Berlinerblått

	Berlinerblått
Systematiskt namn	Järnhexacyanoferrat
Övriga namn	Järnferrocyanid
Kemisk formel	Fe4[Fe(CN)6]3
Molmassa	859,228 g/mol
Utseende	Mörkblått pulver
CAS-nummer	14038-43-8
Egenskaper
Densitet	1,9 g/cm³
Löslighet (vatten)	Olöslig
Smältpunkt	140 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara	Irriterande
NFPA 704	0 2 0
LD50	> 8000 mg/kg
	SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Berlinerblått (efter tyskans Berliner Blau) är en mineralfärg som är svårlöslig i vatten, men som tenderar att bilda kolloider. Det mörkt blå färgpigmentet är syrabeständigt och ljusäkta men bryts ned av alkali.

Framställning

Traditionellt framställs berlinerblått av kaliumferrocyanid (K₄Fe[CN]₆) och järn(III)klorid (FeCl₃).

<math>\rm 4\ FeCl_3 + 3\ K_4Fe(CN)_6 \rightarrow Fe_4[Fe(CN)_6]_3 + 12\ KCl</math>

Numer sker industriell tillverkning via mellansteget berlinervitt (Fe[NH₄]₂Fe[CN]₆) som tillverkas av järn(II)sulfat (FeSO₄), natriumferrocyanid (Na₄Fe[CN]₆) och ammoniumsulfat ([NH₄]₂SO₄).

<math>\rm FeSO_4 + Na_4Fe(CN)_6 + (NH_4)_2SO_4 \rightarrow</math>

Berlinervitt löses sedan i svavelsyra (H₃SO₄) och oxideras av natriumdikromat (Na₂Cr₂O₇) eller natriumklorat (NaClO₃).

<math>\rm 6\ Fe(NH_4)_2Fe(CN)_6 + 3\ H_2SO_4 + NaClO_3 \rightarrow</math>

Användning

Tidigare användes ämnet till färgning av textila material. Pigmentet används än idag som konstnärsfärg och kan användas till olje-, vatten- och tryckfärger för papper och blåtoning av trä. Ett exempel på ett konstverk där färgämnet kommit till användning är Hokusais vågen. Andra namn på berlinerblått är bl a pariserblått och preussiskt blått. Preparationer med olika namn kan skilja något i färgnyans.

Historia

Det brukar räknas som den första syntetiska färgen och upptäcktes av en slump av Heinrich Diesbach i Berlin i dåvarande Preussen år 1704. Exakt kemisk sammansättning beror på tillverkningsmetod eftersom det inte är säkert att alla kalium-joner byts ut mot järn-joner i tillverkningen. Trivialnamnet blåsyra för vätecyanid kommer från att det utsöndras från berlinerblått om det upphettas över 140 °C.

Färgämnet har kommit att spela en roll i samband med sentida förintelseförnekelse. Det har hävdats att ämnet borde bildas i samband med utnyttjande av cyanföreningen Zyklon B i gaskamrar men att det ej har kunnat återfinnas där. Frågan togs upp i samband med förtalsrättegången mot David Irving varvid kemisten Richard Green i sin egenskap av expertvittne visade att dessa påståenden ger en ofullständig bild av hur berlinerblått bildas och ej håller som bevis för att vätecyanid ej skulle ha förekommit i gaskamrarna.

En amerikansk musikgrupp med kopplingar till vit makt-rörelsen har tagit sitt namn Prussian Blue från färgämnet.

Berlinerblått började massframställas i början av 1800-talet och gav då allmogen råd att måla med blått. Denna nya blåa färg ansågs som förnämare än de tidigare så vanliga färgerna rödbrunt och ockra. Därför var finmöbler och finskåp ofta blåa. De blåa skåpen där fina linnen och matsilver förvarades har troligtvis gett upphov till uttrycket "att skita i det blå skåpet".