Visa källa för Energi

: ''För metafysiska fenomen, se [[Andlig energi]].''

[[Fil:Doel Kerncentrale.JPG|300 px|miniatyr|Doel i Belgien. [[Väderkvarn]]en använder luftens [[rörelseenergi]] för att sönderdela säd. [[Kärnkraftverk]]et omvandlar [[nukleär energi]] till [[elektrisk energi]].]]

'''Energi''' (av [[grekiska|grek.]] ἐνέργεια ''energeia'', arbete) är en [[fysik]]alisk [[storhet]] som beskriver något med potential att medföra förändring, rörelse eller någon form av uträttat arbete. Energi kan vara lagrad (potentiell energi eller lägesenergi) eller något som överförs. Ibland avses med energi helt enkelt ''utfört [[Arbete (fysik)|arbete]]''.

[[Internationella måttenhetssystemet|SI]]-grundenheten för energi är [[joule]] (J), men även enheterna [[kalori]] (cal), voltamperesekund (V&nbsp;·&nbsp;A&nbsp;·&nbsp;s), [[wattimme]] (W&nbsp;·&nbsp;h) och [[elektronvolt]] (eV) används, mest beroende på att energi historiskt har tolkats som olika kvantiteter i olika fysikaliska sammanhang fram till 1900-talet. I SI (internationella måttenhetssystemet) används definitionen av energi och effekt tillsammans med grundenheten strömstyrka för att definiera övriga elektriska enheter. Genom detta får man ett enhetligt system av enheter där det klart framgår att [[elektrisk energi]] och till exempel [[mekanisk energi]] inte skiljer sig åt till sin natur.

Den totala energin i ett slutet system bevaras alltid och kan bara ''överföras'' från en energiform till en annan och aldrig skapas eller förintas. Detta faktum – ''energins oförstörbarhet'' – kallas [[energiprincipen]]. Energiprincipen kan dock tillfälligt brytas på grund av [[osäkerhetsprincipen]].

== Definition ==
Det finns ingen entydig och sammanfattande definition för energi, utan man använder olika definitioner för olika [[energiform]]er. Därför kan man formellt inte säga att den mekaniska energin är den samma som den elektriska energin, men det finns förstås ett samband. I den [[Mekanisk energi|mekaniska energin]] innefattas energiformer som [[rörelseenergi]] och [[lägesenergi]]. Lägesenergin (potentiella energin) för ett objekt mäts relativt en annan energinivå. En vanlig definition på lägesenergin är ''arbetet som åtgår för att flytta objektet från oändligheten till position '''x'''''.

:<math>E(\boldsymbol{x}) = \int_{\infty}^{\boldsymbol{x}}\boldsymbol{F}\,\cdot d\boldsymbol{x}\quad (1)</math>

Energin för initialpositionen <math>\boldsymbol{x} = \infty</math> kan väljas godtyckligt, men ofta används <math>E(\infty) = 0</math>. Arbetet att flytta objektet från '''x'''<sub>1</sub> till '''x'''<sub>2</sub> kan då skrivas

:<math>E(\boldsymbol{x}_{2}) - E(\boldsymbol{x}_{1}) = \int_{\boldsymbol{x}_{1}}^{\boldsymbol{x}_{2}}\boldsymbol{F}\,\cdot d\boldsymbol{x}\quad (2)</math>

En annan vanlig referensnivå är att utgå från '''x''' = 0 och E('''0''') = 0, beroende på fysikaliskt problem, randvillkor och dylikt.

För den mekaniska energin finns även samband mellan rörelseenergi och lägesenergi vid rörelse i [[konservativt fält|konservativa kraftfält]]. Ett föremål vinner nämligen lika mycket rörelseenergi som det förlorar lägesenergi. Detta kan skrivas

:<math>\boldsymbol{T}(t) - \boldsymbol{T}(0) = - ( \boldsymbol{V}(t) - \boldsymbol{V}(0) )\quad (3)</math>

Där ''T'' är [[rörelseenergi]]n (kinetiska energin), ''V'' är [[lägesenergi]]n (potentiella energin) och ''t'' är tiden.

Ett vanligt specialfall av ovanstående är rörelse i [[gravitationsfält]] från ett massivt objekt, på stort avstånd från dess masscentrum, då man får

:<math>\frac{mv^{2}}{2} - \frac{mv_{0}^{2}}{2}  = - ( mgh - mgh_{0} )\quad (4)</math>

Där ''v'' står för hastigheten och ''h'' för höjden.
Vi har rörelseenergin på vänstra sidan om likhetstecknet och lägesenergin på den högra.

Att uttrycket ovan gäller här är för att just den [[mekanisk energi|mekaniska energin]] är ''bevarad''. Detta bevarande av energin kallas för [[energikonservering]] och ingår i något som kallas för [[konserveringslagarna]]. Konserveringslagen för den mekaniska energin innefattas då av sambandet

:<math>\boldsymbol{E}_f = \boldsymbol{E}_e\quad (5)</math>

Detta uttryck följs direkt av att sambandet mellan rörelse och lägesenergin kastas om (se ovan).
Vänsterledet innefattar den totala energin ''före'' transformeringen till en annan energiform och högerledet totala energin ''efter'' energiomvandlingen.

