Visa källa för Oljeskiffer

[[Fil:Grube Messel fg08.jpg|thumb|250px|Oljeskiffer från [[Messels gruva]], [[Tyskland]]]]
'''Oljeskiffer''' är en grupp finkorniga, [[sedimentär bergart|sedimentära bergarter]] som tillhör [[fossilt bränsle|fossila bränslen]]. Oljeskiffer innehåller [[kerogen]], en [[fast]] blandning av [[organisk kemi|organiska]] [[kemisk förening|föreningar]], från vilket flytande [[kolväte]]n kan utvinnas med olika tekniker. Begreppet oljeskiffer är egentligen missvisande då bergarten inte nödvändigtvis innehåller [[skiffer]] och dess organiska material, kerogen, dessutom skiljer sig väsentligt från [[petroleum]] (råolja). Att processera kerogen till en användbar form är dyrare och mera ansträngande för miljön än att utnyttja råolja.<ref name=hubbel>
{{Tidningsref |titel = Shale Oil: The Elusive Energy|författare = Youngquist|förnamn = Walter|tidning = Hubbert Center Newsletter|nummer = 4k|datum = 1998|utgivare = [[Colorado School of Mines]]|url = http://hubbert.mines.edu/news/Youngquist_98-4.pdf|format = PDF|hämtdatum = 20 mars 2008}}</ref><ref name=wec>
{{Bokref |titel = Survey of energy resources |utgivare = World Energy Council (WEC) |år = 2007 |upplaga = edition 21 |sid = 93–115 |url = http://www.worldenergy.org/documents/ser2007_final_online_version_1.pdf |format = PDF |isbn = 0946121265 |hämtdatum = 13 november 2007 }}
</ref> Fyndigheter av oljeskiffer förekommer i hela världen, varav stora mängder finns i [[USA]]. De globala fyndigheterna uppskattas motsvara mellan 450 och 520&nbsp;miljarder m<sup>3</sup> utvinningsbar olja.<ref name=wec/><ref name=aeo2006>
{{cite paper 
 | title = Annual Energy Outlook 2006 
 | publisher = [[Energy Information Administration]] 
 | date = February 2006 
 | url = http://www.eia.doe.gov/oiaf/archive/aeo06/pdf/0383(2006).pdf 
 | format = PDF 
 | accessdate = 2008-04-18
}}</ref><ref name=andrews>
{{cite paper 
 | last = Andrews
 | first = Anthony 
 | title = Oil Shale: History, Incentives, and Policy 
 | publisher = Congressional Research Service 
 | date = 2006-04-13 
 | url = http://www.fas.org/sgp/crs/misc/RL33359.pdf 
 | format = PDF 
 | accessdate = 2007-06-25
}}</ref><ref name=unconventional>
{{cite paper 
 | title = NPR's National Strategic Unconventional Resource Model 
 | publisher = [[United States Department of Energy]] 
 | date = April 2006
 | url = http://www.fossil.energy.gov/programs/reserves/npr/NSURM_Documentation.pdf 
 | format = PDF 
 | accessdate = 2007-07-09
}}</ref>

Oljeskiffrets kerogen är i fast form, men genom den [[kemisk process|kemiska processen]] [[pyrolys]] kan det omvandlas till syntetisk råolja i flytande form. Pyrolys innebär att oljeskiffer upphettas till en så hög temperatur att det sönderfaller och flyktiga ämnen avges. En del av dessa gaser kan kondenseras och [[destillation|destilleras]] till en petroleum-liknande skifferolja. Skifferoljan kan anses vara en form av [[icke-konventionell olja]]. De gaser som inte kan kondenseras kan istället brännas. Oljeskiffer kan också [[förbränning|brännas]] direkt som ett lågvärdigt bränsle för elproduktion och uppvärmning, eller användas som råvara i kemikalie- och byggmaterialstillverkning.<ref name=wec/><ref name=dyni>
{{Cite paper 
 | last =Dyni | first =John R. 
 | title =Geology and resources of some world oil shale deposits. Scientific Investigations Report 2005–5294 
 | publisher = U.S. Department of the Interior. U.S. Geological Survey 
 | year = 2006 
 | url = http://pubs.usgs.gov/sir/2005/5294/pdf/sir5294_508.pdf 
 | format=PDF 
 | accessdate =2007-07-09
}}</ref>

Oljeskiffer har fått uppmärksamhet som energikälla då priset på konventionella oljekällor har ökat, och den även kan säkra vissa områdens oberoende från externa energileverantörer.<ref name=evi>
{{Cite paper 
 | title =Energy Security of Estonia 
 | publisher = Estonian Foreign Policy Institute 
 | date = September 2006 
 | url = http://www.evi.ee/lib/Security.pdf 
 | format=PDF 
 | accessdate =2007-10-20
}}</ref><ref name=doe>
{{Webbref |titel = Oil Shale and Other Unconventional Fuels Activities|utgivare = [[United States Department of Energy]]|url = http://www.fossil.energy.gov/programs/reserves/npr/npr_oil_shale_program.html|hämtdatum = 20 oktober 2007}}</ref> Samtidigt förknippas utvinning och förädling av oljeskiffer med rad miljöfrågor, relaterade till markanvändning, [[avfallshantering]], [[vattenresurser|vattenanvändning]], hantering av avloppsvatten och [[luftförorening]]ar. <ref name="Burnham" /><ref name="openpitimpacts"/> [[Estland]] och [[Kina]] har väletablerade oljeskifferindustrier. Även [[Brasilien]], [[Tyskland]], [[Israel]] och [[Ryssland]] använder oljeskiffer.

== Geologi ==
[[Fil:OilShaleEstonia.jpg|thumb|250px|Oljeskiffer i Estland, härstammande från [[Ordovicium]].]]
Oljeskiffer består av sedimentära bergarter rika i organiska ämnen, vilket innebär att den tillhör gruppen av [[sapropel]][[bränsle]]n.<ref name=arvoots>
{{Tidningsref |författare = Ots|förnamn = Arvo|titel = Estonian oil shale properties and utilization in power plants|tidning = Energetika|utgivare = Lithuanian Academy of Sciences Publishers|volym = 53|nummer = 2|sidor = 8–18|datum = 2007-02-12|url = http://images.katalogas.lt/maleidykla/Ener72/Ener_008_018.pdf|format = PDF|hämtdatum = 7 november 2007|doi = 10.2307/3434660}}</ref>
Den skiljer sig från [[bitumen]]-haltiga bergarter som [[oljesand]] och bergarter vid petroleumreservoarer, humin[[kol (bränsle)|kol]] och kolhaltigt skiffer. Eftersom oljesand härstammar från den biologiska nedbrytningen av olja, är oljeskiffer ämnen vars kerogen inte har förvandlats till petroleum av hög värme och högt tryck (ännu).<ref name=wec/><ref name=geolsoc>
{{Webbref |efternamn = Nield|förnamn = Ted|titel = Shale of the Century|utgivare = [[Geological Society of London]]|datum = 2007-02-17|url = http://www.geolsoc.org.uk/gsl/null/lang/en/page874.html|hämtdatum = 20 oktober 2007}}
</ref><ref name=cna>
{{Cite paper
 | author = O’Neil, William D. 
 | title = Oil as a strategic factor. The supply of oil in the first half of the 21st century, and its strategic implications for the U.S. 
 | publisher = CNA Corporation
 | pages = 94–95
 | date =2001-06-11
 | url= http://www.analysis.williamdoneil.com/oil_as_strategic_factor.pdf
 | format = PDF 
 | accessdate =2008-04-19}}
</ref>
Kol innehåller en högre andel av organiskt material än oljeskiffer. Kommersiella kvaliteter oljeskiffer består av mineraler och cirka 13&nbsp;-&nbsp;23 % organiska ämnen. Samtidigt har det organiska materialet i oljeskiffer ett [[väte]]/[[kol]] (H/C) förhållande som är cirka 1,2&nbsp;-&nbsp;1,8 gånger lägre än för olja och omkring 1,5&nbsp;-&nbsp;3 gånger högre än för kol.<ref name=wec/><ref name=arvoots/><ref name=vankrevelen>
{{Bokref |efternamn = van Krevelen |förnamn = D.W. |titel = Coal |utgivare = Elsevier Science |sid = 1002 |år = 1993 |url = http://www.amazon.com/Coal-Science-Technology-D-W-Krevelen/dp/0444895868 |isbn = 0444895868 |hämtdatum = 23 juli 2008 }}
</ref>

