Ädelfors guldgruva

Från GuldWiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Guldkorn i kvartsgång från Germunderyd utanför Ädelfors. Spetsen av en knappnål syns som skala.

Ädelfors guldgruva var Sveriges första guldgruva. Här hittades guld 1737, och redan året efter var gruvdriften igång. Sedan dess har det hittats guld på ytterligare 90 platser i bergen runt Ädelfors. När gruvan lades ned var lägsta brytningsnivå mer än 300 meter under markytan. Än idag görs nya fynd, som dock är alltför små för att åter starta gruvdriften.

De guldförande kvartsgångarna i Ädelfors bildades för omkring 1,75 miljarder år sedan, då den vulkaniska aktiviteten i denna del av världen var hög. Malmbildningen var hydrotermal, det vill säga guldådrorna bildades (mycket förenklat) av geisrar. Kvartsgångssystemet i Ädelfors med omnejd är ett så kallat mesozonalt guldsystem som bildades på 5 till 10 km djup under markytan. Denna typ av guldförekomster är en av världens viktigaste guldmalmer som med små lokala variationer förekommer över hela jorden. Gångarna består typiskt av mestadels kvarts med en mindre andel järnrik dolomit (ett magnesium kalcium carbonat)och upp till 5% sulfid eller oxidmineral. Sulfiderna består mestadels av pyrit (FeS2) och kopparkis (CuFeS2) samt något magnetkis (FeS). Ett oxidmineral observerat i Ädelfors är magnetit (Fe3O4).

När berg vittrar, blir resultatet till största delen lera men motståndskraftiga mineral som kvarts, guld eller oxidmineral bildar sten, grus och sand. Det vittrade materialet hamnar så småningom i dalgångarna mellan bergen. Där tar älvar, åar och bäckar hand om gruset, sorterar det och transporterar det vidare ut mot havet. Om bergen innehåller guld, som de gör runt Ädelfors, innehåller det vittrade gruset guldkorn. Genom Ädelfors rinner Emån och gruset i strandbankarna är guldförande. I och med detta bedrivs en ny guldnäring Ädelfors, guldvaskning.

Se även

Externa länkar