| Rubidium |
 |
|
|
|---|
| Allmänt |
|---|
| Ämnesklass | alkalimetaller |
|---|
| Densitet | 1532 kg/m3 (273 K) |
|---|
| Hårdhet | 0,3 |
|---|
| Utseende | silvrigt vit/grå |
|---|
|
|
| Atomens egenskaper |
|---|
| Atommassa | 85,4678 u |
|---|
| Atomradie (beräknad) | 235 (265) pm |
|---|
| Kovalent radie | 211 pm |
|---|
| van der Waalsradie | 244 pm |
|---|
| Elektronkonfiguration | [Kr]5s1
 |
|---|
| e– per skal | 2,8,18,8,1 |
|---|
| Oxidationstillstånd (O) | 1, (stark bas) |
|---|
| Kristallstruktur | Kubisk rymdcentrerad
 |
|---|
| Ämnets fysiska egenskaper |
|---|
| Aggregationstillstånd | fast |
|---|
| Magnetiska egenskaper | icke magnetisk |
|---|
| Smältpunkt | 312,46 K (39 °C) |
|---|
| Kokpunkt | 961 K (688 °C) |
|---|
| Molvolym | 5576 ·10-6 m3/mol |
|---|
| Ångbildningsvärme | 72,216 kJ/mol |
|---|
| Smältvärme | 2,192 kJ/mol |
|---|
| Ångtryck | 1,56·10-4 Pa vid 312,6 K |
|---|
| Ljudhastighet | 1300 m/s vid 293,15 K |
|---|
| Diverse |
|---|
| Elektronegativitet | 0,82 (Paulingskalan) |
|---|
| Värmekapacitet | 363 J/(kg·K) |
|---|
| Elektrisk ledningsförmåga | 7,79·106 S/m (Ω−1·m−1) |
|---|
| Värmeledningsförmåga | 58,2 W/(m·K) |
|---|
| 1a jonisationspotential | 403,0 kJ/mol |
|---|
| 2a jonisationspotential | 2633 kJ/mol |
|---|
| 3e jonisationspotential | 3860 kJ/mol |
|---|
| 4e jonisationspotential | 5080 kJ/mol |
|---|
| 5e jonisationspotential | 6850 kJ/mol |
|---|
| 6e jonisationspotential | 8140 kJ/mol |
|---|
| 7e jonisationspotential | 9570 kJ/mol |
|---|
| 8e jonisationspotential | 13120 kJ/mol |
|---|
| 9e jonisationspotential | 14500 kJ/mol |
|---|
| 10e jonisationspotential | 26740 kJ/mol |
|---|
| Stabilaste isotoper |
|---|
|
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Rubidium är ett grundämne som tillhör gruppen alkalimetaller.
Rubidium upptäcktes första gången av Robert Bunsen och Gustav Kirchhoff i Heidelberg 1861 genom att använda spektroskopi. På grund av de ljusa röda linjerna i strålningen valde de ett latinskt namn, rubidus, som har betydelsen mörkröd.
Rubidium utnyttjas framför allt i oscillatorer till atomur (rubidiumbaserade oscillatorer är avsevärt billigare än cesiumbaserade men inte fullt så stabila) och vid datering av meteoriter. Rubidium är mycket sällsynt men brukar förekomma i kristaller i mineral i nämnda himlakroppar. Man vet att ca 25 procent av alla rubidiumatomer är den radioaktiva isotopen 87Rb. Denna isotop, som har en halveringstid på 47 miljarder år, sönderfaller i 87Sr och all 87Sr i universum har tillkommit på detta sätt. Eftersom solsystemet är mycket yngre finns det mesta 87Rb kvar. När en meteorit bildas stängs 87Rb in och det 87Sr som bildas likaså. Förhållandet mellan mängderna av de båda isotoperna ger således ett mått på meteoritens ålder.
Källa: Astronomy November 2003
Med fluor bildar rubidium det explosiva ämnet rubidiumfluorid.
Se även