Energibevarande innebär att ingen energi går förlorad, utan lika stor mängd energi som vi får i nästa i energiform är precis lika med den energimängd som vi hade i energiformen innan.

Denna energikonservering gäller endast då systemet är konservativt. Vilket innebär att det kan inte inrymmas några icke-konservativa krafter i systemet. En icke-konservativ kraft kan te sig i form av exempelvis [[friktion]], som då medför att en viss del av energin går till spillo i form av värmeförluster, alltså bevaras inte energin helt och ovan samband (5) måste korrigeras eller gäller kanske inte alls. Vad detta också egentligen medför mer konkret i formel (4) ovan skulle kunna vara att hastigheten eller läget har ändras,
vilket inte är förvånansvärt, då vi har en friktion som motverkar dess rörelse.

== Övriga definitioner ==
Energi beräknas ofta som [[Produkt (matematik)|produkten]] av en [[intensiv och extensiv storhet]], till exempel [[kraft]] och [[sträcka]].

[[Albert Einstein]] visade med sin [[Speciella relativitetsteorin|speciella relativitetsteori]], att [[materia]] och energi är ekvivalenta, det vill säga en viss mängd materia svarar mot en viss mängd energi och omvänt. Uttryckt i energienheter motsvarar varje massa en mycket stor mängd energi. Relationen är 
:<math>\ E = mc^2</math>

== Energikvalité ==
Energi som fysikaliskt begrepp har inga andra egenskaper än sin förekomst som mängd. I praktiska tillämpningar används dock energibegreppet något annorlunda för olika former av energi som är olika användbara. Till exempel kan nämnas, att elektrisk energi har goda förutsättningar att driva en bil längre jämfört med motsvarande mängd värmeenergi. Man brukar uttrycka detta så att elektrisk och mekanisk energi är energi av hög kvalité, som kan omvandlas till andra energislag med små förluster, medan till exempel värmemängden i ett föremål (i synnerhet ett som är föga varmare än omgivningen) har mycket lägre energikvalitet (stora omvandlingsförluster).

Det har framkastats idéer om att för energiförsörjningen tala om [[exergi]] som en storhet för ”användbar energimängd” – med samma enhet som energi –, men detta har inte fått någon större spridning.

Sådana frågor behandlas inom [[termodynamik]]en, där även begreppet [[Entropi (termodynamik)|entropi]] spelar en viktig roll.

== Energiprincipen ==
{{Huvudartikel|Energiprincipen}}
Energin lyder under den så kallade ''energiprincipen''. Enligt denna fysiska lag kan energi varken skapas (produceras) eller förintas; den kan bara omvandlas.

De flesta former av energi (där emellertid [[gravitationsenergi]] är ett undantag)<ref>[http://www.physics.ucla.edu/~cwp/articles/noether.asg/noether.html E. Noether's Discovery of the Deep Connection Between Symmetries and Conservation Laws<!-- Bot generated title -->]</ref> är också bundna till lokala bevaringslagar. I dessa fall kan energi bara utväxlas mellan två närliggande föremål eller rum. Det finns även en global energiprincip som säger att den totala mängden energi i universum inte kan förändras; detta blir en följd av den lokala lagen, men inte vice versa.<ref name="RPF1">{{Bokref |förnamn = Richard |efternamn = Feynman |titel = The Feynman Lectures on Physics; Volume 1 |år = 1964 |utgivare = Addison Wesley |utgivningsort = U.S.A |isbn = 0-201-02115-3 }}</ref><ref name="thermo-laws">[http://www.av8n.com/physics/thermo-laws.htm ''The Laws of Thermodynamics'']</ref> Energiprincipen är den matematiska följden av en [[translationsinvarians]] i [[tid]]en, vilket svarar mot energins bevarande (se [[Noethers sats]]).<ref>[http://ptolemy.eecs.berkeley.edu/eecs20/week9/timeinvariance.html The Ptolemy Project: Time Invariance] Center for Hybrid and Embedded Software Systems (CHESS) in the Department of Electrical Engineering and Computer Sciences at the [[University of California, Berkeley|University of California at Berkely]]</ref>

Enligt [[energieffektivisering]]slagen så måste det totala inflödet av energi in i ett system vara lika med det totala utflödet från systemet, plus förändringen av energi som är kvar i systemet.

== Energiproduktion ==
{{Huvudartikel|Energiproduktion}}
Fysikaliskt är det inte korrekt att tala om energiproduktion, eftersom energin är oförstörbar och bara kan omvandlas mellan olika former enligt [[energiprincipen]] och lagen om energins bevarande. Det talas ändå om detta när energi omvandlas till en form som är lättare att nyttja för de olika ändamål man använder den till, såsom att driva industrier eller för uppvärmning. I den politiska debatten är de ekonomiska kostnaderna och konsekvenserna för miljön av olika typer av energianvändning ett ständigt återkommande tema.

