Visa källa för Arrhenius ekvation

'''Arrhenius ekvation''' är en ekvation som bestämmer en [[kemisk reaktion]]s hastighet vid en viss [[temperatur]] genom att utgå från [[aktiveringsenergi]]n och [[sannolikhet]]en för lyckosamma kollisioner mellan [[molekyl]]erna.<ref>[http://old.iupac.org/goldbook/A00446.pdf IUPAC Compendium of Chemical Terminology: Arrhenius equation]</ref> Lagen är uppkallad efter [[Svante Arrhenius]].<ref>[http://www.kth.se/che/kemi2011/tema/kemjan-1.77419 Svante Arrhenius - Kontroversiell Nobelpristagare, folkbildare, tvärvetenskapare, klimatforskare och entreprenör], KTH  - månadens kemist januari under kemiåret 2011)</ref>

Vid temperaturen ''T'' har en molekyl den [[termisk energi|termiska energin]] ''RT'', där ''R'' är den [[allmänna gaskonstanten]] (8,314570 [[joule|J]]·[[kelvin|K]]<SUP>-1</SUP>·[[mol]]<SUP>-1</SUP>). Bråkdelen av de molekyler som har en energi som överstiger den s.k. [[aktiveringsenergi]]n ''E<SUB>A</SUB>'' bidrar exponentiellt till reaktionshastigheten ''k'', eller formulerat med arrhenius-ekvationen,
:<math>k = Ae^{-\frac{E_A}{RT}}</math>
där ''A-faktorn'' eller ''frekvensfaktorn A'' är en konstant som beror av sannolikheten för att molekylerna ska kollidera i det korrekta läget. Ekvationen visar att reaktionshastigheten ''k'' ökar antingen genom att sänka [[aktiveringsenergi]]n (''E<SUB>A</SUB>'') eller genom att öka temperaturen.

Ekvationen har också den mer generalla formen
:<math>k = A'e^{-\frac{\Delta G^\Dagger}{RT}}</math>
där ''A<nowiki>'</nowiki>'' kan bestämmas genom statistiska metoder ([[statistisk mekanik]]) och beror av formen på komplexets energiyta; ''ΔG<SUP>‡</SUP>'' är [[Gibbs fria energi]]. I enkla fall är
:<math>k = \kappa\frac{k_BT}{h}e^{-\frac{\Delta G^\Dagger}{RT}},</math>
där ''κ'' är [[transmissionskoefficienten]] (ett värde mellan 0 och 1), <math>k_B</math> är [[Boltzmanns konstant]], ''T'' är [[temperatur]]en och ''h'' är [[Plancks konstant]].

==Källor==
<references/>

[[Kategori:Ekvationer]]
[[Kategori:Fysikalisk kemi]]