att kvartskornen som kvartsiten består av är &quot;fusionerade&quot; ihop på ett stabilt vis. <br /> Sandstenens kvartskorn däremot sitter inte så hårt ihop varpå en brottyta inte får den typiska fett glansen som kvarts har.<br /> <br /> Sedan kan man undersöka det under lupp om stora nog mineral korn finns kan det hjälpa.<br /> Kvarts framförallt har en benägenhet att deformeras under metamorfos. (tillämpas mest i norden)<br /> Har stenen fenokryster, alltså strökorn, kan dessa vara &quot;deformerade&quot;. <br /> <br /> Ett exempel finns i bilden till höger. Det är en kvartsporfyr som blivit omvandlad genom heta vattenflöden. Notera även en färgändring i den sektion som varit närmast det heta vattnet. <br /> <br /> <br /> [[Fil:Bergarter 083.png|200px|thumb|right|Omvandlad kvartsporfyr]]<br /> <br /> Det kan även finnas mineral i bergarten som annars inte ska finnas där. <br /> Man antar det är genom metamorfos som peridotit kan få &quot;tillskott&quot; av plagioklas och spinell.<br /> <br /> === Sedimentära bergarter ===<br /> <br /> Sedimentära bergarter bildas, som namnet antyder, från sediment.<br /> Sediment är i sig vittrings produkter av andra bergarter, kan man säga.<br /> <br /> Sediment uppträder i form av t.ex. sand och grus och kan bli till en (relativt) fast sten.<br /> Detta kan variera lite.. Hur fast.<br /> <br /> Men nog av det, hur kan då t.ex. kvarts rik sand bli till sandsten?<br /> Enkelt: Tryck. Men, tänker du, inte kan väl bara tryck bilda en sten?<br /> Visst, visst, om vi ska vara petiga så.. med ökat tryck så ökar även temperaturen.<br /> <br /> Detta är eftersom ökat djup innebär ökad temperatur, oftast finns då (relativt) mycket annat över som utövar tryck på underliggande sediment.<br /> <br /> ==== Kännetecken ====<br /> <br /> Hur känner man då igen en sedimentär bergart?<br /> <br /> Det finns flera saker man kan gå på, men några relativt vanliga kännetecken är<br /> <br /> * Horisontella &quot;lager&quot;/linjer<br /> * Mineralkorn som ligger relativt löst, stenen spricker mellan kornen - inte rätt igenom.<br /> * Spår av organiska ämnen eller fossil.<br /> <br /> Vadå, tänker du kanske, horisontella linjer?<br /> Jo, sedimentära processer sker över stora arealer. <br /> Sedimenten kan t.ex. avsättas nere i havet. Således kan de bilda horisontella lager.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Bergarter&diff=67 2012-09-15T22:06:48Z

<p>Eucitzen: /* Metamorfa Bergarter */</p> <hr /> <div>== Bergarter ==<br /> Även om vi snuddat vid bergarter i artikeln [[Geologi]] så kan vi ta oss en liten fördjupning här.<br /> Så om du bara vill ha en översikt är denna artikel kanske lite väl saftig..<br /> <br /> Hur skulle man då kunna definera en ''bergart''?<br /> Jo, man brukar säga att:<br /> '' Bergarter består av ett eller flera mineral''<br /> <br /> De flesta stenar man ser ute i skogen är egentligen bergarter.<br /> Ibland ser man mineral korn, de finns i olika storlekar.<br /> <br /> Storleken visar på hur snabbt de stelnat.<br /> Ju större, ju längre har de behövt för att stelna. <br /> <br /> Ryolit uppvisar små eller inga mineral korn. Den har stelnat snabbt.<br /> Granit som består av samma mineraler, har stora korn som syns lätt med blotta ögat.<br /> <br /> Ibland kan det ha stelnat så snabbt att inga mineral korn syns alls. <br /> Det har ofta ett glasaktigt utseende, obsidian (vulkaniskt glas) är ett exempel.<br /> <br /> <br /> Vi delar in bergarter i tre kategorier:<br /> <br /> # Vulkaniska Bergarter - uppvisar ofta ett slags mosaik mönster bland mineral kornen.<br /> # Metamorfa bergarter - uppvisar diverse strukturer. Veckade (liknar vågor) kan vara ett exempel.<br /> # Sedimentära bergarter - uppvisar ofta ett horisontellt mönster. Men inte alltid.<br /> <br /> Bergarterna skiljs alltså åt beroende på uppkomst. <br /> Men man skiljer dem även åt beroende på vilka mineral som förekommer i dem.<br /> <br /> Det finns ''huvud mineral'' - något som en bergart av en speciell sort alltid innehåller.<br /> T.ex. tar vi graniten igen, dess ''huvud mineral'' är Kvarts, glimmer och fältspat.<br /> <br /> Sedan kan man kalla de andra som även kan förekomma för ''accessoar mineral''.<br /> Det senare har inte lika stor betydelse vid identifiering.<br /> <br /> === Vulkaniska bergarter ===<br /> <br /> Vulkaniska bergarter, som namnet antyder, har med vulkanism att göra.<br /> Det vill säga att deras ursprung är smält sten.<br /> <br /> Denna smälta stenen (magman) tränger sedan upp i berggrunden av olika skäl.<br /> Kanske har vi som på Island där kontinental plattorna glider isär, åt vars ett håll.<br /> En &quot;spricka&quot; i berggrunden bildas och magma tränger upp.<br /> <br /> De kan kollidera, så en platta pressas ner under en annan.<br /> Med djupet ökar värmen och trycket. Den plattan som pressas neråt smälter upp.<br /> Det är vad som sker i medelhavet, Italiens vulkaner har kommit till p.g.a. detta.<br /> <br /> Sedan finns det så kallade &quot;hotspots&quot; (på engelska), mantelplym på svenska.<br /> De har inte mycket med kontinental plattorna att göra. <br /> <br /> Det är super het magma, som i och med den höga värmen är extra benägen att stiga till ytan.<br /> Man kan tänka sig detta lite som kokande vatten där &quot;bubblorna&quot; stiger uppåt.<br /> <br /> Bara att i mantelplymens fall så smälter denna även omgivande berg. <br /> Detta gör att den bibehåller samma position i många många miljoner år. <br /> <br /> Hawaii är ett exempel på mantelplym.<br /> En mantelplym kan ses som jordens egna (överdimensionerade?) övertrycks ventiler..<br /> <br /> <br /> Vidare till klassificering av bergarter.<br /> De delas delvis in efter hur djupt de stelnat, alltså:<br /> <br /> * Djupbergarter - sådana som bildats djupt under ytan.<br /> * Gångbergarter - sådana som stelnat i sprickor.<br /> * Ytbergarter - trängt upp ur vulkan som lava och stelnat.<br /> <br /> Men även efter deras kisel (kvarts) halt:<br /> <br /> * Sura bergarter innehåller mycket kvarts<br /> * Intemediära är någonstans mittemellan<br /> * Basiska bergarter innehåller lite kvarts<br /> <br /> Sedan kan man även dela in de i hur &quot;mättade&quot; mineralen är i förhållande till Kisel halten.<br /> Alltså, om bergarters mineraler skulle kunna ta in mer kisel.<br /> <br /> Då finns följande alternativ:<br /> <br /> * Övermättade - &quot;för mycket kisel&quot;<br /> * Mättade - de har nog med kisel, men inte för mycket.<br /> * Omättade - skulle kunna ta upp mer kisel.