Visa källa för Byggnadssten

[[Image:Ekebergsmarmor_Folksam01.JPG.JPG|thumb|250px|Ekebergsmarmor på Folksamhuset i Stockholm i svagt vinterljus]]
[[Image:400-hallandia.gif|thumb|250px|Hallandiagnejs]]
[[Fil:Vätögranit.JPG|miniatyr|250px|[[Vätögranit]]]]
'''Byggnadssten''', sten som bryts ur [[berggrund]]en och används för byggnader och anläggningar. I byggnader förekommer natursten i husfasader, golv, trappor samt inredningsdetaljer som köksbänkar och öppna spisar. Inom anläggningsarbeten förekommer natursten i broar, kajer, stödmurar och gatubeläggningar.

Råstenen bryts i [[dagbrott]], skärs i skivor och ytbehandlas genom polering, mattslipning, [[sandblästring]] eller bränning. Olika behandlingsmetoder och olika skärningsriktningar ger olika utseenden.

Flera byggnadsstenar är svenska [[landskapsstenar]]. Stenar som används som byggnadssten används vanligen också som [[ornament]]sten.

==Historik==
[[Bergarter]] har bearbetats för att användas som [[byggmaterial]] i årtusenden.n

I Sverige har lösa stenar, företrädesvis av [[granit]], sedan [[stenåldern]] använts i [[stensträng]]ar, [[stenmur]]ar, [[gravhög]]ar, [[gånggrift]]er, [[domarring]]ar, [[skeppssättning]]ar och som [[runsten]]ar. Nästan alla runstenar är naturliga [[granit]]block. Huggen sten och stenbrott verkar däremot inte ha förekommit på Sveriges fastland före 1000-talet. Undantaget är [[bildsten]]arna på [[Gotland]]. Från 1000-talet finns en sorts kristna gravmonument, [[hällkista|hällkistor]] i huggen [[kalksten]], som tidigare har kallats [[Eskilstunakista]] eftersom några fynd i [[Eskilstuna]] tidigt blev kända.

Skandinaviens äldsta stenbyggnad är S:t Clemenskyrkan i [[Roskilde]]. Den äldsta på Skandinaviska halvön är [[Dalby heligkorskyrka]] i Dalby utanför Lund, som påbörjades omkring 1060. Omkring 1070 började [[Nidarosdomen]] byggas i sten, men den nuvarande byggnaden i [[täljsten]] påbörjades först på 1140-talet. [[S:t Clemens kyrkoruin|S:t Clemens kyrka]] i Visby började byggas omkring 1100. [[S:t Olofs kyrkoruin|S:t Olofs kyrka]] i Visby påbörjades 1102.

Under 1100-talet börjar man bygga kyrkor och kloster av huggen [[kalksten]] och [[sandsten]] på flera håll i Götalandskapen. Kunnig arbetskraft för att hugga sten och uppföra stenbyggnader fick till en början hämtas Tyskland och längre bort i Europa. [[Lunds domkyrka]] är byggd i sandsten och invigdes [[1145]]. [[Alvastra kloster]]kyrka byggdes mellan 1143 och 1185 i kalksten från Omberg.<ref>Gardelin (2006), sid. 57.</ref>

De världsliga byggnaderna i sten är något yngre än de kyrkliga. [[Linköpings slott]], som var biskopens borg fram till reformationen, har delar som daterats till 1100-talets början. I Visby byggdes Kruttornet strax efter 1151. Det ingår nu i [[Visby ringmur]], som är från 1200-talet. [[Vadstena kungsgård]] påbörjades i mitten av 1200-talet och är byggd i [[murtegel|tegel]] med detaljer i kalksten.

[[Murtegel]] har en lång tradition i de äldsta civilisationerna i Mellanöstern, det romerska riket och genom hela medeltiden i Italien, men var en nyhet i Skandinavien och Tyskland när [[Roskilde domkyrka]] började byggas i tegel på 1170-talet. Tegel är starkare och mer måttsäkert än naturstenen, och det är som alternativ till den teglet gör sitt intåg efter drygt hundra år av stenbyggande i Skandinavien.

Från 1200-talet utvecklades tekniken för stenbyggnad och större byggen som [[Linköpings domkyrka]] kom igång. Stenhuggarna började sätta sina märken på de renhuggna stenarna, förmodligen för att de arbetade på ackord, och detta är till hjälp i dateringen av äldre byggnader.

==Byggnads- och ornamentstenar i Sverige==
*[[Diabas]]
*[[Gnejs]]
*[[Granit]]
*[[Kalksten]]
*[[Marmor]]
*[[Porfyr]]
*[[Sandsten]]
*[[Täljsten]]

==Urval av enskilda svenska byggnadsstenar==
*'''Gnejs'''
**[[Hallandiagnejs]]
*'''Granit'''
**[[Vångagranit]]
**[[Oppmannagranit]]
**[[Graversfors]]granit
**[[Bohusgranit]]
**[[Smålandsgranit]], inklusive [[Växiögranit]]
*'''Marmor, urbergskalksten'''
**''Kalcitmarmor''
***[[Kolmårdsmarmor]]
**''[[Dolomitmarmor]]''
***[[Ekebergsmarmor]]

*'''Kalksten'''
**''Ortoceratitkalksten'',''Ortocerkalksten'', ''Ordovisisk kalksten''
***[[Yxhultskalksten]]
***[[Ölandskalksten]]
***[[Kinnekullekalksten]]
**''Silurisk kalksten''
***[[Gotländsk kalksten]]
**''Kretaceisk kalksten''
***[[Ignabergakalksten]]
**''Enkrinitkalksten''
***[[Gotlandsmarmor]]
*'''Sandsten'''
**''Jotnisk sandsten''
***[[Roslagssandsten]]
***[[Gävlesandsten]]
***[[Mälarsandsten]]
***[[Dalasandsten]], [[Älvdalssandsten]]
**''Visingsöseriens senrefeiska sandsten''
***[[Lemundasandsten]]
***[[Visingsö-Grännasandsten]]
**''Siluriska sandstenar''
***[[Burgsvikssandsten]], [[Hoburgskalksten]]
***[[Övedssandsten]]
***[[Orsasandsten]]

==Litteraturhänvisningar==
*Urban Nilsson och Hedvig Schönbeck: ''Dekorativ fasadsten på Stockholms malmar - en [[bergart]]s- och skadeinventering'', [[Stockholms stadsmuseum]] 1993, ISBN 91-85238-74-0
*Sten - Svenska Turistföreingens Årsbok 1990
*Gunilla Gardelin, ''En värld av sten : Stenhuggarnas organisation i medeltidens Östergötland'' (2006), licentiatavhandling vid Lunds universitet, ISBN 91-22-02152-3.

==Källor==
<references/>

[[Kategori:Bergarter]]
[[Kategori:Byggnadssten]]
[[Kategori:Stenindustri]]

[[cs:Kámen (materiál)]]
[[de:Naturstein]]
[[en:Dimension stone]]
[[fr:Taille de pierre]]
[[io:Quadro]]
[[he:אבן לבנייה]]
[[nl:Natuursteen]]
[[ta:அளவுக் கல்]]