Visa källa för Ununoctium

{{grundämne
|föreg-namn=[[ununseptium]]
|nästa-namn=(ununennium)
|föreg-i-serie=[[Radon|Rn]]
|tecken=Uuo
|nästa-i-serie=(Uho)
|bild-periodiska-systemet=Uuo-TableImage.png|250px
|atomnr=118
|kemisk-serie=ädelgaser
|grupp=18
|period=7
|block=p
|densitet=(förutsagd) 13,65<ref name="apsidium">{{webbref|url=http://www.apsidium.com/elements/118.htm|titel =Moskowium|utgivare=Apsidium|hämtdatum=2008-01-18}}</ref>
|utseende=Okänt, förmodligen färglös<ref name="webelements"/>
|atommassa=(294)
|atomradie=(förutsagd) 152<ref name="apsidium"/>
|kovalent-radie=(uppskattad) 230
|elektronkonfig=&#91;[[radon|Rn]]&#93; 7s<sup>2</sup> 5f<sup>14</sup> 6d<sup>10</sup> 7p<sup>6</sup><ref name=Nash/>
|e-minus=2, 8, 18, 32, 32, 18, 8<ref name=Nash/>
|oxidationstillstånd-oxid=0<ref name="compounds"/>, ''+2''<ref name=Kaldor/>, ''+4''<ref name=Kaldor/>
|tillstånd=[[Vätska]] (eller fast – förutsagd<ref name=Nash/>)
|kokpunkt=(uppskattad) 320–380 [[Kelvin|K]]<ref name=Nash/> (50–110&nbsp;°C)
|ångbildningsvärme=(förutsagd) 19,4<ref name=Eichler>{{tidningsref|titel=Thermochemical Properties of the Elements Rn, 112, 114, and 118|författare=R. Eichler, B. Eichler|utgivare=Paul Scherrer Institut|url=http://lch.web.psi.ch/pdf/anrep03/06.pdf|hämtdatum=2008-01-18}}</ref>
|smältvärme=(förutsagd) 23,5<ref name=Eichler/>
|joniseringspot-1=(beräknad) 820–1130<ref name=Nash/>
|joniseringspot-2=(förutsagd) 1450<ref name=Seaborg/>
|isotoper=
{{Grundämne/Isotop
 |isotop=<sup>294</sup>Uuo<ref name="full"/>
 |förekomst=[[Syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]] 
 |halveringstid=~0,89 ms
 |sönderfallstyp=[[alfa-sönderfall|α]]
 |sönderfallsenergi=11,65 ± 0,06
 |sönderfallsprodukt=<sup>290</sup>[[Ununhexium|Uuh]]
}}
}}

'''Ununoctium''', eller '''grundämne 118''', är det tillfälliga [[IUPAC-nomenklatur|IUPAC-namnet]]<ref>{{tidskriftsref|titel=Atomic weights of the elements 2005 (IUPAC Technical Report)|joural=Pure Appl. Chem.|år=2006|volym=78|nummer=11|sid=2051–2066|doi=10.1351/pac200678112051|författare=M.E. Wieser|url=http://iupac.org/publications/pac/78/11/2051/|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> för [[grundämne]]t med [[atomnummer]] 118 och den tillfälliga [[Kemiskt tecken|kemiska beteckningen]] '''Uuo'''. I det [[periodiska systemet]] tillhör grundämnet [[p-blocket]] och det är även det sista grundämnet i [[Grundämnen i period 7|period 7]]. Ununoctium är för närvarande den enda [[syntetisk]]a [[ädelgas]]en och är ett så kallat [[transuran|supertungt grundämne]]. Den har det högsta atomnumret och den största atommassan som hittills tillskrivits ett grundämne.

Den [[radioaktivitet|radioaktiva]] ununoctiumatomen är väldigt instabil, och sedan 2002 har man endast lyckats verifiera tre atomer av [[isotop]]en <sup>294</sup>Uuo.<ref>{{webbref|url=http://discovermagazine.com/2007/jan/physics/article_view?b_start:int=1&-C=|titel=The Top 6 Physics Stories of 2006|hämtdatum=2008-01-18|datum=2007-01-07|utgivare=Discover Magazine}}</ref> Detta har inneburit att man experimentellt inte lyckats fastställa många av ämnets egenskaper och dess [[kemisk förening|föreningar]], teoretiska beräkningar har dock gett upphov till många uppskattningar, varav några oväntade. Exempelvis så kan ununoctium, trots att det är en ädelgas, ha högre [[reaktion|reaktivitet]] än några grundämnen utanför gruppen.<ref name=Nash/> Vidare så förmodas grundämnet inte ens vara en [[gas]] under [[Standardtryck och -temperatur|normala förhållanden]].<ref name=Nash/><ref name=note/>