Oljeskiffer har ingen tydlig geologisk definition eller exakt kemisk formel. Olika oljeskiffer varierar mycket vad gäller mineralinnehåll, kemisk sammansättning, ålder, typ av kerogen och fyndighetens historia.<ref name=turkey>
{{Tidningsref |författare = Altun|förnamn = N. E.|författare2 = Hiçyilmaz|förnamn2 = C.|författare3 = Hwang|förnamn3 = J.-Y.|författare4 = Suat Bağci|förnamn4 = A.|författare5 = Kök|förnamn5 = M. V.|titel = Oil Shales in the world and Turkey; reserves, current situation and future prospects: a 
 review|tidning = Oil Shale. A Scientific-Technical Journal|utgivare = Estonian Academy Publishers|volym = 23|nummer = 3|sidor = 211–227|datum = 2006|url = http://www.kirj.ee/public/oilshale/oil-2006-3-2.pdf|format = PDF|issn = 0208-189X|hämtdatum = 16 juni 2007}}
</ref> 
Ådror av oljeskiffer har inte alltid skarpa gränser och det kolhaltiga innehållet varierar. Skotsk oljeskiffer uppvisar ofta en övergång från inget kolhaltigt innehåll, till en uppsättning av olika kolhaltiga innehåll, och tillbaka till icke-kolhaltigt skiffer. Som en tumregel kan sägas att ju bättre oljeskiffer, desto mera chokladbrun färg och desto träigare ljud när berget slås med en hammare.

De organiska komponenterna i oljeskiffer härstammar från flera typer av organismer, såsom rester av [[alger]], [[sporer]], [[pollen]], [[löv]] samt andra celldelar och fragment från [[träd]] och andra [[växt]]er. <ref name=wec/><ref name=alali>
{{Tidningsref |författare = Alali|förnamn = Jamal|titel = Jordan Oil Shale, Availability, Distribution, And Investment Opportunity|utgivningsort = Amman, Jordan|url = http://www.sdnp.jo/International_Oil_Conference/rtos-A117.pdf|format = PDF|datum = 2006-11-07|hämtdatum = 4 mars 2008|doi = 10.1126/science.225.4665.890|pmid = 17779848|tidning = Science|volym = 225|sidor = 890}}</ref>
Vissa fyndigheter innehåller betydande mängder [[fossil]], bland annat finns [[Messels gruva]] i Tyskland på [[Unesco]]s världsarvslista. Mineralfraktionen i oljeskiffer omfattar olika finkorniga [[silikat]]er och [[karbonat]]er.<ref name=arvoots/><ref name=dyni/>

Geologer klassificerar oljeskiffer enligt deras sammansättning som karbonat-rika, silikat-rika eller "cannel".<ref>
{{Bokref |efternamn = Lee |förnamn = Sunggyu |titel = Oil Shale Technology |utgivare = CRC Press |sid = 10 |år = 1991 |url = http://books.google.com/books?id=N0wMCusO6yIC&pg=PA253&lpg=PA253&source=web&ots=RUeSKpiSxN&sig=pvW6H4fqTIb-cHHdVuO57pozdeg#PPP1,M1 |isbn = 0849346150 |hämtdatum = 9 juli 2007 }}</ref>
En annan metod, känd som van Krevelen-diagrammet, anger kerogentyp enligt väte-, kol- och syreinnehållet i det ursprungliga organiska materialet.<ref name=turkey/> Den vanligaste klassificeringen utvecklades dock mellan 1987 och 1991 av Adrian C. Hutton vid [[University of Wollongong]], och använder petrografiska termer hämtade från kolterminologin. Denna klassificeringsmetod anger oljeskiffer enligt var [[biomassa]]n ursprungligen lagrades - på land, på sjöbotten eller på havsbotten.<ref name=dyni/><ref name=hutton>
{{Tidningsref |författare = Hutton|förnamn = A.C.|titel = Petrographic classification of oil shales|tidning = International Journal of Coal Geology|utgivare = Elsevier Science|volym = 8|sidor = 203–231|datum = 1987|issn = 0166-5162|doi = 10.1016/0166-5162(87)90032-2}}</ref> 
Huttons klassificeringsmetod har visat sig vara användbar vid uppskattningar av utbyte av och sammansättning hos utvunnen olja.<ref name=wec/>

== Reserver ==
[[Fil:OilShaleFossilsEstonia.jpg|thumb|250px|Fossil i estniskt oljeskiffer]]
Experter skiljer mellan "resurser" och "reserver" av oljeskiffer. "Resurser" kan syfta på alla oljeskiffertillgångar medan "reserver" har en snävare definition. Reserver är de förekomster från vilka olja kan utvinnas ekonomiskt med befintlig teknik. Eftersom utvinningstekniken utvecklas hela tiden, utgör "reserver" alltid uppskattningar.<ref name=dyni/><ref name=csm>
{{Tidningsref |författare = Youngquist|förnamn = Walter|titel = Shale Oil - The Elusive Energy|tidning = Hubbert Center Newsletter|utgivare = Colorado School of Mines|nummer = 4|datum = 1998|url = http://hubbert.mines.edu/news/Youngquist_98-4.pdf|format = PDF|hämtdatum = 17 april 2008}}
</ref>  
Även om oljeskiffer-resurser finns i många länder, har endast 33 länder kända fyndigheter av möjligt ekonomiskt värde.<ref name=symposium>
{{Tidningsref |författare = Brendow|förnamn = K.|titel = Global oil shale issues and perspectives. Synthesis of the Symposium on Oil Shale. 18–19 November, Tallinn|tidning = Oil Shale. A Scientific-Technical Journal|utgivare = Estonian Academy Publishers|volym = 20|nummer = 1|sidor = 81–92|datum = 2003|url = http://www.kirj.ee/public/oilshale/9_brendow_1_03.pdf|format = PDF|issn = 0208-189X|hämtdatum = 21 juli 2007}}
</ref><ref name=china>
{{Tidningsref |författare = Qian|förnamn = Jialin|författare2 = Wang|förnamn2 = Jianqiu|författare3 = Li|förnamn3 = Shuyuan|titel = Oil Shale Development in China|tidning = Oil Shale. A Scientific-Technical Journal|utgivare = Estonian Academy Publishers|volym = 20|nummer = 3|sidor = 356–359|datum = 2003|url = http://www.kirj.ee/public/oilshale/9_qian_2003_3s.pdf|format = PDF|issn = 0208-189X|hämtdatum = 16 juni 2007}}
</ref>
Väl utforskade fyndigheter, som potentiellt skulle kunna räknas som reserver, är bland andra [[Green River Formation]]-fyndigheterna i västra USA, fyndigheter i [[Queensland]], Australien, fyndigheter i [[Sverige]] och [[Estland]], El-Lajjun-fyndigheten i [[Jordanien]], samt fyndigheter i Frankrike, Tyskland, [[Brasilien]], Kina, södra [[Mongoliet]] och Ryssland. Dessa fyndigheter har gett upphov till förväntningar om utvinning av minst 40 liter av skifferolja per ton skiffer, med hjälp av Fischer-analysen.<ref name=dyni/><ref name=turkey/>

