Visa källa för Sverige

{{Coord|63|N|16|E|region_SE_type:country|display=title}}
{{Landsfakta
|                   namn = Konungariket Sverige
|                genitiv = Sveriges
|                 flagga = Flag of Sweden.svg
|             statsvapen = Greater coat of arms of Sweden.svg
|                  motto = ''För Sverige i tiden'' <sup>1</sup> <!---Observera fotnoten längst ner i faktamallen!--->
|                  karta = EU-Sweden.svg
|              världsdel = [[Europa]]
|             statsskick = [[Parlamentarism|Parlamentarisk demokrati]] <br>och [[konstitutionell monarki]]
|                  språk = [[Svenska]]<sup>2</sup>
|                    a/t = t 
|              huvudstad = [[Stockholm]]
|  huvudstad_koordinater = {{Coord|59|19|30|N|18|4|15|E|region:SE_type:city|title=Stockholm}}
|            störstastad = Stockholm
|              statschef = [[Carl XVI Gustaf]]
|                    sct = regenter
|                   sct2 = Monark
|          regeringschef = [[Fredrik Reinfeldt]] 
|                    rct = statsministrar
|                   rct2 = Statsminister
|              area_rank = 57:e
|                   area = {{formatnum:449964}}<ref>{{webbref |url=http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=2680 |titel=Visste du att... - Om längd och  yta |utgivare=[[Lantmäteriet]] |hämtdatum= 29 oktober 2012}}</ref>
|           area_%vatten = {{formatnum:9.84%}}<ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/Pages/PressRelease____330364.aspx |titel=Sveriges yta |utgivare=[[SCB]] |hämtdatum=12 mars 2012}}</ref>
|         folkmängd_rank = 85:e
|              folkmängd = {{formatnum: {{Stat/Sverige/Landet/Befolkning|Hela riket}}}} {{Stat/Sverige/Landet/Befolkning|ref}} 
| befolkningstäthet_rank = 153:a
|           folkmängd_år = {{Stat/Sverige/Landet/Befolkning|år}}
|           invånare/km2 = 21<ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2009K01_TI_14_A05TI0901.pdf |format=[[PDF]] |utgivare=[[Statistiska centralbyrån]] |titel=Stora skillnader mellan länens befolkningstäthet |hämtdatum=20 mars 2009}}</ref>
|            högstapunkt = [[Kebnekaise]]
|      högstapunkt_meter = 2 104<ref>{{tidningsref |efternamn=Rydman |förnamn=Annika |rubrik=Sydtoppen fortfarande högst i Sverige
 |url=http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=817545 |tidning=[[Dagens Nyheter]] |datum=18 augusti 2008 |hämtdatum=24 mars 2009}}</ref>
|             störstasjö = [[Vänern]]
|         störstasjö_yta = 5 648
|            längstaflod = [[Klarälven]]–[[Göta älv]]
|      längstaflod_längd = 720
|             bnp_totalt = 346 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf">{{webbref |url=http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2004&ey=2008&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=144&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=11 |titel=Report for Selected Countries and Subjects |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |hämtdatum=1 februari 2009 |språk=engelska}}</ref>
|               bnp_rank = 34
|           bnp/invånare = 37&nbsp;526 USD<ref name="imf" />
|                     år = 2008
|                    hdi = 0,885
|               hdi_rank = 9:e
|                 hdi_år = 2010
|                   gini = 0.320 <ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____163550.aspx |utgivare=[[SCB]] |titel=Inkomstfördelning 1975 - 2009 |hämtdatum=24 juli 2012}}</ref> 
|              gini_rank = ?
|                gini_år = 2009
|                 valuta = [[Svensk krona]]
|              valutakod = SEK
|                tidszon = [[Centraleuropeisk tid|CET]] ([[Koordinerad universell tid|UTC]]+1), [[CEST]] ([[Koordinerad universell tid|UTC]]+2)
|            nationaldag = 6 juni
|           nationalsång = [[Du gamla, du fria]] ''([[de facto]])
|     nationalitetsmärke = S
|               landskod = SE, SWE
|             landsdomän = [[.se]] 
|demokratiindex          = 9,50
|            landsnummer = 46
|                 fotnot = <sup>1</sup>''För Sverige i tiden'' är antaget som kungligt valspråk av Carl XVI Gustaf. <br /><sup>2</sup> Svenska har formellt utnämnts som officiellt språk. En lag som utser svenska till "huvudspråk" i Sverige och officiellt språk i internationella sammanhang trädde i kraft 1 juli 2009<ref>http://www.sprakforsvaret.se/sf/fileadmin/PDF/spraklagen_200509.pdf</ref><ref>[http://sprakforsvaret.bloggagratis.se/2009/05/ Språkförsvaret - Alla inlägg under maj 2009<!-- Bot generated title -->]</ref> (läs mer i artikeln [[Svenska#Officiell status|svenska]]). [[Minoritetsspråk i Sverige|Sveriges officiella minoritetsspråk]] är sedan år 2000: [[samiska]], [[finska]], [[meänkieli]], [[romani|romani chib]] och [[jiddisch]]<ref>{{webbref |url=http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=8&module_instance=3&action=pod_show |titel=Minoritetsrättigheter |utgivare=[[Mänskliga rättigheter]] |hämtdatum=9 januari 2009}}</ref>
}}
'''Sverige''' (officiellt {{Audio|Sv-Konungariket_Sverige.ogg|''Konungariket Sverige''}}) är ett [[Norden|nordiskt]] land på Skandinaviska halvön i Nordeuropa. Sverige har landgräns i väst med Norge (svensk-norska gränsen) och i nordost med Finland, samt en fast förbindelse över havet med Danmark via Öresundsbron i sydväst.

Med en area på 449&nbsp;964&nbsp;km² <ref>[[SCB]] anger: "Arealen (inkl. större insjöar men exkl. vatten utanför kustlinjen) är 450&nbsp;295 km², därav landareal 410&nbsp;335 km². Arealen vatten mellan kustlinjen och territorialgränsen är 81&nbsp;499 km²." Källa: ''Statistisk årsbok för Sverige 2010'', [Årg. 96], Statistiska centralbyrån, Stockholm 2010 ISBN 978-91-618-1496-1, s. 9</ref> är Sverige det storleksmässigt femte största landet i Europa och har en befolkning på 9,5 miljoner människor. Sverige har en låg [[befolkningstäthet]] med 21 invånare per km² men med en betydligt högre täthet i södra halvan av landet. Omkring 85 procent av befolkningen lever i tätorter och denna andel förväntas öka.<ref name="publikationer2007">{{bokref |titel=Yearbook of Housing and Building Statistics 2007 |utgivare=Statistics Sweden, Energy, Rents and Real Estate Statistics Unit |år=2007 |isbn=978-91-618-1361-2 |url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BO0801_2007A01_BR_BO01SA0701.pdf |format=[[PDF]]}}</ref> Sveriges [[huvudstad]] är [[Stockholm]], som är landets största stad med {{formatnum:{{#expr:({{Stat/Sverige/Tätorter/Befolkning|0336}}/1e6 round 1)}}}} miljoner invånare i tätorten och totalt {{formatnum:{{#expr:({{Stat/Sverige/Storstadsregioner|Folkmängd|Stor-Stockholm}}/1e6 round 1)}}}} miljoner invånare i [[storstadsområde]]t. Sveriges näst största stad är [[Göteborg]] med {{formatnum:{{#expr:({{Stat/Sverige/Tätorter/Befolkning|4368}} round -4)}}}} invånare i tätorten och totalt cirka {{formatnum:{{#expr:({{Stat/Sverige/Storstadsregioner|Folkmängd|Stor-Göteborg}} round -4)}}}} invånare i storstadsområdet. Den tredje största staden är [[Malmö]] med {{formatnum:{{#expr:({{Stat/Sverige/Tätorter/Befolkning|3604}} round -4)}}}}<!---Observera att uppgiften avser tätorten, som har cirka 280 000 invånare, inte kommunen, som har cirka 300 000!---> invånare i tätorten och {{formatnum:{{#expr:({{Stat/Sverige/Storstadsregioner|Folkmängd|Stor-Malmö}} round -4)}}}} i storstadsområdet.

Sverige är en [[konstitutionell monarki]] med ett [[parlamentarism|parlamentariskt system]] och en utvecklad ekonomi. Sverige rankas fyra i världen i [[The Economist]]s "[[Democracy Index]]" och på nionde plats i [[Förenta nationerna]]s "[[Human Development Index]]". Landet har varit medlem i [[Europeiska unionen]] (EU) sedan 1 januari 1995.

Sverige urskiljde sig som en oberoende och enad stat under [[medeltiden]]. Under 1600-talet expanderade landet kraftigt under vad som har kommit att kallas [[stormaktstiden]]. Större delen av de erövrade nationerna utanför skandinaviska halvön förlorades under 1700-talet och 1800-talet. Den östra delen av Sverige, idag [[Finland]], förlorades till [[Ryska imperiet]] år 1809. Det senaste kriget som Sverige direkt var delaktigt i var [[Napoleonkrigen]] 1814, när Sverige förlänades [[Norge]] från [[Danmark]] in i [[Svensk-norska unionen]], en [[personalunion]] som varade till 1905.  Ännu 2009 framhålls den militära alliansfriheten som en central del i Sveriges utrikespolitik, samtidigt som medlemskapet i Nato-samarbetet [[Partnerskap för fred]] lett till att Sverige skickar styrkor utomlands.<ref>[http://www.regeringen.se/sb/d/10821/a/109012 Nato och Partnerskap för fred<!-- Bot generated title -->]</ref><ref>Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap ''Militär alliansfrihet'' [http://www.sakerhetspolitik.se/Forsvar/Internationellt/Militar-alliansfrihet/] (läst 2010-10-04)</ref> Sverige deltar även i EU:s [[gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken|gemensamma säkerhets- och försvarspolitik]].

Sverige hade den [[Sveriges ekonomi|snabbast växande ekonomin]]<ref>{{Webbref |url = https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2003rank.html |titel = CIA – The World Factbook – Country Comparison :: National product real growth rate |utgivare = Cia.gov |datum =  |hämtdatum = 11 mars 2011}}</ref>, den högsta graden av [[innovation]] <ref>[http://ec.europa.eu/research/innovation-union/pdf/iu-scoreboard-2010_en.pdf INNOVATION UNION SCOREBOARD 2010]. The Innovation Union's performance scoreboard for Research and Innovation. (PDF)  1 February 2011. ec-europa.eu. Retrieved on 2011-08-17.</ref> och den mest [[konkurrens]]kraftiga ekonomin i [[Europeiska unionen]] under 2010.<ref>{{bokref |redaktör=Schwab, Klaus |url=http://www3.weforum.org/docs/WEF_GlobalCompetitivenessReport_2010-11.pdf |titel=The Global Competitiveness Report 2010–2011 |format=[[PDF]] |utgivare=World Economic Forum |år=2010 |utgivningsort=Geneva |isbn=92-95044-87-8 |hämtdatum=2011-08-17 |språk=engelska}}</ref>

== Historia ==
{{Huvudartikel|Sveriges historia|Sveriges militärhistoria|Svensk vetenskapshistoria|Sveriges ekonomiska historia}}  
[[Fil:Gustav Vasa.jpg|miniatyr|vänster|[[Gustav Vasa]] valdes till kung av Sverige den 6 juni 1523, ett datum som nu är [[Sveriges nationaldag]].]]

Sedan [[istid|inlandsisen]] drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika generationer. Området var splittrat i flera olika maktcentra, främst baserade i [[Svealand]] – där [[svear]]nas land [[Svitjod]] låg – samt [[Östergötland|östra]] och [[Västergötland|västra Götaland]]. [[Sveriges kristnande]] på 1000-talet skedde sent, men utan erövring av främmande makt. Den första kända gränsdragningen med ett annat land (Danmark) ägde rum på 1000-talet. Det var kung [[Emund den gamle]] som under sin regeringstid (1050-60) gjorde denna gränsdragning med den danske kungen [[Sven Estridsson]]. Som stat utökades Sveriges administration under 1200-talet när landskapslagar och rikslagar införs, bland annat av [[Magnus Eriksson]].

Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet. Övre Norrlands kustland koloniserades och försvenskades. Norden förenades i [[Kalmarunionen]] år 1397. Av flera anledningar splittrades denna och efter [[Befrielsekriget|ett inbördeskrig]] kunde [[Gustav Vasa]] år 1523 besegra danskarna och ta makten i Sverige. Den första riksdagen brukar säges vara [[Arboga möte]] år 1435, även om kungarna redan tidigare samlat råd av representanter från rikets mäktiga. Riksdagens funktion och makt har senare varierat avsevärt; under lång tid var den en [[sveriges ståndsriksdag|ståndsriksdag]]. Fram till 1680 delades den utövande makten mellan kungen och högadeln, vilket ledde till mäktigare adelsmän. I samband med [[Karl XI:s reduktion|reduktionen]] infördes 1680 enväldig monarki. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att behålla alla besittningar. 1809 förlorades den östra rikshalvan av Sverige, som i huvudsak motsvarade dagens [[Finland]], till [[Ryssland]]. 