== Historia ==
=== Misslyckat försök ===
Mot slutet av 1998 publicerade den polske fysikern Robert Smolanczuk vissa beräkningar på sammanslagningar av atomkärnor som kunde leda till syntesen av [[transuraner]], däribland grundämne 118.<ref name=Smolanczuk>{{tidskriftsref|url=http://prola.aps.org/abstract/PRC/v59/i5/p2634_1|författare=Robert Smolanczuk|tidskrift=[[Physical Review]] C|volym=59|nummer=5|år=1999|month=5|titel=Production mechanism of superheavy nuclei in cold fusion reactions|sid=2634–2639|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> Hans beräkningar antydde att det kunde vara möjligt att skapa grundämne 118 genom att [[fusion|slå samman]] [[bly]] och [[krypton]] under noga kontrollerade förhållanden.<ref name=Smolanczuk/>

År 1999 använde sig en grupp forskare vid Lawrence Berkeley National Laboratory i USA dessa beräkningar och tillkännagav upptäckten av grundämnena [[ununhexium|116]] och 118 i ''[[Physical Review Letters]]''<ref>{{tidskriftsref|last = Ninov|first = Viktor|medförfattares = K. E. Gregorich, W. Loveland, A. Ghiorso, D. C. Hoffman, D. M. Lee, H. Nitsche, W. J. Swiatecki, U. W. Kirbach, C. A. Laue, J. L. Adams, J. B. Patin, D. A. Shaughnessy, D. A. Strellis och P. A. Wilk|titel = Observation of Superheavy Nuclei Produced in the Reaction of <sup>86</sup>Kr with <sup>208</sup>Pb|tidskrift = [[Physical Review Letters]]|volym = 83|nummer = 6–9|sid = 1104–1107|datum = 1999-05-27|url = http://prola.aps.org/abstract/PRL/v83/i6/p1104_1?qid=a064607e43de02b9&qseq=1&show=25|doi = 10.1103/PhysRevLett.83.1104|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> och strax därefter även i ''[[Science]]''<ref>{{tidskriftsref|författare=Robert F. Service|tidskrift=Science|datum=1999-06-11|volym=284|number=5421|sid=1751|doi=10.1126/science.284.5421.1751|titel=Berkeley Crew Bags Element 118|url=http://sciencenow.sciencemag.org/cgi/content/full/1999/607/1|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> Forskarna påstod sig ha genomfört reaktionen: 

:[[Krypton|<sup>86</sup>Kr]] + [[Bly|<sup>208</sup>Pb]] → <sup>293</sup>Uuo + [[neutron|n]]

Året därpå drog forskarna tillbaka sin upptäckt då andra inte fick samma resultat då de upprepade försöken.<ref>{{tidningsref|url=http://enews.lbl.gov/Science-Articles/Archive/118-retraction.html|utgivare=Berkeley Lab|författare=Public Affairs Department |titel=Results of element 118 experiment retracted|datum=2001-07-21|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> I juni 2002, meddelade labbet att den ursprungliga upptäckten av dessa två grundämnen hade baserats på data som fabricerats av huvudförfattaren [[Victor Ninov]].<ref>{{tidskriftsref|first=Dalton|last=Rex|datum=2002-12-19|sid=728–729|titel=Misconduct: The stars who fell to Earth|url=http://www.nature.com/nature/journal/v420/n6917/full/420728a.html|tidskrift=''[[Nature]]''|volym=420|doi=10.1038/420728a}}</ref>

=== Upptäckt ===
Den 9 oktober 2006, meddelade forskare vid Joint Institute for Nuclear Research (JINR) och Lawrence Livermore National Laboratory i Kalifornien, USA, som arbetade vid JINR i Dubna, Ryssland i ''Physical Review C''<ref name="full"/> att de indirekt hade upptäckt totalt tre kärnor av isotopen ununoctium-294 (en 2002<ref>{{webbref|url=http://159.93.28.88/linkc/118/anno.html|titel=Element 118: results from the first <sup>249</sup>Cf + <sup>48</sup>Ca experiment|författare=Oganessian Yu.Ts. et al.|utgivare=Communication of the Joint Institute for Nuclear Research|år=2002|utgivare+JINR Publishing Department|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> och ytterligare två 2005) vid kollisionen mellan [[californium]]atomer och [[kalcium]]joner:<ref>{{tidningsref|titel=Livermore scientists team with Russia to discover element 118|url=https://publicaffairs.llnl.gov/news/news_releases/2006/NR-06-10-03.html|utgivare=Livermore press release|datum=2006-12-03|hämtdatum=2008-01-18}}</ref><ref>{{tidskriftsref|författare=Yu. Ts. Oganessian|titel=Synthesis and decay properties of superheavy elements|tidskrift=Pure Appl. Chem.|volym=78|sid=889–904|url=http://www.apsidium.com/elements/iupac_oganessian_2006.pdf|doi=10.1351/pac200678050889|datum=2006-08-01}}</ref><ref>{{tidningsref|titel=Heaviest element made - again|work=Nature News|utgivare=[[Nature]]|datum=2006-10-17|url=http://www.nature.com/news/2006/061016/full/061016-4.html|hämtdatum=2008-01-18}}</ref><ref>{{webbref|författare=Phil Schewe|medförfattare=Ben Stein|titel=Elements 116 and 118 Are Discovered|work=Physics News Update|utgivare=[[American Institute of Physics]]|datum=2006-10-17|url=http://www.aip.org/pnu/2006/797.html|hämtdatum=2008-01-18}}</ref><ref>{{webbref|url=http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2006/10/16/AR2006101601083.html|titel=Scientists Announce Creation of Atomic Element, the Heaviest Yet|utgivare=[[Washington Post]]|författare=Rick Weiss|datum=2006-10-17|hämtdatum=2008-01-18}}</ref>

