Krom
Krom | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ämnesklass | övergångsmetaller | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Densitet | 7140 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hårdhet | 8,5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utseende | silvrig metall | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atommassa | 51,9961 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomradie (beräknad) | 140 (166) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent radie | 127 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronkonfiguration | [Ar]3d54s1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
e– per skal | 2, 8, 13, 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oxidationstillstånd (O) | 6, 3, 2 (stark syra) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristallstruktur | kubisk rymdcentrerad packning | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Aggregationstillstånd | fast | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smältpunkt | 2130 K (1857 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kokpunkt | 2945 K (2672 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molvolym | 7,23 ·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ångbildningsvärme | 344,3 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smältvärme | 16,9 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ångtryck | 990 Pa (2130 K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ljudhastighet | 5940 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegativitet | 1,66 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Värmekapacitet | 450 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisk ledningsförmåga | 7,74·106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Värmeledningsförmåga | 93,7 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1a jonisationspotential | 652,9 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2a jonisationspotential | 1590,6 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3e jonisationspotential | 2987 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4e jonisationspotential | 4743 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
5e jonisationspotential | 6702 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6e jonisationspotential | 8744,9 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Stabilaste isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Krom är ett metalliskt grundämne som ofta används i legeringar. När krommetall exponeras för luft bildas ett tunt oxidskikt som skyddar resten av metallen.
Historia
Krom upptäcktes 1797 av Louis Nicolas Vauquelin i ett blykromatmineral. 1798 lyckades han första gången framställa rent krom genom reduktion av Dikromtrioxid med träkol. Sitt namn fick ämnet på grund av de starka färgerna hos dess legeringar. Metoden att framställa krom genom rostning av kromit med soda upptäcktes kort därefter, men det var först sedan Henri Moissan 1893 framställt krom i en elektrisk ugn genom reaktion mellan dikromtrioxid och kol och Hans Goldschmidt 1898 utfört aluminotermisk reduktion av dikromtrioxid som en storskalig kromutvinning kunde starta.[1]
Robert Wilhelm Bunsen hade redan 1854 lyckats framställa krom genom elektrolytisk utfällning av krom ur Krom(III)klorid, men det dröjde till 1950-talet innan effektiva metoder för en elektrolytisk utfällning av krom.[2]
Användning
Krom används i stål för att göra stålet rostfritt eller hårt. Det används också som prydnad på till exempel bilar.Det har också börjat användas som lack på bilar. Olika kromföreningar kan användas som pigment i glasyrer och färger. Krom används också i olika katalysatorer. Krom används även för garvning av läder.
I kombination med svavelsyra används olika kromatsalter till exempel ammoniumtrikromat till att dubbelbinda en syreatom till ett derivat etc, (oxidation).
Föreningar
Kaliumdikromat (K2Cr2O7) är ett oxiderande salt som används i laboratorier för att ta bort organiska rester från glasutrustning.
Krom(III)oxid (Cr2O3) är ett grönt ämne som används i pigment och vid framställning av kaliumdikromat.
Krom(VI)oxid (CrO3) är ett giftigt och cancerframkallande rött ämne som vid kontakt med vatten bildar en syra.
Kromklorid (CrCl3) är ett lila salt som används vid framställning av vissa andra kromsalter.
Framställning
Krom framställs ur mineralet FeCr2O4 genom reduktion med aluminium eller kisel.
Förekomst
Krommineral finns mestadels i Sydafrika, Indien, Turkiet och Ryssland.
Biologisk roll
Krom är ett livsviktigt spårämne som behövs för förbränning av socker. Hälsokostbranschen säljer flera krompreparat, vilka sägs minska suget efter socker och öka hormonet insulins effekt. För mycket krom är dock giftigt.
RDI för vuxna är cirka 40 μg.
Referenser
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
Se även
Periodiska systemet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
H | He | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Li | Be | B | C | N | O | F | Ne | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
Na | Mg | Al | Si | P | S | Cl | Ar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
K | Ca | Sc | Ti | V | Cr | Mn | Fe | Co | Ni | Cu | Zn | Ga | Ge | As | Se | Br | Kr | |||||||||||||||||||||||||
Rb | Sr | Y | Zr | Nb | Mo | Tc | Ru | Rh | Pd | Ag | Cd | In | Sn | Sb | Te | I | Xe | |||||||||||||||||||||||||
Cs | Ba | La | Ce | Pr | Nd | Pm | Sm | Eu | Gd | Tb | Dy | Ho | Er | Tm | Yb | Lu | Hf | Ta | W | Re | Os | Ir | Pt | Au | Hg | Tl | Pb | Bi | Po | At | Rn | |||||||||||
Fr | Ra | Ac | Th | Pa | U | Np | Pu | Am | Cm | Bk | Cf | Es | Fm | Md | No | Lr | Rf | Db | Sg | Bh | Hs | Mt | Ds | Rg | Cn | Uut | Fl | Uup | Lv | Uus | Uuo | |||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|