Basalt
Basalt är en svart till mörkgrå, basisk, magmatisk bergart av vulkaniskt ursprung. Namnet tros komma från det egyptiska landskapet Bashan där bergarten finns, men basalt är vanligt i hela världen.
Basalt utgör 70% av jordens yta (inklusive havsbotten) och stora delar av ytan på alla solsystemets stenplaneter.
Typer av basalt
- Tholeiitisk basalt (uppkallad efter den tyska orten Tholey) är den vanligaste basalten på havsbotten. Den har en låg halt kiseloxid och en låg halt natrium.
- Oceanryggsbasalt (MORB) bildas längs med oceanryggarna i haven.
- Aluminiumrik basalt består till mer än 17% av aluminiumoxid.
- Alkalin basalt har en låg halt kiseloxid och en hög halt natrium.
- Bonit är en magnesiumrik och titanfattig form av basalt eller andesit som bildas vid vissa subduktionszoner.
Rosettastenen
Rosettastenen troddes länge vara av basalt, på grund av dess täckande skyddsyta av karnaubavax. Denna togs bort 1999, varefter stenens ljusare yta av granodiorit framträdde tydligare.[1]
Referenser
- ↑ Andrew Middleton//Dietrich Klemm: "The Geology of the Rosetta Stone". i The Journal of Egyptian Archaeology, Vol. 89, (2003), sid. 207-216. (engelska)
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Basalt.