<br /> <br /> Men nog med detta, om man vet hur man ska känna igen mineralen så finns detta schema till nytta inom vulkaniska bergarter:<br /> <br /> [[Fil:Vulkaniskabergarter.JPG|200px|thumb|right|Schema omarbetat]]<br /> <br /> Att kombinera flera av dessa metoder och lägga in en tumregel här och var så kan man sedan lättare identifiera vissa mineral. Dom i mitten är extra svåra att skilja åt.<br /> <br /> Men det ska sägas att det säkraste sättet är med petrografisk undersökning, utan det kan man inte särskilja vissa bergarter.<br /> <br /> Man studerar bäst en bergart med en färsk brott yta och lupp.<br /> Luppen bör vara kring 10x förstoring, helst triplett.<br /> <br /> <br /> <br /> ==== Vulkaniska Bergarter i Bild ====<br /> <br /> Här kommer så småningom vi lägga upp fler bilder av vulkaniska bergarter.<br /> <br /> <br /> [[Fil: Ryolit.jpg|200px|thumb|left|Ryolit med strökorn av kvarts]]<br /> [[Fil:Granit.jpg|200px|thumb|center|Granit]]<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> === Metamorfa Bergarter ===<br /> <br /> Metamorf kommer från grekiskans:<br /> Meta - ändra<br /> Morf - form<br /> <br /> Det handlar alltså om bergarter som har ändrats från sitt ordinarie tillstånd.<br /> Vanligen är det vulkaniska eller sedimentära bergarter som utsatts för temperaturer och/eller tryck som varit höga nog att ändra på bergarten.<br /> Men man kanske ska påpeka att även tidigare metamorfa bergarter kan utsättas för metamorfism i flera omgångar.<br /> <br /> Rent praktiskt kan detta vara t.ex. när en kontinental platta trycks ned under en annan men inte smälts upp helt. (bildar alltså inte magma)<br /> En ganska drastisk förändring kommer ta form.<br /> <br /> Det kan även ske att en ny magma kommer in i bilden. <br /> De relativt höga temperaturerna som det medför kan ändra på omgivande berg<br /> <br /> Metamorfa bergarter delas in i olika grupper beroende på mineralen den innehåller och vilken grad av metamorfism (omvandling) den genomgått. Detta kallas i finare ord för metamorf facies.<br /> De kan även kategoriseras beroende på vad för bergart det från början varit, när man kan fastställa det.<br /> <br /> För en säker undersökning bör man använda tunnslipningar.<br /> Man undersöker då tunnslipningar i petrografiskt mikroskop och tittar på vilka mineral som förekommer. Då kan man med god säkerhet säga vilka temperaturer och tryck denna bergart utsatts för igenom mineralen den består av.<br /> <br /> Detta är rent praktiskt inte alltid möjligt för prospektören att identifiera en metamorf bergart med de få instrument som han har tillgång till.<br /> Han borde då istället kanske borde luta sig tillbaka till s.k. &quot;fälttermer&quot; - alltså termer som används ute i fält av geologerna för att i grova drag uttrycka vad det rör sig om.<br /> <br /> T.ex. används grönsten som en fältterm för att beskriva omvandlade (vulkaniska) basiska bergarter.<br /> Grönskiffer används om det är en grönsten med &quot;skiffrig&quot; (lagrad) struktur.<br /> <br /> Med sådana termer kan man trots begränsad utrustning beskriva vad man har med att göra.<br /> <br /> Hur känner man då igen metamorfa bergarter?<br /> Tja, det finns några sätt att gå tillväga.<br /> <br /> Man kan jämföra med andra bergarter av sedimentär och/eller vulkaniska.<br /> Ibland finns det strukturer i metamorfa bergarter som skiljer sig från de andra.<br /> t.ex. kan de vara veckade, folierade m.m. <br /> Man lutar sig i detta tillfälle till viss del tillbaka på erfarenhet.<br /> <br /> Som exempel kan vara skillnaden mellan kvartsit och sandsten.<br /> Skillnaden i väsentligt är att kvartskornern som kvartsiten består av är &quot;fusionerade&quot; ihop på ett stabilt vis. <br /> Sandstenens kvartskorn däremot sitter inte så hårt ihop varpå en brottyta inte får den typiska fett glansen som kvarts har.<br /> <br /> Sedan kan man undersöka det under lupp, om stora nog mineral korn finns.<br /> Kvarts framförallt har en benägenhet att deformeras under metamorfos. (tillämpas mest i norden)<br /> Har stenen fenokryster, alltså strökorn, kan dessa vara &quot;deformerade&quot;. <br /> <br /> Ett exempel finns i bilden till höger. Det är en kvartsporfyr som blivit omvandlad genom heta vattenflöden. Notera även en färgändring i den sektion som varit närmast det heta vattnet. <br /> <br /> <br /> Det kan även finnas mineral i bergarten som annars inte ska finnas där. <br /> Man antar det är genom metamorfos som peridotiten kan få &quot;tillskott&quot; av plagioklas och spinell.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Bergarter&diff=66 2012-09-15T22:06:35Z

<p>Eucitzen: /* Vulkaniska Bergarter i Bild */</p> <hr /> <div>== Bergarter ==<br /> Även om vi snuddat vid bergarter i artikeln [[Geologi]] så kan vi ta oss en liten fördjupning här.<br /> Så om du bara vill ha en översikt är denna artikel kanske lite väl saftig..<br /> <br /> Hur skulle man då kunna definera en ''bergart''?<br /> Jo, man brukar säga att:<br /> '' Bergarter består av ett eller flera mineral''<br /> <br /> De flesta stenar man ser ute i skogen är egentligen bergarter.<br /> Ibland ser man mineral korn, de finns i olika storlekar.<br /> <br /> Storleken visar på hur snabbt de stelnat.<br /> Ju större, ju längre har de behövt för att stelna. <br /> <br /> Ryolit uppvisar små eller inga mineral korn. Den har stelnat snabbt.<br /> Granit som består av samma mineraler, har stora korn som syns lätt med blotta ögat.<br /> <br /> Ibland kan det ha stelnat så snabbt att inga mineral korn syns alls. <br /> Det har ofta ett glasaktigt utseende, obsidian (vulkaniskt glas) är ett exempel.<br /> <br /> <br /> Vi delar in bergarter i tre kategorier:<br /> <br /> # Vulkaniska Bergarter - uppvisar ofta ett slags mosaik mönster bland mineral kornen.<br /> # Metamorfa bergarter - uppvisar diverse strukturer. Veckade (liknar vågor) kan vara ett exempel.<br /> # Sedimentära bergarter - uppvisar ofta ett horisontellt mönster. Men inte alltid.<br /> <br /> Bergarterna skiljs alltså åt beroende på uppkomst. <br /> Men man skiljer dem även åt beroende på vilka mineral som förekommer i dem.<br /> <br /> Det finns ''huvud mineral'' - något som en bergart av en speciell sort alltid innehåller.<br /> T.ex. tar vi graniten igen, dess ''huvud mineral'' är Kvarts, glimmer och fältspat.<br /> <br /> Sedan kan man kalla de andra som även kan förekomma för ''accessoar mineral''.<br /> Det senare har inte lika stor betydelse vid identifiering.<br /> <br /> === Vulkaniska bergarter ===<br /> <br /> Vulkaniska bergarter, som namnet antyder, har med vulkanism att göra.<br /> Det vill säga att deras ursprung är smält sten.