: [[Californium|<sup>249</sup>Cf]] + [[Kalcium|<sup>48</sup>Ca]] → <sup>294</sup>Uuo + 3 [[neutron|n]]

[[Fil:Ununoctium-294 nuclear.png‎|miniatyr|vänster|200px|[[Radioaktivitet|Sönderfallsserie]] för [[isotop]]en Uuo-294.<ref name="full"/> [[Sönderfallsenergi]] och genomsnittlig [[halveringstid]] anges för moderisotopen och för vardera [[sönderfallsprodukt|dotterisotop]]. Den del av atomerna som genomgår [[spontan fission]] (SF) anges i grönt.]]

På grund av att den lilla sannolikheten för en [[fusion]]reaktion (fusionens [[träffyta|tvärsnitt]] är endast 0,5 [[barn (enhet)|pikobarn]] = 5*10<sup>−41</sup> m²) tog experimentet 4 månader och innefattade en stråldos på 4*10<sup>19</sup> [[kalcium]]joner som sköts på [[californium]]måltavlan för att skapa den första registrerade händelsen som tros vara syntesen av ununoctium.<ref name="webelements">{{webbref|url=http://webelements.com/webelements/elements/text/Uuo/key.html|titel=Ununoctium|utgivare=WebElements Periodic Table|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> Emellertid är forskarna starkt övertygade om att resultaten inte är ett [[Falsk positiv|falskt positivt]], eftersom sannolikheten att upptäckterna var slumpmässiga händelser uppskattas vara mindre än en på 100 000.<ref>{{webbref|citat="I would say we're very confident."|url=http://pubs.acs.org/cen/news/84/i43/8443element118.html|titel=Element 118 Detected, With Confidence|utgivare=Chemical and Engineering news|datum=2006-10-17|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> 

I experimenten observerades tre atomer av ununoctium. En [[halveringstid]] på 0,89 ms beräknades: <sup>294</sup>Uuo sönderfaller till [[ununhexium|<sup>290</sup>Uuh]] genom [[alfasönderfall]]. Eftersom det endast fanns tre kärnor är den uppskattade halveringstiden bestämd med stor osäkerhet: 0,89{{sup_sub|+1,07|-0,31}} ms.<ref name="full"/>

: <sup>294</sup>Uuo → <sup>290</sup>Uuh + [[Helium|<sup>4</sup>He]] 

Upptäckten av <sup>294</sup>Uuo-kärnan bekräftades genom att man separat även skapade den antagna dotterkärnan <sup>290</sup>Uuh genom att bombardera [[Curium|<sup>245</sup>Cm]] med [[kalcium|<sup>48</sup>Ca]]-joner

: <sup>245</sup>Cm + <sup>48</sup>Ca → <sup>290</sup>Uuh + 3 [[neutron|n]]

och se att sönderfallskedjan hos <sup>290</sup>Uuh gick ihop med den hos <sup>294</sup>Uuo-kärnan.<ref name="full"/> Dotterkärnan <sup>290</sup>Uuh är väldigt instabil och sönderfaller med en halveringstid på 14 millisekunder till [[Ununquadium|<sup>286</sup>Uuq]], vilken kan genomgå [[spontan fission]] eller alfasönderfall till [[Copernicium|<sup>282</sup>Cn]], som genomgår spontan fission.<ref name="full">{{tidskriftsref|författare=Oganessian, Yu. Ts.|medförfattare=Utyonkov, V.K.; Lobanov, Yu.V.; Abdullin, F.Sh.; Polyakov, A.N.; Sagaidak, R.N.; Shirokovsky, I.V.; Tsyganov, Yu.S.; Voinov, Yu.S.; Gulbekian, G.G.; Bogomolov, S.L.; B. N. Gikal, A. N. Mezentsev, S. Iliev; Subbotin, V.G.; Sukhov, A.M.; Subotic, K; Zagrebaev, V.I.; Vostokin, G.K.; Itkis, M. G.; Moody, K.J; Patin, J.B.; Shaughnessy, D.A.; Stoyer, M.A.; Stoyer, N.J.; Wilk, P.A.; Kenneally, J.M.; Landrum, J.H.; Wild, J.H.; och Lougheed, R.W.|titel=Synthesis of the isotopes of elements 118 and 116 in the <sup>249</sup>Cf and <sup>245</sup>Cm + <sup>48</sup>Ca fusion reactions|tidskrift=[[Physical Review]] C|volym=74|nummer=4|sid=044602|datum=2006-10-09|url=http://link.aps.org/abstract/PRC/v74/e044602|doi=10.1103/PhysRevC.74.044602|hämtdatum=2008-01-18}}</ref>

