Bor

Från GuldWiki
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Bor (olika betydelser).
Bor
B-TableImage.png
Tecken
B
Atomnr.
5
Grupp
13
Period
2
Block
p
Allmänt
Ämnesklasshalvmetaller
Densitet2340 kg/m3 (273 K)
Hårdhet9,3
Utseendesvart
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa10,811 u
Atomradie (beräknad)85 (87) pm
Kovalent radie82 pm
van der Waalsradieinga data pm
Elektronkonfiguration[ He ]2s22p1
e per skal2,3
Oxidationstillstånd (O)3, (svagt sur)
Kristallstrukturrombohedral
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillståndfast
Magnetiska egenskapericke magnetisk
Smältpunkt2573 K (2300 °C)
Kokpunkt3931 K (3658 °C)
Molvolym4,39 ·10-3 m3/mol
Ångbildningsvärme489,7 kJ/mol
Smältvärme50,2 kJ/mol
Ångtryck0,348 Pa vid 2573 K
Ljudhastighet16200 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet2,04 (Paulingskalan)
Värmekapacitet1026 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga1,0 10−4 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga27,4 W/(m·K)
1a jonisationspotential800,6 kJ/mol
2a jonisationspotential2427,1 kJ/mol
3e jonisationspotential3659,7 kJ/mol
4e jonisationspotential25025,8 kJ/mol
5e jonisationspotential32826,7 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
9B syntetisk 800 zs p 1,2415 MeV 8Be
10B 19,9 % 10B, stabil isotop med 5 neutroner
11B 80,1 % 11B, stabil isotop med 6 neutroner
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Bor (latin: borium) är ett halvmetalliskt grundämne med atomnummer 5 och den kemiska beteckningen B. Det rena grundämnet bor är en fast, svårsmält halvledare som bildar mycket hårda kristaller som är nära nog ogenomskinligt svartröda. Vid rumstemperatur är bor inte särskilt reaktivt. I naturen är bor ganska ovanligt, men koncentrerade bormineraler har bildats genom naturlig indunstning av avstängda vattenmassor. Då förekommer bor som kernit eller borax (hydrater av Na2B4O7), och dessa används för borutvinning.

Amorft bor framställs genom reduktion av boroxid (B2O3) med alkalimetaller och dylika reaktiva metaller. Vill man ha ett rent bor upphettas borbromid eller borjodid (BBr3, BI3) mot en volframtråd upphettad till över 800 °C.

Rena borfiber används till optiska ljusfiber i forskningsvärlden, och industriellt till armering i flyg- och rymdfart. Amorft bor används i fyrverkerier för att få grön färg. I övrigt används borax för diverse rengöringsändamål och antiseptika.

Historia

Bor i mycket oren form framställdes 1808 av fransmännen Louis Joseph Gay-Lussac och Louis Jacques Thénard, och samtidigt av engelsmannen Humphry Davy.

1824 identifierade Jöns Jacob Berzelius bor som ett grundämne.

Användning

När man blandar borsyra och metanol bildas en ester som brinner med kraftigt grön färg

Ganska stora mängder bor används inom pyroteknik som bränsle och för att göra lågan grön.

Väldigt rent bor används i halvledare och termistorer. Borisotopen 10B är mycket bra på att stoppa neutroner och används därför ofta i kärnkraftverk.

Bor används även i stållegeringar fär att göra legeringarna hårdare och vid tillverkning av glas avsett att tåla stora variationer i temperatur.

Se även