Arsenik |
|
|
---|
Allmänt |
---|
Ämnesklass | halvmetaller |
---|
Densitet | 5727 kg/m3 (273 K) |
---|
Hårdhet | 3,5 |
---|
Utseende | metalliskt grå |
---|
|
Atomens egenskaper |
---|
Atommassa | 74,92160 u |
---|
Atomradie (beräknad) | 115 (114) pm |
---|
Kovalent radie | 119 pm |
---|
van der Waalsradie | 185 pm |
---|
Elektronkonfiguration | [Ar]3d104s24p³ |
---|
e– per skal | 2, 8, 18, 5 |
---|
Oxidationstillstånd (O) | ±3, 5 (svagt sur) |
---|
Kristallstruktur | rombohedral |
---|
Ämnets fysiska egenskaper |
---|
Aggregationstillstånd | fast |
---|
Smältpunkt | 1090 K (817 °C under tryck) |
---|
Kokpunkt | 887 K (613 °C) (sublimerar) |
---|
Molvolym | 12,95 ·10-6 m3/mol |
---|
Ångbildningsvärme | 34,76 kJ/mol |
---|
Smältvärme | 369,9 kJ/mol |
---|
Diverse |
---|
Elektronegativitet | 2,18 (Paulingskalan) |
---|
Värmekapacitet | 330 J/(kg·K) |
---|
Elektrisk ledningsförmåga | 3,45·106 S/m (Ω−1·m−1) |
---|
Värmeledningsförmåga | 50 W/(m·K) |
---|
1a jonisationspotential | 947 kJ/mol |
---|
2a jonisationspotential | 1798 kJ/mol |
---|
3e jonisationspotential | 2735 kJ/mol |
---|
4e jonisationspotential | 4837 kJ/mol |
---|
5e jonisationspotential | 6043 kJ/mol |
---|
6e jonisationspotential | 12310 kJ/mol |
---|
Stabilaste isotoper |
---|
|
SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Arsenik (latinskt namn, Arsenicum) är ett mycket giftigt halvmetalliskt grundämne. Arsenik har många allotropa former, de flesta har olika färger. Ämnet används idag främst i insektsgifter och andra bekämpningsmedel. Arsenik användes också flitigt inom tryckimpregnering av trä, men har fasats ut till förmån för mindre miljöfarliga alternativ.
Den även giftiga kemiska föreningen arseniktrioxid kallas ofta "vit arsenik".
Förekomst
Arsenik finns bundet i vissa mineral som till exempel arsenikkis och realgar men förekommer även i malmer med guld, silver, koppar och zink och kan spridas vid brytning av dessa. Spår av arsenik kan hittas i vatten och cigarettrök [1] liksom i rök från kol och olja.[2]
Framställning
Arseniken framställs dels av gedigen arsenik genom sublimering, dels genom upphettning av arsenikkis eller arsenikjärn varvid arseniken förångas och kan kondenseras. Vidare utvinns arsenik som biprodukt vid flera olika metallurgiska processer.[3]
Källor
Se även