<br /> <br /> Denna smälta stenen (magman) tränger sedan upp i berggrunden av olika skäl.<br /> Kanske har vi som på Island där kontinental plattorna glider isär, åt vars ett håll.<br /> En &quot;spricka&quot; i berggrunden bildas och magma tränger upp.<br /> <br /> De kan kollidera, så en platta pressas ner under en annan.<br /> Med djupet ökar värmen och trycket. Den plattan som pressas neråt smälter upp.<br /> Det är vad som sker i medelhavet, Italiens vulkaner har kommit till p.g.a. detta.<br /> <br /> Sedan finns det så kallade &quot;hotspots&quot; (på engelska), mantelplym på svenska.<br /> De har inte mycket med kontinental plattorna att göra. <br /> <br /> Det är super het magma, som i och med den höga värmen är extra benägen att stiga till ytan.<br /> Man kan tänka sig detta lite som kokande vatten där &quot;bubblorna&quot; stiger uppåt.<br /> <br /> Bara att i mantelplymens fall så smälter denna även omgivande berg. <br /> Detta gör att den bibehåller samma position i många många miljoner år. <br /> <br /> Hawaii är ett exempel på mantelplym.<br /> En mantelplym kan ses som jordens egna (överdimensionerade?) övertrycks ventiler..<br /> <br /> <br /> Vidare till klassificering av bergarter.<br /> De delas delvis in efter hur djupt de stelnat, alltså:<br /> <br /> * Djupbergarter - sådana som bildats djupt under ytan.<br /> * Gångbergarter - sådana som stelnat i sprickor.<br /> * Ytbergarter - trängt upp ur vulkan som lava och stelnat.<br /> <br /> Men även efter deras kisel (kvarts) halt:<br /> <br /> * Sura bergarter innehåller mycket kvarts<br /> * Intemediära är någonstans mittemellan<br /> * Basiska bergarter innehåller lite kvarts<br /> <br /> Sedan kan man även dela in de i hur &quot;mättade&quot; mineralen är i förhållande till Kisel halten.<br /> Alltså, om bergarters mineraler skulle kunna ta in mer kisel.<br /> <br /> Då finns följande alternativ:<br /> <br /> * Övermättade - &quot;för mycket kisel&quot;<br /> * Mättade - de har nog med kisel, men inte för mycket.<br /> * Omättade - skulle kunna ta upp mer kisel.<br /> <br /> Men nog med detta, om man vet hur man ska känna igen mineralen så finns detta schema till nytta inom vulkaniska bergarter:<br /> <br /> [[Fil:Vulkaniskabergarter.JPG|200px|thumb|right|Schema omarbetat]]<br /> <br /> Att kombinera flera av dessa metoder och lägga in en tumregel här och var så kan man sedan lättare identifiera vissa mineral. Dom i mitten är extra svåra att skilja åt.<br /> <br /> Men det ska sägas att det säkraste sättet är med petrografisk undersökning, utan det kan man inte särskilja vissa bergarter.<br /> <br /> Man studerar bäst en bergart med en färsk brott yta och lupp.<br /> Luppen bör vara kring 10x förstoring, helst triplett.<br /> <br /> <br /> <br /> ==== Vulkaniska Bergarter i Bild ====<br /> <br /> Här kommer så småningom vi lägga upp fler bilder av vulkaniska bergarter.<br /> <br /> <br /> [[Fil: Ryolit.jpg|200px|thumb|left|Ryolit med strökorn av kvarts]]<br /> [[Fil:Granit.jpg|200px|thumb|center|Granit]]<br /> <br /> === Metamorfa Bergarter ===<br /> <br /> Metamorf kommer från grekiskans:<br /> Meta - ändra<br /> Morf - form<br /> <br /> Det handlar alltså om bergarter som har ändrats från sitt ordinarie tillstånd.<br /> Vanligen är det vulkaniska eller sedimentära bergarter som utsatts för temperaturer och/eller tryck som varit höga nog att ändra på bergarten.<br /> Men man kanske ska påpeka att även tidigare metamorfa bergarter kan utsättas för metamorfism i flera omgångar.<br /> <br /> Rent praktiskt kan detta vara t.ex. när en kontinental platta trycks ned under en annan men inte smälts upp helt. (bildar alltså inte magma)<br /> En ganska drastisk förändring kommer ta form.<br /> <br /> Det kan även ske att en ny magma kommer in i bilden. <br /> De relativt höga temperaturerna som det medför kan ändra på omgivande berg<br /> <br /> Metamorfa bergarter delas in i olika grupper beroende på mineralen den innehåller och vilken grad av metamorfism (omvandling) den genomgått. Detta kallas i finare ord för metamorf facies.<br /> De kan även kategoriseras beroende på vad för bergart det från början varit, när man kan fastställa det.<br /> <br /> För en säker undersökning bör man använda tunnslipningar.<br /> Man undersöker då tunnslipningar i petrografiskt mikroskop och tittar på vilka mineral som förekommer. Då kan man med god säkerhet säga vilka temperaturer och tryck denna bergart utsatts för igenom mineralen den består av.<br /> <br /> Detta är rent praktiskt inte alltid möjligt för prospektören att identifiera en metamorf bergart med de få instrument som han har tillgång till.<br /> Han borde då istället kanske borde luta sig tillbaka till s.k. &quot;fälttermer&quot; - alltså termer som används ute i fält av geologerna för att i grova drag uttrycka vad det rör sig om.<br /> <br /> T.ex. används grönsten som en fältterm för att beskriva omvandlade (vulkaniska) basiska bergarter.<br /> Grönskiffer används om det är en grönsten med &quot;skiffrig&quot; (lagrad) struktur.<br /> <br /> Med sådana termer kan man trots begränsad utrustning beskriva vad man har med att göra.<br /> <br /> Hur känner man då igen metamorfa bergarter?<br /> Tja, det finns några sätt att gå tillväga.<br /> <br /> Man kan jämföra med andra bergarter av sedimentär och/eller vulkaniska.<br /> Ibland finns det strukturer i metamorfa bergarter som skiljer sig från de andra.<br /> t.ex. kan de vara veckade, folierade m.m. <br /> Man lutar sig i detta tillfälle till viss del tillbaka på erfarenhet.<br /> <br /> Som exempel kan vara skillnaden mellan kvartsit och sandsten.<br /> Skillnaden i väsentligt är att kvartskornern som kvartsiten består av är &quot;fusionerade&quot; ihop på ett stabilt vis. <br /> Sandstenens kvartskorn däremot sitter inte så hårt ihop varpå en brottyta inte får den typiska fett glansen som kvarts har.<br /> <br /> Sedan kan man undersöka det under lupp, om stora nog mineral korn finns.<br /> Kvarts framförallt har en benägenhet att deformeras under metamorfos. (tillämpas mest i norden)<br /> Har stenen fenokryster, alltså strökorn, kan dessa vara &quot;deformerade&quot;. <br /> <br /> Ett exempel finns i bilden till höger. Det är en kvartsporfyr som blivit omvandlad genom heta vattenflöden. Notera även en färgändring i den sektion som varit närmast det heta vattnet. <br /> <br /> <br /> Det kan även finnas mineral i bergarten som annars inte ska finnas där. <br /> Man antar det är genom metamorfos som peridotiten kan få &quot;tillskott&quot; av plagioklas och spinell.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Fil:Granit.jpg&diff=65 2012-09-15T22:05:35Z

