Teknetium |
|
|
---|
Allmänt |
---|
Ämnesklass | övergångsmetaller |
---|
Densitet | 11500 kg/m3 (273 K) |
---|
Utseende | Metalliskt silvergrå |
---|
Atomens egenskaper |
---|
Atommassa | 98,9063 u |
---|
Atomradie (beräknad) | 135 (183) pm |
---|
Kovalent radie | 156 pm |
---|
Elektronkonfiguration | [Kr]4d65s1 |
---|
e– per skal | 2, 8, 18, 14, 1 |
---|
Oxidationstillstånd (O) | 7 (stark syra) |
---|
Kristallstruktur | hexagonal |
---|
Ämnets fysiska egenskaper |
---|
Aggregationstillstånd | fast |
---|
Smältpunkt | 2430 K (2157 °C) |
---|
Kokpunkt | 4538 K (4265 °C) |
---|
Molvolym | 8,63 ·10-6 m3/mol |
---|
Ångbildningsvärme | 660 kJ/mol |
---|
Smältvärme | 24 kJ/mol |
---|
Ångtryck | 0,0229 Pa vid 3300 K |
---|
Diverse |
---|
Elektronegativitet | 1,9 (Paulingskalan) |
---|
Värmekapacitet | 210 J/(kg·K) |
---|
Elektrisk ledningsförmåga | 6,7 106 S/m (Ω−1·m−1) |
---|
Värmeledningsförmåga | 50,6 W/(m·K) |
---|
1a jonisationspotential | 702 kJ/mol |
---|
2a jonisationspotential | 1470 kJ/mol |
---|
3e jonisationspotential | 2850 kJ/mol |
---|
Stabilaste isotoper |
---|
|
SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Teknetium är ett radioaktivt metalliskt grundämne, som saknar naturliga isotoper. Halveringstiden är 212 000 år. Teknetium är en av sönderfallsprodukterna vid klyvning av uran, och utmärker sig för att vara det lättaste grundämne som helt saknar stabila isotoper. Därigenom förekommer teknetium inte naturligt.
Teknetium har i sin metastabila form (99Tcm) medicinsk tillämpning inom nuklearmedicinsk diagnostik. Denna isotop har en halveringstid på cirka 6 timmar, och framställs från molybden-99 (från höganrikat uran) i teknetium-99m-generatorer. Det förekommer även en mindre produktion av teknetium-99m genom aktivering av molybden-98.
Se även