Kopparkarbonat
| Kopparkarbonat | |
_carbonate.jpg) | |
| Systematiskt namn | Koppar(II)karbonat |
|---|---|
| Kemisk formel | CuCO3 |
| Molmassa | 123,555 g/mol |
| Utseende | Gröna kristaller |
| CAS-nummer | 1184-64-1 |
| SMILES | [Cu+2].[O-]C(=O)[O-] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 3,9 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | Olöslig |
| Smältpunkt | 200 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara |  Hälsovådlig |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Kopparkarbonat är en kemisk förening av koppar och karbonat-joner. Den förekommer naturligt som mineralerna malakit och azurit.
Framställning
Kopparkarbonat bildas på kopparytor som är oskyddade mot väder och vind. Syre, koldioxid och vattenånga i luften samverkar till att angripa kopparn och bilda ett grönt lager av kopparhydroxid och kopparkarbonat.
- <math>\rm 2\ Cu + H_2O + CO_2 + O_2 \rightarrow Cu(OH)_2 + CuCO_3</math>
Egenskaper
När det upphettas till ca 200 °C så sönderfaller kopparkarbonat till svart kopparoxid och koldioxid
- <math>\rm CuCO_3\ \xrightarrow{heat}\ CuO + CO_2</math>
Kopparkarbonat är inte hygroskopiskt i egentlig mening eftersom det inte binder kristallvatten, men det kan bilda hydroxidföreningarna Cu2(CO3)(OH)2 och Cu3(CO3)2(OH)2. Mängden hydroxider kan få färgen att skifta från blekt grön till djupblå.