Strontium |
|
|
---|
Allmänt |
---|
Ämnesklass | alkaliska jordartsmetaller |
---|
Densitet | 2630 kg/m3 (273 K) |
---|
Hårdhet | 1,5 |
---|
Utseende | silvrigt vit |
---|
|
Atomens egenskaper |
---|
Atommassa | 87,62 u |
---|
Atomradie (beräknad) | 219 pm |
---|
Kovalent radie | 192 pm |
---|
Elektronkonfiguration | [Kr]5s2 |
---|
e– per skal | 2,8,18,8,2 |
---|
Oxidationstillstånd (O) | 2 (stark bas) |
---|
Kristallstruktur | kubisk ytcentrerad |
---|
Ämnets fysiska egenskaper |
---|
Aggregationstillstånd | fast |
---|
Magnetiska egenskaper | paramagnetisk |
---|
Smältpunkt | 1050 K (769 °C) |
---|
Kokpunkt | 1655 K (1384 °C) |
---|
Molvolym | 33,94 m3/mol |
---|
Ångbildningsvärme | 144 kJ/mol |
---|
Smältvärme | 8,3 kJ/mol |
---|
Ångtryck | 246 Pa vid 1112 K |
---|
Diverse |
---|
Elektronegativitet | 0,95 (Paulingskalan) |
---|
Värmekapacitet | 300 J/(kg·K) |
---|
Elektrisk ledningsförmåga | 7,62·106 S/m (Ω−1·m−1) |
---|
Värmeledningsförmåga | 35,3 W/(m·K) |
---|
1a jonisationspotential | 549,5 kJ/mol |
---|
2a jonisationspotential | 1064,2 kJ/mol |
---|
3e jonisationspotential | 4138 kJ/mol |
---|
Stabilaste isotoper |
---|
Isotop
|
F %
|
Halv.tid
|
Typ
|
Energi (MeV)
|
Prod.
|
84Sr
|
0,56 %
|
84Sr, stabil isotop med 46 neutroner
|
85Sr
|
syntetisk
|
64,84 d
|
ε γ
|
- 0,514
|
85Rb -
|
86Sr
|
9,86 %
|
86Sr, stabil isotop med 48 neutroner
|
87Sr
|
7,0 %
|
87Sr, stabil isotop med 49 neutroner
|
88Sr
|
82,58 %
|
88Sr, stabil isotop med 50 neutroner
|
89Sr
|
syntetisk
|
50,52 d
|
ε β-
|
1,49 0,909
|
89Rb 89Y
| |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Strontium är ett grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller och har atomnummer 38 och kemiskt tecken Sr. I ren form är den en mjuk och silvervit metall. Strontium är kraftigt kemiskt reaktivt och måste förvaras skyddat från luft och vatten, i till exempel fotogen. Isotopen strontium-90 förekommer i radioaktivt nedfall efter atombomber och har en halveringstid på 28 år. 90Sr är farlig då strontium på grund av sin likhet med kalcium lagras i skelettet, och försök med råttor har visat att ämnet är cancerogent.
Användning
Ett av de största användningsområdena för strontium är i glaset på katodstrålerör, eftersom röntgenstrålning kan bildas i bildröret. För att strålningen inte ska träffa den som tittar så används strontium i glaset för att blockera röntgenstrålningen. Andra exempel på användningsområden för strontium är:
Förekomst och framställning
Strontium är ganska vanligt i jordskorpan, där det är det 15:e vanligaste grundämnet.
Strontium finns dock aldrig som metall på jorden, men i salter som till exempel strontiumsulfat (SrSO4) och strontiumkarbonat (SrCO3). Man framställer strontium genom smältelektrolys av strontiumklorid (SrCl2):
Vid anoden: 2Cl- → Cl2 + 2 e-
Vid katoden: Sr2+ + 2 e- → Sr
Se även