== Se även ==
* [[E = mc²]]
* [[Effekt]]
* [[Energienhet]]
* [[Energiformer]]
* [[Energikälla]]
* [[Energisystem]]
* [[Entropi]]
* [[Exergi]]

=== Energiformer ===
* [[Elastisk energi]]
* [[Elektrisk energi]]
* [[Kemisk energi]]
* [[Kärnenergi]]
* [[Lägesenergi]]
* [[Magnetisk energi]]
* [[Rörelseenergi]]
* [[Strålningsenergi]]
* [[Termisk energi]]
* [[Elektromagnetisk strålning]]

== Källor ==
{{översatt|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Energy&oldid=257713143}}
<references/>

== Externa länkar ==
* [http://www.markhorrell.com/tools/energy.asp Conversions of energy units]
* [http://physicsworld.com/cws/article/print/9233 What does energy really mean? From Physics World]
* [http://www.energy.ca.gov/glossary/ Glossary of Energy Terms]
{{commonscat|energy}}
{{wiktionary}}

{{SI}}

[[Kategori:Fysikaliska storheter]]
[[Kategori:Termodynamik]]
[[Kategori:Energi| ]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
{{Link GA|is}}

[[af:Energie]]
[[am:አቅም]]
[[ar:طاقة]]
[[an:Enerchía]]
[[arc:ܐܢܪܓܝ]]
[[ast:Enerxía (física)]]
[[gn:Mbaretekue]]
[[az:Enerji]]
[[bn:শক্তি]]
[[zh-min-nan:Lêng-liōng]]
[[be:Энергія]]
[[be-x-old:Энэргія]]
[[bg:Енергия]]
[[bs:Energija]]
[[br:Energiezh]]
[[ca:Energia]]
[[cs:Energie]]
[[sn:Simba]]
[[cy:Egni (gwyddonol)]]
[[da:Energi]]
[[de:Energie]]
[[et:Energia]]
[[el:Ενέργεια]]
[[en:Energy]]
[[es:Energía]]
[[eo:Energio]]
[[eu:Energia]]
[[fa:انرژی]]
[[hif:Shakti]]
[[fr:Énergie (physique)]]
[[fy:Enerzjy]]
[[gv:Bree]]
[[gd:Lùth]]
[[gl:Enerxía]]
[[ko:에너지]]
[[hy:Էներգիա]]
[[hi:ऊर्जा]]
[[hr:Energija]]
[[io:Energio]]
[[id:Energi]]
[[ia:Energia]]
[[is:Orka]]
[[it:Energia]]
[[he:אנרגיה]]
[[kn:ಶಕ್ತಿ]]
[[ka:ენერგია]]
[[kk:Энергия]]
[[sw:Nishati]]
[[ht:Enèji]]
[[ku:Wize]]
[[ky:Энергия]]
[[la:Energia]]
[[lv:Enerģija]]
[[lb:Energie]]
[[lt:Energija]]
[[li:Energie]]
[[ln:Molungé]]
[[lmo:Energia]]
[[hu:Energia]]
[[mk:Енергија]]
[[mg:Angôvo]]
[[ml:ഊർജ്ജം]]
[[mr:ऊर्जा]]
[[arz:طاقه]]
[[mzn:انرژی]]
[[ms:Tenaga]]
[[mwl:Einergie]]
[[mn:Энерги]]
[[my:စွမ်းအင်]]
[[nl:Energie]]
[[ne:ऊर्जा]]
[[new:ऊर्जा]]
[[ja:エネルギー]]
[[frr:Energii]]
[[no:Energi]]
[[nn:Energi]]
[[nov:Energie]]
[[oc:Energia]]
[[or:ଶକ୍ତି]]
[[uz:Energiya]]
[[pnb:جان]]
[[pms:Energìa]]
[[nds:Energie]]
[[pl:Energia (fizyka)]]
[[pt:Energia]]
[[kaa:Energiya]]
[[ro:Energie]]
[[qu:Micha]]
[[rue:Енерґія]]
[[ru:Энергия]]
[[sah:Энергия]]
[[sq:Energjia]]
[[scn:Enirgìa]]
[[si:ශක්තිය (‍භෞතික විද්‍යාව)]]
[[simple:Energy]]
[[sk:Energia]]
[[sl:Energija]]
[[so:Awood]]
[[ckb:وزە]]
[[sr:Енергија]]
[[sh:Energija]]
[[su:Énergi]]
[[fi:Energia]]
[[tl:Enerhiya]]
[[ta:ஆற்றல்]]
[[tt:Энергия]]
[[th:พลังงาน]]
[[tg:Энергия]]
[[tr:Enerji]]
[[uk:Енергія]]
[[ur:توانائی]]
[[ug:ئېنېرگىيە]]
[[vec:Energia]]
[[vi:Năng lượng]]
[[war:Enerhiya]]
[[wo:Kàttan]]
[[yi:ענערגיע]]
[[zh-yue:能量]]
[[bat-smg:Energėjė]]
[[zh:能量]]