Antimon

Från GuldWiki
Hoppa till: navigering, sök
Antimon
Sb-TableImage.png
Tecken
Sb
Atomnr.
51
Grupp
15
Period
5
Block
p
Allmänt
Ämnesklasshalvmetaller
Densitet6697 kg/m3 (273 K)
Hårdhet3
Utseendesilverglänsande grå
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa121,76 u
Atomradie (beräknad)145 (133) pm
Kovalent radie138 pm
Elektronkonfiguration[Kr]4d105s25p³
e per skal2, 8, 18, 18, 5
Oxidationstillstånd (O)±1 (svagt sur)
Kristallstrukturromboedrisk
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillståndfast
Smältpunkt903,78 K (631 °C)
Kokpunkt1860 K (1635 °C)
Molvolym18,19 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme77,17 kJ/mol
Smältvärme19,87 kJ/mol
Ångtryck2,49×10-9 Pa vid 6304 K
Diverse
Elektronegativitet2,05 (Paulingskalan)
Värmekapacitet210 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga2,88×106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga24,3 W/(m·K)
2a jonisationspotential1594,9 kJ/mol
3e jonisationspotential2440 kJ/mol
4e jonisationspotential4260 kJ/mol
5e jonisationspotential5400 kJ/mol
6e jonisationspotential10400 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
121Sb 57,36 % 121Sb, stabil isotop med 70 neutroner
123Sb 42,64 % 123Sb, stabil isotop med 72 neutroner
125Sb syntetisk 2,7582 år β- 0,767 125Te
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Antimon är ett halvmetalliskt grundämne. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten. Beteckningen är Sb efter latinets stibium. Som halvmetall har antimon fyra allotroper.

Antimon är en utomordentligt spröd metall som i rent tillstånd lätt kristalliserar i stora romboedrar. Det förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.

I kemiskt avseende liknar antimon metalloiderna inom kvävegruppen, men räknas normalt på grund av sina mekaniska egenskaper till metallerna. Vid normal temperatur påverkas antimon ej av luften, men vid glödgning oxideras den snabbt till oxid, som bildar en tjock, vit rök.

Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.[1]

Se även

Källor

  1. Meyers varulexikon, Forum, 1952