Krypton

Från GuldWiki
Hoppa till: navigering, sök
Krypton
Kr-TableImage.png
Tecken
Kr
Atomnr.
36
Grupp
18
Period
4
Block
p
Allmänt
Ämnesklassädelgaser
Densitet3,708 kg/m3 (273 K)
Utseendefärglös
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa83,798 u
Atomradie (beräknad)inga data (88) pm
Kovalent radie110 pm
van der Waalsradie202 pm
Elektronkonfiguration[Ar]3d104s24p6
Elektronkonfiguration
e per skal2, 8, 18, 8
Oxidationstillstånd (O)0 (okänd)
KristallstrukturKubisk tätpackning (ccp)
Kristallstruktur
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillståndgas
Smältpunkt115,79 K (-157,42 °C)
Kokpunkt119,93 K (-153,22 °C)
Molvolym27,99 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme9,029 kJ/mol
Smältvärme1,638 kJ/mol
Ljudhastighet1120 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet3,00 (Paulingskalan)
Värmekapacitet248 J/(kg·K)
Värmeledningsförmåga0,00949 W/(m·K)
1a jonisationspotential1350,8 kJ/mol
2a jonisationspotential2350,4 kJ/mol
3e jonisationspotential3565 kJ/mol
4e jonisationspotential5070 kJ/mol
5e jonisationspotential6240 kJ/mol
6e jonisationspotential7570 kJ/mol
7e jonisationspotential10710 kJ/mol
8e jonisationspotential12138 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
78Kr 0,35 % 78Kr, stabil isotop med 42 neutroner
80Kr 2,25 % 80Kr, stabil isotop med 44 neutroner
81Kr syntetisk 229000 år ε 0,281 81Br
82Kr 11,6 % 82Kr, stabil isotop med 46 neutroner
83Kr 11,5 % 83Kr, stabil isotop med 47 neutroner
84Kr 57 % 84Kr, stabil isotop med 48 neutroner
85Kr syntetisk 10,756 år β- 0,687 85Rb
86Kr 17,3 % 86Kr, stabil isotop med 50 neutroner
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Krypton är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 36 och kemiskt tecken Kr. Krypton är en ädelgas som är relativt sällsynt i jordens atmosfär. Krypton är precis som de andra ädelgaserna ovillig att bilda kemiska föreningar med andra ämnen men kan reagera med fluor och bilda instabila fluorider.

Historia

Krypton upptäcktes 1898 av de två forskarna Morris William Travers och William Ramsay. De försökte upptäcka den ädelgas som fanns mellan helium och argon genom att utgå från en liter flytande luft där det mesta av kvävet och syret fick avdunsta och sedan befriades gasen från restsyre och restkväve med glödande koppar och magnesium. När de sedan undersökte gasens spektrum, fann de en skarp grön linje och en gul-grön linje. De döpte gasen till krypton efter ett grekiskt ord som betyder gömd. Men när de bestämde gasens atomvikt, var den 84 och inte cirka 20, som de trodde den skulle vara. Detta innebar att gasen hörde hemma efter argon i det periodiska systemet. Den gas forskarna först trodde det var, med atomvikten cirka 20, hittades några veckor senare av samma forskare och döptes till neon.

Förekomst

Krypton är en ovanlig gas som förekommer till 0,0001 % eller 1 ppm i atmosfären.

Ädelgas Andel i atmosfären
Neon 0,00153%
Argon 0,934%
Krypton 0,0001%
Xenon 0,000005%

Framställning

Krypton framställs som de flesta andra ädelgaser genom fraktionerad destillation av luft.

Användning

Ett kryptonfyllt glasrör lyser upp med hjälp av elektrisk ström och bildar förkortningen för krypton.

Krypton används i en del glödlampor då krypton har lägre värmeledningsförmåga än argon och ger glödtråden högre temperatur och ljusstyrka. Krypton används också i värmeisolerande fönster på grund av sin låga värmeledningsförmåga.

Kryptonfluorid-lasrar

I kryptonfluorid-lasrar tillförs en viss mängd energi till kryptongas blandad med fluorgas som då bildar en instabil fluorid. När energitillförseln upphör sönderfaller kryptonfluoriden och avger ultraviolett ljus.

Se även