Efter att ha lyckats framställa ununoctium har upptäckarna påbörjat liknande experiment i hopp om att kunna skapa grundämne 120 ([[unbinilium]]) från [[Järn|<sup>58</sup>Fe]] och [[Plutonium|<sup>244</sup>Pu]]<ref>{{tidningsref|url=https://www.llnl.gov/str/April07/pdfs/04_07.4.pdf|titel=A New Block on the Periodic Table|datum=april 2007|utgivare=Lawrence Livermore National Laboratory|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> Isotoperna hos grundämne 120 förutspås ha en halveringstid på någon mikrosekund och likt Ununoctium utsöndra alfastrålning.<ref name=prc08ADNDT08>{{tidskriftsref|tidskrift=Phys. Rev. C|volym=77|sid=044603|år=2008|titel=Search for long lived heaviest nuclei beyond the valley of stability|författare=P. Roy Chowdhury, C. Samanta, och D. N. Basu|url=http://scitation.aip.org/getabs/servlet/GetabsServlet?prog=normal&id=PRVCAN000077000004044603000001&idtype=cvips&gifs=yes}}</ref><ref name="sciencedirect.com">{{tidskriftsref|tidskrift=At. Data & Nucl. Data Tables|år=2008|titel=Nuclear half-lives for α -radioactivity of elements with 100 ≤ Z ≤ 130|författare=P. Roy Chowdhury, C. Samanta, och D. N. Basu|url=http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6WBB-4S26JRX-1&_user=2806701&_coverDate=03%2F14%2F2008&_alid=740505626&_rdoc=6&_fmt=high&_orig=search&_cdi=6706&_sort=d&_docanchor=&view=c&_ct=211&_acct=C000058844&_version=1&_urlVersion=0&_userid=2806701&md5=dc85a3a8a2ac1faa38c3804f16f86c13}}</ref>

{{clear}}

== Benämning ==
''Grundämne 118'' fick sitt nuvarande namn 1979 då IUPAC publicerade de rekommendationer om hur nya grundämnen ska namnges som gav upphov till namnet ''ununoctium''.<ref>{{tidskriftsref|författare=J. Chatt|tidskrift=Pure Appl. Chem.|år=1979|volym=51|sid=381–384|titel=Recommendations for the Naming of Elements of Atomic Numbers Greater than 100|url=http://www.chem.qmul.ac.uk/iupac/AtWt/element.html|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> Namnet, konstruerat som ''un-un-oct-ium'' från siffrorna i atomnumret, är ett systematiskt grundämnesnamn som fungerar som ställföreträdare tills andra forskargrupper lyckas bekräfta grundämnet och IUPAC beslutar om ett permanent namn. 

Innan den första upptäckten drogs tillbaka 2002 avsåg forskare från [[Berkeley]] att ge grundämnet namnet ''ghiorsium (Gh)'', efter [[Albert Ghiorso]] (en ledande medlem av forskarteamet).<ref>{{webbref|titel=Discovery of New Elements Makes Front Page News|url=http://lbl.gov/Science-Articles/Research-Review/Magazine/1999/departments/breaking_news.shtml|utgivare=Berkeley Lab Research Review Summer 1999|år=1999|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> 
Några år senare, då de ryska upptäckarna meddelade sin syntes 2006, spred sig rykten om att de planerade att uppkalla grundämnet efter den plats där det upptäcktes, ''dubnadium (Dn)'' (väldigt likt [[dubnium|det 105:e grundämnet, dubnium (Db)]]).<ref>{{webbref|titel= Origins of the Element Names-Names Constructed from other Words|författare=D. Trapp|url=http://homepage.mac.com/dtrapp/Elements/combination2.html#116 |hämtdatum=2008-01-18}}</ref> Emellertid meddelade chefen för det ryska institutet, under en intervju med en rysk tidning, att forskarlaget övervägde två namn för det nya grundämnet, ''Flyorium'' för att hedra [[Georgy Flyorov]], grundare av forskningsinstitutionen; och ''moskovium'' (även stavat ''moscovium'' eller till och med ''moscowium''), efter [[Moskva oblast]], i vilken Dubna ligger.<ref>{{webbref|url=http://news.rin.ru/eng/news/9886/9/6/|titel=New chemical elements discovered in Russia's Science City|datum=2007-02-12|hämtdatum=2008-02-09}}</ref> Han meddelade även att, trots att grundämnet upptäcktes som ett amerikanskt samarbete, som skaffade californiummålet, så skulle grundämnet rätteligen namnges med heder åt [[Ryssland]] eftersom Flerov Laboratory of Nuclear Reactions vid JINR är den enda anläggningen i världen som skulle kunna åstadkomma dessa resultat.<ref>{{webbref|language=Russian|författare=NewsInfo|datum=2006-10-17|url=http://www.rambler.ru/news/science/0/8914394.html|titel =Periodic table has expanded|utgivare=Rambler|hämtdatum=2008-01-18|lang=ru}}</ref><ref>{{webbref|last=Yemel'yanova|language=Russian|first=Asya |datum=2006-12-17|url=http://www.vesti.ru/doc.html?id=113947|titel=118th element will be named in Russian|utgivare=vesti.ru|hämtdatum=2008-01-18|lang=ru}}</ref>

== Kännetecken ==
=== Kärnstabilitet och isotoper ===
[[Fil:Island-of-Stability.png|miniatyr|250px|höger|Grundämne 118 kommer precis i slutet på "stabilitetsön" och dess kärna är därför något stabilare än man tidigare förutspått.]]