Som en reaktion på nederlaget i det Stora nordiska kriget började frihetstiden år 1719, vilket ledde till skapandet av konstitutionell monarki, enligt olika konstitutioner 1772, 1789 och 1809, varav den sista införde flera medborgerliga rättigheter. Under Gustaf III:s regering stärktes dock kungamakten temporärt. Under Napoleonkrigen erövrade svenskarna Kiel sedan de genomfört ett anfall från Svenska Pommern. År 1814 skulle Danmark egentligen överlämna Norge till Sverige i utbyte mot de svenska besittningarna i Tyskland. Norge accepterade dock inte svenskt styre, skrev [[Eidsvollförfattningen]] och valde prins Christian Fredrik till kung. När Karl XIII kom hem och hörde detta anföll Sverige Norge. Kriget varade inte länge och resulterade i att Karl XIII valdes till norsk konung, men också att Norge fick bevara författningen och att de två rikena blev formellt jämställda. Det nya avtalet var således olikt det ursprungliga avtalet från Kiel. Efter detta har Sverige inte varit huvudpart i något [[krig]].

Industrialiseringen under 1800-talet kom sent till Sverige jämfört med Storbritannien, men mycket tidigt jämfört med världen som helhet. Byggandet av järnvägar från 1860-talet var av stor betydelse. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin AB fick en internationellt betydelsefull ställning mot seklets slut. Under första världskriget var Sverige neutralt. 

Det medborgerliga politiska inflytandet förstärktes gradvis under 1800-talet. En första rösträttsreform beslöts år 1909, vilket införde rösträtt för alla män, med graderad rösträtt, och ett [[proportionellt valsystem]]. År 1919 fattades riksdagsbeslut om allmän och lika rösträtt i Sverige, sedan kung Gustaf V accepterat att utnämna Sveriges regering utifrån riksdagens flertal år 1917. Lika rösträtt tillämpades första gången i andrakammarvalet 1921, som ledde till en socialdemokratisk regering under Hjalmar Branting. Under 1920-talet växlade regeringsmakten, men vid valet 1932 kom socialdemokraterna i regeringsställning och förutom sommaren 1936 förblev partiet vid makten fram till 1976. Under andra världskrigets samlingsregering och 1950-talets koalitionsregering med nuvarande centerpartiet delades dock regeringsmakten med andra partier.

Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala, men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge, vilket tvingade Sverige att föra en pragmatisk politik mot omvärlden. Efter krigsslutet avvecklades samlingsregeringen och en rent socialdemokratisk regering tillträdde. Under 1950- och 1960-talen genomfördes omfattande reformer inom socialpolitiken och under tidigt 1970-tal genomfördes en omreglering av arbetsmarknaden. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard.

Den svenska säkerhetspolitiken byggde på alliansfriheten i fredstid syftande till neutralitet i händelse av krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med Nato. Statsminister Olof Palme drev dock en offensiv utrikespolitik med kritik mot bland annat Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. År 1971 ersattes dessutom den tidigare tvåkammarriksdagen med en enkammarriksdag. År 1974 kom en omfattande grundlagsreform. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas.

Berlinmurens fall 1989, Sovjetunionens fall 1991 och det kalla krigets slut ledde till en omprövning av den tidigare majoritetsuppfattning att den svenska alliansfriheten förhindrande ett närmare svenskt deltagande i den europeiska integrationsprocessen. Sveriges regering ansökte därför om medlemskap för Sverige i Europeiska unionen (EU), efter att ha varit med i EFTA sedan organisationen bildades 1960. Efter förhandlingar blev Sverige medlem den 1 januari 1995, efter en majoritet på 52,3 procent i folkomröstning den 13 november 1994.

== Geografi ==
{{Huvudartikel|Sveriges geografi}}
[[Fil:Map of Sweden Cities (polar stereographic) Sv.png|miniatyr|Karta över Sverige med länsgränser, de största tätorterna och vägarna samt sjöar, floder och berg.]]

Sverige ligger i norra Europa, på östra delen av den skandinaviska halvön och sträcker sig över ungefär 14 latituder (breddgrader) och 13  longituder (meridianer),<ref>[http://kartor.eniro.se/ Eniro kartor], GPS-koordinater</ref>. Den longitudiella skillnaden motsvarar 52 minuter skillnad i soltid (mellan Haparanda i öster och Strömstad i väster). Till ytan är Sverige det 6:e största landet i Europa. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. Landet har också maritima gränser till Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland samt Ryssland (Kaliningrad och fasta Ryssland). De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Sverige utgör en del av det geografiska området Norden.

Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken och den långa kustlinjen påverkar klimatet. I väster ligger den skandinaviska fjällkedjan som såsom bergskedja benämns Skanderna, sedan gammalt också kallad Kölen på både svenska och norska (kjølen). Den skiljer Sverige från [[Norge]]. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren i denna bergskedja. Älvarna i norra Sverige flyter alltså som regel österut från bergskedjan och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna).

Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark. Totalt sett täcks dock 60 procent av totalytan och 75 procent av landarean av [[skog]]. Sveriges skogsland tillhör den västra ytterkanten av den eurasiska taigan. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum främst i Mälardalen, Bergslagen, Öresundsregionen och i Västra Götalandsregionen. I södra Götaland rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade [[sydsvenska höglandet]] och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Vattendragen i södra Sverige blir vanligen heller inte lika långa och stora som i norr. I mellersta Sverige och i Götaland finns dock Sveriges största älv när det gäller vattenföring och avrinningsområde: Klarälven-Göta älv, som bland annat inkluderar sjön Vänern. Sverige är ovanligt tätt på sjöar av olika storlek.

Sveriges högsta berg är [[Kebnekaise]], på 2&nbsp;104 meter över havet. De två utmärkande största öarna är [[Gotland]] och [[Öland]], de två största sjöarna är [[Vänern]] och [[Vättern]]. Sverige är 1&nbsp;572&nbsp;km från norr till söder och den största bredden är cirka 500&nbsp;km (se även [[Sveriges ytterpunkter]]).

[[Skog]], [[vattenkraft]] och [[järnmalm]] är viktiga [[naturtillgång]]ar, liksom [[mangan]] i Östersjön, [[koppar]], [[bly]], [[zink]], [[guld]], [[silver]], [[uran]], [[arsenik]], [[volfram]] och [[fältspat]].<ref>{{webbref |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sw.html |titel=Europe: Sweden |utgivare=[[CIA]] |verk=[[The World Factbook]] |hämtdatum=9 januari 2009 |språk=engelska}}</ref>

=== Klimat ===
{{Huvudartikel|Sveriges klimat}}

Sverige har ett oftast milt [[tempererat klimat]] med stora temperaturskillnader, trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från [[Golfströmmen]]. I södra Sverige är [[lövträ]]d dominerande, i norr [[barrskog]]ar, med [[tall]] och [[gran]], och härdiga [[björksläktet|björkar]] vilka dominerar landskapet. I Sveriges nordligaste del, som präglas av [[fjäll]], har landet ett [[subarktiskt klimat]]. Det betyder längre, kallare och snösäkra vintrar. Under delar av sommaren är det [[midnattssol]] (solen går inte ner) i allra nordligaste Sverige (norr om [[polcirkel]]n), medan det under delar av vintern är totalt mörker. Midvinternatten avbryts då endast av några timmars gryning och skymning. 

[[Nederbörd|Årsnederbörden]] ligger normalt runt 700&nbsp;mm, med relativt stora mängder över den västra fjällkedjan.<ref>{{webbref |url=http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/nederbord/klimatindikator-nederbord-1.2887 |utgivare=[[SMHI]] |titel=Klimatindikator - nederbörd |hämtdatum=7 juni 2011}}</ref><ref>{{webbref |url=http://www-markinfo.slu.se/sve/klimat/ned.html |utgivare=Markinfo.slu.se |titel=Årsnederbörd |hämtdatum=9 augusti 2010}}</ref> [[Medelvärde|Dygnsmedeltemperaturen]] i januari varierar mellan cirka 0 grader i söder, några minusgrader i mellersta Sverige och ner till -18&nbsp;°C i norr. I juli är temperaturskillnaderna mellan norr och söder avsevärt mindre än på vintern. Dygnsmedeltemperaturen ligger då nära 17&nbsp;°C i både Götaland (något lägre på [[sydsvenska höglandet]]) och Svealand (med undantag av de västra delarna). I Norrland avtar dygnsmedeltemperaturen längs kusten från c:a 17&nbsp;°C vid Gävle ner till 14&nbsp;°C vid Haparanda. I fjällen stannar emellertid dygnsmedeltemperaturen för juli strax över 10&nbsp;°C.  Sveriges lägsta temperatur uppmättes den 2 februari 1966 i Vuoggatjålme, Lappland, med -52,6 grader. Den högsta registrerade temperaturen, 38 C, noterades i Ultuna, Uppland (9 juli 1933) och Målilla, Småland (29 juni 1947). 

'''[[Kiruna]]''' (Norra Norrland/nordligaste Sverige):<ref>{{webbref |url=http://www.worldweather.org/096/c01045.htm |utgivare=Worldweather.org |titel=Weather Information for Kiruna |hämtdatum=9 augusti 2010 |språk=engelska}}</ref>
{{Klimattabell|
   |hmjan=-10
   |hmfeb=-8 
   |hmmar=-4  
   |hmapr=1
   |hmmaj=7
   |hmjun=14
   |hmjul=17 
   |hmaug=14 
   |hmsep=8  
   |hmokt=2
   |hmnov=-5
   |hmdec=-8
   |lmjan=-19 
   |lmfeb=-18  
   |lmmar=-14  
   |lmapr=-8
   |lmmaj=-1
   |lmjun=5
   |lmjul=7 
   |lmaug=6  
   |lmsep=1  
   |lmokt=-5
   |lmnov=-12
   |lmdec=-17
   |nbjan=30
   |nbfeb=25
   |nbmar=26 
   |nbapr=27
   |nbmaj=34
   |nbjun=49
   |nbjul=86
   |nbaug=74
   |nbsep=49
   |nbokt=47
   |nbnov=42
   |nbdec=34
}}
'''[[Stockholm]]''' (Östra Svealand/södra Mellansverige):<ref>{{webbref |url=http://www.worldweather.org/096/c00187.htm |utgivare=Worldweather.org |titel=Weather Information for Stockholm |hämtdatum=9 augusti 2010 |språk=engelska}}</ref>

{{Klimattabell|
   |hmjan=-1 
   |hmfeb=-1  
   |hmmar=3  
   |hmapr=9
   |hmmaj=16
   |hmjun=21
   |hmjul=22 
   |hmaug=20 
   |hmsep=15  
   |hmokt=10
   |hmnov=5
   |hmdec=1
   |lmjan=-5 
   |lmfeb=-5  
   |lmmar=-3  
   |lmapr=1
   |lmmaj=6
   |lmjun=11
   |lmjul=13 
   |lmaug=13  
   |lmsep=9  
   |lmokt=5
   |lmnov=1
   |lmdec=-3
   |nbjan=39 
   |nbfeb=27  
   |nbmar=26 
   |nbapr=30
   |nbmaj=30
   |nbjun=45
   |nbjul=72 
   |nbaug=66  
   |nbsep=55  
   |nbokt=50
   |nbnov=53
   |nbdec=46
}}
'''[[Göteborg]]''' (Västra Götaland):<ref>{{webbref |url=http://www.worldweather.org/096/c01042.htm |utgivare=Worldweather.org |titel=Weather Information for Gothenburg |hämtdatum=6 december 2010 |språk=engelska}}</ref>
{{Klimattabell|
   |hmjan=1
   |hmfeb=1 
   |hmmar=5  
   |hmapr=10
   |hmmaj=16
   |hmjun=20
   |hmjul=21 
   |hmaug=21 
   |hmsep=16  
   |hmokt=12
   |hmnov=6
   |hmdec=3
   |lmjan=-3 
   |lmfeb=-4  
   |lmmar=-1  
   |lmapr=2
   |lmmaj=7
   |lmjun=11
   |lmjul=13 
   |lmaug=12  
   |lmsep=9  
   |lmokt=6
   |lmnov=2
   |lmdec=-2
   |nbjan=61
   |nbfeb=40
   |nbmar=49 
   |nbapr=41
   |nbmaj=49
   |nbjun=59
   |nbjul=68
   |nbaug=75
   |nbsep=80
   |nbokt=83
   |nbnov=82
   |nbdec=72
}}
'''[[Malmö]]''' (Skåne, sydligaste Sverige):<ref>{{webbref |url=http://www.worldweather.org/096/c01041.htm |utgivare=Worldweather.org |titel=Weather Information for Malmo |hämtdatum=9 augusti 2010 |språk=engelska}}</ref>
{{Klimattabell|
   |hmjan=2
   |hmfeb=2 
   |hmmar=5  
   |hmapr=10
   |hmmaj=16
   |hmjun=20
   |hmjul=21 
   |hmaug=21 
   |hmsep=17  
   |hmokt=12
   |hmnov=7
   |hmdec=4
   |lmjan=-3 
   |lmfeb=-3  
   |lmmar=-1  
   |lmapr=2
   |lmmaj=7
   |lmjun=11
   |lmjul=13 
   |lmaug=12  
   |lmsep=10  
   |lmokt=7
   |lmnov=3
   |lmdec=-1
   |nbjan=49
   |nbfeb=30
   |nbmar=40 
   |nbapr=38
   |nbmaj=41
   |nbjun=52
   |nbjul=61
   |nbaug=58
   |nbsep=59
   |nbokt=57
   |nbnov=61
   |nbdec=58
}}
==Vegetationsregioner==
[[Fil:Sweden Vegetation Regions.JPG|thumb|Sveriges vegetationsregioner]] 
I och med Sveriges stora [[latitud]]iella skillnad nord till syd (från omkring 55 till 69 grader nord) uppstår det stora skillnader för vegetationens möjliga utbredning. Man kan skilja på [[odlingszon]]er (för planterade träd och grödor) samt vegetationsregioner, för den naturliga spridningen av allt ifrån gräs till träd. I detta hänseende indelas Sverige i fem huvudregioner.