En uppskattning från 2005 anger världen totala resurser av oljeskiffer till 411&nbsp;[[Ton (enhet)|gigaton]]. Det är tillräckligt för att producera mellan 2,8 och 3,3 biljoner fat (520 km<sup>3</sup>) olja.<ref name=wec/><ref name=aeo2006/><ref name=andrews/><ref name=unconventional/> Detta överstiger världens påvisade petroleumreserver, som uppskattas till 1,317 biljoner fat (209,4×10<sup>9</sup> m<sup>3</sup>) (1 januari 2007).<ref name=chapter3>
{{Webbref |titel = Chapter 3 - Petroleum and Other Liquids Fuels. International Energy Outlook 2007|utgivare = Energy Information Administration|månad = May|år = 2007|url = http://www.eia.doe.gov/oiaf/ieo/oil.html|id = DOE/EIA-0484(2007)|hämtdatum = 20 april 2008}}
</ref>
Världens största fyndigheter finns i USA i Green River basin, som täcker delar av [[Colorado]], [[Utah]] och [[Wyoming]]. Ungefär 70% av dessa resurser finns på federalt ägd eller kontrollerad mark.<ref>
{{Webbref |titel = About Oil Shale|url = http://ostseis.anl.gov/guide/oilshale/index.cfm|utgivare = [[Argonne National Laboratory]]|hämtdatum = 20 oktober 2007}}
</ref> 
USA:s fyndigheter utgör 62% av världens resurser. USA, Ryssland och Kina står tillsammans för 86% av världens oljeskiffertillgångar.<ref name=symposium/> Dessa siffror är preliminära, eftersom flera fyndigheter ännu inte har undersökts eller analyserats.<ref name=dyni/><ref name=wec/>  Vissa anser att fyndigheter i nordvästra Kina, som tidigare inte tagits med i beräkningarna, kan vara i samma storleksklass som Green River-fyndigheten.<ref name=carroll>
{{Cite conference
 |title=Upper Permian Oil Shale Deposits of Northwest China:World's Largest?
 |last=Carroll |first=Alan R.
 |publisher=27th Oil Shale Symposium
 |location=Colorado School of Mines
 |date= October 2007}}
</ref>

== Historia ==
[[Fil:Production of oil shale.svg|thumb|right|250px|Oljeskifferproduktion (i [[megaton]]) i Estland, Ryssland, Storbritannien, Brasilien, Kina och Tyskland från 1880 till 2000<ref name=dyni/>]]

Människan har använt oljeskiffer som bränsle sedan förhistorisk tid, eftersom den i allmänhet brinner utan någon speciell behandling.<ref>
{{Webbref |url = http://www.osti.gov/energycitations/product.biblio.jsp?osti_id=6567632|utgivare = U.S. [[Department of Energy]]|titel = Bibliographic Citation: Non-synfuel uses of oil shale|hämtdatum = 20 mars 2008}}
</ref>
Britter putsade och formade oljeskiffer till prydnadsföremål under [[järnåldern]].<ref>
{{Webbref |författare = Ian West|titel = Kimmeridge - The Blackstone - Oil Shale|utgivare = [[University of Southampton]]|datum = 2008-01-06|url = http://www.soton.ac.uk/~imw/kimblack.htm|hämtdatum = 21 april 2008}}
</ref>
Modern industriell gruvdrift inleddes 1837 i Autun, Frankrike, följt av exploatering i Skottland, Tyskland och flera andra länder.<ref name=wec/><ref name=laherrere>
{{Cite paper 
 | last =Laherrère | first =Jean 
 | author-link =Jean Laherrère 
 | title =Review on oil shale data 
 | publisher = Hubbert Peak 
 | year = 2005 
 | url=http://www.hubbertpeak.com/laherrere/OilShaleReview200509.pdf 
 | format = PDF 
 | accessdate =2007-06-17}}
</ref>
Verksamheten under 1800-talet var inriktad på tillverkning av [[fotogen]], [[lampolja]] och [[paraffin]] för att förse den växande efterfrågan på belysning som uppstod under den [[industriella revolutionen]].<ref name=encarta1>
{{Webbref |titel = Petroleum|förnamn = Todd M.|efternamn = Doscher|utgivare = [[MSN Encarta]]|hämtdatum = 22 april 2008|url = http://encarta.msn.com/encyclopedia_761576221/petroleum.html}}</ref> Eldningsolja, smörjmedel och [[ammoniumsulfat]] har också producerats.<ref>
{{Webbref |url = http://emd.aapg.org/technical_areas/oil_shale.cfm|titel = Oil Shale|utgivare = American Association of Petroleum Geologists|hämtdatum = 31 mars 2008}}</ref>
Oljeskifferindustrin expanderade omedelbart före [[första världskriget]] på grund av begränsad tillgång till konventionella petroleumresurser och massproduktion av bilar och lastbilar, som orsakade en ökning av bensinförbrukningen

Även om de estniska och kinesiska oljeskifferindustrierna fortsatte att växa efter [[andra världskriget]], övergav de flesta andra länder sina projekt på grund av de höga kostnaderna för processering och tillgång till billigare olja.<ref name=dyni/><ref name=wec/><ref name=laherrere/><ref name=fushun2>
{{Cite paper 
 | last = Yin | first = Liang 
 | title = Current status of oil shale industry in Fushun, China 
 | date = 2006-11-07
 | place = Amman, Jordan 
 | url = http://www.sdnp.jo/International_Oil_Conference/rtos-A106.pdf 
 | format = PDF 
 | accessdate = 2007-06-29}}
</ref> 
Efter [[oljekrisen]] 1973 nådde världsproduktionen av oljeskiffer sin höjdpunkt på 46 miljoner ton år 1980 för att sjunka till cirka 16 miljoner ton år 2000, på grund av konkurrens från billiga konventionella petroleumprodukter på 1980-talet.<ref name=symposium/><ref name="Burnham">
{{cite paper 
 | author = Burnham, A. K. 
 | title = Slow Radio-Frequency Processing of Large Oil Shale Volumes to Produce Petroleum-like Shale Oil 
 | publisher = Lawrence Livermore National Laboratory 
 | date = 2003-08-20 
 | url = https://e-reports-ext.llnl.gov/pdf/243505.pdf 
 | format = PDF 
 | id = UCRL-ID-155045 
 | accessdate = 2007-06-28}}
</ref>  1982 avbröt [[ExxonMobil|Exxon]] oljeskifferprojekt i [[Colorado]] på grund av låga oljepriser, vilket orsakade en lokal ekonomisk kris i området.<ref name=chronicle>
{{Tidningsref | författare = Collier, Robert| titel = Coaxing oil from huge U.S. shale deposits| url = http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?file=/c/a/2006/09/04/MNGIEKV0D41.DTL| datum = 2006-09-04| hämtdatum = 2008-05-14| utgivare = San Francisco Chronicle}}
</ref> 1986 avskaffade [[USA]]s president [[Ronald Reagan]] landets program för utveckling av syntetiska flytande bränslen.<ref name=andrews/>

