Rhenium

Från GuldWiki
Hoppa till: navigering, sök
Rhenium
Re-TableImage.png
Tecken
Re
Atomnr.
75
Grupp
7
Period
6
Block
d
Allmänt
Ämnesklassövergångsmetaller
Densitet21020 kg/m3 (273 K)
Hårdhet7
UtseendeGråaktigt vit
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa186 u
Atomradie (beräknad)135 (188) pm
Kovalent radie159 pm
Elektronkonfiguration[Xe]4f145d56s2
e per skal2, 8, 18, 32, 13, 2
Oxidationstillstånd (O)6, 4, 2, -2 (svag syra)
Kristallstrukturhexagonal
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillståndfast
Smältpunkt3459 K (3186 °C)
Kokpunkt5869 K (5596 °C)
Molvolym8,86 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme715 kJ/mol
Smältvärme33,2 kJ/mol
Ångtryck3,24 Pa vid 3453 K
Ljudhastighet4700 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet1,9 (Paulingskalan)
Värmekapacitet137 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga5,42 × 106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga47,9 W/(m·K)
1a jonisationspotential760 kJ/mol
2a jonisationspotential1260 kJ/mol
3e jonisationspotential2510 kJ/mol
4e jonisationspotential3640 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
185Re 37,4 % 185Re, stabil isotop med 110 neutroner
186mRe syntetisk 2×105 år β-
IT
0,218
0,149
186Os
 
187Re 62,6 % 4,35×1010 år α
β-
1,653
0,003
183Ta
187Os
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Rhenium är ett metalliskt grundämne som har den kemiska beteckningen Re och atomnumret 75. Rhenium är ganska sällsynt men bildas som slaggprodukt vid molybden-framställning. Rhenium har den näst högsta smältpunkten (3186 °C) av grundämnena efter volfram (3422 °C) och följt av osmium (3033 °C).

Historia

Walther Noddak och Ida Tacke (makarna Noddak) började år 1922 leta efter grundämnena nummer 43 (teknetium) och 75 (rhenium). Makarna Noddak utvann 1 mg oxid av det de trodde var grundämne nummer 75 ur platinamalm, och genom röntgenspektroskopi hittade man linjer som tillhörde grundämne nummer 75. Sedan offentliggjorde makarna Noddak upptäckten av grundämne nummer 75 och kallade det rhenium efter floden Rhen. År 1929 upptäckte man att rhenium fanns i en halt av 2-4 mg per kg i molybdenglans och kunde därför utvinnas ur slaggprodukter vid molybdenframställning.

Användning

Det produceras cirka 20 ton rhenium per år (1995). Så stor mängd förbrukas dock inte varför en stor del av produktionen läggs i lager.

Rhenium används tillsammans med platina som katalysator i bilar för att bli av med kväveoxider, kolmonoxid och aromatiska kolväten från avgaserna. Rhenium används även i legeringar med nickel som används i jetmotorer.

Förekomst

Rhenium finns i en medelhalt i jordskorpan av 4×10-4 ppm och i haven av 4×10-6. Rhenium förekommer mest tillsammans med molybden men även i platinamalm, columbit och gandolit.

Framställning

Rhenium framställs ur molybdenglans genom rostning av sulfiderna då molybden(VI)oxid (MoO3) och rhenium(VII)oxid (Re2O7) bildas. Sedan hettas oxidblandningen upp till 625 °C och sedan avgår rheniumoxiden som ånga och samlas upp.

Källor

  • Per Enghag: Jordens grundämnen och deras upptäckt (2000, Industrilitteratur)