# Södra lövskogsregionen
# Södra barrskogsregionen
# Norra barrskogsregionen
# Fjällbjörksregionen
# Kalfjällsregionen

Typiskt för [[södra lövskogsregionen]] är att det är en utlöpare från Nordvästeuropas lövskogsområde men den främsta faktorn är likväl avsaknaden av naturligt spridd gran. Planterad gran förekommer dock fortfarande, men p.g.a. de stora avstånden på [[årsringar]]na duger virket bara till pappersmassa. Sedan 1980-talet har tidigare granåkrar åter ersatts av lövskog, med undantag av [[julgran]]sodlingar. Regionen, som täcker västkusten, större delen av Skåne samt södra Blekinge präglas istället främst av [[bok]]träd och andra [[ädla lövträd]]. [[Alm]]en har dock nästan helt försvunnit p.g.a [[almsjuka]]. I sandig [[jordmån]] växer [[björk]] och [[tall]]. Sydliga inslag utgörs bl.a av [[avenbok]] och [[valnöt]].
Södra Öland tillhör södra lövskogsregionen, men utgör ett litet undantag då gran sprider sig naturligt där.

[[Södra barrskogsregionen]] präglas av en blandning av [[barrträd]], med inslag av bl.a bok och ek. Bokens nordgräns delar upp denna region i två underregioner. Bok förekommer naturligt, blandat med barrträd ungefär enligt en linje från mellersta [[Bohuslän]] till Oskarshamnstrakten, med en [[exklav]] på Västgötaslätten. Södra barrskogsregionens avslutning norrut sammanfaller helt och hållet med [[ek]]ens nordgräns. (Enstaka exemplar längre norrut förlänger inte södra barrskogsregionen)

[[Norra barrskogsregionen]] präglas av gran, tall med inslag av björk, al, asp och annan [[sly]]. I princip alla ädla lövträd är planterade. Norra barrskogsregionen är en direkt utlöpare av den rysk-finska [[tajga]]n. Ju längre norrut man kommer desto glesare blir skogen. I Norrbottens län står träden så glest att man knappast kan tala om "skog". Detta beror mer på solens låga infallsvinkel än på de ofta låga temperaturerna vintertid. 

I fjälltrakternas lägre terräng finner man [[fjällbjörksregionen]], där [[fjällbjörk]]en utgör den enda större vegetationen. Lägre vegetation som blommor, lavar och blåbärsris förekommer.

Över en viss höjd i fjällen finner man [[kalfjällsregionen]]. Trädgränsens höjd beror av latituden och är t.ex. högre upp i Dalafjällen än vid Riksgränsen. [[Kalfjäll]] kan utgöras av [[glaciär]] eller frilagt urberg (d.v.s klippor) men också av lägre vegetation sommartid.<ref>Bonniers Lexikon, "Äpplet", artikel "Sverige" , band 13 av 15. Spalt 1047.</ref>

== Statsskick ==
{{Huvudartikel|Sveriges statsskick}}
[[Fil:Riksdagshus entre 2007 1.jpg|miniatyr|[[Riksdagshuset i Stockholm|Riksdagshusets]] entré i Stockholm. [[Sveriges riksdag|Riksdagen]] är Sveriges viktigaste politiska instans och beslutar om alla lagar.]]

Sverige är en [[Parlamentarism|parlamentarisk]] och [[representativ demokrati]] och styrs av en [[Sveriges regering|regering]] ledd av en [[statsminister]]. Lagarna i riket stiftas av en [[Sveriges riksdag|riksdag]] – ett [[parlament]] – med 349 direktvalda ledamöter, som väljs i fria val. Riksdagen består av en kammare. Regeringen är ansvarig inför riksdagen och utses av det politiska block som fick majoritet i det senaste riksdagsvalet. Nya lagförslag läggs vanligen fram av regeringen men kan också läggas fram av riksdagsledamöterna. Riksdagens ledamöter – riksdagsmännen – väljs vart fjärde år enligt ett [[proportionellt valsystem]]. Valdagen är andra söndagen i september<ref>http://www.val.se/kommande_val/</ref>, och då väljs också [[kommunfullmäktige]]ledamöter och [[landstingsfullmäktige]]ledamöter. Riksdagsledamöter och alla andra politiker väljs genom att väljarna röstar på olika [[politiskt parti|partier]], som i sin tur representerar olika politiska idériktningar. Alla medborgare över 18 år får rösta i riksdagsvalen, samt fritt grunda partier eller kandidera till politiska poster. Det svenska politiska systemet bygger i hög grad på [[deltagardemokrati]] och på att politikerna skall återspegla befolkningens sammansättning så representativt som möjligt.

Sverige har [[Sveriges grundlagar|fyra grundlagar]]: [[regeringsformen]], [[successionsordningen]], [[tryckfrihetsförordningen]] och [[yttrandefrihetsgrundlagen]]. [[Riksdagsordningen]] har status mellan grundlag och vanlig lag. Regeringsformen inleds med följande portalparagraf:

{{citat|All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.|[[Regeringsformen]]}}

Grundlagarna kan endast ändras genom två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Vidare kan, om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i grundlagen, en folkomröstning hållas innan det andra beslutet. Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande. [[Lagrådet]] kontrollerar nya lagförslag. Det granskar hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen, rättssäkerhetens krav och till EU-rätten samt hur föreskrifterna förhåller sig till varandra.
[[Fil:Kings of Sweden.jpg|miniatyr|stående|Kung [[Carl XVI Gustaf]] och [[drottning Silvia]].]]

Formellt är Sverige samtidigt en [[konstitutionell monarki]], där monarken – kung [[Carl XVI Gustaf]] – är [[statschef]]. [[Sveriges tron]] innehar inte längre någon egentlig makt, monarkin har istället en symbolisk statschefsfunktion med nästan uteslutande ceremoniella uppgifter. Grundlagen skrevs delvis med syftet att "med ett penndrag" kunna avveckla monarkin, och flera partier har införandet av [[republik]] inskrivet i sina [[partiprogram]]. Kungahuset har dock fortsatt åtnjuta hög popularitet, så frågan väcks inte av pragmatiska skäl.

Regeringen styr riket. Den tillsätts efter riksdagsvalen genom förhandlingar som leds av [[riksdagens talman]]. Talmannen föreslår en statsminister på grundval av vem som har det starkaste stödet i den nyvalda riksdagen. På talmannens förslag utser riksdagen statsministern. Statsministern utser i sin tur ministrarna i regeringen. Regeringen måste stödjas eller tolereras av en majoritet riksdagens ledamöter. Riksdagen har även kontrollerande funktioner, både av regeringen och av myndigheterna; regeringen kontrolleras bland annat av riksdagens [[konstitutionsutskottet|konstitutionsutskott]]. Riksdagen kan också när den vill pröva om regeringen fortfarande har stöd av riksdagen. Riksdagen kan på så sätt tvinga regeringen att avgå; det kan ske genom att minst 35 ledamöter går ihop och föreslår en omröstning om [[misstroendeförklaring]].

Sveriges styrelse bygger därutöver på långtgående [[decentralisering]]. Kommuner och myndigheter har en ovanligt stark ställning som enskilda instanser, och kommunernas självstyre är inskrivet i grundlagen. I Sverige finns sammanlagt runt 380 olika statliga myndigheter och bolag. En ovanlig politisk institution – och som uppfanns i Sverige – är [[ombudsman]]nainstitutionen. Sverige har flera ombudsmän som tillgodoser enskildas rättigheter mot myndigheter, organisationer och företag. [[Justitieombudsmannen]] (JO) heter den främsta ombudsman som värnar medborgarnas rätt att bli behandlade på rätt sätt av myndigheterna.

Sverige är medlem i [[Europeiska unionen|EU]] och Sveriges grundlag är underordnad Europeiska unionens, men förhållandet mellan dessa är inte klarlagt exakt.<ref name="Lagrådet">{{webbref |utgivare=Lagrådet |datum=2005 |url=http://www.lagradet.se/yttranden/Fordraget%20om%20upprattande%20av%20en%20konstitution%20for.pdf |titel=Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-06-28 |format=[[PDF]] |hämtdatum=24 juli 2012}}</ref><ref name="JK_EU">{{webbref |utgivare=[[Justitiekanslern]] |datum=2005 |url=http://www.jk.se/Beslut/YttrandenIVissaFragor/4506-04-80.aspx |titel=Remissyttrande över promemorian Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa (Ds 2004:52)]. Beslut 2005-03-22, Dnr 4506-04-80 |hämtdatum=24 juli 2012}}</ref><ref>{{webbref |titel=EU-rättsliga principer styr EU-domstolen och nationella domstolar |utgivare=[[EU-upplysningen]] |url=http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-EUs-lagar-och-beslutsfattande/EU-rattsliga-principer/ |datum=2011-10-17 |hämtdatum=24 juli 2012}}</ref>. Omkring 80 procent av alla nya lagar som stiftas i Sverige är från början direktiv som har fattats inom EU. Sverige har 18 av 754 mandat i [[Europaparlamentet]] och tio av 345 röster i [[Europeiska unionens råd]]. I [[Europeiska kommissionen]] sitter svenskan [[Cecilia Malmström]] ([[Folkpartiet|FP]]), men representerar inte Sveriges, utan Europas, intressen.<ref>{{webbref|titel=Europeiska kommissionen |utgivare=[[EU-upplysningen]] |url=http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-institutioner/EU-kommissionen/ |datum=2009-07-10 |hämtdatum=2009-07-11}}</ref> Sverige tillhörde länge de länder som hade den allra högsta åtföljnadsgraden av EU:s direktiv.<ref name="Falkner">Falkner et al (2004). [http://www.ihs.ac.at/publications/pol/2004WestEuropeanPolitics.pdf Non-Compliance with EU Directives in the Member States: Opposition through the Backdoor?]. West European Politics 27(3):452-473.</ref><ref name="Commission2002">{{webbref |utgivare=[[Europeiska kommissionen]] |datum=2002 |url=http://ec.europa.eu/eu_law/eulaw/pdf/mne-country_20020610_en.pdf |titel=Progress in notification of national measures implementing all adopted directives |format=[[PDF]] |hämtdatum=24 juli 2012 |språk=engelska}}</ref> De senaste åren har dock implementationsprocenten minskat en aning.<ref name="Commission2009">Europeiska kommissionen (2009). [http://ec.europa.eu/eu_law/docs/docs_directives/mne_country_20090626_en.pdf Progress in notification of national measures implementing all adopted directives {{pdf}}]. Reference date 26/06/2009.</ref> Som följd av EU-medlemskapet utformas Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik delvis i samarbete med andra länder. Regeringen representerar Sverige i EU, men förutsätts representera riksdagens ståndpunkter i [[Europeiska unionens råd]] genom att regeringen kontinuerligt konsulterar [[EU-nämnden]] i riksdagen.<ref>{{webbref|titel=EU-nämnden |utgivare=[[Sveriges riksdag]] |url=http://www.riksdagen.se/templates/R_SubStartPage____6457.aspx |datum=2008-10-02 |hämtdatum=2009-07-11}}</ref>

== Politik ==
{{Huvudartikel|Sveriges politik}}
[[Fil:Allians för Sverige.jpg|miniatyr|[[Fredrik Reinfeldt]] (längst till vänster) är [[Sveriges statsminister]] sedan 2006, i spetsen för en koalitionsregering med fyra partier.]]
[[Fil:Reinfeldts and Obamas.jpg|mini|Reinfeldt tillsammans med hustru [[Filippa Reinfeldt|Filippa]] och [[Michelle Obama|Michelle]] och [[Barack Obama]] vid [[Metropolitan Museum of Art]] i [[New York]] den 23 september 2009.]]
Under större delen av 1900-talet har Sverige i huvudsak haft fem olika partier i parlamentet, [[Sveriges riksdag|Riksdagen]], som grovt uppräknat har representerat [[Vänsterpartiet|socialism]], [[Socialdemokraterna (Sverige)|socialdemokrati]], [[Folkpartiet|liberalism]], [[Moderaterna|konservatism]] samt [[Centerpartiet|landsbygdens intressen]]. På senare tid har [[Miljöpartiet|Miljöpartiet - de Gröna]] (1988) och [[Kristdemokraterna (Sverige)|Kristdemokraterna]] (1991) samt [[Sverigedemokraterna]] (2010) nått över den så kallade 4 procent-spärren och valts in i riksdagen. I [[Riksdagsvalet i Sverige 1991|valet 1991]] röstades [[Ny Demokrati (Sverige)|Ny Demokrati]] in i riksdagen, men kom efter valet 1994 att nästan försvinna helt ur svensk politik. Sedan [[Riksdagsvalet i Sverige 2010|valet 2010]] är de största partierna utanför riksdagen [[Feministiskt initiativ]], [[Sveriges pensionärers intresseparti|SPI - Sveriges Pensionärers Intresseparti]], [[Junilistan]] samt [[Piratpartiet]].

