Amorf struktur
Amorf struktur används för att beskriva ämnen som saknar en ordnad position hos ämnets atomer.[1] I naturvetenskapen används ordet om oorganiska fasta ämnen som saknar kristallers ordnade inre struktur och som därför aldrig uppvisar regelbunden yttre form.
Ett exempel på ett amorft ämne är förkolnat trä, träkol, vilket uppstår när man värmer upp cellulosa, t ex träbitar, utan syre.[2]
Karakteristiskt för amorfa ämnen är att de saknar en bestämd smältpunkt. Vid uppvärmning blir ett ämne som glas mjukare inom ett smältintervall kring glastemperaturen för att övergå i flytande tillstånd.[3]
Amorf metall
Materialet hos amorf metall saknar en ordnad atomär struktur. Detta är i motsats till de flesta metaller som vanligtvis har kristallin struktur. Metaller med amorf struktur tillkommer när metall snabbt övergår från flytande till fast form, vanligtvis genom snabb nedkylning. Det är nästan omöjligt att skapa amorfa metallstrukturer. Ett arbete med att ta fram amorf struktur i järnbaserat material har lyckats i en studie på Mittuniversitetet.[4] Tidigare har det setts som när på omöjligt att skapa amorf struktur i metaller. Gallium var tidigare den metall man kommit närmast att lyckas med.[5] Andra benämningar på Amorf metall är även metallglas eller glasmetall.[6] Amorfa metaller kristalliserar innan de smälter.[källa behövs]
Etymologi
Ordet amorf kommer från grekiskan amorphos som betyder 'oformlig' eller 'formlös', strukturlös.
Referenser
- ↑ ”amorf”. Rikstermbanken. http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=60480.
- ↑ ”Kol”. Svensk Uppslagsbok. http://svenskuppslagsbok.se/tag/trakol/.
- ↑ ”The Science and Engineering of Materials Kap 15-16”. Linköpings Universitet. http://www.iei.liu.se/trateknik/utbildning/tcm005/internwebb-for-tcm005/kursmaterial/1.179156/TCM005_F_Malmstenplastxhandouts.pdf.
- ↑ ”Tillverkning av amorf metall”. Mittuniversitetet Sverige. 2012. http://www.miun.se/sv/press/pressmeddelanden/Pressarkiv/2012/Varldsunikt-genombrott-for-tillverkning-av-amorf-metall/.
- ↑ ”Fasta tillståndets fysik”. University of Helsinki. 2003. http://beam.acclab.helsinki.fi/~knordlun/ftf/ftf1.pdf.
- ↑ ”Metallglas”. Nationalencyklopedin. 2010. http://www.ne.se/metallglas.