Det finns inga grundämnen med ett [[atomnummer]] över 82 (efter [[bly]]) som har stabila isotoper. Kärnans stabilitet minskar i stort sett då atomnumret stiger. Alla isotoper med ett atomnummer över [[mendelevium|101]] [[sönderfall|sönderfaller radioaktivt]] med en [[halveringstid]] under en dag. På grund av anledningar man ännu inte har förstått helt så finns det en viss ökning i kärnstabiliteten kring atomnummer 110-114, vilket leder till ett utseende som inom [[kärnfysik]]en är känt som "[[stabilitetsön]]". Detta koncept, som föreslogs av [[University of California, Berkeley|UC Berkeley]]-professorn [[Glenn Seaborg]], förklarar varför [[transuraner]]na har en längre halveringstid än förväntat.<ref>{{bokref|titel=Van Nostrand's scientific encyclopedia|författare=Glenn D Considine; Peter H Kulik|utgivare=Wiley-Interscience|år=2002|upplaga=9|isbn=9780471332305}}</ref> Ununoctium är [[radioaktiv]]t och har en halveringstid som verkar ligga under en millisekund. Detta är dock längre än några förutspådda värden,<ref name=half-lifes>{{tidskriftsref|tidskrift=Phys. Rev. C|volym=73|sid=014612|år=2006|titel=α decay half-lives of new superheavy elements|författare=P. Roy Chowdhury, C. Samanta, och D. N. Basu|month=January|day=26|url=http://scitation.aip.org/getabs/servlet/GetabsServlet?prog=normal&id=PRVCAN000073000001014612000001&idtype=cvips&gifs=yes|hämtdatum=2008-01-18}}</ref><ref>{{tidskriftsref|titel=Heaviest nuclei from 48Ca-induced reactions|författare=Yuri Oganessian|år=2007|tidskrift=J. Phys. G: Nucl. Part. Phys.|volym=34|sid=R165–R242|doi=10.1088/0954-3899/34/4/R01|url=http://www.iop.org/EJ/abstract/0954-3899/34/4/R01/|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> vilket har gett vidare stöd för teorin om en "stabilitetsö".<ref>{{webbref|url=http://www.dailycal.org/printable.php?id=21871|titel=New Element Isolated Only Briefly|utgivare=[[The Daily Californian]]|datum=2006-10-18|hämtdatum=2008-01-18}}</ref>.

[[Tunneleffekt]]smodellen förutspår att ett flertal neutronrika isotoper till grundämne 118 finns, och att dessa sönderfaller genom [[alfasönderfall]] med halveringstider nära en millisekund.<ref name="prc08ADNDT08"/><ref name="sciencedirect.com"/>

Teoretiska beräkningar på de syntetiska sönderfallskedjorna, och halveringstiden för andra isotper har visat att några kan var något mer stabila än den syntetiserade isotopen <sup>294</sup>Uuo, exempelvis <sup>293</sup>Uuo, <sup>295</sup>Uuo, <sup>296</sup>Uuo, <sup>297</sup>Uuo, <sup>298</sup>Uuo, <sup>300</sup>Uuo och <sup>302</sup>Uuo.<ref name=half-lifes>{{tidskriftsref|tidskrift=Phys. Rev. C|volym=73|sid=014612|år=2006|titel=α decay half-lives of new superheavy elements|författare=P. Roy Chowdhury, C. Samanta, och D. N. Basu|månad=januari|dag=26|url=http://scitation.aip.org/getabs/servlet/GetabsServlet?prog=normal&id=PRVCAN000073000001014612000001&idtype=cvips&gifs=yes|}}</ref><ref name=odd>{{tidskriftsref|tidskrift=Nuclear Physics A|volym=730|år=2004|sid=355–376||titel=Entrance channels and alpha decay half-lives of the heaviest elements|författare=G. Royer, K. Zbiri, C. Bonilla|url=http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6TVB-4B4PD5F-2&_user=10&_coverDate=01%2F26%2F2004&_alid=704313021&_rdoc=12&_fmt=summary&_orig=search&_cdi=5530&_sort=d&_docanchor=&view=c&_ct=70&_acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=5f35c146613104e240f052dbc2564a41|doi=doi:10.1016/j.nuclphysa.2003.11.010|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> Av dessa antas <sup>297</sup>Uuo ha störst chans att få en något mer långlivad kärna,<ref name=half-lifes/><ref name=odd/> och således kan just den isotopen bli målet för framtida studier av ununoctium. Vissa isotoper med ännu fler neutroner, som exempelvis isotoper kring <sup>313</sup>Uuo, kan också ge mer stabila kärnor.<ref>{{tidskriftsref|titel=Half-life predictions for decay modes of superheavy nuclei|år=2004|tidskrift=J. Phys. G: Nucl. Part. Phys.|volym=30|sid=1487–1494|doi=10.1088/0954-3899/30/10/014|författare=S B Duarte, O A P Tavares, M Gonçalves, O Rodríguez, F Guzmán, T N Barbosa, F García och A Dimarco|url=http://www.iop.org/EJ/abstract/0954-3899/30/10/014/|hämtdatum=2008-01-18}}</ref>