I [[Europaparlamentet|EU-parlamentet]] representeras Sverige av riksdagspartierna (utom Sverigedemokraterna) och, sedan [[Europaparlamentsvalet 2009|EU-parlamentsvalet]] i juni 2009, [[Piratpartiet]]. Åren 2004-2009 hade [[Junilistan]] först tre och sedan två mandat i EU-parlamentet. 

Socialdemokraterna har sedan 1930-talet dominerat svensk politik och satt närmast oavbrutet i regeringsposition från 1932 fram till 1976 med egen majoritet 1968–1970. Sedan slutet av 90-talet har socialdemokratiska regeringar förlitat sig på stöd från miljöpartiet och vänstern för att bilda regering. De senaste decennierna har socialdemokratins dominans luckrats upp av återkommande borgerliga valsegrar. [[Riksdagsvalet i Sverige 2006|Riksdagsvalet 2006]] resulterade i att den borgerliga alliansen ([[Allians för Sverige]]) bestående av Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kunde bilda en majoritetskoalition. Moderaternas partiledare [[Fredrik Reinfeldt]] innehar sedan dess posten som Sveriges statsminister, dock efter [[Riksdagsvalet i Sverige 2010|riksdagsvalet 2010]] som ledare för en minoritetsregering.

I samband med riksdagsvalen hålls också val till [[kommun]] och [[landsting]]. De partier som nu är representerade i riksdagen är också representerade på de flesta håll lokalt. Därtill är det också vanligt med rent kommunala eller regionala partier samt mer eller mindre rikstäckande småpartier som ställer upp i lokala val. [[Kommunistiska Partiet]], [[Sjukvårdspartiet]], [[Rättvisepartiet Socialisterna]] och [[Sveriges pensionärers intresseparti]] är exempel på partier utanför riksdagen som finns representerade lokalt.

Nuvarande statschef är konung [[Carl XVI Gustaf]] och nuvarande regeringschef är statsminister [[Fredrik Reinfeldt]].

Utrikespolitiskt tillhör Sverige de stater som är medlemmar i flest internationella organisationer och som är mest positiva till multilateralt samarbete. Sverige ger ett av världens högsta bistånd i förhållande till BNP<ref>{{webbref |url=http://www.regeringen.se/sb/d/13026/a/143893 |titel=Biståndsrekord 2009 |hämtdatum=19 april 2010 |författare=Larsson, Peter |datum=2010-04-14 |verk=regeringen.se |utgivare=Regeringskansliet}}</ref> och ett av de största bidragen till [[Förenta nationerna|FN]]. Sverige ger även ett av de högsta bidragen till [[Europeiska unionen|EU]] och det högsta per capita till [[UNHCR]]. Tidigare var Sverige starkt engagerat i fredsbevarande FN-operationer, men bidrag med manskap har minskat kraftigt på senare år.<ref>{{webbref |utgivare=[[Förenta nationerna|FN]] |url=http://www.un.org/en/peacekeeping/contributors/2008/oct08_1.pdf |format=[[PDF]] |språk=engelska |titel=Monthly Summary of Contributions as of 31 October 2008 |hämtdatum=12 november 2008}}</ref> I stället samarbetar Sverige mer och mer med [[Nato]], bland annat genom över 500 man i [[Afghanistan]].

== Rättsväsen ==
{{stubavsnitt|Avsnittet rättsväsen är mycket underutvecklat och borde bli mer utförligt|datum=2012-03-24}}
=== Rättsstatens framväxt ===
{{Huvudartikel|Svensk straffrättshistoria}}
Fram till och med 1800-talet var det svenska rättssystemet hårt och godtyckligt i vilka straff blev följden av brott, precis som i övriga Europa. Straffrättens utformning under 1700-talet kritiserades av [[Cesare Beccaria]] med flera [[upplysningsfilosofer]]. Den kritik som fördes fram av bland annat Beccaria skulle komma att få stor betydelse för svensk modern straffrätt. Men Beccarias idéer om bland annat [[dödsstraffet]]s avskaffande och andra [[kriminalpolitiska]] [[reform]]er hade svårt att få gehör i den svenska riksdagen på grund av att den [[teokrati]]ska [[Vedergällningsteori|vedergällningsläran]] fortfarande hade starkt stöd. På 1800-talet fanns det tre huvudsakliga straffrättsideologiska skolor: Den [[klassiska straffrättsskolan|klassiska skolan]], [[positiva straffrättsskolan|positivistiska skolan]] och [[sociologiska straffrättsskolan|sociologiska skolan]]. Samtliga skolor hade [[brottsprevention]] som främsta mål, i kontrast till det gamla systemets hämndperspektiv. 

I Sverige kom den sociologiska skolan att dominera under 1900-talet, även om den positivistiska skolan också hade inflytande på rättsstatens utformning, bland annat i utvecklingen av [[kriminalvården]] funktion med stora inslag av vårdande påföljder för att återanpassa individen till samhället. Domstolarnas skulle i sina domar ta hänsyn till individers enskilda behov varför domarna för samma brott kunder variera stort. Sedan den stora reformen av det svenska straffrättssystemet som ägde rum under sent 1900-tal har den [[nyklassiska straffrättsideologin]] att få genomslag i svensk [[lagstiftning]] och domstols[[praxis]]. Nyklassicismen förhöll sig kritisk till det tidigare systemet som de menade innehöll godtycklighet och integritetskränkande åtgärder. Skolbildningen betonade [[proportionalitet]], [[likhetsprincipen|likhet]], transparens och straff (snarare än behandling), och är de principer som svenskt rättsväsende bygger på idag.

=== Rättsvårdande myndigheter ===
{{Huvudartikel|Sveriges rättsväsen}}
[[Fil:Sveriges rikes lag.jpg|miniatyr|[[Sveriges rikes lag]].]]
Ett utmärkande drag för [[polis]]en i Sverige är att hela polisväsendet, som 2007 omfattade 17 866 poliser, är statligt, även om länspolisen i varje län utgör en egen myndighet.<ref>[http://www.polisen.se/sv/Languages/Service/Publications/Hallare/Employees-during-1997-2007/ Police employees during 1997-2007]</ref> 

[[Sveriges domstolsväsen|Domstolsväsendet]] är uppdelat i [[allmänna domstolar]], [[allmänna förvaltningsdomstolar]] och [[specialdomstol]]ar. De allmänna domstolarna handlägger och dömer i både civilmål (tvister mellan enskilda) och brottmål medan förvaltningsdomstolarna dömer i tvister mellan enskilda och myndigheter. Verksamheten i de allmänna domstolarna är uppdelad i olika [[rättsinstans]]er. Dessa är lokala [[tingsrätt]]er och [[Förvaltningsrätt (domstol)|förvaltningsrätter]], vars domar eller beslut kan överklagas till regionala [[appellationsdomstol]]ar, [[hovrätt]]er och [[kammarrätt]]er, med [[Högsta domstolen (Sverige)|Högsta domstolen]] och [[Högsta förvaltningsdomstolen (Sverige)|Högsta förvaltningsdomstolen]] (tidigare Regeringsrätten), som högsta instans i respektive system. 

Vissa mål avgörs i specialdomstolar. Hit hör [[Arbetsdomstolen]], [[Marknadsdomstolen]], [[Patentbesvärsrätten]], [[miljödomstol]]arna, [[fastighetsdomstol]]arna och [[migrationsdomstol]]arna. Vissa arbetsrättsliga mål, som handläggs i tingsrätt som första instans, överklagas till Arbetsdomstolen. En dom i Arbetsdomstolen eller Marknadsdomstolen kan inte överklagas.

== Försvar ==
Beteckningen totalförsvar används i Sverige som en samlingsbeteckning på militärt och civilt försvar.<ref>[http://www.regeringen.se/sb/d/3013 Regeringen.se: Totalförsvar], läst 31 juli 2008</ref> 

Sverige var under merparten av 1900-talet militärt alliansfritt men har nu ett nära samarbete med [[Nato]], via medlemskapet i [[Partnerskap för fred]], och deltar i försvarssamarbetet inom EU. Ordet neutralitet försvann från Sveriges säkerhetspolitiska linje 2007.<ref>Henrik Brors - Allt talar för svensk insats. DN 2011 03 21 s.10</ref>

Försvarets andel av Sveriges [[Bruttonationalprodukt|BNP]] var år 2007 1,48 procent.<ref>{{webbref |url=http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/35/69/e02c6cfd.pdf |titel=Försvarsutgifters andel av statsbudgeten |hämtdatum= 20 oktober 2008}}{{Död länk|datum=2011-01}}</ref>
[[Fil:Gripen ag1.jpg|miniatyr|En [[Saab 39 Gripen|JAS 39 Gripen]] från svenska flygvapnet. Stridsflygplanet är utvecklat och tillverkat i Sverige.]]

=== Militärt försvar ===
{{Huvudartikel|Försvarsmakten}}
Sveriges försvar består av försvarsgrenarna [[Sveriges armé|armén]], [[Sveriges marin|marinen]] och [[Svenska flygvapnet|flygvapnet]]. Marinen består i sin tur av vapenslagen [[Svenska flottan|flottan]] och [[amfibiekåren]]. Samtliga försvarsgrenar ingår i myndigheten [[Försvarsmakten]]. Under 1990-talet, några år efter [[kalla kriget]]s slut inleddes en långvarig period av successiv minskning av Sveriges försvar. Sverige tillämpade under lång tid [[värnplikt]], men sedan början av 1990-talet har uttaget av värnpliktiga sjunkit kraftigt. 1996 ryckte 32&nbsp;547 personer in i värn- eller civilpliktsutbildning, år 2007 var antalet personer nere i 5&nbsp;119 stycken.<ref>{{webbref |url=http://www.pliktverket.se/sv/Statistik/ |titel=Pliktverket statistik |hämtdatum= 18 oktober 2008}}</ref> Värnplikten lades vilande den 1 juli 2010 och ersattes av en frivillig militär grundutbildning.

Internationella insatser har kommit att få successivt ökad betydelse relativt den tidigare dominerande uppgiften försvar av det egna territoriet mot invasion.

== Demografi ==
{{Huvudartikel|Sveriges demografi}}
[[Fil:SverigesFolktäthetKommunvis2007.svg|miniatyr|stående|Sveriges befolkningstäthet, kommunvis. (2007) Antal invånare per kvadratkilometer.]]

Sverige hade 9&nbsp;340&nbsp;000 invånare i början av januari 2010 enligt [[Statistiska centralbyrån]]. Befolkningen ökar med 60–80&nbsp;000 personer per år varav tre fjärdedelar beror på invandringsöverskottet. Landet har en folktäthet på 21,9 invånare per kvadratkilometer. Det är därmed det land med det 84:e högsta invånarantalet, men med endast den 152:a högsta befolkningstätheten. Befolkningstätheten är i allmänhet större i de södra delarna i Sverige. Såsom exempel kan nämnas att det i landskapet [[Lappland]] bor 100&nbsp;980 invånare; Lapplands yta är 109&nbsp;702&nbsp;km²; i [[Lunds kommun]] bor det fler, 102&nbsp;257 invånare; Lunds kommun har en yta på endast 442,87&nbsp;km². År 2006 var [[medellivslängd]]en 83 år för kvinnor och 79 år för män.<ref>[http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-131-8 Socialstyrelsen]</ref> Åldersstrukturen är jämförelsevis rak upp till 64 års ålder och andelen gamla är hög; 21 procent av befolkningen är yngre än 17 år och 17,5 prcoent äldre än 65 år (2007). [[Spädbarnsdödlighet]]en är en av de lägsta i världen, 2,5 barn per 1&nbsp;000 födda. Den summerade fruktsamheten var 1,88 år 2007.
De första förfäderna till dagens [[svenskar]] anlände till Sverige för 12–13&nbsp;000 år sedan. Dessa grupper av [[jägare-samlare]] följde inlandsisen och bosatte sig först i Skåne.<ref>Andersson, M. & Knarrström, B. (1999). Senpaleolitikum i Skåne. En studie av materiell kultur och ekonomi hos Sveriges första fångstfolk. Lund UV-Syd, Riksantikvarieämbetet.</ref> Samtida forskning tyder på ett flertal forntida invandringsvågor; från Mellanöstern via Balkan ([[haplogrupp]] I), från Centralasien via Sydeuropa (haplogrupp R1b), från Centralasien västerut (haplogrupp R1a), från Sydostasien via Sibirien (haplogrupp N), samt neolitiska jordbrukare som bör ha anlänt någon gång under neolitikum, från och med 4200 f.Kr (haplogrupper E,G,J).<ref>Karlsson et al (2006). Y-chromosome diversity in Sweden – A long-time perspective, European Journal of Human Genetics, 14, 963–970. [http://www.nature.com/ejhg/journal/v14/n8/full/5201651a.html]</ref><ref>[https://genographic.nationalgeographic.com/genographic/lan/en/atlas.html Atlas of the Human Journey - The Genographic Project<!-- Bot generated title -->]</ref><ref name="Malmström 2007">Malmström (2007). Ancient DNA as a Means to Investigate the European Neolithic. Doctoral Dissertation. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.</ref> Ytterligare forskning tyder på att etniska svenskar till största delen (ca 80 procent) är ättlingar till de tidigare jägare-samlarna och endast i mindre grad (20 procent) till de senare neolitiska bondefolken.<ref name="Malmström 2007"/><ref name="Bergman 2004">Bergman et al (2004). Deglaciation and Colonization: Pioneer Settlements in Northern Fennoscandia. Journal of World Prehistory, Vol. 18, No. 2, June 2004.</ref> 