<p>Eucitzen: En granit med röda korn av kali fältspat, svart-aktiga biotit flagor och små korn av kvarts.</p> <hr /> <div>En granit med röda korn av kali fältspat, svart-aktiga biotit flagor och små korn av kvarts.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Fil:Ryolit.jpg&diff=64 2012-09-15T22:00:39Z

<p>Eucitzen: En ryolit med strökorn av kvarts.</p> <hr /> <div>En ryolit med strökorn av kvarts.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Bergarter&diff=63 2012-09-15T21:57:31Z

<p>Eucitzen: </p> <hr /> <div>== Bergarter ==<br /> Även om vi snuddat vid bergarter i artikeln [[Geologi]] så kan vi ta oss en liten fördjupning här.<br /> Så om du bara vill ha en översikt är denna artikel kanske lite väl saftig..<br /> <br /> Hur skulle man då kunna definera en ''bergart''?<br /> Jo, man brukar säga att:<br /> '' Bergarter består av ett eller flera mineral''<br /> <br /> De flesta stenar man ser ute i skogen är egentligen bergarter.<br /> Ibland ser man mineral korn, de finns i olika storlekar.<br /> <br /> Storleken visar på hur snabbt de stelnat.<br /> Ju större, ju längre har de behövt för att stelna. <br /> <br /> Ryolit uppvisar små eller inga mineral korn. Den har stelnat snabbt.<br /> Granit som består av samma mineraler, har stora korn som syns lätt med blotta ögat.<br /> <br /> Ibland kan det ha stelnat så snabbt att inga mineral korn syns alls. <br /> Det har ofta ett glasaktigt utseende, obsidian (vulkaniskt glas) är ett exempel.<br /> <br /> <br /> Vi delar in bergarter i tre kategorier:<br /> <br /> # Vulkaniska Bergarter - uppvisar ofta ett slags mosaik mönster bland mineral kornen.<br /> # Metamorfa bergarter - uppvisar diverse strukturer. Veckade (liknar vågor) kan vara ett exempel.<br /> # Sedimentära bergarter - uppvisar ofta ett horisontellt mönster. Men inte alltid.<br /> <br /> Bergarterna skiljs alltså åt beroende på uppkomst. <br /> Men man skiljer dem även åt beroende på vilka mineral som förekommer i dem.<br /> <br /> Det finns ''huvud mineral'' - något som en bergart av en speciell sort alltid innehåller.<br /> T.ex. tar vi graniten igen, dess ''huvud mineral'' är Kvarts, glimmer och fältspat.<br /> <br /> Sedan kan man kalla de andra som även kan förekomma för ''accessoar mineral''.<br /> Det senare har inte lika stor betydelse vid identifiering.<br /> <br /> === Vulkaniska bergarter ===<br /> <br /> Vulkaniska bergarter, som namnet antyder, har med vulkanism att göra.<br /> Det vill säga att deras ursprung är smält sten.<br /> <br /> Denna smälta stenen (magman) tränger sedan upp i berggrunden av olika skäl.<br /> Kanske har vi som på Island där kontinental plattorna glider isär, åt vars ett håll.<br /> En &quot;spricka&quot; i berggrunden bildas och magma tränger upp.<br /> <br /> De kan kollidera, så en platta pressas ner under en annan.<br /> Med djupet ökar värmen och trycket. Den plattan som pressas neråt smälter upp.<br /> Det är vad som sker i medelhavet, Italiens vulkaner har kommit till p.g.a. detta.<br /> <br /> Sedan finns det så kallade &quot;hotspots&quot; (på engelska), mantelplym på svenska.<br /> De har inte mycket med kontinental plattorna att göra. <br /> <br /> Det är super het magma, som i och med den höga värmen är extra benägen att stiga till ytan.<br /> Man kan tänka sig detta lite som kokande vatten där &quot;bubblorna&quot; stiger uppåt.<br /> <br /> Bara att i mantelplymens fall så smälter denna även omgivande berg. <br /> Detta gör att den bibehåller samma position i många många miljoner år. <br /> <br /> Hawaii är ett exempel på mantelplym.<br /> En mantelplym kan ses som jordens egna (överdimensionerade?) övertrycks ventiler..<br /> <br /> <br /> Vidare till klassificering av bergarter.<br /> De delas delvis in efter hur djupt de stelnat, alltså:<br /> <br /> * Djupbergarter - sådana som bildats djupt under ytan.<br /> * Gångbergarter - sådana som stelnat i sprickor.<br /> * Ytbergarter - trängt upp ur vulkan som lava och stelnat.<br /> <br /> Men även efter deras kisel (kvarts) halt:<br /> <br /> * Sura bergarter innehåller mycket kvarts<br /> * Intemediära är någonstans mittemellan<br /> * Basiska bergarter innehåller lite kvarts<br /> <br /> Sedan kan man även dela in de i hur &quot;mättade&quot; mineralen är i förhållande till Kisel halten.<br /> Alltså, om bergarters mineraler skulle kunna ta in mer kisel.<br /> <br /> Då finns följande alternativ:<br /> <br /> * Övermättade - &quot;för mycket kisel&quot;<br /> * Mättade - de har nog med kisel, men inte för mycket.<br /> * Omättade - skulle kunna ta upp mer kisel.<br /> <br /> Men nog med detta, om man vet hur man ska känna igen mineralen så finns detta schema till nytta inom vulkaniska bergarter:<br /> <br /> [[Fil:Vulkaniskabergarter.JPG|200px|thumb|right|Schema omarbetat]]<br /> <br /> Att kombinera flera av dessa metoder och lägga in en tumregel här och var så kan man sedan lättare identifiera vissa mineral. Dom i mitten är extra svåra att skilja åt.<br /> <br /> Men det ska sägas att det säkraste sättet är med petrografisk undersökning, utan det kan man inte särskilja vissa bergarter.<br /> <br /> Man studerar bäst en bergart med en färsk brott yta och lupp.<br /> Luppen bör vara kring 10x förstoring, helst triplett.<br /> <br /> ==== Vulkaniska Bergarter i Bild ====<br /> <br /> Här kommer så småningom vi lägga upp bilder av vulkaniska bergarter.<br /> <br /> <br /> === Metamorfa Bergarter ===<br /> <br /> Metamorf kommer från grekiskans:<br /> Meta - ändra<br /> Morf - form<br /> <br /> Det handlar alltså om bergarter som har ändrats från sitt ordinarie tillstånd.<br /> Vanligen är det vulkaniska eller sedimentära bergarter som utsatts för temperaturer och/eller tryck som varit höga nog att ändra på bergarten.<br /> Men man kanske ska påpeka att även tidigare metamorfa bergarter kan utsättas för metamorfism i flera omgångar.<br /> <br /> Rent praktiskt kan detta vara t.ex. när en kontinental platta trycks ned under en annan men inte smälts upp helt. (bildar alltså inte magma)<br /> En ganska drastisk förändring kommer ta form.<br /> <br /> Det kan även ske att en ny magma kommer in i bilden. <br /> De relativt höga temperaturerna som det medför kan ändra på omgivande berg<br /> <br /> Metamorfa bergarter delas in i olika grupper beroende på mineralen den innehåller och vilken grad av metamorfism (omvandling) den genomgått. Detta kallas i finare ord för metamorf facies.<br /> De kan även kategoriseras beroende på vad för bergart det från början varit, när man kan fastställa det.<br /> <br /> För en säker undersökning bör man använda tunnslipningar.