=== Egenskaper ===
{{se även|Ädelgas}}
Ununoctium tillhör de så kallade [[ädelgas]]erna vilket är en grupp grundämnen som saknar [[valenselektron]]er. På grund av detta, antas ununoctium ha kemiska och fysiska egenskaper liknande de hos övriga ädelgaser, och då särskilt [[radon]], som är den närmaste ädelgasen i det periodiska systemet.<ref>{{webbref|url=http://lenntech.com/Periodic-chart-elements/Uuo-en.htm|titel=Ununoctium (Uuo) - Chemical properties, Health and Environmental effects|utgivare=Lenntech|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> Medlemmarna i den här gruppen är extremt motståndskraftiga mot kemiska reaktioner (som exempelvis förbränning) på grund av att [[valensskal]]et är helt fyllt med [[Oktettregeln|åtta elektroner]]. Detta ger en stabil sammansättning med låg energi där de yttre elektronerna är starkt sammankopplade.<ref>{{webbref|författare=Bader, Richard F.W.|url=http://miranda.chemistry.mcmaster.ca/esam/|titel=An Introduction to the Electronic Structure of Atoms and Molecules|utgivare=McMaster University|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> Man tror därför att även ununoctium har ett stängt yttre valensskal i vilket dess [[valenselektron]]er är ordnade i [[Elektronkonfiguration|konfigurationerna]] 7s<sup>2</sup>, 7p<sup>6</sup>.<ref name=Nash/> 

[[Fil:Electron shell 118 Ununoctium.svg|miniatyr|200px|vänster|Det förväntade [[elektronskal]]et för ununoctium. Lägg märke till de [[Oktettregeln|åtta elektronerna]] i det yttre skalet.]] 

Utifrån de [[periodiska trender]]na borde det antas att ununoctium är något mer reaktivt än radon, och teoretiska beräkningar har visat att grundämnet kan vara väldigt reaktivt med tanke på dess "ädla" status.<ref name=Kaldor>{{bokref|titel=Theoretical Chemistry and Physics of Heavy and Superheavy Elements|författare=Uzi Kaldor, Stephen Wilson|sid=105|år=2003|utgivare=Springer|isbn=140201371X|url=http://books.google.com/books?id=0xcAM5BzS-wC&printsec=frontcover&dq=element+118+properties#PPA105,M1|hämtdatum=2008-01-18}}</ref>
Förutom att vara betydligt mer reaktiv än radon kan ununoctium till och med vara mer reaktiv än grundämnena [[Ununquadium|114]] och [[Ununbium|112]].<ref name=Nash>{{tidskriftsref|titel=Atomic and Molecular Properties of Elements 112, 114, and 118|författare=Clinton S. Nash|tidskrift=J. Phys. Chem. A|år=2005|volym=109|nummer=15|sid=3493–3500|url=http://pubs.acs.org/cgi-bin/abstract.cgi/jpcafh/2005/109/i15/abs/jp050736o.html|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> 
Denna uppenbara skillnad i reaktivitet hos ununoctium relativt till radon beror på destabiliseringen i energin och den radiala utvidgningen hos det senast fyllda [[elektronskal|underskalet]] 7p.<ref name=Nash/><ref>Det faktiska citatet är: ''"The reason for the apparent enhancement of chemical activity of element 118 relative to radon is the energetic destabilization and radial expansion of its occupied 7p<sub>3/2</sub> spinor shell"''</ref> Mer exakt beror detta på ett flertal växelverkningar i elektronernas [[spinn]] och rörelse mellan 7p-elektronerna och de trögreaktiva 7s<sup>2</sup>-elektronerna, vilket leder till en andra valensskalsstängning vid grundämne 114, och en avsevärd minskning i stabilitet hos det stängda skalet hos ununoctium.<ref name=Nash/> Man har också beräknat att ununoctium, till skillnad mot övriga ädelgaser, avger energi då den binder till en elektron, alltså påvisar grundämnet positiv [[elektronaffinitet]].<ref name=Pyykko>{{tidskriftsref|titel=QED corrections to the binding energy of the eka-radon (Z=118) negative ion|författare=Igor Goidenko, Leonti Labzowsky, Ephraim Eliav, Uzi Kaldor, och Pekka Pyykko|tidskrift=Physical Review A|volym=67|sida=020102(R)|år=2003|url=http://prola.aps.org/abstract/PRA/v67/i2/e020102|hämtdatum=2008-01-18}}</ref><ref>{{tidskriftsref|volym=77|nummer=27|tidskrift=Physical Review Letters|datum=1996-12-30|titel=Element 118: The First Rare Gas with an Electron Affinity|författare=Ephraim Eliav och Uzi Kaldor|url=http://prola.aps.org/abstract/PRL/v77/i27/p5350_1|hämtdatum=2008-01-18}}</ref>