Samerna har status som ursprungsbefolkning och invandrade från öster för mellan 8000 och 5000 år sedan.<ref name="Bergman 2004"/> Det finns idag uppemot 17&nbsp;000 samer i Sverige. I norr invandrade tidigt även finska folk ifrån öster, vilka inte minst blev tornedalingar. Bland senare invandrade etniska minoriteter märks sverigefinnar (i till exempel Rättviks finnmark och Orsa finnmark), romer och judar; de två senare folkgrupperna har funnits i Sverige sedan 1500- och 1600-talen och i något större antal från 1800-talet. Upp till tusen [[valloner]] invandrade på 1600-talet.<ref>Nationalencyklopedin: ''Valloner''</ref>  Efter [[andra världskriget]] har växande grupper av framförallt [[finländare]], [[norrmän]], [[danskar]], [[tyskar]], [[polacker]], [[kroater]], [[albaner]], [[serber]], [[bosnier]], [[turkar]], [[irak]]ier, [[iranier]], [[kurder]], [[assyrier/syrianer]], [[libaneser]], [[chile]]nare, [[greker]] och [[Somalia|somalier]] invandrat till Sverige. Det fanns 633&nbsp;292 utländska medborgare i Sverige år 2010, 6,7 procent i jämförelse med befolkningen. Samma år var 1&nbsp;384&nbsp;929 personer födda i utlandet (14,7 procent). Sammanlagt 19,1 procent av befolkningen är födda utomlands eller har föräldrar som båda är födda utomlands.<ref>{{Webbref |url = http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26041.aspx|titel = Summary of Population Statistics 1960 - 2010|utgivare = www.scb.se|datum = 2011-03-17|hämtdatum = 4 juli 2011}}</ref> 

=== Språk ===
{{Huvudartikel|Språk i Sverige}}
Sedan 1 juli 2009 är svenska officiellt stadfäst som huvudspråk för Sverige och samma lag anger att svenska skall vara officiellt språk för Sverige i internationella sammanhang.<ref>[http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2009:600 Svensk författningssamling - Språklag]</ref> De erkända inhemska minoritetsspråken i Sverige är samiska, meänkieli, finska, romani chib och jiddisch. Romani chib och jiddisch är så kallade extraterritoriella minoritetsspråk, vilket betyder att de inte är bundna till en viss region eller ett visst område. Övriga minoritetsspråk har en starkare ställning än de extraterritoriella språken, vilket bland annat yttrar sig i att minoritetsspråkbrukare i vissa kommuner har rätt till myndighetskontakter och äldrevård på sitt eget språk. Akademisk forskning och undervisning kring samtliga fem minoritetsspråk ska enligt lag ske vid minst ett svenskt universitet. Det Svenska teckenspråket har en ställning som liknar de nationella minoritetsspråken. [[Älvdalska]] har på senaste tid börjat ses som ett eget språk, men har ingen officiell status som minoritetsspråk.

=== Invandring och utvandring ===
{{Huvudartikel|Sveriges migrationshistoria|Sveriges invandringspolitik}}
	
[[Fil:Invandrare utvandrare Sverige 1850-2007.svg|miniatyr|Invandring (röd linje) och utvandring (blå) i Sverige, 1850-2007.]]
Medeltidens invandring till Sverige var blygsam som andel av hela befolkningen och skedde främst i form av tyska hantverkare och köpmän till städerna. Från 1600-talet till tidigt 1800-tal fanns restriktioner mot invandring av personer som inte var protestanter (vilket vid den tidpunkten i praktiken främst innebar katoliker och judar).

[[Fil:Foreign-born-in-sweden-2009.JPG|miniatyr|Utlandsfödda i Sverige 2009, efter födelseland.]]
Efter andra världskriget ökade invandringen till Sverige kraftigt. Under 1950- och 60-talen invandrade många från Sydeuropa till Sverige för att arbeta{{källa behövs||månad=2009-10}}. Under perioden 1941-2005 har Sverige tagit emot totalt 2 455 665 invandrare, men samtidigt har 1&nbsp;410 063, människor flyttat från Sverige.<ref>[http://www.immi.se/migration/statistik/inochut.htm Immigrant-institutet: "Sverige ett invandrarland och ett utvandrarland - samtidigt"]</ref> Under åren 1980-2009 har sammanlagt 365 523 asylsökande beviljats permanent uppehållstillstånd. Toppnoteringarna för enskilda år under denna intervall var 1993 och 1994, då 36&nbsp;482 respektive 44&nbsp;875 asylsökande beviljades permanent uppehållstillstånd; majoriteten av dessa flyktingar från olika länder i forna [[Jugoslavien]].<ref>[http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004203/tabs1.pdf: Beviljade uppehållstillstånd 1980–2009]</ref> Under efterkrigstiden fram till omkring 1980 kom många invandrare från [[Finland]], [[Tyskland]], [[Polen]], [[Iran]], det forna [[Jugoslavien]], [[Vietnam]], [[Chile]], [[Argentina]] och [[Uruguay]] till landet. Senare har många invandrare varit [[kurder]], [[assyrier/syrianer]], [[araber]], [[palestinier]], marockaner med flera från länderna i [[Mellanöstern]]. År 2006 fick 20&nbsp;663 asylsökande permanent
[[uppehållstillstånd]]<ref>[http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004203/tabs1.pdf: Beviljade uppehållstillstånd 1980-2009]</ref> i Sverige, och 2007 beviljades 18 290 asylsökande permanent uppehållstillstånd.<ref>[http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004203/tabs1.pdf Migrationsverket: Uppehållstillstånd och uppehållsrätt]</ref> År 2007 invandrade 99&nbsp;485 personer till Sverige, vilket är rekord för Sverige. Till den här gruppen räknas emellertid 15 949 svenska återvändare, som utgör den största enskilda gruppen, följt av irakier (15&nbsp;200) och människor från de nordiska grannländerna (10&nbsp;464).<ref name="SCB07">[http://www.scb.se/Pages/PressArchive____259760.aspx?PressReleaseID=227515 ''Statistiska Centralbyrån: Sveriges folkmängd 31/12 2007'']</ref><ref name="Kort om migration">[http://www.migrationsverket.se/infomaterial/om_verket/statistik/kort_om_migration.pdf Kort om migration 2007]{{Död länk|datum=2011-01}}</ref>

Antalet utvandrare har ökat från 20&nbsp;000 - 30&nbsp;000 per år under 1970-talet, till över 40&nbsp;000 per år i dag. År 2007 utvandrade 45&nbsp;418 personer.

=== Religion ===
{{Huvudartikel|Religion i Sverige}}
[[Fil:Uppsala domkyrka view01sml.jpg|miniatyr|[[Uppsala domkyrka]], säte för [[Svenska kyrkan]].]]
Sverige är ett av världens minst religiösa länder. Religionssociologiska undersökningar visar att 46–85 procent av Sveriges befolkning kan kategoriseras som [[Ateism|ateistisk]], [[Agnosticism|agnostisk]] eller icke-troende (på Gud).<ref>Zuckerman, Phil (2007), [http://www.pitzer.edu/academics/faculty/zuckerman/Ath-Chap-under-7000.pdf Atheism: Contemporary Rates and Patterns {{pdf}}] i ''Cambridge Companion to Atheism''. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-60367-6</ref> År 2011 var ändå 68,8 procent procent av alla svenskar formellt sett medlemmar i den [[luthersk]]a [[Svenska kyrkan]]. Svenska kyrkan var tidigare statskyrka i Sverige och dess villkor och existens fastställs ännu i [[Lag om Svenska kyrkan]] från 1998. Lagen trädde i kraft 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. Trots [[Svenska kyrkan]]s höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten ([[gudstjänst]]besöken) inte särskilt omfattande. Totalt 65 procent av de som föds i Sverige [[dop|döps]] inom Svenska kyrkan. En knapp majoritet av vigslarna sker utanför Svenska kyrkan, men nästan 84 procent av begravningarna sker inom den.<ref>[http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=780499 Döpta, konfirmerade, vigda och begravda enligt Svenska kyrkans ordning år 1970-2010 {{pdf}}]</ref> Ungefär 0,7 procent av Svenska kyrkans medlemmar utträder varje år.<ref>Svenska kyrkan (2008). ''[http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=100243&did=174943 Medlemsstatistik 2008 {{pdf}}]{{Död länk|datum=2011-01}}''</ref> I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, bland annat till följd av [[Sveriges migrationshistoria|invandring]] från andra delar av världen. Romerska [[romersk-katolska kyrkan|katoliker]], den kristna ortodoxa kyrkan, [[Islam i Sverige|muslimer]] och [[frikyrka|frikyrkliga]] protestanter är vanliga religiösa inriktningar. Den muslimska gruppen uppgick enligt lösa definitioner till 400&nbsp;000 personer år 2006<ref>[http://www.fra.europa.eu/fraWebsite/attachments/Manifestations_EN.pdf Muslims in the EU {{pdf}}]</ref>. Av muslimerna uppskattas 5 procent, eller 25&nbsp;000, vara praktiserande (i betydelsen att de deltar i fredagsbönen och ber fem gånger om dagen).<ref>[http://sydsvenskan.se/sverige/article140868.ece Andel praktiserande muslimer]</ref> Det finns även [[buddhism i Sverige|buddhister]], [[judar i Sverige|judar]], [[hinduism|hinduer]] och [[Umeå Bahá'í-samfund|Bahá'íer]] i Sverige. Bland de övriga finns enstaka som praktiserar [[modern asatro]] och traditionell [[samisk religion]].

{| class="wikitable"
!colspan=8| Svenska kyrkans medlemsantal
|- 
! År !! Befolkning<ref>{{webbref|url=http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2010A01/Be0101Folkm%c3%a4ngd1860-2010.xls|hämtdatum=8 oktober 2011|utgivare=SCB|titel=Sveriges folkmängd (i ettårsklasser) 1860-2010|format=xls}}</ref>!! Medlemmar<ref name="Medlemsutveckling 1972-2010">[http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=780505&ptid=48063 Medlemsutveckling 1972-2010]</ref> !! Andel<ref name="Medlemsutveckling 1972-2010" /> 
|- 
| 1972 || 8 129 129 || 7 754 784 || 95,4%
|- 
| 1975 || 8 208 442 || 7 770 881 || 94,7%
|- 
| 1980 || 8 317 937 || 7 690 636 || 92,5%
|- 
| 1985 || 8 358 139 || 7 629 763 || 91,3%
|- 
| 1990 || 8 590 630 || 7 630 350 || 88,8%
|- 
| 1995 || 8 837 496 || 7 601 194 || 86,0%
|- 
| 2000 || 8 882 792 || 7 360 825 || 82,9%
|- 
| 2005 || 9 047 752 || 6 967 498 || 77,0%
|- 
| 2006 || 9 113 257 || 6 893 901 || 75,6%
|- 
| 2007 || 9 182 297 || 6 820 161 || 74,3%
|- 
| 2008 || 9 256 347 || 6 751 952 || 72,9%
|- 
| 2009|| 9 340 682 || 6 664 064 || 71,3 %<ref>[http://www.kyrkanstidning.se/kyrkanstidning/nyheter/inrikes/dystra_siffror_for_dop_och_vigslar_0_13864.news.aspx dystra siffror for dop och vigslar ]</ref><ref>[http://www.thelocal.se/26878/20100527/ Swedes depart church in droves]</ref>
|- 
| 2010 || 9 415 570 || 6 589 769 || 70,0%
|-
| 2011 || 9 482 855 || 6 519 889 || 68,8 %<ref>[http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=890756&ptid=48063 Medlemmar i Svenska kyrkan 1972-2011.pdf] svenskakyrkan.se</ref>
|}

=== Största tätorter ===
{{Sveriges största tätorter}}
{{clear}}

== Ekonomi ==
=== Sveriges ekonomiska historia ===

{{Huvudartikel|Sveriges ekonomiska historia}}

[[Fil:Sveriges BNP-capita 1000-2006.svg|miniatyr|Sveriges BNP/capita år 1000-2006 i jämförelse.]]

Sverige har sedan [[järnåldern]] haft en omfattande utrikeshandel som ofta har begränsat sig till ett fåtal viktiga [[import]]- och [[export]]varor. Dessa har oftast kommit från råvarutillgång i landet, framför allt [[järn]] och [[trä]].

