Koldioxid
Koldioxid | |
---|---|
Systematiskt namn | Koldioxid |
Kemisk formel | CO2 |
Molmassa | 44 g/mol |
Utseende | Färglös gas |
CAS-nummer | 124-38-9 |
SMILES | C(=O)=O |
Egenskaper | |
Densitet | fast form: 1,6 g/cm³ gasform: 1,98 g/dm³ |
Löslighet (vatten) | 1,45 g/l |
Smältpunkt | -57 °C (under högt tryck) |
Kokpunkt | -78 °C (sublimerar) |
Ångtryck | 5730 kPa (20 °C) |
Termokemi | |
ΔfH0liquid | -393,52 kJ/mol |
S0solid | 213,79 J/mol ·K |
Säkerhet | |
Förtäring | Kan skapa illamående, kräkning och inre blödningar. |
Inandning | Kvävning, hyperventilering. |
Hud | Torris kan orsaka köldskador. |
Ögon | Kan orsaka blindhet. |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Koldioxid (latinskt namn: Dioxidum carbonis) är en mycket vanlig gas, som är lukt- och färglös i normala temperaturer. För närvarande (januari 2013) utgör den omkring 396 ppm[1] av atmosfärens volym, en ökning på en ppm sedan juli 2011. Koldioxid har en signifikant biologisk betydelse, spelar en viktig roll för jordens klimat och har många industriella tillämpningar.
Biologisk roll
Koldioxid bildas genom andning hos alla aeroba organismer (växter, djur, svampar och många mikroorganismer). I kroppen är koldioxid en restprodukt som bildas vid cellandningen, och lämnar kroppen med utandningsluften. Med hjälp av fotosyntesen omvandlar, å andra sidan, växterna koldioxid och vatten till sockerarter, som de dels använder i sin egen metabolism, dels lagrar i cellerna, ofta omvandlat till cellulosa, stärkelse eller fett. Fotosyntesens bindande av koldioxid och lösgörandet genom andning och annan förbränning, kan under normala förhållanden ungefärligen balansera varandra.
Egenskaper
Koldioxid är tung, kvävande och mycket svår att få att reagera. Vid inandning i höga koncentrationer får man en sur smak i munnen och en stickande känsla i hals och svalg eftersom gasen löser sig i saliven och bildar kolsyra. Molekylen är rak och består av en kolatom omgiven av två syreatomer. Vid låg temperatur övergår gasen till fast tillstånd, så kallad kolsyresnö eller torris. Vid normalt tryck sublimerar kolsyresnön till gasform. Sublimationspunkten för koldioxid vid normalt tryck ligger vid –78 °C. Koldioxid i flytande form kan endast förekomma vid högt tryck; trippelpunkten ligger vid 5,1 atmosfärer och vid 25 °C måste trycket ökas till 67 atm för att gasformig koldioxid ska övergå i flytande form[2].
Miljöpåverkan
Koldioxid är en växthusgas och bildas vid fullständig förbränning av kolföreningar i syre. Vid förbränning av biomassa ökar inte halten av koldioxid i atmosfären, så länge biomassan tillåts växa upp igen och åter absorbera samma mängd koldioxid. Vid förbränning av fossila bränslen som kol, petroleum, naturgas, oljeskiffer, tjärsand, sopor och vid gasfackling återförs kol som varit utanför kretsloppet väldigt länge. Såvida inte varje gram av återfört kol binds i ny biomassa, så ökar koldioxidhalten i atmosfären. Koldioxid tas upp i vatten, speciellt i världshaven, vars pH är över 7.0. Då regn faller över områden i världen där det finns kalksten och kalkhaltig lera binds också koldioxid. Kalciumkarbonat, CaCO3, reagerar med koldioxid, bundet i vatten, s.k. kolsyra, H2CO3. Kalciumvätekarbonat, Ca (HCO3)2 bildas istället.
Denna ökning av koldioxiden, som industrialismen och dess storskaliga utnyttjande av fossila bränslen medfört[3], leder till en ökad växthuseffekt vilket bidrar till global uppvärmning.[4]Dessutom leder utsläppen till havsförsurning, vilket kan utvecklas till ett allvarligt hot mot havens ekosystem.[5].
Användningsområden
Koldioxid används i livsmedelsindustrin, oljeindustrin och den kemiska industrin.
Koldioxid är lättlöslig i vatten och bildar då en vattenlösning innehållande den svaga syran kolsyra, H2CO3. Jäsmedel bildar koldioxid som bildar små gasbubblor i bakverk. Som konserveringsmedel betecknas koldioxid med E-nummer E 290.
Kolsyresläckare är en typ av brandsläckare som använder koldioxid för att släcka bränder genom att tränga undan syre och kyla ner branden. Flytande koldioxid och torris används även som köldmedel i andra sammanhang.