Ununoctium förväntas ha den bredaste [[polariserbarhet]]en av alla grundämnen före sig i det [[periodiska systemet]], och nästan dubbelt så stor som radons.<ref name=Nash/> Genom att studera de andra ädelgaserna har man förutspått att ununoctium har en kokpunkt mellan 320 och 380 [[kelvin|K]].<ref name=Nash/> Detta skiljer sig mycket från tidigare uppskattningar på 263 K<ref name=Seaborg>{{bokref|titel=Modern Alchemy|författare=Glenn Theodore Seaborg|år=1994|url=http://books.google.com/books?id=e53sNAOXrdMC&printsec=frontcover#PPA172,M1|page=172|isbn=9810214405|utgivare=World Scientific|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> eller 247 K.<ref>{{tidskriftsref|tidskrift=Journal of Radioanalytical and Nuclear Chemistry|volym=251|nummer=2|år=2002|sid=299–301|titel=Boiling points of the superheavy elements 117 and 118|författare=N. Takahashi|url=http://springer.metapress.com/content/dvmrwv49jcpq9992/|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> Trots att testernas resultat är väldigt osäkra så är det väldigt otroligt att grundämne 118 är en [[gas]] under [[standardtryck och -temperatur]].<ref name=Nash/><ref name=note>Det är omdebatterat huruvida gruppen 'ädelgaser' kommer att byta namn om ununoctium visar sig vara i fast eller flytande form.</ref> Och eftersom temperaturspannet för [[vätska|vätskefasen]] hos övriga ädelgaser är väldigt smalt, mellan 2 och 9 kelvin, bör det här grundämnet vara fast vid standardförhållanden. På grund av dess oerhörda polariserbarhet förväntas ununoctium ha en onormalt låg [[jonisationspotential]] (liknande den hos [[bly]] som i sin tur är 70% av den hos radon <ref name=hydride>{{tidskriftsref|tidskrift=Journal of Chemical Physics|volym=112|nummer=6|datum=2000-02-08|titel=Spin–orbit effects on the transactinide p-block element monohydrides MH (M=element 113–118)|författare=Young-Kyu Han, Cheolbeom Bae, Sang-Kil Son, och Yoon Sup Lee|url=http://link.aip.org/getpdf/servlet/GetPDFServlet?filetype=pdf&id=JCPSA6000112000006002684000001|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> och betydligt mindre än den hos [[Ununquadium|grundämne 114]]<ref>{{tidskriftsref|tidskrift=J. Phys. Chem. A|volym=103|nummer=3|sid=402–410|år=1999|titel=Spin-Orbit Effects, VSEPR Theory, and the Electronic Structures of Heavy and Superheavy Group IVA Hydrides and Group VIIIA Tetrafluorides. A Partial Role Reversal for Elements 114 and 118|författare=Clinton S. Nash|url=http://pubs.acs.org/cgi-bin/abstract.cgi/jpcafh/1999/103/i03/abs/jp982735k.html|hämtdatum=2008-01-18}}</ref>) och ett standard [[Kondenserade materiens fysik|kondenserat tillstånd]].<ref name=Nash/> Emellertid, även om ununoctium är en monatomisk [[gas]] under standardförhållanden, skulle det vara en av de ämnen i gasform med högst molekylmassa, endast [[uranhexafluorid|UF<sub>6</sub>]] med en molekylmassa på 352 u skulle slå den.

=== Föreningar och användningsområden ===
[[Fil:Square-planar-3D-balls.png|höger|130px|miniatyr|XeF<sub>4</sub> och RnF<sub>4</sub> har en [[plankvadratisk geometri|plankvadratisk konfiguration]].]]
[[Fil:Tetrahedral-3D-balls.png|höger|130px|miniatyr|UuoF<sub>4</sub> antas ha en [[tetraedrisk geometri|tetraedrisk konfiguration]].]]
{{se även|Ädelgasförening}}

Ännu har inga föreningar med ununoctium syntetiserats, men beräkningar för [[Teoretisk kemi|teoretiska föreningar]] har genomförts redan 1964.<ref name=60s>{{tidskriftsref|doi=10.1016/0022-1902(65)80255-X|år=1965|utgivare=Elsevier Science Ltd.|titel=Some physical and chemical properties of element 118 (Eka-Em) and element 86 (Em)|författare=A. V. Grosse|tidskrift=Journal of Inorganic and Nuclear Chemistry|volym=27|nummer=3|sid=509–19}}</ref> Det antas att om [[jonisationspotential]]en hos ämnet är tillräckligt hög, så kommer det vara väldigt svårt att [[oxidera]] och därför kommer det vanligaste [[oxidationstillstånd]]et att vara 0 (likt övriga ädelgaser).<ref name="compounds">{{webbref|utgivare=WebElements Periodic Table|url=http://webelements.com/webelements/elements/text/Uuo/comp.html|titel=Ununoctium: Binary Compounds|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> 