I början av 2000-talet blåstes nytt liv i den globala oljeskifferindustrin. Bland annat började myndigheterna i USA uppmuntra utvinning av oljeskiffer och oljesand på federal mark.<ref name=blm>
{{Pressmeddelanderef |utgivare = Bureau of Land Management|url = http://www.blm.gov/wo/st/en/info/newsroom/2005/september/NR_050920.html|rubrik = Nominations for Oil Shale Research Leases Demonstrate Significant Interest in Advancing Energy Technology|datum = 2005-09-20|åtkomstdatum = 10 juli 2007}}
</ref><ref name=anl>
{{Webbref |utgivare = Oil Shale and Tar Sands Leasing Programmatic EIS Information Center|url = http://ostseis.anl.gov/eis/what/index.cfm|titel = What's in the Oil Shale and Tar Sands Leasing Programmatic EIS|hämtdatum = 10 juli 2007}}
</ref>

== Industriell användning ==
[[Fil:Shell insitu.gif|thumb|right|250px|Shells experimentella ''in-situ''-oljeskifferanläggning i Piceance Basin, Colorado, USA]]
År 2008 använder industrin oljeskiffer i Brasilien, Kina, Estland och i viss mån i Tyskland, Israel och Ryssland. Flera andra länder har börjat utvärdera sina reserver eller har byggt experimentella anläggningar, medan andra har avvecklat sina skifferindustri.<ref name=wec/> Oljeskiffer används för oljeproduktion i Estland, Brasilien och Kina, för elproduktion i Estland, Kina, Israel och Tyskland, för produktion av [[cement]] i Estland, Tyskland och Kina, och för användning i den kemiska industrin i Kina, Estland och Ryssland.<ref name=fushun2/><ref name=wec/><ref name=eu/><ref name=jordan2>
{{Cite paper 
 | last = Alali | first = Jamal 
 | last2 = Abu Salah | first2 = Abdelfattah 
 | last3 = Yasin | first3 = Suha M. 
 | last4 = Al Omari | first4 = Wasfi 
 | title = Oil Shale in Jordan
 | publisher = Natural Resources Authority of Jordan 
 | year = 2006 
 | url = http://www.nra.gov.jo/images/stories/pdf_files/Oil_Shale.pdf  
 | format = PDF 
 | accessdate =2007-06-29}}</ref> År 2005 stod dock Estland ensamt för omkring 70% av världens oljeskifferproduktion.<ref name=eu/><ref name=research>
{{Cite paper 
 | title = Non-Nuclear Energy Research in Europe – A comparative study. Country Reports A – I. Volume 2 
 | publisher = [[European Commission]]. Directorate-General for Research 
 | year = 2005
 | url = http://ec.europa.eu/research/energy/pdf/synergy_vol2_en.pdf 
 | format= PDF 
 | id = EUR 21614/2 
 | accessdate =2007-06-29}}
</ref>

[[Rumänien]] och Ryssland har tidigare använt oljeskiffer som bränsle i [[kraftverk]], men har nu antingen stängt dem eller bytt till andra bränslen som [[naturgas]]. [[Jordanien]] och [[Egypten]] planerar att bygga kraftverk som eldas med oljeskiffer, medan Kanada och Turkiet planerar att bränna oljeskiffer tillsammans med kol för elproduktion.<ref name=wec/><ref name=symposium/><ref name=Jordan>
{{Tidningsref |författare = Hamarneh|förnamn = Yousef|författare2 = Alali, Jamal; Sawaged, Suzan|titel = Oil Shale Resources Development In Jordan|utgivningsort = Amman|utgivare = Natural Resources Authority of Jordan|datum = 1998; 2006|url = http://www.nra.gov.jo/images/stories/pdf_files/Updated_Report_2006.pdf|format = PDF|hämtdatum = 16 juni 2007}}
</ref> Oljeskiffer är det viktigaste bränslet för kraftproduktion endast i Estland, där oljeskifferkraftverket i Narva stod för 95 % av elproduktionen under 2005.<ref name=figures2005>
{{cite paper
 | title = Estonian Energy in Figures 2005
 | publisher = Ministry of Economic Affairs and Communications
 | year =  2006
 | url = http://www.mkm.ee/doc.php?173480
 | format = PDF
 | accessdate = 2007-10-22}}</ref>

== Gruvdrift och processering ==
[[Fil:Oljeskifferprocessering.PNG|thumb|right|En översikt över processering av oljeskiffer]]
Exploatering av oljeskiffer innebär oftast gruvdrift följd av transport, varefter bränslet bränns direkt för produktion av elektricitet eller ytterligare processeras. När fyndigheterna ligger nära ytan kan de exploateras genom [[dagbrott]]. Underjordisk gruvdrift kräver inte att lika mycket av det översta materialet tas bort.<ref name=rand>
{{Cite paper 
 | last = Bartis | first = James T. 
 | last2 =LaTourrette | first2 = Tom 
 | last3 = Dixon | first3 =Lloyd 
 | last4 = Peterson | first4 =D.J. 
 | last5 = Cecchine | first5 = Gary 
 | title = Oil Shale Development in the United States. Prospects and Policy Issues. Prepared for the National Energy Technology Laboratory of the U.S. Department of Energy 
 | publisher = [[RAND|The RAND Corporation]] 
 | year = 2005
 | url = http://www.netl.doe.gov/energy-analyses/pubs/Oil%20Shale%20Development%20in%20the%20United%20States%20-%20RAND%20August%20200.pdf
 | format=PDF 
 | isbn = 978-0-8330-3848-7 
 | accessdate =2007-06-29}}
</ref> 

Utvinningen av de användbara delarna av oljeskiffer sker vanligtvis ovan mark (''ex situ''-processering), men med flera nya tekniker kan detta utföras under jorden ("på plats", on-site eller ''in situ''-behandling).<ref name=AICHE>
{{Cite paper 
 | last = Burnham | first = Alan K. 
 | last2 = McConaghy | first2 = James R. 
 | title = Comparison of the Acceptability of Various Oil Shale Processes 
 | date = 2006-10-16 
 | place =Golden 
 | publisher = 26th Oil Shale Symposium 
 | url = https://e-reports-ext.llnl.gov/pdf/341283.pdf
 | format = PDF 
 | id =UCRL-CONF-226717 
 | accessdate =2007-06-23}}
</ref> I båda fallen omvandlas kerogenet i oljeskiffret genom pyrolys till syntetisk råolja och brännbar gas. I de flesta processer upphettas skiffret i en [[syre]]fri miljö till en temperatur då kerogen sönderfaller (pyrolyserar) till gas, kondenserbar olja och en fast återstod. Detta sker vanligtvis mellan 450&nbsp;°C och 500&nbsp;°C.<ref name=csm/> Sönderfallet börjar redan vid 300&nbsp;°C men framskrider snabbare och sker mera fullständigt vid höga temperaturer.<ref name=koel>
{{Tidningsref |författare = Koel|förnamn = Mihkel|titel = Estonian oil shale|tidning = Oil Shale. A Scientific-Technical Journal|utgivare = Estonian Academy Publishers|nummer = Extra|datum = 1999|url = http://www.kirj.ee/public/oilshale/Est-OS.htm|issn = 0208-189X|hämtdatum = 21 juli 2007}}
</ref> 

Under ''in situ''-processering upphettas oljeskiffer under jorden. Sådana processer kan potentiellt få ut mer olja från ett visst område än ex-situ-processer, eftersom de kan få tillgång till material på större djup än marknära gruvor.<ref name=california>
{{Cite paper
 |last=Ennis |first=D.L.
 |title=Oil Shale—An Investment We Can't Afford
 |publisher=California Chronicle
 |url=http://www.californiachronicle.com/articles/12494
 |date=2006-08-15
 |accessdate=2007-07-26}}
</ref>

