Visa källa för Molekyl

{{Fler källor|datum=2010-11}}
[[Fil:Atisane3.png|miniatyr|450px|En och samma molekyl kan representeras i bild på flera olika sätt.]]
En '''molekyl''' definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av [[kovalent bindning|kovalenta bindningar]].<ref name="iupac">{{webbref|titel=Molecule|url=http://goldbook.iupac.org/M04002.html|år=1994 |utgivare=[[International Union of Pure and Applied Chemistry|IUPAC]] Gold Book |språk=engelska |hämtdatum=2010-11-09}}</ref><ref>{{bokref| författare=Ebbin, Darrell, D. |titel=General Chemistry |upplaga= 3:e upplagan|utgivningsort=Boston|utgivare=Houghton Mifflin Co.|år=1990|isbn=0-395-43302-9 |språk=engelska}}</ref><ref>{{bokref|författare=Brown, T.L. |titel=Chemistry – the Central Science |upplaga= 9:e upplagan|utgivningsort=New Jersey|utgivare=Prentice Hall|år=2003|isbn=0-13-066997-0 |språk=engelska}}</ref> 

En molekyl kan variera i storlek från två atomer, till exempel H<sub>2</sub> ([[vätgas]]), till tusentals atomer i [[makromolekyl]]er som [[protein]]er, [[nukleinsyra|nukleinsyror]] eller syntetiska och naturliga [[polymer]]er. Det kan också förekomma [[jonbindning]]ar, [[vätebindning]]ar och andra typer av [[kemisk bindning|kemiska bindningar]] mellan olika delar av molekylen, men det är bara kovalenta bindningar som alltid är mellan atomer i samma molekyl. 

Inom den [[kinetiska gasteorin]] används ofta termen ''molekyl'' för alla partiklar i gasform oavsett dess beståndsdelar. Enligt denna definition räknas [[ädelgas]]er som molekyler trots att de endast består av enkla obundna atomer.<ref>{{bokref |titel=Comprehensive Inorganic Chemistry |författare=Chandra Sulekh |utgivare=New Age Publishers |ISBN=8122415121 språk=engelska |url=http://books.google.se/books?id=TQhN9_5y7VAC&printsec=frontcover&dq=ISBN%3D8122415121&source=bl&ots=4sZ9GIdtjZ&sig=uD6s3ehimBOKqxdu5QYRfRaGn-E&hl=sv&ei=i4zZTPLMKYqfOuWpiOYI&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CBwQ6AEwAA#v=onepage&q&f=false}}</ref> Proteiner med [[kvartärstruktur]] består i själva verket i många fall av flera molekyler som hålls samman av [[Intermolekylär bindning|intermolekylära krafter]], även om biokemister ofta betraktar dem som en enda molekyl.

== Laddning ==
När man talar om små molekyler antas de normalt vara [[elektrisk laddning|oladdade]]. Kovalent bundna atomgrupper som är laddade kallas i stället [[sammansatt jon|sammansatta joner]]. För större molekyler, särskilt biokemiska makromolekyler, är terminologin mindre precis, så sådana molekyler kan ha en nettoladdning som inte är noll. Naturligt laddade molekyler och molekyler som har gjorts laddade kan separeras med tekniker som [[elektrofores]] och [[masspektrometri]].

== Polaritet ==
[[Fil:Water mol.png|miniatyr|höger|Delvis negativ laddning är markerad med - och delvis positiv laddning markerad med + i en vattenmolekyl. Syreatomen är markerade röd färg och väteatomerna med vit färg.]]
Om molekylens atomer har olika [[elektronegativitet]] kommer den kovalenta bindningen att bli polariserad. Om [[polär kovalent bindning|polärt kovalenta bindningar]] är ojämnt fördelade över molekylen får den en positivt och en negativt laddad sida – den blir en [[dipol]]. Ett exempel är [[vatten]]molekylen – syre och väte har olika elektronegativitet, och eftersom vattenmolekylen dessutom är böjd blir den en dipol. [[Koldioxid]] är däremot inte en dipol eftersom de båda bindningarna ligger i linje med varandra.

== Molekylärvetenskap ==
Molekyler studeras i många vetenskapsfält som med ett samlingsnamn kallas ''molekylärvetenskap''. De omfattar, förutom i stort sett alla grenar av kemin, även bland annat [[molekylfysik]], [[kemisk fysik]] och [[molekylärbiologi]]. Avstånden mellan atomer i molekyler mäts typisk i enheten [[ångström]], alltså 10<sup>-10</sup> meter. I den storleksskalan är [[kvantmekanik]]en den fysikaliska teori som bäst beskriver hur materien uppför sig. Den [[elektromagnetisk strålning|elektromagnestiska strålning]] som har en våglängd i mätt i ångström kallas för [[röntgenstrålning]] och kan användas för att studera formen på molekyler i '''kristallin form''' genom [[röntgendiffraktion]]. För studiet av molekyler '''i lösning''' är [[NMR|kärnmagnetisk resonansspektroskopi]] en användbar metod. Nu är dock inte formen på molekyler det enda intressanta fenomen som går att studera. 

Med hjälp av [[spektroskopi]]ska metoder går det att klura ut många av molekylernas inre strukturer. Molekyler är inte stilla. De rör sig i rummet, vibrerar och roterar. Dessutom kan elektronerna i molekylerna anta olika energinivåer beroende på vilken [[molekylorbital]] de ockuperar. Beroende på vad som studeras kan olika modeller användas. Energin är [[kvanta|kvantiserad]] och molekyler som byter energitillstånd kan ta, upp, sända ut, och växelverka med [[foton]]er. 

Molekyler kan också [[kemisk reaktion|reagera]] med varandra och bilda nya molekyler. Den [[organisk kemi|organiska kemin]] studerar främst kolbaserade molekyler medan den [[oorganisk kemi|oorganiska kemin]] studerar andra typer av molekyler. [[Biokemi]]n studerar molekyler och dess reaktioner i biologiska system. Med hjälp av [[termodynamik]]en går det att säga om en reaktion kommer att ske spontant och vid vilka koncentrationer [[kemisk jämvikt]] uppkommer.

== Beskrivning av molekyler ==
En [[empirisk formel]] beskriver andelen atomer av olika sorter i förhållande till varandra i en molekyl. En [[summaformel]] anger hur många atomer av varje atomslag som finns i en molekyl. Eftersom olika molekyler kan ha både samma empiriska formel och samma summaformel så har det utvecklats olika standarder för [[strukturformel|strukturformler]]. Molekyler som har samma summaformel men olika strukturformel sägs vara [[isomer]]er. [[VSEPR-teorin]] är en teoretisk och förhållandesvis enkel modell för att förutsäga vilken form en molekyl har utifrån dess strukturformel. Delar av den [[analytisk kemi|analytiska kemin]] ägnar sig åt att [[empiri]]skt bestämma strukturen på molekyler. [[Beräkningskemi]]ster använder datorer för att utifrån [[kvantmekanik]]en teoretiskt beräkna olika egenskaper hos molekyler.

== Referenser ==
{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Molecule&oldid=393684896 |artikel=Molecule}}
<references/>

[[Kategori:Kemi]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]

{{Link FA|lmo}}