<br /> Man undersöker då tunnslipningar i petrografiskt mikroskop och tittar på vilka mineral som förekommer. Då kan man med god säkerhet säga vilka temperaturer och tryck denna bergart utsatts för igenom mineralen den består av.<br /> <br /> Detta är rent praktiskt inte alltid möjligt för prospektören att identifiera en metamorf bergart med de få instrument som han har tillgång till.<br /> Han borde då istället kanske borde luta sig tillbaka till s.k. &quot;fälttermer&quot; - alltså termer som används ute i fält av geologerna för att i grova drag uttrycka vad det rör sig om.<br /> <br /> T.ex. används grönsten som en fältterm för att beskriva omvandlade (vulkaniska) basiska bergarter.<br /> Grönskiffer används om det är en grönsten med &quot;skiffrig&quot; (lagrad) struktur.<br /> <br /> Med sådana termer kan man trots begränsad utrustning beskriva vad man har med att göra.<br /> <br /> Hur känner man då igen metamorfa bergarter?<br /> Tja, det finns några sätt att gå tillväga.<br /> <br /> Man kan jämföra med andra bergarter av sedimentär och/eller vulkaniska.<br /> Ibland finns det strukturer i metamorfa bergarter som skiljer sig från de andra.<br /> t.ex. kan de vara veckade, folierade m.m. <br /> Man lutar sig i detta tillfälle till viss del tillbaka på erfarenhet.<br /> <br /> Som exempel kan vara skillnaden mellan kvartsit och sandsten.<br /> Skillnaden i väsentligt är att kvartskornern som kvartsiten består av är &quot;fusionerade&quot; ihop på ett stabilt vis. <br /> Sandstenens kvartskorn däremot sitter inte så hårt ihop varpå en brottyta inte får den typiska fett glansen som kvarts har.<br /> <br /> Sedan kan man undersöka det under lupp, om stora nog mineral korn finns.<br /> Kvarts framförallt har en benägenhet att deformeras under metamorfos. (tillämpas mest i norden)<br /> Har stenen fenokryster, alltså strökorn, kan dessa vara &quot;deformerade&quot;. <br /> <br /> Ett exempel finns i bilden till höger. Det är en kvartsporfyr som blivit omvandlad genom heta vattenflöden. Notera även en färgändring i den sektion som varit närmast det heta vattnet. <br /> <br /> <br /> Det kan även finnas mineral i bergarten som annars inte ska finnas där. <br /> Man antar det är genom metamorfos som peridotiten kan få &quot;tillskott&quot; av plagioklas och spinell.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Fil:Bergarter_083.png&diff=62 2012-09-15T21:30:47Z

<p>Eucitzen: En kvartsporfyr som blivit omvandlad.</p> <hr /> <div>En kvartsporfyr som blivit omvandlad.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Bergarter&diff=61 2012-09-14T21:38:38Z

<p>Eucitzen: /* Bergarter */</p> <hr /> <div>== Bergarter ==<br /> Även om vi snuddat vid bergarter i artikeln [[Geologi]] så kan vi ta oss en liten fördjupning här.<br /> Så om du bara vill ha en översikt är denna artikel kanske lite väl saftig..<br /> <br /> Hur skulle man då kunna definera en ''bergart''?<br /> Jo, man brukar säga att:<br /> '' Bergarter består av ett eller flera mineral''<br /> <br /> Bergarter är det som den allra mesta sten består av som du ser ute i naturen.<br /> Ibland ser man mineral korn, de finns i olika storlekar.<br /> <br /> Storleken visar på hur snabbt de stelnat.<br /> Ju större, ju längre har de behövt för att stelna. <br /> <br /> Ryolit uppvisar små eller inga mineral korn. Den har stelnat snabbt.<br /> Granit som består av samma mineraler, har stora korn som syns lätt med blotta ögat.<br /> <br /> Ibland kan det ha stelnat så snabbt att inga mineral korn syns alls. <br /> Det har ofta ett glasaktigt utseende, obsidian (vulkaniskt glas) är ett exempel.<br /> <br /> <br /> Vi delar in bergarter i tre kategorier:<br /> <br /> # Vulkaniska Bergarter - uppvisar ofta ett slags mosaik mönster bland mineral kornen.<br /> # Metamorfa bergarter - uppvisar diverse strukturer. Veckade (liknar vågor) kan vara ett exempel.<br /> # Sedimentära bergarter - uppvisar ofta ett horisontellt mönster. Men inte alltid.<br /> <br /> Bergarterna skiljs alltså åt beroende på uppkomst. <br /> Men man skiljer dem även åt beroende på vilka mineral som förekommer i dem.<br /> <br /> Det finns ''huvud mineral'' - något som en bergart av en speciell sort alltid innehåller.<br /> T.ex. tar vi graniten igen, dess ''huvud mineral'' är Kvarts, glimmer och fältspat.<br /> <br /> Sedan kan man kalla de andra som även kan förekomma för ''accessoar mineral''.<br /> Det senare har inte lika stor betydelse vid identifiering.<br /> <br /> === Vulkaniska bergarter ===<br /> <br /> Vulkaniska bergarter, som namnet antyder, har med vulkanism att göra.<br /> Det vill säga att deras ursprung är smält sten.<br /> <br /> Denna smälta stenen (magman) tränger sedan upp i berggrunden av olika skäl.<br /> Kanske har vi som på Island där kontinental plattorna glider isär, åt vars ett håll.<br /> En &quot;spricka&quot; i berggrunden bildas och magma tränger upp.<br /> <br /> De kan kollidera, så en platta pressas ner under en annan.<br /> Med djupet ökar värmen och trycket. Den plattan som pressas neråt smälter upp.<br /> Det är vad som sker i medelhavet, Italiens vulkaner har kommit till p.g.a. detta.<br /> <br /> Sedan finns det så kallade &quot;hotspots&quot; (på engelska), mantelplym på svenska.<br /> De har inte mycket med kontinental plattorna att göra. <br /> <br /> Det är super het magma, som i och med den höga värmen är extra benägen att stiga till ytan.<br /> Man kan tänka sig detta lite som kokande vatten där &quot;bubblorna&quot; stiger uppåt.<br /> <br /> Bara att i mantelplymens fall så smälter denna även omgivande berg. <br /> Detta gör att den bibehåller samma position i många många miljoner år. <br /> <br /> Hawaii är ett exempel på mantelplym.<br /> En mantelplym kan ses som jordens egna (överdimensionerade?) övertrycks ventiler..<br /> <br /> <br /> Vidare till klassificering av bergarter.<br /> De delas delvis in efter hur djupt de stelnat, alltså:<br /> <br /> * Djupbergarter - sådana som bildats djupt under ytan.<br /> * Gångbergarter - sådana som stelnat i sprickor.<br /> * Ytbergarter - trängt upp ur vulkan som lava och stelnat.<br /> <br /> Men även efter deras kisel (kvarts) halt:<br /> <br /> * Sura bergarter innehåller mycket kvarts<br /> * Intemediära är någonstans mittemellan<br /> * Basiska bergarter innehåller lite kvarts<br /> <br /> Sedan kan man även dela in de i hur &quot;mättade&quot; mineralen är i förhållande till Kisel halten.<br /> Alltså, om bergarters mineraler skulle kunna ta in mer kisel.<br /> <br /> Då finns följande alternativ:<br /> <br /> * Övermättade - &quot;för mycket kisel&quot;<br /> * Mättade - de har nog med kisel, men inte för mycket.