Flera bolag har patenterade metoder för ''in situ''-pyrolys med [[retort]]. De flesta av dessa metoder är fortfarande på experimentstadiet. Man kan skilja mellan egentliga ''in situ''-processer och modifierade ''in situ''-processer. Egentliga ''in situ''-processer kräver inte brytning av oljeskiffer. I modifierade ''in situ''-processer förs dock en del av oljeskiffret till ytan för pyrolys i en retort, varvid pyrolysgaserna kan utnyttjas för sprängning.<ref name=fossilenergy>
{{Cite paper 
 | title =Strategic Significance of America’s Oil Shale Resource. Volume II Oil Shale Resources, Technology and Economics
 | publisher = United States Department of Energy 
 | year = 2004 
 | url=http://www.fossil.energy.gov/programs/reserves/npr/publications/npr_strategic_significancev2.pdf 
 | format = PDF 
 | accessdate =2007-06-23}}
</ref> 

Det finns hundratals patent för retortering av oljeskiffer, men endast tiotals har testats och endast ett fåtal finns idag i kommersiell användning.<ref name=patent>
{{Webbref |titel = Process for the recovery of hydrocarbons from oil shale|utgivare = FreePatentsOnline|url = http://www.freepatentsonline.com/4449586.html|hämtdatum = 3 november 2007}}
</ref><ref name=qian>
{{Cite paper
 | last=Qian|first=Jialin
 | last2=Wang|first2=Jianqiu
 | title=World oil shale retorting technologies
 | date=2006-11-07
 | place =Amman, Jordan
 | url=http://www.sdnp.jo/International_Oil_Conference/rtos-A118.pdf
 | format=PDF
 | accessdate=2007-06-29}}</ref>

== Tillämpningar och produkter ==
[[Fil:Oilshale.jpg|thumb|right|250px|Förbränning av oljeskiffer]]
Oljeskiffer kan användas som bränsle för [[värmekraftverk]], där oljeskiffern förbränns och värmen driver en [[ångturbin]]. Kraftverken kan vara [[kondenskraftverk]], som endast producerar elektricitet, eller [[kraftvärmeverk]], som producerar både el och [[fjärrvärme]]. Betydande oljeskifferkraftverk finns i Estland, med en kapacitet på 2,967&nbsp;[[megawatt]] (MW), Israel (12.5&nbsp;MW), Kina (12&nbsp;MW) och Tyskland (9.9&nbsp;MW).<ref name=symposium/><ref name=qian3>
{{Cite paper 
 | last =Qian | first =Jialin 
 | last2 =Wang | first2 =Jianqiu 
 | last3 =Li | first3 =Shuyuan 
 | title =One Year’s Progress in the Chinese Oil Shale Business 
 | publisher = China University of Petroleum 
 | url=http://mines.conference-services.net/viewPDF.asp?abstractID=162200&conferenceID=1128
 | format = PDF 
 | accessdate =2007-10-06}}
</ref> 

Vid sidan av användningen som bränsle kan oljeskiffer också användas vid produktion av [[specialkemikalier]], [[kolfiber|kolfibrer]], adsorbent-kol, [[kimrök]], [[fenol]]er, [[plast]]er, [[lim]], [[Garvning|garvmedel]], [[mastix]], [[asfalt]], [[cement]], [[tegel]], byggnadselement, marktillsatser, [[gödsel]], [[stenull]], [[glas]] och farmaceutiska produkter.<ref name=eu/> Användning för dessa ändamål är dock oftast på experimentell nivå och sker främst i liten skala.<ref name=dyni/><ref name=wec/> Vissa oljeskiffer ger [[svavel]], [[ammoniak]], [[aluminium]], [[natriumkarbonat]], [[natriumvätekarbonat]] och [[uran]] som biprodukter vid utvinning av skifferolja. Mellan 1946 and 1952 användes oljeskiffer för uranproduktion i [[Sillamäe]], Estland, och mellan 1950 and 1989 användes [[alunskiffer]] för samma ändamål i [[Sverige]].<ref name=dyni/> Oljeskiffer har också fungerat som en ersättning för [[naturgas]], men för närvarande (2008) är det inte ekonomiskt lönsamt att producera skiffergas för att ersätta naturgas.<ref name=proceedings>
{{Citation 
 | last = Schora | first = F. C. 
 | last2 = Tarman | first2 = P. B. 
 | last3 = Feldkirchner | first3 = H. L. 
 | last4 = Weil | first4 = S. A. 
 | title = Hydrocarbon fuels from oil shale 
 | journal = Proceedings 
 | publisher = [[American Institute of Chemical Engineers]] 
 | volume = 1 
 | pages = 325–330 
 | year = 1976 
 | id = A77-12662 02-44}}
</ref><ref name=ttu>
{{Webbref |författare = Valgma, Ingo|titel = Map of oil shale mining history in Estonia|utgivare = Mining Institute of [[Tallinn Technical University]]|url = http://www.ene.ttu.ee/maeinstituut/mgis/mapofhistory.htm|hämtdatum = 21 juli 2007}}
</ref>

Olja som utvinns ur oljeskiffer kan inte direkt ersätta råolja i alla tillämpningar. Den kan innehålla högre koncentrationer av [[olefin]]er, syre och kväve än konventionell råolja.<ref name=andrews/> Vissa skifferoljor har högre halter av [[svavel]] och [[arsenik]]. Skifferolja från Green River kan till exempel ha svavelhalter från 0 % till 4,9 %, vilket exempelvis kan jämföras med den maximala svavelhalten på 0,42 % för standardoljan [[West Texas Intermediate]].<ref name=dyni2>
{{Tidningsref |författare = Dyni|förnamn = John R.|titel = Distribution and origin of sulfur in Colorado oil shale|datum = 1983-04-01|utgivare = U.S. Geological Survey|tidning = 16th Oil Shale Symposium Proceedings|sidor = 144–159|url = http://www.osti.gov/energycitations/product.biblio.jsp?osti_id=5232531|id = CONF-830434-|hämtdatum = 22 oktober 2007}}
</ref> Svavelhalten i skifferolja från Jordanien kan stiga ändå upp till 9,5 %.<ref>
{{Tidningsref |författare = Al-Harahsheh|förnamn = Adnan|co-authors = Awni Y. Al-Otoom, Reyad A. Shawabkeh|titel = Sulfur distribution in the oil fractions obtained by thermal cracking of Jordanian El-Lajjun oil Shale|datum = 2003-10-16|tidning = Energy|volym = 30|sidor = 2784–2795|datum = november 2005|utgivare = [[Elsevier]]|url = http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6V2S-4FNTH74-1&_user=10&_coverDate=11%2F30%2F2005&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=d&view=c&_acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=6c05f61d6b2ad9d9c83d51710d47a518|hämtdatum = 22 oktober 2007|doi = 10.1016/j.energy.2005.01.013|nummer = 15}}
</ref> 
Arsenikinnehållet är ett problem bland annat för olja från Green River-formationen, eftersom det ställer krav på omfattande vidarebehandling före raffinering till förädlade produkter.<ref>
{{Bokref |efternamn = Lee |förnamn = Sunggyu |titel = Oil Shale Technology |utgivare = [[CRC Press]] |sid = 6 |år = 1991 |url = http://books.google.com/books?id=N0wMCusO6yIC&pg=PA253&lpg=PA253&source=web&ots=RUeSKpiSxN&sig=pvW6H4fqTIb-cHHdVuO57pozdeg#PPP1,M1 |isbn = 0849346150 |hämtdatum = 9 juli 2007 }}
</ref>
Retortering ovan jord brukar ge skifferolja med högre densitet än olja producerade med ''in situ''-processer. Skifferolja lämpar sig bäst för produktion av mellandestillat som 
[[fotogen]], [[flygbränsle]] och [[dieselolja]]. Efterfrågan på dessa har stigit kraftigt under 1990- och 2000-talen.<ref name=andrews/> 
Raffineringsprocesser som [[krackning]] kan dock förvandla skifferolja till lättare kolväten som [[bensin]].<ref name=andrews/>

