Radium |
|
|
---|
Allmänt |
---|
Ämnesklass | alkaliska jordartsmetaller |
---|
Densitet | 5000 kg/m3 (273 K) |
---|
Hårdhet | ca 1 |
---|
Utseende | silvrigt vit |
---|
|
Atomens egenskaper |
---|
Atommassa | 226,0254 u |
---|
Atomradie (beräknad) | 215 pm |
---|
Elektronkonfiguration | [Rn]7s2 |
---|
e– per skal | 2,8,18,32,18,8,2 |
---|
Oxidationstillstånd (O) | 2 (stark bas) |
---|
Kristallstruktur | kubisk rymdcentrerad |
---|
Ämnets fysiska egenskaper |
---|
Aggregationstillstånd | fast |
---|
Magnetiska egenskaper | icke magnetisk |
---|
Smältpunkt | 973 K (700 °C) |
---|
Kokpunkt | 2010 K (1140°) |
---|
Molvolym | 41,09 m3/mol |
---|
Smältvärme | 37 kJ/mol |
---|
Ångtryck | 327 Pa vid 973 K |
---|
Ljudhastighet | 1620 m/s vid 293,15 K |
---|
Diverse |
---|
Elektronegativitet | 0,9 (Paulingskalan) |
---|
Värmekapacitet | 94 J/(kg·K) |
---|
Värmeledningsförmåga | 18,6 W/(m·K) |
---|
1a jonisationspotential | 509,3 kJ/mol |
---|
2a jonisationspotential | 979 kJ/mol |
---|
Stabilaste isotoper |
---|
|
SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Radium är ett radioaktivt grundämne med atomnummer 88 och kemiskt tecken Ra, som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller. Radium förekommer till liten del i uranmalmer för att uran sönderfaller efter ett tag till torium som i sin tur sönderfaller till radium. Världsproduktionen av radium är idag relativt liten, cirka 30 gram.
Användning
Radium har ganska få användningsområden idag eftersom dess radioaktiva egenskaper finns hos andra ämnen som är lättare att hantera eller säkrare, till exempel 60kobolt och 137cesium.
Förr i tiden användes radium (speciellt radiumklorid) till att göra självlysande klockvisare. Men efter att flera klockvisarmålare hade dött förbjöds denna användning av radium. Radium användes på klockvisare till slutet av 1950-talet, men efter det använder man tritium som tillsammans med fosfor också börjar lysa.
Tillsammans med beryllium eller bor används radium för att tillverka neutroner.
Förekomst
Radium bildas som en sönderfallsprodukt av uran och finns därför i uranmalmer som pechblände. I ett ton pechblände finns cirka 0,5 g radium; världens produktion av radium är ungefär 30 g per år. När man för in ett radiumsalt i en låga får man en röd färg på lågan.
Se även