Olivin
Olivin | |
---|---|
Kategori | Mineral |
Kemi | Magnesiumjärnsilikat (Mg,Fe)2SiO4 |
Färg | olika gröna nyanser |
Streckfärg | Vit |
Kristallsystem | Ortorombiska |
Brott | småmussligt, sprött |
Mohs | 6,5 – 7 |
Ljusbrytning | 1,654 – 1,690 |
Dubbelbrytning | +0,036 |
Spaltning | ofullständig |
Densitet | 3,27 – 3,37 |
Dispersion | 0,020 |
Olivin är ett mörkt, grönfärgat mineral som oftast förknippas med basiska bergarter. Det är en av världens vanligaste bergarter.
Olivin har en speciell unik färg. Beryll kan ha samma äppelgröna färg, men förväxling kan undvikas genom att en olivin aldrig kan finnas i en granit-pegmatit, där beryllen hör hemma.
Olivin kommer till användning som formsand vid stålgjutning eller som råämne till eldfast tegel.
Namnet
Olivin är det geologiska namnet på stenen, mineralnamnet är peridot. Den kallas även krysolit (från grekiskan och betyder guldsten). Dock har även andra stenar än olivin blivit kallade för krysolit förr.
Förekomst
Olivin tillhör djupbergarterna och det anses att den övre delen av jordmanteln bildas av olivin eller andra liknande bergarter. Den kommer upp till ytan antingen genom vulkanism eller under bergskedjeveckning. Därför finns olivin på Azorerna, Madeira och Kanarieöarna och vid basaltvulkaner som t ex i Skåne.
Fyndorter
Olivin finns i bland annat Egypten, Norge, Burma, USA, Zaire, Australien, Brasilien och Sydafrika.
Övriga iakttagelser
Vegetationen på olivinrik mark är magrare och ofta mycket speciell. I Åheimtrakten i Norge ser man på avstånd var olivinen har kommit till ytan.
Källor
Erich Spicar, Mineraler och bergarter, ICA-förlaget, 1995