== Ekonomiska aspekter ==
Råoljeindustrin expanderade kraftigt under början av 1900-talet. Sedan dess har försök att utnyttja oljeskifferreserver endast lyckats då produktionen prismässigt har kunnat konkurrera med petroleum.<ref>
{{cite paper 
 | author = Rapier, Robert 
 | title = Oil Shale Development Imminent 
 | publisher = R-Squared Energy Blog 
 | date = 2006-06-12 
 | url = http://i-r-squared.blogspot.com/2006/06/oil-shale-development-imminent.html 
 | accessdate = 2007-06-22}}
</ref>
Enligt en undersökning utförd av amerikanska [[RAND Corporation]] är kostnaden produktion av ett fat skifferolja 70–95 [[USA-dollar]] ($440–600/m<sup>3</sup>), justerat till 2005 års priser. Kostnaden beräknades för en fullskalig anläggning som utnyttjar retortering i USA, och tar i beaktande variationer i kerogenhalt och -kvalitet. Priset på råolja borde med andra ord ligga högre än detta pris för att göra processen lönsam. Vidare tar undersökningen upp möjligheterna att kostnaderna kan minska efter att produktionen har kommit igång. Kostnaderna skulle successivt kunna sjunka till en nivå på 30–40 USA-dollar per fat ($190–250/m<sup>3</sup>) då en miljard fat har producerats.<ref name=rand/><ref name=eu>{{Tidningsref |utgivare = European Academies Science Advisory Council|url = http://www.easac.org/displaypagedoc.asp?id=78|titel = A study on the EU oil shale industry viewed in the light of the Estonian experience. A report by EASAC to the Committee on Industry, Research and Energy of the European Parliament|format = PDF|month = May|datum = 2007|hämtdatum = 25 november 2007}}</ref>
Det finns verkliga exempel som stöder detta, bland annat producerar en anläggning i Alberta, vars teknik är tillräckligt mogen, tillräckligt stora mängder för att vara konkurrenskraftig. Den första generationen av en viss typ av anläggning är dock alltid svårast, såväl tekniskt som ekonomiskt.<ref>
{{Webbref |url = http://www.newyorker.com/reporting/2007/11/12/071112fa_fact_kolbert|titel = A Reporter at Large:Unconventional Crude|utgivare = [[The New Yorker]]|datum = 2007-11-12|hämtdatum = 31 mars 2008}}
</ref><ref name=answer>
{{cite paper
 |url=http://www.fossil.energy.gov/programs/reserves/publications/Pubs-NPR/40010-373.pdf
 |title=Is Oil Shale The Answer To America's Peak-Oil Challenge?
 |publisher=US [[Department of Energy]]
 |date=2008-02-08
 |accessdate=2008-03-31
 |format=PDF}}
</ref>

[[Royal Dutch Shell]] hävdar att deras in-situ-process i [[Colorado]] kunde bli konkurrenskraftig vid råoljepriser över 30 USA-dollar per fat ($190/m<sup>3</sup>), medan andra hävdar att extraktion till och med kan löna sig vid oljepriser under 20 USA-dollar per fat ($130/m<sup>3</sup>).<ref name=rockymountainnews>
{{Tidningsref | författare = Seebach, Linda| titel = Shell's ingenious approach to oil shale is pretty slick| url = http://www.rockymountainnews.com/drmn/news_columnists/article/0,1299,DRMN_86_4051709,00.html| datum = 2005-09-02| hämtdatum = 2007-06-02| utgivare = Rocky Mountain News}}
</ref><ref name=schmidt>
{{Tidningsref |författare = Schmidt|förnamn = S. J.|titel = New directions for shale oil:path to a secure new oil supply well into this century: on the example of Australia|tidning = Oil Shale. A Scientific-Technical Journal|utgivare = Estonian Academy Publishers|volym = 20|nummer = 3|sidor = 333–346|datum = 2003|url = http://www.kirj.ee/public/oilshale/7_schmidt_2003_3s.pdf|format = PDF|issn = 0208-189X|hämtdatum = 2 juni 2007}}
</ref><ref name=fossilenergy>
{{Cite paper 
 | title =Strategic Significance of America’s Oil Shale Resource. Volume II Oil Shale Resources, Technology and Economics
 | publisher = United States Department of Energy 
 | year = 2004 
 | url=http://www.fossil.energy.gov/programs/reserves/npr/publications/npr_strategic_significancev2.pdf 
 | format = PDF 
 | accessdate =2007-06-23}}
</ref> 
För att få ut mera av retorteringsprocessen har vissa forskare undersökt processer där andra ämnen, till exempel plastavfall, pyrolyseras tillsammans med skifferolja.<ref name=co-pyrolisis>
{{Tidningsref |titel = Co-pyrolysis of waste plastics with oil shale|författare = Tiikma|förnamn = Laine|författare2 = Johannes|förnamn2 = Ille|författare3 = Pryadka|förnamn3 = Natalja|datum = 2002|tidning = Proceedings. Symposium on Oil Shale 2002, Tallinn, Estonia|sidor = 76}}
</ref><ref name=co-pyrolisis2>
{{Tidningsref |titel = Fixation of chlorine evolved in pyrolysis of PVC waste by Estonian oil shales|författare = Tiikma|förnamn = Laine|författare2 = Johannes|förnamn2 = Ille|författare3 = Luik|förnamn3 = Hans|tidning = Journal of Analytical and Applied Pyrolysis|month = March|datum = 2006|volym = 75|nummer = 2|sidor = 205–210|format = PDF|url = http://www.sciencedirect.com/science?_ob=MImg&_imagekey=B6TG7-4GR33JX-1-9&_cdi=5247&_user=10&_orig=search&_coverDate=03%2F31%2F2006&_sk=999249997&view=c&wchp=dGLbVtz-zSkWW&md5=9e583e16281cce35e8d52957730ad3f3&ie=/sdarticle.pdf|hämtdatum = 20 oktober 2007|doi = 10.1016/j.jaap.2005.06.001}}
</ref><ref name=veski1>
{{Tidningsref |författare = Veski|förnamn = R.|författare2 = Palu|förnamn2 = V.|författare3 = Kruusement|förnamn3 = K.|titel = Co-liquefaction of kukersite oil shale and pine wood in supercritical water|tidning = Oil Shale. A Scientific-Technical Journal|utgivare = Estonian Academy Publishers|volym = 23|nummer = 3|sidor = 236–248|datum = 2006|url = http://www.kirj.ee/public/oilshale/oil-2006-3-4.pdf|format = PDF|issn = 0208-189X|hämtdatum = 16 juni 2007}}
</ref><ref name=Morocco>
{{Tidningsref |författare = Aboulkas|förnamn = A.|författare2 = El Harfi|förnamn2 = K.|författare3 = El Bouadili|förnamn3 = A.|författare4 = Benchanaa|förnamn4 = M.|författare5 = Mokhlisse|förnamn5 = A.|författare6 = Outzourit|förnamn6 = A.|titel = Kinetics of co-pyrolysis of Tarfaya (Morocco) oil shale with high-density polyethylene|tidning = Oil Shale. A Scientific-Technical Journal|utgivare = Estonian Academy Publishers|volym = 24|nummer = 1|sidor = 15–33|datum = 2007|url = http://www.kirj.ee/public/oilshale/oil-2006-3-4.pdf|format = PDF|issn = 0208-189X|hämtdatum = 16 juni 2007}}
</ref><ref name=turkey2>
{{Cite paper 
 | last = Ozdemir | first = M. 
 | last2 = Akar | first2 = A. 
 | last3 = Aydoğan | first3 = A. 
 | last4 = Kalafatoglu | first4 = E. 
 | last5 = Ekinci | first5 = E. 
 | title = Copyrolysis of Goynuk oil shale and thermoplastics 
 | date = 2006-11-07
 | place = Amman, Jordan 
 | url = http://www.sdnp.jo/International_Oil_Conference/rtos-A114.pdf 
 | format = PDF 
 | accessdate = 2007-06-29}}
</ref>

