| Barium |
 |
|
|
|---|
| Allmänt |
|---|
| Ämnesklass | alkaliska jordartsmetaller |
|---|
| Densitet | 3510 kg/m3 (273 K) |
|---|
| Hårdhet | 1,25 |
|---|
| Utseende | silvrigt vit |
|---|
|
|
| Atomens egenskaper |
|---|
| Atommassa | 137,327 u |
|---|
| Atomradie (beräknad) | 215 pm |
|---|
| Kovalent radie | 198 pm |
|---|
| Elektronkonfiguration | [Xe]6s2 |
|---|
| e– per skal | 2,8,18,18,8,2 |
|---|
| Oxidationstillstånd (O) | 2 (stark bas) |
|---|
| Kristallstruktur | kubisk rymdcentrerad |
|---|
| Ämnets fysiska egenskaper |
|---|
| Aggregationstillstånd | fast |
|---|
| Magnetiska egenskaper | paramagnetisk |
|---|
| Smältpunkt | 1000 K (725 °C) |
|---|
| Kokpunkt | 2170 K (1897 °C) |
|---|
| Molvolym | 38,16 m3/mol |
|---|
| Ångbildningsvärme | 142 kJ/mol |
|---|
| Smältvärme | 7,75 kJ/mol |
|---|
| Ångtryck | 98 Pa vid 371 K |
|---|
| Ljudhastighet | 1620 m/s vid 293,15 K |
|---|
| Diverse |
|---|
| Elektronegativitet | 0,89 (Paulingskalan) |
|---|
| Värmekapacitet | 104 J/(kg·K) |
|---|
| Elektrisk ledningsförmåga | 3·106 S/m (Ω−1·m−1) |
|---|
| Värmeledningsförmåga | 18,4 W/(m·K) |
|---|
| 1a jonisationspotential | 502,9 kJ/mol |
|---|
| 2a jonisationspotential | 965,2 kJ/mol |
|---|
| 3e jonisationspotential | 3600 kJ/mol |
|---|
| Stabilaste isotoper |
|---|
| Isotop
|
F %
|
Halv.tid
|
Typ
|
Energi (MeV)
|
Prod.
|
| 130Ba
|
0,106 %
|
130Ba, stabil isotop med 74 neutroner
|
| 132Ba
|
0,101 %
|
132Ba, stabil isotop med 76 neutroner
|
| 133Ba
|
syntetisk
|
10,51 år
|
ε
|
0,517
|
133Cs
|
| 134Ba
|
2,417 %
|
134Ba, stabil isotop med 78 neutroner
|
| 135Ba
|
6,592 %
|
135Ba, stabil isotop med 79 neutroner
|
| 136Ba
|
7,854 %
|
136Ba, stabil isotop med 80 neutroner
|
| 137Ba
|
11,23 %
|
137Ba, stabil isotop med 81 neutroner
|
| 138Ba
|
71,7 %
|
138Ba, stabil isotop med 82 neutroner
| |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Barium, av grekiska barys, "tung", är ett grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller.
Salter
Bariumjonen kan bilda många salter. Bariumsulfat är praktiskt taget olösligt och används som kontrastmedel vid röntgenundersökningar. Bariumnitrat (Ba(NO3)2) är lättlösligt och används huvudsakligen i fyrverkerisatser för att ge grön lågfärg. I tomtebloss är oxidationsmedlet bariumnitrat. Nitratet är giftigt för människor varför tomtebloss är försedda med en varningstext.
Bariumjonen är giftig. Alla lösliga bariumsalter är giftiga. Giftverkan märks redan av små mängder. Bariumnitrat har använts i sorkgift. Bariumförgiftning påminner om arsenikförgiftning. Symtom är brännande känsla i munnen och magen, illamående, ökad saliv, hopdragningar i magsäcken, förlamningar i extremiteter och urinblåsa. De olösliga bariumsalterna som bariumsulfat är ofarliga. Natriumsulfat kan användas som motgift mot bariumsaltförgiftning då sulfatet bildar fällning med bariumjonerna.
Se även
Källor
Bergmark, M. 1974. Farligt att förtära, inandas och beröra. En bok om gifter och förgiftningar. Del 2. Gifter på gott och ont. Prisma.