<br /> * Omättade - skulle kunna ta upp mer kisel.<br /> <br /> Men nog med detta, om man vet hur man ska känna igen mineralen så finns detta schema till nytta inom vulkaniska bergarter:<br /> <br /> [[Fil:Vulkaniskabergarter.JPG|200px|thumb|right|Schema omarbetat]]<br /> <br /> Att kombinera flera av dessa metoder och lägga in en tumregel här och var så kan man sedan lättare identifera vissa mineral. Dom i mitten är extra svåra att skilja åt.<br /> <br /> Men det ska sägas att det säkraste sättet är med petrografisk undersökning, utan det kan man inte särskilja vissa bergarter.<br /> <br /> Man studerar bäst en bergart med en färsk brott yta och lupp.<br /> Luppen bör vara kring 10x förstoring, helst triplett.<br /> <br /> ==== Vulkaniska Bergarter i Bild ====<br /> <br /> Här kommer så småningom vi lägga upp bilder av vulkaniska bergarter.<br /> <br /> <br /> === Metamorfa Bergarter ===<br /> <br /> Metamorf kommer från grekiskans:<br /> Meta - ändra<br /> Morf - form<br /> <br /> Det handlar alltså om bergarter som har ändrats från sitt ordinarie tillstånd.<br /> Vanligen är det vulkaniska eller sedimentära bergarter som utsatts för temperaturer och/eller tryck som varit höga nog att ändra på bergarten.<br /> <br /> Rent praktiskt kan detta vara t.ex. när en kontinental platta trycks ned under en annan men inte smälts upp helt. (bildar alltså inte magma)<br /> Då kommer en ganska drastisk förändring.<br /> <br /> Det kan ske genom att en ny magma kommer in i bilden. <br /> De relativt höga temperaturerna som det medför kan ändra på omgivande berg.<br /> <br /> Metamorfa bergarter delas in i olika grupper beroende på mineralen den innehåller och vilken grad av metamorfism (omvandling) den genomgått. Detta kallas i finare ord för metamorf facies.<br /> De kan även kategoriseras beroende på vad för bergart det från början varit, när man kan fastställa det.<br /> <br /> För en säker undersökning bör man använda tunnslipningar.<br /> Man undersöker då tunnslipningar i petrografiskt mikroskop och tittar på vilka mineral som förekommer. Då kan man med god säkerhet säga vilka temperaturer och tryck denna bergart utsatts för.<br /> <br /> Detta är rent praktiskt inte alltid möjligt för prospektören att identifiera en metamorf bergart med de få instrument som han har tillgång till.<br /> Han borde då istället kanske borde luta sig tillbaka till s.k. &quot;fälttermer&quot; - alltså termer som används ute i fält av geologerna för att i grova drag uttrycka vad det rör sig om.<br /> <br /> T.ex. används grönsten som en fältterm för att beskriva omvandlade (vulkaniska) basiska bergarter.<br /> Grönskiffer används om det är en grönsten med &quot;skiffrig&quot; (lagrad) struktur.<br /> <br /> Med sådana termer kan man trots begränsad utrustning beskriva vad man har med att göra.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Bergarter&diff=60 2012-09-14T20:53:41Z

<p>Eucitzen: /* Vulkaniska bergarter */</p> <hr /> <div>== Bergarter ==<br /> <br /> '' Bergarter består av ett eller flera mineral''<br /> <br /> Bergarter är det som den allra mesta sten består av som du ser ute i naturen.<br /> Oftast ser man mineral korn, de finns i olika storlekar.<br /> <br /> Storleken visar på hur snabbt de stelnar.<br /> Ju större, ju längre har de behövt för att stelna. <br /> <br /> Ryolit uppvisar små eller inga mineral korn. Den har stelnat snabbt.<br /> Granit som består av samma mineraler, har stora korn som syns lätt med blotta ögat.<br /> <br /> Ibland kan det ha stelnat så snabbt att inga mineral korn syns alls. <br /> Det har ofta ett glasaktigt utseende, obsidian (vulkaniskt glas) är ett exempel.<br /> <br /> <br /> Vi delar in bergarter i tre kategorier:<br /> <br /> # Vulkaniska Bergarter - uppvisar ofta ett slags mosaik mönster bland mineral kornen.<br /> # Metamorfa bergarter - uppvisar diverse strukturer. Veckade (liknar vågor) kan vara ett exempel.<br /> # Sedimentära bergarter - uppvisar ofta ett horisontellt mönster. Men inte alltid.<br /> <br /> Bergarterna skiljs alltså åt beroende på uppkomst. <br /> Men man skiljer dem även åt beroende på vilka mineral som förekommer i dem.<br /> <br /> Det finns ''huvud mineral'' - något som en bergart av en speciell sort alltid innehåller.<br /> T.ex. tar vi graniten igen, dess ''huvud mineral'' är Kvarts, glimmer och fältspat.<br /> <br /> Sedan kan man kalla de andra som även kan förekomma för ''accessoar mineral''.<br /> Det senare har inte lika stor betydelse vid identifiering.<br /> <br /> === Vulkaniska bergarter ===<br /> <br /> Vulkaniska bergarter, som namnet antyder, har med vulkanism att göra.<br /> Det vill säga att deras ursprung är smält sten.<br /> <br /> Denna smälta stenen (magman) tränger sedan upp i berggrunden av olika skäl.<br /> Kanske har vi som på island där kontinental plattorna glider isär, åt vars ett håll.<br /> En &quot;spricka&quot; i berggrunden bildas och magma tränger upp.<br /> <br /> De kan kollidera, så en platta pressas ner under en annan.<br /> Med djupet ökar värmen och trycket. Den plattan som pressas neråt smälter upp.<br /> Det är vad som sker i medelhavet, Italiens vulkaner har kommit till p.g.a. detta.<br /> <br /> Sedan finns det så kallade &quot;hotspots&quot; (på engelska), mantelplym på svenska.<br /> De har inte mycket med kontinental plattorna att göra. <br /> <br /> Det är super het magma, som i och med den höga värmen är extra benägen att stiga till ytan.<br /> Man kan tänka sig detta lite som kokande vatten där &quot;bubblorna&quot; stiger uppåt.<br /> <br /> Bara att i mantelplymens fall så smälter denna även omgivande berg. <br /> Detta gör att den bibehåller samma position i många många miljoner år. <br /> <br /> Hawaii är ett exempel på mantelplym.<br /> <br /> <br /> Vidare till klassificering av bergarter.<br /> De delas delvis in efter hur djupt de stelnat, alltså:<br /> <br /> * Djupbergarter - sådana som bildats djupt under ytan.<br /> * Gångbergarter - sådana som stelnat i sprickor.<br /> * Ytbergarter - trängt upp ur vulkan som lava och stelnat.<br /> <br /> Men även efter deras kisel (kvarts) halt:<br /> <br /> * Sura bergarter innehåller mycket kvarts<br /> * Intemediära är någonstans mittemellan<br /> * Basiska bergarter innehåller lite kvarts<br /> <br /> Sedan kan man även dela in de i hur &quot;mättade&quot; mineralen är i förhållande till Kisel halten.<br /> Alltså, om bergarters mineraler skulle kunna ta in mer kisel.<br /> <br /> Då finns följande alternativ:<br /> <br /> * Övermättade - &quot;för mycket kisel&quot;<br /> * Mättade - de har nog med kisel, men inte för mycket.<br /> * Omättade - skulle kunna ta upp mer kisel.<br /> <br /> Men nog med detta, om man vet hur man ska känna igen mineralen så finns detta schema till nytta inom vulkaniska bergarter:<br /> <br /> [[Fil:Vulkaniskabergarter.JPG|200px|thumb|right|Schema omarbetat]]<br /> <br /> Att kombinera flera av dessa metoder och lägga in en tumregel här och var så kan man sedan lättare identifera vissa mineral. Dom i mitten är extra svåra att skilja åt.<br /> <br /> Men det ska sägas att det säkraste sättet är med petrografisk undersökning, utan det kan man inte särskilja vissa bergarter.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Bergarter&diff=59 2012-09-14T20:53:22Z