Under [[folkungatiden]] på 1250-talet till 1300-talets slut, dominerades handeln i Sverige av tyska köpmän (först på 1600-talet blev Sverige en riktig handelsnation) för vilka Visby fram till 1300-talet var ett viktigt nav.<ref name="Lagerkvist">Lagerqvist, s 101</ref>

På 1500-talet sysselsatte jordbruket över 90 procent av Sveriges befolkning. De svenska böndernas ekonomi byggde på självhushållning. De största importvarorna var salt för konservering av livsmedel och kläde främst för att tillgodose efterfrågan från de högre stånden i landet.<ref name="Hist">Historiens huvudlinjer 1, s 127</ref> Exporten dominerades av råvarumetaller såsom [[Järn]] och [[koppar]]. Sverige var under denna tiden ett starkt specialiserat råvaruexporterande land.<ref name="Hist"/>

Sverige förde alltmer en [[merkantilism|merkantilistisk]] politik från 1500-talet, och utvecklingen förstärktes under 1600-talet.<ref>Magnusson, s 163</ref> Den ekonomiska expansionen under [[Stormaktstiden]]s 1600-tal innebar att Sverige försökte utvidga handeln mot [[Östeuropa]] och [[Centraleuropa]]. Det misslyckades dock då den ryska och polska exporten tog andra vägar än via Sverige. Däremot lyckades Sverige med att sälja koppar och järn i allt större utsträckning på världsmarknaden.<ref>Historiens huvudlinjer 1, s 171-178</ref> På 1700-talet revolutionerades det svenska jordbruket, vilket medförde en ytterligare expansion av den svenska ekonomin. Revolutionen innebar ökad produktion per person, förstärkt [[arbetsdelning]], ökad marknadsproduktion och kapitalbildning. Den allt starkare expansionen, delvis byggd på statliga [[subvention]]er, från mitten av 1700-talet medförde en ökad [[penningmängd]] och [[inflation]] (kostnads- och prisökningar), och underskott i statens finanser. Handeln och industrin stod i förgrunden för statens intressen under 1700-talet.

På 1800-talets satsade staten betydande summor på [[infrastruktur]] under det att flera finansiella institutioner, som [[bank]]er, bildades.<ref>(Lundh, s 24)</ref> Runt 1850-talet närmade sig Sverige också liberalismens ideal vad gällde [[frihandel]]sprincipen. Livsmedelstullarna sänktes, alla import- och exportförbud, utom förbudet mot export av järnmalm, avskaffades. Från mitten av 1800-talet skedde en successiv övergång till en alltmer oreglerad [[marknadsekonomi]] i takt med [[industrialism]]ens genombrott. 

[[Fil:Sveriges konjunkturcykler 1842-2001.svg|miniatyr|Konjunkturcykler i Sverige år 1842-2001.]] 
Stora ekonomiska förändringar leder till nya institutionella arrangemang, man ser det i slutet av 1800-talet då det ökade industriella arbetet för befolkningen gav upphov till bland annat [[fackföreningar]], [[sjukkassa|sjukkasseväsen]] och [[arbetsgivarförening]]ar.<ref>Magnusson, ss 381-383</ref>

1900-talet var industrins sekel, då industrin växte kraftigt, mognade och samtidigt kontinuerligt omvandlades. På 1960-talet var Sverige ett av de rikaste länderna i världen, sett till [[BNP]] per capita.<ref>Andersson-Skog & Krantz, ss 12-15</ref> Under detta årtionde upplevde såväl Europa som Sverige en period av snabb ekonomisk tillväxt. Det var en period av ökad frihandel som lade grunden till detta. Sverige upplevde under 1970-talet en ökande andel av offentlig konsumtion, vilket blev en stabiliserande faktor på konjunkturerna. Under samma årtionde började inflationen öka samtidigt som tillväxttakten mattades av och arbetslösheten ökade, och ekonomin trädde in i ett stadium som kallas [[stagflation]].<ref>Lybeck, s 20-26</ref> Mellan 1970 och 1990 sjönk den ekonomiska tillväxten kraftigt och skapade problem i de offentliga finanserna. Statens avregleringspolitik i kombination med kraftig expansiv finanspolitik på 1980-talet skapade under 1990-talet en finanskris. [[Finanskrisen 1990-1994 i Sverige|Finanskrisen 1990-1994]] var en svår lågkonjunktur med kraftiga underskott i de offentliga finanserna. [[Monetarism]]en kan sägas ha fått större inflytande i den ekonomiska politiken efter 1990-talskrisen, med dess prioritering av att stabilisera penningmängden för att få ned inflationen.

En lågkonjunktur i spåren efter [[IT-boomen]], som bland annat kallats "dot-com-döden", inträffade under 2000-2002 och drabbade den övervärderade IT-sektorn svårt. 

=== Sveriges ekonomi ===
{{Huvudartikel|Sveriges ekonomi|Lista över svenska företag}}
[[Fil:Sveriges BNP-capita 2006-2013.svg|miniatyr|Sveriges BNP / capita (PPP) (blå linje) i jämförelse med andra avancerade ekonomier. År 2006-2013, årtal efter 2007 är projektioner.]]
[[Fil:Sektorers bidrag till Sveriges BNP 1800-2000.svg|miniatyr|Olika sektorers bidrag till Sveriges BNP, 1800-2000.]]

Sveriges valuta är [[svensk krona]] (SEK). Sveriges [[köpkraftsparitet|köpkraftsjusterade]] [[bruttonationalprodukt]] uppskattades 2005 till 270,5 miljarder [[Amerikansk dollar|amerikanska dollar]].<ref>[[Internationella valutafonden]] (2005) - [http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2006/01/data/dbcoutm.cfm?SD=2005&ED=2005&R1=1&R2=1&CS=3&SS=2&OS=C&DD=0&OUT=1&C=512-941-914-446-612-666-614-672-311-946-213-137-911-962-193-674-122-676-912-548-313-556-419-678-513-181-316-682-913-684-124-273-339-921-638-948-514-686-218-688-963-518-616-728-223-558-516-138-918-353-748-196-618-278-522-692-622-694-156-142-624-449-626-564-628-283-228-853-924-288-233-293-632-566-636-964-634-182-238-453-662-968-960-922-423-714-935-862-128-716-611-456-321-722-243-965-248-718-469-724-253-576-642-936-643-961-939-813-644-199-819-184-172-524-132-361-646-362-648-364-915-732-134-366-652-734-174-144-328-146-258-463-656-528-654-923-336-738-263-578-268-537-532-742-944-866-176-369-534-744-536-186-429-925-178-746-436-926-136-466-343-112-158-111-439-298-916-927-664-846-826-299-542-582-443-474-917-754-544-698&S=PPPWGT&CMP=0&x=25&y=12 Lista över BNP (PPP)]</ref> BNP per capita var 36&nbsp;578&nbsp; dollar år 2007.<ref>[[Internationella valutafonden]] (2008) - [http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=%2C&br=1&c=193%2C542%2C122%2C137%2C124%2C181%2C156%2C138%2C423%2C196%2C128%2C142%2C172%2C182%2C132%2C576%2C134%2C961%2C174%2C184%2C532%2C144%2C176%2C146%2C178%2C528%2C436%2C112%2C136%2C111%2C158&s=PPPPC&grp=0&a=&pr1.x=33&pr1.y=14 Lista över BNP (PPP) per capita]</ref> Medelbruttoinkomsten per invånare var 28 400 svenska kronor i månaden under år 2010.<ref>[http://www.svd.se/naringsliv/borsmaklaren-tjanar-bast_6446056.svd]</ref><ref>http://www.scb.se/Pages/PressRelease____314918.aspx</ref> I juli 2012 var arbetslösheten i Sverige på 7 procent <ref>http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet/</ref> Störst var arbetslösheten i [[Norrbottens län]] med 10,5 procent, minst i [[Stockholms län]] med 3,9 procent (2012, juli). Ungdomsarbetslösheten (åldern 15-24 år) uppmättes till 16,9 procent, vilket är en bra bit under EU-genomsnitt som ligger på 22,6 procent (första kvartalet 2012).<ref>[http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-per-manad/ Ekonomifakta: 16,9 procents ungdomsarbetslöshet <!-- Bot generated title -->]</ref><ref>http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-internationellt/</ref> Sverige har den nionde lägsta arbetslösheten i [[EU]] och bland de [[nordisk]]a länderna har Sverige den näst lägsta arbetslösheten efter [[Norge]].<ref>http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet---internationell-jamforelse/</ref> När det gäller löneskillnader, har Sverige det minsta lönespridningen bland [[OECD]]-länderna.<ref>http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Loneskillnader-i-olika-lander/</ref> Sverige har en mycket hög tillväxt jämfört med de andra europeiska länderna, under fjärde kvartalet 2010 växte BNP med rekordstarka 7,3 procent.<ref>http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4376225</ref><ref>http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/83/10253.jpg</ref> 
Viktiga näringar i Sverige innefattar [[tjänstesektor|tjänster]], [[skogsbruk]], [[industri]] samt gruvdrift (se [[Gruvdrift i Sverige]]). Andra näringar av betydelse inkluderar [[jordbruk]] (viktiga jordbruksprodukter är [[vete]], [[potatis]], [[sockerbeta|sockerbetor]], [[nötkreatur]]) och [[fiske|fisk]]. [[Maskin]]er, [[papper]], [[Virke|trävaror]], [[järn]], [[stål]], [[fordon|vägfordon]] liksom elektronik och telekommunikationsprodukter utgör viktiga exportprodukter för Sveriges ekonomi.<ref name="Efvv">[http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26625.aspx Export för viktiga varuområden enligt SITC]</ref> Sveriges ekonomi är mycket starkt orienterad mot export och handel med utlandet, exporten har de senaste åren utgjort över 50 procent av BNP.<ref>SCB (2008) [http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____219327.aspx Export och import av varor och tjänster (1950- )]. Statistiska Centralbyrån.</ref> Sveriges industristruktur består i ovanlig hög grad av stora internationellt inriktade koncerner. Den svenska huvudstaden Stockholm, med [[Stockholmsbörsen]] och flera bankers huvudkontor, är Nordens främsta finanscentrum. [[Wallenberg]]sfären har haft ett inom industriländer unikt stort inflytande på den svenska börsen, stundtals har de kontrollerat över 30 procent av börsvärdet.

Sveriges ekonomi är en [[marknadsekonomi]] med en omfattande skattefinansierad sektor och [[Fördelningspolitik|omfördelning]] av inkomster. Privata företag står för cirka 90 procent av landets industriella produktion. Landets tjänsteproduktion utgör cirka 70 procent av BNP. Lantbruket utgör endast 2 procent av [[Bruttonationalprodukt|BNP]] och sysselsätter också endast 2 procent av arbetsstyrkan.<ref>Uppslagsordet ''Sverige - näringsliv - jordbruk'' från Nationalencyklopedins internettjänst; "Sysselsättningen [inom jordbruket] har minskat från ca 25 % av landets förvärvsarbetande 1950 till 2 % 2000". Hämtat 17 december 2008.</ref>  Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Handel med andra [[Europa|europeiska]] länder utgör en betydande del av Sveriges utrikeshandel där [[Tyskland]] är landets viktigaste handelspartner.<ref name="import">[http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26643.aspx Import från våra 30 största handelspartner]</ref><ref name="export">[http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26637.aspx Export från våra 30 största handelspartner]</ref> Verkstadsvaror stod för 47,5 procent av exportvärdet 2007.<ref name="Efvv" /> Landet är sedan 1995 medlem i [[Europeiska unionen|EU]]:s interna marknad, men efter ett nej vid en folkomröstning 2003 deltar Sverige inte fullt ut i samarbetet kring [[Ekonomiska och monetära unionen|EMU]].

Sverige har varit medlem i den ekonomiska samarbetsorganisationen [[OECD]] från det att organisationen bildades 1961.

Sverige var ett av Europas fattigaste länder för hundra år sedan men har nått framgång tack vare [[innovation]]er.<ref>[http://www.sweden.se/eng/Home/Education/Research/Facts/Innovation/ SACC-USA - “Sweden Leeds in Innovation, but Needs to Turn Ideas into Business”]
</ref>

=== Offentliga finanser ===
{{Huvudartikel|Sveriges offentliga finanser}}

Sveriges utbud av offentliga insatser och [[socialförsäkring]]ar är ett av världens mest omfattande. Det gör också att [[skattenivå]]n som andel av BNP är en av världens högsta. Den [[offentlig sektor|offentliga sektorn]] har de senaste åren genomgått en aggressiv [[bolagisering]] och [[privatisering]]. I den nära historien har de offentliga finanserna inte alltid balanserat. Sverige har, särskilt sedan mitten av 1970-talet, ackumulerat en [[statsskuld]] motsvarande drygt 1093 [[miljard]]er kronor (brutto). Detta skapar en ''[[bruttoskuld]]'' på drygt 35 procent av Sveriges BNP.<ref>https://www.riksgalden.se - Information om Sveriges statsskuld</ref> Sedan sent 1990-tal har dock bruttostatsskuldens andel av BNP minskat kraftigt, från ca 80 procent. Statskulden utslaget per invånare blir ca 130&nbsp;000 kr per individ.<ref>https://www.riksgalden.se/templates/RGK_Templates/TwoColumnPage____587.aspx - Fakta om Sveriges statsskuld</ref> Staten äger samtidigt stora finansiella tillgångar. Då tillgångarna överstiger skulderna har Sverige ingen offentlig ''[[nettoskuld]]'', utan förvaltar istället ett överskott. Den svenska offentliga sektorn har därmed år 2008 en finansiell nettofordran på 24 procent av BNP gentemot omvärlden. Överskottet är följden av att den offentliga sektorn det senaste decenniet har gjort stora budgetöverskott, i genomsnitt ca två procent av BNP per år. År 2008 var överskottet 135 miljarder kronor, vilket främst berodde på försäljningar av [[statliga bolag]]. Som en följd av finansiella överskott utan motsvarande ökning av inhemska [[investering]]ar, har Sverige använt sju procent av landets samlade resurser till kapitalexport under de senaste tio åren. En så stor kapitalexport är unik bland industriländer.<ref>Lindbeck, Assar (2008). [http://people.su.se/~alind/Links/OverskottWadensjo.pdf ''Ett samhällsekonomiskt perspektiv på överskottsmålet''{{pdf}}]. IIES, Stockholms Universitet.</ref>

