| Cerium |
 |
|
|
|---|
| Allmänt |
|---|
| Ämnesklass | lantanoider |
|---|
| Densitet | 6689 kg/m3 (273 K) |
|---|
| Hårdhet | 2,5 |
|---|
| Utseende | Silvrigt vit |
|---|
|
|
| Atomens egenskaper |
|---|
| Atommassa | 140,116 u |
|---|
| Atomradie (beräknad) | 185 (-) pm |
|---|
| Kovalent radie | 165 pm |
|---|
| Elektronkonfiguration | [Xe]4f26s2 |
|---|
| e– per skal | 2, 8, 18, 19, 9, 2 |
|---|
| Oxidationstillstånd (O) | 4, 3 (svag bas) |
|---|
| Ämnets fysiska egenskaper |
|---|
| Aggregationstillstånd | fast |
|---|
| Smältpunkt | 1071 K (798 °C) |
|---|
| Kokpunkt | 3699 K (3426 °C) |
|---|
| Molvolym | 20,69 ·10-6 m3/mol |
|---|
| Ångbildningsvärme | 414 kJ/mol |
|---|
| Smältvärme | 5,46 kJ/mol |
|---|
| Ljudhastighet | 2100 m/s vid 293,15 K |
|---|
| Diverse |
|---|
| Elektronegativitet | 1,12 (Paulingskalan) |
|---|
| Värmekapacitet | 190 J/(kg·K) |
|---|
| Elektrisk ledningsförmåga | 1,15·106 S/m (Ω−1·m−1) |
|---|
| Värmeledningsförmåga | 11,4 W/(m·K) |
|---|
| 1a jonisationspotential | 534,4 kJ/mol |
|---|
| 2a jonisationspotential | 1050 kJ/mol |
|---|
| 3e jonisationspotential | 1949 kJ/mol |
|---|
| 4e jonisationspotential | 3547 kJ/mol |
|---|
| Stabilaste isotoper |
|---|
| Isotop
|
F %
|
Halv.tid
|
Typ
|
Energi (MeV)
|
Prod.
|
| 134Ce
|
syntetisk
|
3,16 dagar
|
ε
|
0,500
|
134La
|
| 135Ce
|
syntetisk
|
17,7 timmar
|
ε
|
2,026
|
135La
|
| 136Ce
|
0,19 %
|
136Ce, stabil isotop med 78 neutroner
|
| 137Ce
|
syntetisk
|
9,0 timmar
|
ε
|
1,222
|
137La
|
| 138Ce
|
0,25 %
|
138Ce, stabil isotop med 80 neutroner
|
| 139Ce
|
syntetisk
|
32,501 dagar
|
ε
|
0,581
|
139La
|
| 140Ce
|
88,48 %
|
140Ce, stabil isotop med 82 neutroner
|
| 141Ce
|
syntetisk
|
32,501 dagar
|
β-
|
0,581
|
141Pr
|
| 142Ce
|
11,08 %
|
5-1016 år
|
β-
|
4,505
|
142Nd
|
| 143Ce
|
syntetisk
|
33,039 timmar
|
β-
|
1,462
|
143Pr
|
| 144Ce
|
syntetisk
|
284,893 dagar
|
β-
|
0,319
|
144Pr
| |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Cerium är ett grundämne, som är en järnliknande lättantändlig metall. Grundämnet tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna.
Framställning
Cerium framställs dels av cerit, dels och i större mängd av mineralet monazit, där det förekommer i förening med fosforsyra. Detta finns i stora mängder, t ex i form av monazitsand i Brasilien och North Carolina.
Användning
Lättantändligheten gör cerium användbart vid framställning av pyrofora legeringar t ex för tänddon. I form av ceriumnitrat kan metallen användas för tillverkning av nät i gasglödljus (glödstrumpor) samt i form av oxalat eller sulfat för framställning av gula färger vid porslinstillverkning.[1]
Källor
- ↑ Meyers varulexikon, Forum, 1952
Se även
.svg){kind=small}