<p>Eucitzen: </p> <hr /> <div>== Bergarter ==<br /> <br /> '' Bergarter består av ett eller flera mineral''<br /> <br /> Bergarter är det som den allra mesta sten består av som du ser ute i naturen.<br /> Oftast ser man mineral korn, de finns i olika storlekar.<br /> <br /> Storleken visar på hur snabbt de stelnar.<br /> Ju större, ju längre har de behövt för att stelna. <br /> <br /> Ryolit uppvisar små eller inga mineral korn. Den har stelnat snabbt.<br /> Granit som består av samma mineraler, har stora korn som syns lätt med blotta ögat.<br /> <br /> Ibland kan det ha stelnat så snabbt att inga mineral korn syns alls. <br /> Det har ofta ett glasaktigt utseende, obsidian (vulkaniskt glas) är ett exempel.<br /> <br /> <br /> Vi delar in bergarter i tre kategorier:<br /> <br /> # Vulkaniska Bergarter - uppvisar ofta ett slags mosaik mönster bland mineral kornen.<br /> # Metamorfa bergarter - uppvisar diverse strukturer. Veckade (liknar vågor) kan vara ett exempel.<br /> # Sedimentära bergarter - uppvisar ofta ett horisontellt mönster. Men inte alltid.<br /> <br /> Bergarterna skiljs alltså åt beroende på uppkomst. <br /> Men man skiljer dem även åt beroende på vilka mineral som förekommer i dem.<br /> <br /> Det finns ''huvud mineral'' - något som en bergart av en speciell sort alltid innehåller.<br /> T.ex. tar vi graniten igen, dess ''huvud mineral'' är Kvarts, glimmer och fältspat.<br /> <br /> Sedan kan man kalla de andra som även kan förekomma för ''accessoar mineral''.<br /> Det senare har inte lika stor betydelse vid identifiering.<br /> <br /> === Vulkaniska bergarter ===<br /> <br /> Vulkaniska bergarter, som namnet antyder, har med vulkanism att göra.<br /> Det vill säga att deras ursprung är smält sten.<br /> <br /> Denna smälta stenen (magman) tränger sedan upp i berggrunden av olika skäl.<br /> Kanske har vi som på island där kontinental plattorna glider isär, åt vars ett håll.<br /> En &quot;spricka&quot; i berggrunden bildas och magma tränger upp.<br /> <br /> De kan kollidera, så en platta pressas ner under en annan.<br /> Med djupet ökar värmen och trycket. Den plattan som pressas neråt smälter upp.<br /> Det är vad som sker i medelhavet, Italiens vulkaner har kommit till p.g.a. detta.<br /> <br /> Sedan finns det så kallade &quot;hotspots&quot; (på engelska), mantelplym på svenska.<br /> De har inte mycket med kontinental plattorna att göra. <br /> <br /> Det är super het magma, som i och med den höga värmen är extra benägen att stiga till ytan.<br /> Man kan tänka sig detta lite som kokande vatten där &quot;bubblorna&quot; stiger uppåt.<br /> <br /> Bara att i mantelplymens fall så smälter denna även omgivande berg. <br /> Detta gör att den bibehåller samma position i många många miljoner år. <br /> <br /> Hawaii är ett exempel på mantelplym.<br /> <br /> Vidare till klassificering av bergarter.<br /> De delas delvis in efter hur djupt de stelnat, alltså:<br /> <br /> * Djupbergarter - sådana som bildats djupt under ytan.<br /> * Gångbergarter - sådana som stelnat i sprickor.<br /> * Ytbergarter - trängt upp ur vulkan som lava och stelnat.<br /> <br /> Men även efter deras kisel (kvarts) halt:<br /> <br /> * Sura bergarter innehåller mycket kvarts<br /> * Intemediära är någonstans mittemellan<br /> * Basiska bergarter innehåller lite kvarts<br /> <br /> Sedan kan man även dela in de i hur &quot;mättade&quot; mineralen är i förhållande till Kisel halten.<br /> Alltså, om bergarters mineraler skulle kunna ta in mer kisel.<br /> <br /> Då finns följande alternativ:<br /> <br /> * Övermättade - &quot;för mycket kisel&quot;<br /> * Mättade - de har nog med kisel, men inte för mycket.<br /> * Omättade - skulle kunna ta upp mer kisel.<br /> <br /> Men nog med detta, om man vet hur man ska känna igen mineralen så finns detta schema till nytta inom vulkaniska bergarter:<br /> <br /> [[Fil:Vulkaniskabergarter.JPG|200px|thumb|right|Schema omarbetat]]<br /> <br /> Att kombinera flera av dessa metoder och lägga in en tumregel här och var så kan man sedan lättare identifera vissa mineral. Dom i mitten är extra svåra att skilja åt.<br /> <br /> Men det ska sägas att det säkraste sättet är med petrografisk undersökning, utan det kan man inte särskilja vissa bergarter.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Bergarter&diff=58 2012-09-14T20:52:11Z

<p>Eucitzen: </p> <hr /> <div>== Bergarter ==<br /> <br /> '' Bergarter består av ett eller flera mineral''<br /> <br /> Bergarter är det som den allra mesta sten består av som du ser ute i naturen.<br /> Oftast ser man mineral korn, de finns i olika storlekar.<br /> <br /> Storleken visar på hur snabbt de stelnar.<br /> Ju större, ju längre har de behövt för att stelna. <br /> <br /> Ryolit uppvisar små eller inga mineral korn. Den har stelnat snabbt.<br /> Granit som består av samma mineraler, har stora korn som syns lätt med blotta ögat.<br /> <br /> Ibland kan det ha stelnat så snabbt att inga mineral korn syns alls. <br /> Det har ofta ett glasaktigt utseende, obsidian (vulkaniskt glas) är ett exempel.<br /> <br /> <br /> Vi delar in bergarter i tre kategorier:<br /> <br /> # Vulkaniska Bergarter - uppvisar ofta ett slags mosaik mönster bland mineral kornen.<br /> # Metamorfa bergarter - uppvisar diverse strukturer. Veckade (liknar vågor) kan vara ett exempel.<br /> # Sedimentära bergarter - uppvisar ofta ett horisontellt mönster. Men inte alltid.<br /> <br /> Bergarterna skiljs alltså åt beroende på uppkomst. <br /> Men man skiljer dem även åt beroende på vilka mineral som förekommer i dem.<br /> <br /> Det finns ''huvud mineral'' - något som en bergart av en speciell sort alltid innehåller.<br /> T.ex. tar vi graniten igen, dess ''huvud mineral'' är Kvarts, glimmer och fältspat.<br /> <br /> Sedan kan man kalla de andra som även kan förekomma för ''accessoar mineral''.<br /> Det senare har inte lika stor betydelse vid identifiering.