En publikation från 1972 i tidskriften ''Pétrole Informations'' (ISSN 0755-561X) förespråkade [[förvätskning]] av kol framom skifferoljeproduktion, på grund av lägre kostnader, större utbyte och mindre miljöpåverkan. Den angav produktionen av olja från kol till 650 liter olja per ton kol, medan endast 150 liter skifferolja skulle fås från ett ton oljeskiffer.<ref name=laherrere/>

Ett kritiskt mått på värdet av oljeskiffer ligger i förhållandet mellan energin som produceras vid användning oljeskiffer, och energin som krävs för all processering tillsammans. En studie från 1984 uppskattade detta förhållande till 0,7–13,3,<ref name=science2>
{{Tidningsref |författare = Cleveland|förnamn = Cutler J.|författare2 = Costanza|förnamn2 = Robert|författare3 = Hall|förnamn3 = Charles A. S.|författare4 = Kaufmann|förnamn4 = Robert|titel = Energy and the U.S. Economy: A Biophysical Perspective|tidning = [[Science]]|utgivare = [[American Association for the Advancement of Science]]|volym = 225|nummer = 4665|sidor = 890–897|datum = 1984-08-31|url = http://www.eroei.com/pdf/Energy%20and%20the%20U.S.%20Economy-%20A%20Biophysical%20Perspective.pdf|format = PDF|issn = 00368075|hämtdatum = 28 augusti 2007|doi = 10.1126/science.225.4665.890|pmid = 17779848}}
</ref> 
även om det hävdas att nuvarande processer under utveckling har ett förhållande mellan 3 och 10. Royal Dutch Shell har enligt egen utsago ett förhållande på tre till fyra för sin in-situ-process.<ref name=rockymountainnews/><ref name=shell>
{{cite paper 
 | title = Oil Shale Test Project. Oil Shale Research and Development Project 
 | publisher = Shell Frontier Oil and Gas 
 | date = 2006-02-15 
 | url = http://www.blm.gov/pgdata/etc/medialib/blm/co/field_offices/white_river_field/oil_shale.Par.79837.File.dat/OSTPlanofOperations.pdf 
 | format = PDF 
 | accessdate = 2007-06-30}}
</ref><ref name=wired>
{{Webbref |utgivare = WIRED Magazine|författare = Reiss, Spencer|url = http://www.wired.com/wired/archive/13.12/oilshale.html|titel = Tapping the Rock Field|datum = 2005-12-13|hämtdatum = 27 augusti 2007}}
</ref> 
Vattenbehov i produktionsprocessen utgör ännu en faktor som måste tas med i beräkningen. Vattenanvändning kan vara en kraftigt begränsande faktor i områden med begränsad tillgång på vatten.

== Miljöpåverkan ==
Gruvdrift av oljeskiffer påverkar miljön på många sätt. Miljöpåverkan är större vid dagbrott än vid underjordisk gruvdrift. Problem som kan uppkomma är uppkomsten av sura ämnen när det brutna materialet frigör olika ämnen som oxiderar i luft, ökad förekomst av metaller i grundvatten, ökad erosion och utsläpp av [[aerosol]]er och svavelhaltiga föreningar.<ref name="Burnham" /><ref name="openpitimpacts">
{{cite paper
 |title= Environmental Impacts from Mining
 |url= http://www.techtransfer.osmre.gov/NTTMainSite/Library/hbmanual/epa530c/chapter3.pdf
 |format=PDF
 |publisher=US [[Office of Surface Mining Reclamation and Enforcement]]
 |date=2006-08-02
 |accessdate=2008-03-29}}
</ref>
År 2002 härstammade 97 % av alla luftföroreningar, 86 % av den totala mängden avfall och 23 % av vattenföroreningarna i Estland från energiindustrin, som i mycket hög grad förlitar sig på skifferolja som bränsle.<ref name=raukas>
{{Tidningsref |författare = Raukas|förnamn = Anto|titel = Opening a new decade|tidning = Oil Shale. A Scientific-Technical Journal|utgivare = Estonian Academy Publishers|volym = 21|nummer = 1|sidor = 1–2|datum = 2004|url = http://www.kirj.ee/public/oilshale/1_ed_page_2004_1.pdf|format = PDF|issn = 0208-189X|hämtdatum = 14 maj 2008}}
</ref> 

Gruvdrift kan skada det biologiska och rekreativa värdet hos marken och ekosystemet i området där gruvdriften utförs. Förbränning och processering vid höga temperaturer skapar avfall. Dessutom ger processering och förbränning av oljeskiffer stora nettoutsläpp av [[koldioxid]], en [[växthusgas]]. Miljövänner motsätter sig användning av oljeskiffer, då den åstadkommer ännu större växthusgasutsläpp än användning av konventionella fossila bränslen.<ref name="nrdc">
{{cite paper
 |title= Driving It Home. Choosing the Right Path for Fueling North America's Transportation Future 
 |url= http://www.nrdc.org/energy/drivingithome/drivingithome.pdf
 |format= PDF
 |publisher= [[Natural Resources Defense Council]]
 |date= June 2007
 |accessdate= 2008-04-19
}}</ref>
I USA finns det exempelvis lagar som förbjuder staten att köpa olja som orsakar högre växthusgasutsläpp än petroleum.<ref name=mineweb>
{{Tidningsref | författare = Kosich| förnamn = Dorothy| titel = Repeal sought for ban on U.S. Govt. use of CTL, oil shale, tar sands-generated fuel| url = http://www.mineweb.com/mineweb/view/mineweb/en/page38?oid=50551&sn=Detail| datum = 2008-04-11| hämtdatum = 2008-05-27| utgivare = Mine Web}}</ref><ref>
{{Webbref |titel = United States: Energy Independence And Security Act Provision Poses Major Problems For Synthetic And Alternative Fuels|författare = Bloom David I, Waldron Roger, Layton Duane W, Patrick Roger W|url = http://www.mondaq.com/article.asp?articleid=58310|datum = 2008-03-04|hämtdatum = 27 maj 2008}}</ref>
[[Koldioxidavskiljning]] och lagring i samband med processering och förbränning kunde minska dessa problem, men de kan också skapa nya problem, såsom förorening av grundvattnet.<ref name="BartisBoston">
{{cite paper 
 |url=http://www.aspo-usa.com/fall2006/presentations/pdf/Bartis_J_Boston_2006.pdf 
 | format = PDF 
 | title=Unconventional Liquid Fuels Overview. 2006 Boston World Oil Conference 
 | author=Bartis, Jim, [[RAND|RAND Corporation]] 
 | publisher=Association for the Study of Peak Oil & Gas - USA 
 | date= 2006-10-26
 | accessdate=2007-06-28 
}}</ref>