Den svenska nationalbanken — [[Sveriges riksbank|Riksbanken]] — för en inflationsstabiliserande politik med en målsättning på en årlig [[inflation]] på 2 procent.<ref>http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Pressmeddelanden/930115.pdf</ref> Riksbankens beslut får inte påverkas av de valda politikerna och är starkt beroende av ränteutvecklingen i euro- och dollarområdena.
[[Fil:Sweden GRP per Capita2004.svg|miniatyr|Bruttoregionalprodukt per capita i tusental kronor. (2004)]]

=== Sociala förhållanden ===
{{Huvudartikel|Sociala förhållanden i Sverige}}
Sverige har världens sjunde högsta [[levnadsstandard]] enligt [[Human Development Index]], med index 0.958 av 1.0.<ref>[http://hdr.undp.org/en/media/HDI_2008_EN_Tables.pdf Human Development Statistical Update]</ref> På lång sikt (1980-2006) har Sverige haft en ganska normal ökning jämfört med andra länder. På medellång sikt (1990-2006) har Sverige har en relativt hög ökning, men på kort sikt (2000-2006) har vi däremot haft en ytterst liten ökning. Även i många andra välfärdsindex hamnar Sverige mycket högt upp vid rankningar. Sverige har världens fjärde jämnaste [[ojämlikhet|inkomstfördelning]], med en [[Ginikoefficient|Gini]] på 25 (år 2000). Även [[fattigdom]]snivån i Sverige är en av världens allra lägsta, oavsett om man avser relativ eller absolut fattigdom. Inkomstojämlikheten har dock ökat i Sverige under mer än ett decennium. I december 2008 offentliggjorde [[TCO]] en rapport som visar att var tredje arbetslös i Sverige saknar [[Arbetslöshetskassa|a-kassa]] och därmed bara har en garanterad inkomst motsvarande [[existensminimum]].<ref>''[http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp d=22620&a=1349955&lid=puff_1349968&lpos=lasmer Många arbetslösa utanför a-kassan]'', svt.se 17 december 2008. Hämtat 17 december 2008.</ref>

=== Socialt kapital och korruption ===
Sverige är ett av de länder i världen som har det högsta [[socialt kapital|sociala kapitalet]]. Med det menas att tilliten mellan medborgarna som individer och till myndigheter är mycket hög. En effekt av högt socialt kapital är låg [[korruption]].

Sverige har låg korruption, i likhet med flera andra västeuropeiska länder. På den internationella listan som årligen publiceras av analysföretaget Gallup hamnar Sverige på en tiondeplats. Flera andra europeiska länder hamnade dock före Sverige.<ref>[http://www.prnewswire.com/news-releases/2006-gallup-worldwide-corruption-index-55831352.html 2006 Gallup Worldwide Corruption Index - re> WASHINGTON, Dec. 4 /PRNewswire/<!-- Bot generated title -->]</ref> Enligt [[Transparency International]] hamnade Sverige 2006 på en sjätteplats och ligger ungefär jämsides med [[Schweiz]].<ref>[http://www.transparency.org/policy_research/surveys_indices/cpi/2006 Transparency International: Corruption Perceptions Index 2006 (på engelska)]</ref> Av europeiska länder var Island, Finland och Danmark före Sverige på listan. Jämför artikeln om [[riksrätt]]. Enligt Transparency International så delar Sverige 1:a platsen 2008 med Danmark och Nya Zeeland.<ref>[http://www.transparency.org/policy_research/surveys_indices/cpi/2008 Transparency International: Corruption Perceptions Index 2008 (på engelska)]</ref>

== Infrastruktur ==
{{Huvudartikel|Sveriges infrastruktur}}

=== Sveriges kollektivtrafik ===
{{Huvudartikel|Sveriges kollektivtrafik}}

Sedan 1983 är kollektivtrafiken i Sverige organiserad på [[län]]snivå. I varje län ska det finnas en [[trafikhuvudman]]. En vanlig konstruktion är ett [[länstrafikbolag]] som i många fall ägs till hälften av aktuellt [[landsting]], och till hälften av [[kommun]]erna i aktuellt län. Flera andra varianter förekommer.  Länstrafiken ansvarar framför allt för lokalbussar i större orter samt regionala landsbygdsbussar. Vissa länstrafikbolag ansvarar även för järnvägstrafik eller andra trafikslag.

För lönsam långväga kollektivtrafik finns ingen trafikhuvudman i ordets egentliga betydelse utan varje operatör får köra i egen regi. För tåg gäller dock att [[SJ]] har monopol om de vill köra utan stöd. Det finns även en huvudman för nationell, alltså långväga, kollektivtrafik i Sverige. Det är en myndighet som kallas [[Rikstrafiken]]. Rikstrafiken handlar endast upp trafik och hanterar inte något biljettsystem eller tillhandahåller fordon, utan det får operatörerna sköta.  På vissa mellanlånga linjer, både buss och tåg, upphandlar Rikstrafiken och flera länstrafikbolag tillsammans trafiken.

Kollektivtrafik mellan Sverige och utlandet får oftast inget stöd, men trafiken till Narvik är ett av undantagen. 

=== Energi ===
[[Fil:Oskarshamns-kärnkraftverk.jpg|miniatyr|[[Oskarshamns kärnkraftverk]].]]
{{Huvudartikel|Energi i Sverige}}
Sveriges elproduktion är baserad på [[kärnkraft]] och [[vattenkraft]]. Vattenkraftsproduktionen stod för 45,2 procent av elproduktionen år 2007 med 65 [[Wattimme|TWh]] och kärnkraften för 42,2 procent med sina 64 TWh.<ref ="el">[http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____24270.aspx Tillförsel och användning av el 1994 - 2007 (GWh)]</ref> Landet har tio kärnkraftsreaktorer fördelade på [[Forsmarks kärnkraftverk]], [[Oskarshamns kärnkraftverk]] och [[Ringhals kärnkraftverk]]. Vattenkraften koncentrerad till dammbyggen vid älvar i norra delen av landet. Sverige har ingen utvinning av [[Petroleum|råolja]] och är därmed beroende av [[import]] av råolja och drivmedel. 2007 importerade Sverige 20&nbsp;930&nbsp;000 m³ råolja.<ref name="oljeåret07">{{webbref |titel=SPI Oljeåret 2007 |utgivare=Svenska Petroleum Institutet |sid=5 |url=http://www.spi.se/fprw/files/SPI_Oljearet_2007_v0821_LU.pdf |format=PDF |hämtdatum=20 oktober 2008}}{{Död länk|datum=2011-01}}</ref>
{{clear|right}}

=== Vägar ===
[[Fil:Essingeleden southbound at Nyboda.jpg|miniatyr|[[Essingeleden]] i Stockholm.]]
{{Huvudartikel|Vägar i Sverige}}
Sverige har ett uppskattat vägnät på 212&nbsp;000 kilometer (år 2001). De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade områden som [[Skåne]], [[Göteborg]], [[Sveriges västkust|västkusten]] samt [[Östergötland]] och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara [[grusväg]]ar, detta gäller framförallt [[Norrland]]. Från [[Skåne]] går det [[motorväg]]ar till [[Danmark]] över [[Öresundsbron]] och till [[Göteborg]], [[Stockholm]] och [[Gävle]]. Från [[Helsingborg]] till [[Axmartavlan]] som ligger några mil norr om Gävle är vägen helt mötesfri. Vissa delar av [[E4]] längre norrut har bristfällig standard, men [[Projekt E4-Sundsvall|Dubbelkrum]] och [[Umeåprojektet]] syftar till förbifarter utanför tätorter. Från [[Uddevalla]] mot gränsen till [[Norge]] pågår utbyggnad av motorväg. Totalt sett har Sverige i jämförelse med andra europeiska länder en förhållandevis låg vägstandard om man bortser från de nämnda motorvägsavsnitten.{{källa behövs||månad=2009-10}}
{{clear|right}}

=== Järnvägar ===
[[Fil:X2000 exteriör vid körning i Tormestorp SJ AB.jpg|miniatyr|[[X 2000]]-tågen togs i bruk 1990.]]
{{Huvudartikel|Sveriges järnvägsnät}}
Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet, även om många banor, framförallt på landsbygden, lades ned under andra halvan av 1900-talet. År 2001 omfattade nätet omkring 11 106 kilometer [[järnväg]], varav 9&nbsp;400 kilometer är elektrifierad.

Järnvägarna är ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har [[Stockholm]] som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till [[Danmark]], [[Norge]] och även, via tågfärja, [[Tyskland]]. En förbindelse via Haparanda till [[Finland]] trafikeras för närvarande endast av godstrafik. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt [[Stockholm]], [[Göteborg]] och [[Skåne]]. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns, främst i [[Norrland]], regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem generellt sett har en bra banstandard, medan andra regioner istället har en lägre standard med följden att tågen där går långsammare.{{källa behövs||månad=2009-10}}
{{clear|right}}

=== Flyg ===
[[Fil:Sas2.jpg|miniatyr|[[Scandinavian Airlines]].]]
{{Huvudartikel|Luftfart i Sverige}}
I Sverige finns ett antal internationella [[flygplats]]er av vilka [[Stockholm-Arlanda flygplats|Arlanda]] är den största. Därefter kommer [[Landvetter]], [[Stockholm Skavsta flygplats|Skavsta]], [[Malmö Airport]] och [[Luleå Airport]]. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har [[Scandinavian Airlines|SAS]] ett övertag men flera andra har också en stor betydelse, exempelvis [[Lufthansa]] och [[Ryanair]]. Inrikes finns det flera alternativ förutom SAS på de större sträckorna som till exempel [[Malmö Aviation]] och lågprisflyget [[Norwegian]]. De största flygbolagen på mindre sträckor är numera [[Skyways]] och [[Nextjet]] som även erbjuder vidarekopplingar med SAS. Några utländska flygbolag som trafikerar [[Stockholm-Arlanda flygplats|Arlanda]] och i vissa fall [[Landvetter]] är [[Finnair]], [[Air France]], [[British Airways]], [[Continental Airlines]] och [[Aeroflot]]. Arlanda har dessutom en [[järnväg]] som går både söderut och norrut med tät trafik.{{källa behövs||månad=2009-10}}
{{clear|right}}

=== Sjöfart ===
[[Fil:HSS Stena Explorer in Dun Laoghaire.jpg|miniatyr|[[Stena Line]] HSS ''Stena Explorer''.]]
{{Huvudartikel|Svensk sjöfart}}
Svensk sjöfart har genom historien haft stor betydelse för Sveriges historia och handelsförbindelser, inte minst på grund av det geografiska läget som i praktiken har gjort Sverige lika beroende av sjöfarten som en [[östat|önation]]. Med en av Europas längsta kuststräckor och ganska goda djupförhållanden i [[hamn]]ar, svarar sjöfarten för en dominerande del av transporterna i Sveriges utrikeshandel – cirka 90 procent mätt i volym. År 2007 fanns 232 fartyg registrerade i det svenska fartygsregistret. Det totala antalet svenskkontrollerade [[fartyg]] — inklusive sådana som är registrerade i utlandet — var 562 samma år. [[Tankfartyg]] och [[rorofartyg]] är de viktigaste fartygstyperna, och [[Göteborg]], [[Stockholm]], [[Helsingborg]] och [[Trelleborg]] de viktigaste sjöfartsstäderna.<ref>Näringsdepartementet (2008). [http://www.regeringen.se/sb/d/10459 Sjöfart].</ref>

=== Telefoni ===
* Fast [[telefoni]] (2007): 53 abonnemang per 100 invånare (4&nbsp;883&nbsp;000 abonnemang).<ref name="SIKA">SIKA (2008). [http://www.trafa.se/Doclib/2008/Statistik/Tabeller%20-%20Televerksamhet%202007.xls Televerksamhet 2007] Östersund: Statens institut för kommunikationsanalys.</ref>
* [[mobiltelefoni|Mobil]] telefoni (2007): 113 abonnemang per 100 invånare (10&nbsp;371&nbsp;000 abonnemang).<ref name="SIKA" />

== Administrativ indelning ==
{{Huvudartikel|Sveriges administrativa indelning}}
Sverige är uppdelat i 21 [[Sveriges län|län]]. I varje län finns en [[länsstyrelse]], utnämnd av Sveriges regering. I varje län finns också ett [[landsting]] som är den lokala folkrepresentationen. Varje län är vidare uppdelat i kommuner, med totalt 290 kommuner år 2004. Historiskt och traditionellt finns även uppdelning i [[Landskap i Sverige|landskap]] och [[Sveriges landsdelar|landsdelar]]. Dessa saknar administrativ betydelse, men befolkningsstatistik redovisas även för dessa områden.  

