Magnetkis
| Magnetkis | |
 | |
| Kategori | Mineral |
|---|---|
| Strunz klassificering | 02.CC.10 |
| Kemisk formel | Fe1-xS (x=0 till 0,2) |
| Färg | Brons, mörkbrum |
| Förekomstsätt | Hexagonala prismor, massivt eller granulärt |
| Kristallsystem | Monoklinskt med hexagonala polytyper |
| Spaltning | Saknas |
| Brott | Ojämnt |
| Hårdhet (Mohs) | 3,5 – 4,5 |
| Glans | Metallisk |
| Fluorescens | Ingen luminiscens |
| Streckfärg | Mörkgrå - svart |
| Specifik vikt | 4,58 – 4,65 |
| Radioaktivitet | Icka-radioaktiv |
| Övrigt | Svagt magnetisk, vid upphettning starkt magnetisk |
Magnetkis Fe1-xS (x = 0 till 0,2) (kallas även Pyrrhotit), är ett mineral som består av en förening mellan järn (Fe) och svavel (S). Mineralet påverkar kompassnålen något, därav namnet. Magnetkis innehåller ej sällan nickel i lite större mängd och då brukar den brytas som nickelmalm. Mineralet återfinns på ett flertal platser, både som spridda korn och som malm, särskilt tillsammans med andra sulfidmineral, främst svavelkis och kopparkis. Den nickelrikaste magnetkisen uppträder tillsammans med diabas och gabbro. Då den förekommer i kristallinska skiffrar är den mera sällan nickelhaltig.
Fyndorter
Nickelhaltig malm finns vid Kleva i Småland, Slättberg och Kuso i Dalarna samt vid Sulitelma. I Norge finns den spridd på många orter över hela landet, vilket gör Norge till ett av världens nickelrikaste länder.
Förutom i Sverige och Norge förekommer magnetkis på flera ställen i England, Sachsen, Schlesien, Bayern och i Amerika där nickelhalten ibland uppgår till 50 %.[1]
Källor
- ↑ Meyers varulexikon, Forum, 1952
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Wikipedia