<br /> <br /> <br /> === Vulkaniska bergarter ===<br /> <br /> Vulkaniska bergarter, som namnet antyder, har med vulkanism att göra.<br /> Det vill säga att deras ursprung är smält sten.<br /> <br /> Denna smälta stenen (magman) tränger sedan upp i berggrunden av olika skäl.<br /> Kanske har vi som på island där kontinental plattorna glider isär, åt vars ett håll.<br /> En &quot;spricka&quot; i berggrunden bildas och magma tränger upp.<br /> <br /> De kan kollidera, så en platta pressas ner under en annan.<br /> Med djupet ökar värmen och trycket. Den plattan som pressas neråt smälter upp.<br /> Det är vad som sker i medelhavet, Italiens vulkaner har kommit till p.g.a. detta.<br /> <br /> Sedan finns det så kallade &quot;hotspots&quot; (på engelska), mantelplym på svenska.<br /> De har inte mycket med kontinental plattorna att göra. <br /> <br /> Det är super het magma, som i och med den höga värmen är extra benägen att stiga till ytan.<br /> Man kan tänka sig detta lite som kokande vatten där &quot;bubblorna&quot; stiger uppåt.<br /> <br /> Bara att i mantelplymens fall så smälter denna även omgivande berg. <br /> Detta gör att den bibehåller samma position i många många miljoner år. <br /> <br /> Hawaii är ett exempel på mantelplym.<br /> <br /> Vidare till klassificering av bergarter.<br /> De delas delvis in efter hur djupt de stelnat, alltså:<br /> <br /> * Djupbergarter - sådana som bildats djupt under ytan.<br /> * Gångbergarter - sådana som stelnat i sprickor.<br /> * Ytbergarter - trängt upp ur vulkan som lava och stelnat.<br /> <br /> Men även efter deras kisel (kvarts) halt:<br /> <br /> * Sura bergarter innehåller mycket kvarts<br /> * Intemediära är någonstans mittemellan<br /> * Basiska bergarter innehåller lite kvarts<br /> <br /> Sedan kan man även dela in de i hur &quot;mättade&quot; mineralen är i förhållande till Kisel halten.<br /> Alltså, om bergarters mineraler skulle kunna ta in mer kisel.<br /> <br /> Då finns följande alternativ:<br /> <br /> * Övermättade - &quot;för mycket kisel&quot;<br /> * Mättade - de har nog med kisel, men inte för mycket.<br /> * Omättade - skulle kunna ta upp mer kisel.<br /> <br /> Men nog med detta, om man vet hur man ska känna igen mineralen så finns detta schema till nytta inom vulkaniska bergarter:<br /> <br /> [[Fil:Vulkaniskabergarter.JPG|200px|thumb|right|Schema omarbetat]]<br /> <br /> Att kombinera flera av dessa metoder och lägga in en tumregel här och var så kan man sedan lättare identifera vissa mineral. Dom i mitten är extra svåra att skilja åt.<br /> <br /> Men det ska sägas att det säkraste sättet är med petrografisk undersökning, utan det kan man inte särskilja vissa bergarter.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Fil:Vulkaniskabergarter.JPG&diff=57 2012-09-14T20:40:32Z

<p>Eucitzen: Omgjort bergarts schema för vulkaniska bergarter efter B. Mason, 1982.</p> <hr /> <div>Omgjort bergarts schema för vulkaniska bergarter efter B. Mason, 1982.</div>

Eucitzen https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Bergarter&diff=56 2012-09-13T21:26:18Z

<p>Eucitzen: /* Vulkaniska bergarter */</p> <hr /> <div>== Bergarter ==<br /> <br /> '' Bergarter består av ett eller flera mineral''<br /> <br /> Bergarter är det som den allra mesta sten består av som du ser ute i naturen.<br /> Oftast ser man mineral korn, de finns i olika storlekar.<br /> <br /> Storleken visar på hur snabbt de stelnar.<br /> Ju större, ju längre har de behövt för att stelna. <br /> <br /> Ryolit uppvisar små eller inga mineral korn. Den har stelnat snabbt.<br /> Granit som består av samma mineraler, har stora korn som syns lätt med blotta ögat.<br /> <br /> Ibland kan det ha stelnat så snabbt att inga mineral korn syns alls. <br /> Det har ofta ett glasaktigt utseende, obsidian (vulkaniskt glas) är ett exempel.<br /> <br /> <br /> Vi delar in bergarter i tre kategorier:<br /> <br /> # Vulkaniska Bergarter - uppvisar ofta ett slags mosaik mönster bland mineral kornen.<br /> # Metamorfa bergarter - uppvisar diverse strukturer. Veckade (liknar vågor) kan vara ett exempel.<br /> # Sedimentära bergarter - uppvisar ofta ett horisontellt mönster. Men inte alltid.<br /> <br /> Bergarterna skiljs alltså åt beroende på uppkomst. <br /> Men man skiljer dem även åt beroende på vilka mineral som förekommer i dem.<br /> <br /> Det finns ''huvud mineral'' - något som en bergart av en speciell sort alltid innehåller.<br /> T.ex. tar vi graniten igen, dess ''huvud mineral'' är Kvarts, glimmer och fältspat.<br /> <br /> Sedan kan man kalla de andra som även kan förekomma för ''accessoar mineral''.<br /> Det senare har inte lika stor betydelse vid identifiering.<br /> <br /> Ett ''accessoar mineral'' i granit kan t.ex. vara amfibol.<br /> <br /> === Vulkaniska bergarter ===<br /> <br /> Vulkaniska bergarter, som namnet antyder, har med vulkanism att göra.<br /> Det vill säga att deras ursprung är smält sten.<br /> <br /> Denna smälta stenen (magman) tränger sedan upp i berggrunden av olika skäl.<br /> Kanske har vi som på island där kontinental plattorna glider isär, åt vars ett håll.<br /> En &quot;spricka&quot; i berggrunden bildas och magma tränger upp.<br /> <br /> De kan kollidera, så en platta pressas ner under en annan.<br /> Med djupet ökar värmen och trycket. Den plattan som pressas neråt smälter upp.<br /> Det är vad som sker i medelhavet, Italiens vulkaner har kommit till p.g.a. detta.<br /> <br /> Sedan finns det så kallade &quot;hotspots&quot; (på engelska), mantelplym på svenska.<br /> De har inte mycket med kontinental plattorna att göra. <br /> <br /> Det är super het magma, som i och med den höga värmen är extra benägen att stiga till ytan.<br /> Man kan tänka sig detta lite som kokande vatten där &quot;bubblorna&quot; stiger uppåt.<br /> <br /> Bara att i mantelplymens fall så smälter denna även omgivande berg. <br /> Detta gör att den bibehåller samma position i många många miljoner år. <br /> <br /> Hawaii är ett exempel på mantelplym.<br /> <br /> Vidare till klassificering av bergarter.<br /> De delas delvis in efter hur djupt de stelnat, alltså:<br /> <br /> * Djupbergarter - sådana som bildats djupt under ytan.<br /> * Gångbergarter - sådana som stelnat i sprickor.<br /> * Ytbergarter - trängt upp ur vulkan som lava och stelnat.<br /> <br /> Men även efter deras kisel (kvarts) halt:<br /> <br /> * Sura bergarter innehåller mycket kvarts<br /> * Basiska bergarter innehåller lite kvarts.<br /> <br /> Det finns en del där i mellan, men de vittnar vi inte så stor uppmärksamhet till nu.</div>

Eucitzen