Koldioxid används som drivmedel till paintballmarkörer och vissa luftpistoler.
Koldioxid används som skyddsgas vid svetsning. I de flesta fall blandad med andra gaser.
Toxikologisk information
- Lukt: Ingen luktvarning. Höga halter ger dock svagt stickande lukt.
- Egenskaper: Gasen är tyngre än luft. Risk för ansamling i slutna utrymmen, speciellt vid marknivå. Högsta CO2-halten finns normalt i rummets lägsta punkt.
- Kvävande genom inandning då den undantränger luftens syre.[källa behövs]
- Även låga halter orsakar snabbt cirkulationssvikt.[källa behövs]
Symptom:
- huvudvärk
- illamående
- kräkningar
- kan följas av medvetslöshet.
Se även
Noter
- ↑ http://www.co2now.org/Current-CO2/CO2-Now/
- ↑ Atkins, Peter och de Paula, Julio (2002). ”6.3”. Atkins' Physical Chemistry (utgåva Sjunde upplagan). Oxford: Oxford University Press. Sid. 139. ISBN 0-19-879285-9
- ↑ ”Växthuseffekt och växthusgaser”. Miljöportalen. http://www.miljoportalen.se/luft/vaexthusgaser/vaexthuseffekt-och-vaexthusgaser-vad-aer-det-egentligen. Läst 4 november 2009.
- ↑ http://www.greenpeace.org/sweden/se/vad-vi-jobbar-for/klimat/Orsaker/
- ↑ http://www.greenpeace.org/sweden/se/vad-vi-jobbar-for/hav/Hav-och-klimat/
af:Koolstofdioksied am:ካርቦን ክልቶኦክሳይድ ar:ثنائي أكسيد الكربون an:Dioxido de carbonio bn:কার্বন ডাই অক্সাইড zh-min-nan:Jī-sng-hoà thoàⁿ-sò͘ be:Дыяксід вугляроду bg:Въглероден диоксид bs:Ugljendioksid ca:Diòxid de carboni cs:Oxid uhličitý cy:Carbon deuocsid da:Kuldioxid de:Kohlenstoffdioxid et:Süsihappegaas el:Διοξείδιο του άνθρακα en:Carbon dioxide es:Dióxido de carbono eo:Karbona dioksido eu:Karbono dioxido fa:کربن دیاکسید fr:Dioxyde de carbone ga:Dé-ocsaíd charbóin gv:Daa-ocseed charboan gl:Dióxido de carbono ko:이산화 탄소 hy:Ածխաթթու գազ hi:कार्बन डाईऑक्साइड hsb:Wuhlikowy dioksid hr:Ugljikov(IV) oksid io:Karbo dioxido id:Karbon dioksida ia:Anhydrido carbonic is:Koltvísýringur it:Anidride carbonica he:פחמן דו-חמצני jv:Karbon dioksida kn:ಇಂಗಾಲದ ಡೈಆಕ್ಸೈಡ್ kk:Көмірқышқыл газ sw:Dioksidi kabonia ht:Dyoksid kabòn la:Carbonii dioxidum lv:Oglekļa dioksīds lb:Kuelendioxid lt:Anglies dioksidas jbo:tabrelkijno hu:Szén-dioxid mk:Јаглерод диоксид ml:കാർബൺ ഡയോക്സൈഡ് mr:कार्बन डायॉक्साइड ms:Karbon dioksida my:ကာဗွန်ဒိုင်အောက်ဆိုက် nl:Koolstofdioxide ja:二酸化炭素 no:Karbondioksid nn:Karbondioksid oc:Dioxid de carbòni om:Carbon dioxide pa:ਕਾਰਬਨ ਡਾਈਆਕਸਾਈਡ pnb:کاربن ڈائی آکسائڈ nds:Kohlenstoffdioxid pl:Dwutlenek węgla pt:Dióxido de carbono ro:Dioxid de carbon qu:Chimlasay ru:Оксид углерода(IV) sc:Diòssidu de carboniu stq:Koolestofdioxid sq:Dioksidi i karbonit scn:Anidridi carbònica si:කාබන්ඩයොක්සයිඩ් simple:Carbon dioxide sk:Oxid uhličitý sl:Ogljikov dioksid szl:Dwutlynek wůngla sr:Угљен-диоксид sh:Ugljen-dioksid su:Karbon dioksida fi:Hiilidioksidi tl:Karbon dioksido ta:காபனீரொக்சைட்டு te:కార్బన్ డయాక్సైడ్ th:คาร์บอนไดออกไซด์ tr:Karbondioksit uk:Діоксид вуглецю ur:کاربن دو اکسید vep:Hil'muiktuzgaz vi:Cacbon điôxít wa:Diyocside di carbone yi:קוילן זייערס yo:Kárbónì ọlọ́ksíjínìméjì zh-yue:二氧化碳 zh:二氧化碳