Oljeskifferindustrins stora användning av vatten har tagits upp som ett problem av somliga. År 2002 användes 91% av det vatten som konsumerades i Estland av oljeskifferenergiindustrin.<ref name=raukas/> Raffinering ovanför markytan kräver mellan en och fem liter vatten per producerad liter olja, beroende på teknik.<ref name=rand/><ref name=BLM2008/><ref name=water>
{{Webbref |titel = Critics charge energy, water needs of oil shale could harm environment|utgivare = U.S. Water News Online|månad = July|år = 2007|url = http://www.uswaternews.com/archives/arcsupply/7critchar7.html|hämtdatum = 1 april 2008}}</ref>
Enligt den amerikanska myndigheten [[Bureau of Land Management]] kräver dagbrott och påföljande retortering av oljeskiffer ungefär 10-40 liter vatten per ton processerat oljeskiffer.<ref name=BLM2008>
{{Webbref |url = http://ostseis.anl.gov/documents/dpeis/volumes/OSTS_DPEIS_Vol_2.pdf|titel = Draft Oil Shale and Tar Sands Resource Management Plan Amendments to Address Land Use Allocations in Colorado, Utah, and Wyoming and Programmatic Environmental Impact Statement. Volume 2|format = PDF|sida = 36|utgivare = [[Argonne National Laboratory]]|datum = 2007-12-07|hämtdatum = 31 mars 2008}}</ref> Enligt en uppskattning används endast en tiondel så mycket vatten vid ''in situ''-processering.<ref>
{{Webbref |titel = Hopes for shale oil are revived|url = http://www.worldoil.com/magazine/MAGAZINE_DETAIL.asp?ART_ID=2658&MONTH_YEAR=Aug-2005|utgivare = worldoil.com|månad = August|år = 2005|hämtdatum = 1 april 2008}}</ref>

Vattenanvändningen blir en känslig fråga speciellt i torra områden, såsom västra USA och [[Negevöknen]] i Israel, där planer för expanderad gruvdrift finns, trots vattenbrist.<ref>
{{Webbref |url = http://deseretnews.com/article/1,5143,695263708,00.html|titel = Oil-shale 'rush' is sparking concern|utgivare = ''[[Deseret Morning News]]''|datum = 2008-03-22|hämtdatum = 31 mars 2008}}
</ref>

Miljöaktivister, bland annat [[Greenpeace]]-medlemmar, har protesterat och demonstrerat mot oljeskifferindustrin. I ett fall, i Australien 2004, stängde ett företag en demonstrationsanläggning för oljeskifferprocessering tills vidare, delvis till följd av protester. Företaget har dock fortfarande planer på storskalig användning av oljeskiffer.<ref name="Burnham" /><ref name=greenpeace>
{{Webbref |url = http://www.greenpeace.org/australia/news-and-events/media/releases/climate-change/climate-changing-shale-oil-ind|titel = Climate-changing shale oil industry stopped|utgivare = [[Greenpeace]] Australia Pacific|datum = 2005-03-03|hämtdatum = 28 juni 2007}}</ref><ref>
{{Webbref |url = http://www.abc.net.au/news/newsitems/200407/s1159133.htm|titel = Greenpeace happy with part closure of shale oil plant|utgivare = [[Australian Broadcasting Corporation]]|datum = 2004-07-22|hämtdatum = 19 maj 2008}}</ref>

== Se även ==
*[[Alunskiffer]], en i [[Skandinavien]] vanligt förekommande typ av oljeskiffer

== Referenser ==
{{översatt|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oil_shale&oldid=253595285|språkversion=engelskspråkiga}}

<references/>

== Vidare läsning ==
* {{bokref 
 | efternamn = Andersson 
 | förnamn = Astrid
 | medförfattare = Bertil Dahlman, David G. Gee, Sven Snäll
| titel = The Scandinavian Alum Shales 
| år = 1985
| url = http://www.sgu.se/cgi-bin/egwcgi/53514/screen.tcl/name=show_record&format=brief&host=georeg&gattr1=@attr+2%3D102&entry1=The+Scandinavian+Alum+Shales&field1=all&logic1=&attr1=@attr+4%3D2&page=1&norec=1&service=sgu&lang=eng
| isbn = 9171583343
| utgivare=Sveriges geologiska undersökning 
| utgivningsort=Uppsala}}
* {{bokref
 | efternamn = Ots
 | förnamn = Arvo
 | titel = Oil Shale Fuel Combustion
 | datum = 
 | år = 2006
 | utgivningsort = Tallinn
 | isbn = 9789949137107}}

== Externa länkar ==
{{Commonscat|Oil shale}}
* {{Webbref |url = http://www.kirj.ee/oilshale/|titel = Oil Shale. A Scientific-Technical Journal|utgivare = Estonian Academy Publishers. {{ISSN|0208-189X}}|hämtdatum = 22 april 2008}}
* {{Webbref |url = http://energy.cr.usgs.gov/other/oil_shale/pubs_data.html|titel = Related Oil Shale Publications and Data|utgivare = U.S. Geological Survey|hämtdatum = 22 april 2008}}
* {{Webbref |url = http://outreach.mines.edu/cont_ed/oilshale/index.html?CMSPAGE=Outreach/cont_ed/oilshale/index.html|titel = 30th Oil Shale Symposium, October 18–22, 2010|utgivare = [[Colorado School of Mines]]|hämtdatum = 18 mars 2010}}
* {{Webbref |författare = Fine, Daniel|utgivare = Heritage Foundation|titel = Oil Shale: Toward a Strategic Unconventional Fuels Supply Policy|datum = 2007-03-08|url = http://www.heritage.org/Research/Lecture/Oil-Shale-Toward-a-Strategic-Unconventional-Fuels-Supply-Policy|hämtdatum = 20 oktober 2007}}

{{utmärkt}}

[[Kategori:Petroleum]]
[[Kategori:Fossila bränslen]]
[[Kategori:Geologi]]

{{Link FA|en}}
{{UA|vi}}

[[ar:صخر زيتي]]
[[be:Гаручыя сланцы]]
[[bg:Битуминозни шисти]]
[[ca:Pissarra bituminosa]]
[[cs:Ropné břidlice]]
[[da:Olieskifer]]
[[de:Ölschiefer]]
[[et:Põlevkivi]]
[[en:Oil shale]]
[[es:Pizarra bituminosa]]
[[eo:Naftoardezo]]
[[eu:Eskisto bituminoso]]
[[fr:Schiste bitumineux]]
[[ko:오일 셰일]]
[[it:Scisto bituminoso]]
[[he:פצלי שמן]]
[[la:Schistus bituminosus]]
[[lv:Degslāneklis]]
[[lb:Uelegschifer]]
[[ms:Minyak syal]]
[[mn:Шатдаг занар]]
[[nl:Olieschalie]]
[[ja:オイルシェール]]
[[no:Oljeskifer]]
[[pl:Łupki bitumiczne]]
[[pt:Xisto betuminoso]]
[[ru:Горючий сланец]]
[[fi:Öljyliuske]]
[[th:หินน้ำมัน]]
[[uk:Горючі сланці]]
[[vi:Đá phiến dầu]]
[[zh:油頁岩]]