Gallium

Gallium
Tecken Ga Atomnr. 31 Grupp 13 Period 4 Block p
Allmänt
Ämnesklass	övriga metaller
Densitet	5904 kg/m3 (273 K)
Hårdhet	1,5
Utseende	silvrigt vit
Atomens egenskaper
Atommassa	69,723 u
Atomradie (beräknad)	130 (136) pm
Kovalent radie	126 pm
van der Waalsradie	187 pm
Elektronkonfiguration	[Ar]3d104s24p1
e– per skal	2, 8, 18, 3
Oxidationstillstånd (O)	3 (amfoterisk)
Kristallstruktur	ortorombisk
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	fast
Smältpunkt	302,91 K (30 °C)
Kokpunkt	2477 K (2403 °C)
Molvolym	11,80 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme	258,7 kJ/mol
Smältvärme	5,59 kJ/mol
Ångtryck	9,31·10-36 Pa vid 302,9 K
Ljudhastighet	2740 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet	1,81 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	370 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga	6,78·106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga	40,6 W/(m·K)
1a jonisationspotential	578,8 kJ/mol
2a jonisationspotential	1979,3 kJ/mol
3e jonisationspotential	2963 kJ/mol
4e jonisationspotential	6180 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod. 69Ga 60,1 % 69Ga, stabil isotop med 38 neutroner 71Ga 39,9 % 71Ga, stabil isotop med 39 neutroner
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Gallium är ett metalliskt grundämne. Det har egenheten att när den hålls i handen tillräckligt länge, så kommer den att smälta, då den har en smältpunkt på cirka 30°C. Denna egenhet delas enbart med metallerna francium, cesium, kvicksilver och rubidium.

Egenskaper

Galliums densitet är högre i flytande fas än i fast, vilket även det är en ovanlig egenskap hos metaller. Denna delas endast med vismut och germanium. Metallen är mycket mjuk och silverglänsande, och är vid rumstemperatur beständig mot luft och vatten, men angrips av halogener och syror. Kemiskt påminner den starkt om aluminium.

Användning

Galliums största användningsområde är som beståndsdel i halvledare, till exempel GaN och GaAs.

Gallium är unikt på det sättet att det har en hög kokpunkt. Det kan därför användas i högtemperaturtermometrar som mäter från rumstemperatur till extrema temperaturer.

Den utnyttjas vidare i lågsmältande legeringar (med tenn smältpunkt 20 °C) som används som smältsäkringar och värmeväxlare.

Förekomst

Gallium förutsågs 1871 av Mendelejev och upptäcktes 1875 av fransmannen Paul Emile Lecoq de Boisbaudran när han studerade mineraler från Pyreneerna. Han namngav den nyupptäckta metallen efter Gallien, det gamla romerska namnet på hans hemland.

Ämnet är sällsynt (medelhalt 15 g/ton i jordskorpan) och utvinns vanligen ur aluminium- och zinkmineral, där det förekommer i låg halt.

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Wikipedia

• Bra Böckers lexikon, 1975

Se även

• Periodiska systemet
• Galinstan
• GaInSn