{|
|-
|  style="width:25%; vertical-align:top;"|
[[Fil:SverigesLän2007mKod.svg|240px|right|Sveriges län]]
Uppdelning i [[Sveriges län|län]] med länsbokstäver
* AB - [[Stockholms län]]
* C - [[Uppsala län]]
* D - [[Södermanlands län]]
* E - [[Östergötlands län]]
* F - [[Jönköpings län]]
* G - [[Kronobergs län]]
* H - [[Kalmar län]]
* I - [[Gotlands län]]
* K - [[Blekinge län]]
* M - [[Skåne län]]
* N - [[Hallands län]]
* O - [[Västra Götalands län]]
* S - [[Värmlands län]]
* T - [[Örebro län]]
* U - [[Västmanlands län]]
* W - [[Dalarnas län]]
* X - [[Gävleborgs län]]
* Y - [[Västernorrlands län]]
* Z - [[Jämtlands län]]
* AC - [[Västerbottens län]]
* BD - [[Norrbottens län]]

Varje län (utom Gotlands) har ett [[landsting]].
Lista över landsting: 
* [[Landstinget Blekinge|Blekinge]]
* [[Landstinget Dalarna|Dalarna]]
* [[Gävleborgs läns landsting|Gävleborg]]
* [[Landstinget Halland|Halland]]
* [[Jämtlands läns landsting|Jämtland]]
* [[Landstinget i Jönköpings län|Jönköping]]
* [[Landstinget i Kalmar län|Kalmar]]
* [[Landstinget i Kronoberg|Kronoberg]]
* [[Norrbottens läns landsting|Norrbotten]]
* [[Region Skåne|Skåne]]
* [[Stockholms läns landsting|Stockholm]]
* [[Landstinget Sörmland|Södermanland]]
* [[Landstinget i Uppsala län|Uppsala]]
* [[Landstinget i Värmland|Värmland]]
* [[Västerbottens läns landsting|Västerbotten]]
* [[Landstinget Västernorrland|Västernorrland]]
* [[Landstinget Västmanland|Västmanland]]
* [[Västra Götalandsregionen|Västra Götaland]]
* [[Örebro läns landsting|Örebro]]
* [[Landstinget i Östergötland|Östergötland]]
|  style="width:25%; vertical-align:top;"|
Ibland delas Sverige in även i [[Sveriges landsdelar|landsdelar]], [[Landskap i Sverige|landskap]] och [[stift (kyrkligt förvaltningsområde)|stift]].

Uppdelning i landsdelar: 
* [[Götaland]]
* [[Svealand]]
* [[Norrland]]

Uppdelning i landskap: 
* [[Blekinge]]
* [[Bohuslän]]
* [[Dalarna]]
* [[Dalsland]]
* [[Gotland]]
* [[Gästrikland]]
* [[Halland]]
* [[Hälsingland]]
* [[Härjedalen]]
* [[Jämtland]]
* [[Lappland]]
* [[Medelpad]]
* [[Norrbotten]]
* [[Närke]]
* [[Skåne]]
* [[Småland]]
* [[Södermanland]]
* [[Uppland]]
* [[Värmland]]
* [[Västerbotten]]
* [[Västergötland]]
* [[Västmanland]]
* [[Ångermanland]]
* [[Öland]]
* [[Östergötland]]

Uppdelning i stift (enligt [[Svenska kyrkan]]):
* [[Uppsala stift|Uppsala ärkestift]]
* [[Linköpings stift]]
* [[Skara stift]]
* [[Strängnäs stift]]
* [[Västerås stift]]
* [[Växjö stift]]
* [[Lunds stift]]
* [[Göteborgs stift]]
* [[Karlstads stift]]
* [[Härnösands stift]]
* [[Luleå stift]]
* [[Visby stift]]
* [[Stockholms stift]]
|}

== Arkitektur ==
{{Huvudartikel|Svensk arkitektur}}
[[Fil:Drottningholm turister 2006.jpg|miniatyr|Drottningholms slott, ett populärt turistmål.]]
Före 1300-talet var de flesta byggnader gjorda av [[tegel]], om de inte var gjorda av trä. Men en förskjutning inleddes mot sten. Tidiga svenska stenhus är romanska kyrkor på landet. Många av de som byggdes i Skåne är i praktiken danska kyrkor. Detta skulle inkludera Lunds domkyrka i Lund från 1100-talet och den något äldre kyrkan i Dalby, men även många andra tidiga kyrkor influerades av Hansan, som i Ystad, Malmö och Helsingborg.

Katedraler i övriga delar av Sverige byggdes också som platser för Sveriges biskopar. Skara Domkyrka byggdes av tegel på 1400-talet, och Uppsala domkyrka på 1500-talet. Grunden till Linköpings domkyrka gjordes 1230; materialet som användes var kalksten, och byggnaden tog 250 år att färdigställa.

Bland äldre strukturer finns också några betydande fästningar och andra historiska byggnader så som Borgholms slott, Halltorps gård och Eketorps fästning på Öland, Nyköpings fästning och Visby ringmur.

[[Fil:The Turning Torso, Malmo.JPG|miniatyr|stående|Med sina 190 meter är Turning Torso den högsta skyskrapan i Norden.]]
Omkring 1520, strax efter medeltiden under [[Gustav Vasa]]s regeringstid, inleddes bygget av stora herrgårdar, slott och fästningar. Några av de mer storslagna inkluderar Kalmar slott, Gripsholms slott och Vadstena slott.

I de nästkommande två århundradena dominerades arkitekturen av barock och senare rokoko. Kända projekt från den tiden inkluderar staden Karlskrona, som har förklarats som världsarv, och Drottningholms slott.

1930 var året för den stora Stockholmsutställningen, som innebar genombrottet för funktionalismen, eller "funkis" som det blev känt som. Stilen kom att dominera under de följande decennierna. Några framstående projekt av detta slag var miljonprogrammet, som erbjuder prisvärda men något bissarrt snabbt konstruerade lägenhetskomplex.

=== Skyskrapor ===
De nordiska länderna är kända för att inte ha många skyskrapor, men Sverige är det land som har byggt flest. Malmö och Stockholm har några skyskrapor på över 80 meter, men de är inte tätt byggda som i ett så kallat affärsdistrikt (till exempel i Frankfurt eller La Defense). Det finns ingen förklaring till varför så få höga byggnader har byggts i Sverige. Turning Torso i Malmö har den högsta skyskrapan i de nordiska länderna och det näst högsta bostadshuset i Europa. Malmö upplever också en byggboom sedan Turning Torso färdigställdes och många svenska städer inspireras av denna. [[Point Hyllie]] är en ny skyskrapa som just nu är under byggnation, Malmös nya konserthus planeras bli minst 70 meter högt och flera nya höga byggnader har föreslagits.<ref>http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1316932/Forsta-etappen-for-Malmos-Manhattan-far-ja.html</ref><ref>http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1234174/Malmo-far-nytt-konserthus.html</ref>

== Kultur ==
{{Huvudartikel|Svensk kultur}}
[[Fil:AlfredNobel2.jpg|miniatyr|Alfred Nobel, instiftare av Nobelpriset.]]

Svensk kultur är en del av de nordiska, germanska och västerländska kulturområdena. Svenska kulturuttryck inom konst, musik och litteratur ansluter sig främst till dessa traditioner. [[August Strindberg]] brukar ofta räknas som en av Sveriges främsta författare; internationellt är han främst känd som dramatiker. Även Astrid Lindgren har haft stora internationella framgångar. Nobelprisvinnarna Selma Lagerlöf och Harry Martinson är välkända. Sveriges mest kända konstnärer inkluderar målarna Alexander Roslin, Anders Zorn och Carl Larsson. Skulptörerna Carl Milles och Tobias Sergel är mycket uppskattade inom Sverige. Svensk 1900-talskultur är också känd för den tidiga verksamheten inom [[film]]en, med personer som Mauritz Stiller och Victor Sjöström. Mellan 1920- och 80-talen blev filmskapare som [[Ingmar Bergman]] samt skådespelare som Greta Garbo och Ingrid Bergman internationellt kända inom filmen. Nyligen har filmer av Roy Andersson, Lasse Hallström och Lukas Moodysson mottagit internationella utmärkelser. Svensk populärmusik har periodvis haft stora framgångar, dels genom musikgrupper och dels genom framgångsrika låtskrivare och producenter. Under 1970-talet och början av 1980-talet stod Abba för de största framgångarna, medan Roxette hade sin storhetstid under 1980-talets andra hälft samt och under det tidiga 1990-talet, då i sällskap med Ace of Base. 

Det offentliga stödet till kulturen är mycket omfattande i Sverige. Folkligt deltagande är stort inom många kulturverksamheter, ett exempel på detta är körsång, som engagerar tiotusentals svenskar.

Värderingsmässigt skiljer sig svensk kultur starkt från världens genomsnittsvärderingar genom att vara mycket mer universalistisk, sekulär och inriktad mot postmaterialistiskt självförverkligande.<ref>[http://www.worldvaluessurvey.org/wvs/articles/folder_published/article_base_56 World Value Survey]</ref> Svensk kultur är starkt egalitär och mycket öppen mot omvärlden. Amerikansk kultur har sedan länge ett stort inflytande. Svensk kultur är vidare starkt individualistisk och antinationalistisk, även självkritisk. Maximal jämställdhet mellan kvinnor och män är ett centralt värde<ref>[http://hdr.undp.org/en/statistics/gii/ UNDP Gender Equality Index]</ref>, liksom tolerans.

=== Sverige i världen ===
Som ett litet land utan större pågående konflikter är kunskapen om Sverige låg i omvärlden som helhet. De som känner till landet har dock sällan negativa uppfattningar om det. I ett index där drygt 25&nbsp;000 människor världen över har rankat sin uppfattning om 40 länder hamnar Sverige på en åttonde plats, och varumärket Sverige värderas till 464 miljarder dollar, en uppgång med 16,5 procent sedan föregående år (2006).<ref>[http://www.dn.se/ekonomi/varumarket-sverige-okar-i-varde Dagens Nyheter]</ref>

En av de internationellt mest kända svenska företeelserna är Nobelpriset, som har delats ut årligen sedan 1901 och tillkom genom en donation av [[dynamit]]ens uppfinnare, ingenjör Alfred Nobel. Bland internationellt kända svenska politiker-diplomater finns Olof Palme, Dag Hammarskjöld och Carl Bildt.

=== Svenska köket ===
{{Huvudartikel|Svenska köket}}
[[Fil:Knaeckebroed.jpg|miniatyr|Svenskt knäckebröd.]]

Det svenska köket är, liksom de övriga skandinaviska länderna, Danmark och Norge, traditionellt ganska enkelt. Fisk (speciellt sill), kött och potatis spelar framstående roller. Kryddor används relativt sparsamt. Kända maträtter är svenska köttbullar som traditionellt serveras med brunsås, kokt potatis och lingonsylt; pannkakor, lutfisk och smörgåsbord. Akvavit är en populär alkoholhaltig spritdryck och att dricka snaps är kulturellt viktigt. Lokalt viktig mat är bland annat surströmming i norra Sverige och ål i Skåne i södra Sverige.

=== Sveriges nationalsång ===
{{Huvudartikel|Du gamla, du fria}} 
"Du gamla, du fria" med text av Richard Dybeck brukas som Sveriges nationalsång och spelas vid större arrangemang och vid högtider, men till skillnad från många länder så har denna sång aldrig antagits officiellt, utan användandet av nationalsången vilar helt på traditioner.

== Massmedier ==
{{Huvudartikel|Massmedier i Sverige}}
* [[Radio]]innehav (2000): 943 per 1&nbsp;000 invånare{{källa behövs||månad=2009-10}}
* [[Television|Tv]]-innehav (2000): 891 per 1&nbsp;000 invånare{{källa behövs||månad=2009-10}}
* [[Internet]]användare (2005): 9600 per 10&nbsp;000 invånare{{källa behövs||månad=2009-10}}

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[IMF]]/''[[IMF]]''
| [http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_GDP_%28nominal%29_per_capita List of Countries by GDP per Capita]
| 8 av 180
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[Wall Street Journal]]''
| [http://www.heritage.org/index/country/sweden Index of Economic Freedom 2010]
| 21 av 179
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [http://en.rsf.org/IMG/CLASSEMENT_2012/CLASSEMENT_ANG.pdf Pressfrihetsindex 2011-2012]
| 12 av 179
|-
| [[Transparency International]]
| [http://archive.transparency.org/content/download/64426/1030807 Korruptionsindex 2011]
| 4 av 183
|-
| [[United Nations Development Program]]
| [http://hdrstats.undp.org/en/countries/profiles/SWE.html Human Development Index 2011]
| 10 av 187
|-
|  [[The Economist|The Economist, brittisk tidskrift]]
| [[Democracy Index|Demokratiindex 2011]]
| 4 av 167
|}

== Se även ==
{{Portal Land
|Flagga=Bild:Flag_of_Sweden.svg
|Storlek=35px
|Portal=Portal:Sverige
|Namn=Sverigeportalen
}}
* [[Sport i Sverige]]
* [[Svenska namn]]
* [[Brottslighet i Sverige]]

== Referenser ==
=== Fotnoter ===
<references/>

== Litteratur ==
{{Systerlänkar}}
* Rolf H. Lindholm, Historiska platser, 2003, ISBN 91-631-3904-9
* {{bokref |författare=Palmer, Brian W |år=2001 |kapitel=[http://www.everyculture.com/Sa-Th/Sweden.html Sweden] |redaktör=Ember, Melvin & Ember, Carol, A. (red.) |titel=Countries and Their Cultures |utgivare=Macmillan Reference |id=ISBN 978-0-02-864950-4}}

== Externa länkar ==
{{wikiatlas|Sweden}}

{{Navigeringsmallar Sverige}}

[[Kategori:Sverige| ]]