Bindningen mellan ununoctium och [[väte]] i UuoH är väldig svag och kan betraktas som ett rent [[van der Waals-kraft|van der Waals-samspel]] snarare än en äkta [[kemisk bindning]].<ref name=hydride/> Å andra sidan verkar det som om ununoctium bildar stabilare föreningar med starkt [[elektronegativ]]a ämnen än vad [[Ununbium|grundämne 112]] och [[Ununquadium|114]] gör.<ref name=hydride/> De stabila [[oxidationstillstånd]]en +2 och +4 har förutspåtts finnas i de [[fluor]]inerade föreningarna UuoF<sub>2</sub> och UuoF<sub>4</sub>.<ref name=fluoride>{{tidskriftsref|tidskrift=J. Phys. Chem. A|volym=103|nummer=8|sid=1104–1108|datum=1999-02-09|titel=Structures of RgFn (Rg = Xe, Rn, and Element 118. n = 2, 4.) Calculated by Two-component Spin-Orbit Methods. A Spin-Orbit Induced Isomer of (118)F<sub>4</sub>|författare=Young-Kyu Han och Yoon Sup Lee|url=http://pubs.acs.org/cgi-bin/abstract.cgi/jpcafh/1999/103/i08/abs/jp983665k.html|hämtdatum=2008-01-18}}</ref> Detta är ett resultat av samma växelverkningar i elektronernas spinn och rörelse som gör ununoctium ovanligt reaktiv. Det har till exempel visats att reaktionen mellan Uuo och F<sub>2</sub>, som bildar föreningen UuoF<sub>2</sub>, skulle avge en energi på 106 kcal/mol, av vilket 46 kcal/mol kommer från dessa växelverkningar.<ref name=hydride/> Som jämförelse är växelverkningar i elektronernas spinn och rörelse hos den liknande molekylen RnF<sub>2</sub> cirka 10 kcal/mol av den totala bildningsenergin på 49 kcal/mol.<ref name=hydride/> Samma växelverkan stabiliserar den [[Tetraedrisk geometri|tetraedriska T<sub>d</sub>-konfigurationen]] för UuoF<sub>4</sub>, till skillnad från den [[Plankvadratisk geometri|plankvadratiska D<sub>4h</sub>-konfigurationen]] hos [[xenontetrafluorid|XeF<sub>4</sub>]] och RnF<sub>4</sub>.<ref name=fluoride/> Bindningen Uuo-F kommer troligtvis att vara en [[jonbindning]] snarare än en [[kovalent bindning]], vilket betyder att UuoF<sub>n</sub>-föreningarna troligtvis kommer att vara i fast eller flytande form.<ref name=Kaldor/><ref>{{tidskriftsref|tidskrift=J. Chem. Soc., Chem. Commun.|år=1975|sid=760b–761|doi=10.1039/C3975000760b|titel=Fluorides of radon and element 118|författare=Kenneth S. Pitzer|url=http://rsc.org/publishing/journals/article.asp?doi=c3975000760b|hämtdatum-2008-01-18}}</ref> Till skillnad mot de övriga ädelgaserna antas ununoctium vara tillräckligt elektropositiv för att kunna bilda Uuo-Cl-bindningar med [[klor]].<ref name=Kaldor/>

Eftersom man hittills endast lyckats skapa tre atomer av ununoctium så finns det än så länge inga användningsområden utanför den grundläggande vetenskapliga forskningen. Grundämnet skulle utgöra en [[Strålsjuka|strålningsrisk]] om tillräckligt mycket skapades på en och samma plats.<ref name=70s>{{webbref|utgivare=WebElements Periodic Table|url=http://webelements.com/webelements/elements/text/Uuo/biol.html|titel=Ununoctium: Biological information|hämtdatum=2008-01-18}}</ref>

== Se även ==
* [[Transuraner]]
* [[Ununhexium]]

== Referenser ==
=== Källor ===
{{översatt|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Ununoctium&oldid=216155333|språkversion=engelskspråkiga}}

=== Noter ===
<references/>

== Externa länkar ==
{{Commons|Ununoctium}}
* [http://web.archive.org/web/20061129112314/http://flerovlab.jinr.ru/flnr/elm118.html ELEMENT 118: EXPERIMENTS on DISCOVERY], arkiv på upptäckarnas officiella hemsida
* [http://www.chemistry-blog.com/2006/10/16/discovery-of-element-118-by-oganessian-dont-call-it-ununoctium/ Chemistry-Blog: Oberoende analys om anspråket på grundämne 118]
* [http://webelements.com/ununoctium/ WebElements: Ununoctium]
* [http://www.apsidium.com/elements/118.htm Apsidium: Ununoctium - Moskowium]
* [http://education.jlab.org/itselemental/ele118.html It's Elemental: Ununoctium]
* [http://iupac.org/publications/pac/75/10/1601/ Angående anspråk på upptäckten av grundämnena 110, 111, 112, 114, 116 och 118 (IUPAC Technical Report)]

{{successionsbox |företrädare=[[Ununseptium]] |år='''Ununoctium''' |titel=[[Grundämnen i period 7]] |efterträdare=([[Ununennium]]) |företrädare2=[[Radon]] |år2='''Ununoctium''' |titel2=[[Ädelgas]]er |efterträdare2=([[Unhexoctium]])}}

{{bra}}

{{Periodiska systemet navbox}}

[[Kategori:Grundämnen]]
[[Kategori:Ädelgaser]]
[[Kategori:Syntetiska grundämnen]]
[[Kategori:Kärnfysik]]