Visa källa för Karlskoga bergslag

'''Karlskoga bergslag''' är dels en beteckning för ett historiskt [[bergslag]] som täckte [[Karlskoga församling|Karlskoga socken]] och [[Bjurtjärns socken]], dels en sentida beteckning på regionen. Bergslaget gav namn åt den civila [[jurisdiktion]]en, [[Karlskoga bergslags härad]].

Det finns olika teorier när bergsbruket i Karlskoga inleddes. Området kallades tidigare [[Bodaskogen]], och enligt somliga var det [[hertig Karl]] som satte igång bergsbruket där, varefter orten sedan uppkallades efter denne. Bergsbruket, med hyttor och järnverk, var emellertid etablerat när [[Bergskollegium]] bildades 1637. 

[[Drottning Kristina]]s förmyndarregering utfärdade de första [[bergsprivilegier]]na, år 1650. Tidigare privilegier av olika slag benämner inte invånarna som [[bergsmän]], vilket först finns i bergsprivilegierna år 1650. Före bergsmännen finns historiska källor som omtalar bönder i trakten. Karlskoga hörde då till [[Nora bergslag]].

1638 byggdes Karlskogas första [[masugn]] vid Åsjöhyttan. Tillgången på egen malm var liten, och bergslaget blev i stället en utpräglad [[bruk]]sbygd med hammarsmedjor samt gjuterier. Det första [[järnverk]]et uppfördes i Björkeborn av [[Martin Drost]] 1639. Samme man uppförde [[Bofors]] 1646. Andra kända entreprenörer i bergslaget är släkten [[Ysing]] (Vahlåsen), [[Georg Camitz]] ([[Degerforsverket]]) och [[Johan De Besche]] (Kortforsverket). Bergslaget hade ett drygt tiotal [[hyttor]] vilka ägdes av direktörer som Luthman, och vilka vid sidan av malm från de egna trakterna nedsmälte malm från [[Persberg]]s gruvor som hörde till [[Filipstads bergslag]] och [[Dalkarlsberg]]s gruvor i Nora bergslag där Karlskogas bergslag ägde andelar. 

Administrativt tillhörde Karlskoga bergslag Nora, och den förste [[bergmästare]]n, som insattes på sitt ämbete 1637, var således [[Sten Andersson (borgmästare)|Sten Andersson]]. År 1656 bröts Värmland ur Femte bergmästardömet, och bildade Sjätte bergmästardömet tillsammans med [[Dalsland]] och [[Bohuslän]] med Erik Johansson som den förste egna bergmästaren. När Bergskollegium las ner 1857 bildade bergmästardömet Sjunde distriktet under [[Filipstad]] som 1875 bytte namn till Femte eller Västra distriktet. 1937 uppgick distriktet i Västra distriktet, Nora.

== Källor ==
* Nils Kjellin, ''Om Karlskoga bergslag''[http://www2.karlskoga.se/kulturhistoria/kjellin/kjellin0.htm]
* Noraskogs arkiv: Berghistoriska samlingar och antekcningr
* http://www.bergsstaten.se/bergsstat/historik_tabeller.htm#Södra
[[Kategori:Bergslag i Sverige]]