Visa källa för Vulkan

:''Upplagsordet vulkanö leder hit. För ögruppen i Stilla havet, se [[Vulkanöarna]].''
:''För andra betydelser, se [[Vulcan]].''
[[Fil:MSH80 eruption mount st helens 05-18-80.jpg|miniatyr|Ett [[freatiskt utbrott]] på [[Mount St Helens]].]]
[[Fil:Vulcanian Eruption-blank.svg|miniatyr|Vulkanutbrott. [[Magma]] tränger upp genom [[vulkankägla]]n. På bilden även den typiska askplymen.]]
[[Fil:Hawaiian Eruption-blank.svg|miniatyr|Sköldvulkan (Hawaiivulkan).]]
[[Fil:Strombolian Eruption-blank.svg|miniatyr|Stromboliskt utbrott.]]
[[Fil:Pelean Eruption-blank.svg|miniatyr|Peleansk utbrott.]]
[[Fil:Surtseyan Eruption-blank.svg|miniatyr|Utbrott av Surtsey-typ.]]
[[Fil:Submarine Eruption-blank.svg|miniatyr|Undervattensutbrott.]]
[[Fil:Subglacial Eruption-blank.svg|miniatyr|Subglacialt utbrott.]]

En '''vulkan''' är en öppning i [[jordskorpan]], där het [[magma]] (smälta [[bergarter]]) tränger upp från [[jorden]]s inre och stelnar till [[lava]] då den når ett kallare medium, såsom luft eller vatten. Magman kan tränga upp från manteln genom berggrunden eftersom den har en större volym och lägre densitet än det fasta berget. Innan den når ytan samlas magman i stora magmakammare där den förblir den tills sprickor och hålrum i berget gör att den kan fortsätta att stiga uppåt. När magman når markytan eller havsbotten har vi ett vulkanutbrott och magman övergår till att kallas lava.

Vulkaner kan delas upp i två olika kategorier. De som har explosiva förlopp och de som bara rinner ut över omgivningen. Vilken typ av vulkan som bildas beror bland annat på halten [[kisel]] (SiO<sub>2</sub>), vilket påverkar hur lös magman är samt mängden [[gas]]. 
Om magman är trögflytande innehåller den mer än 65 % kisel (SiO<sub>2</sub>). Magmans konsistens gör att gasen inte försvinner på ett lätt sätt och trycket ökar nere i kammaren. Det hela kan sluta med att man får ett explosivt förlopp där hela berget rämnar och lava kastas långt upp i luften. [[Montagne Pelée]] på [[Martinique]] är ett exempel på en sådan vulkan. 
Om magman är lös och lättflytande hittar gasen lätt ut och kan försvinna. Denna typ av magma rinner bara lugnt ut genom öppningar i jordskorpan som lava. Lättflytande magma innehåller mindre än 52 % kisel.

Vulkanutbrott är ofta förknippade med att många människor dör. Oftast är det dock inte själva lavan som dödar, den flyter fram så pass långsamt att man hinner undan, utan det moln av giftig gas, ett [[pyroklastiskt flöde]], som strömmar nedför vulkanens sida precis före utbrottet. Lavaflödet skapar i stället en stor materiell förstörelse. Hus, plantage och odlingar brinner upp, åkrar och skogar täcks av stelnad lava. Vid ett explosivt förlopp kommer lavan ned i form av vulkaniska bomber. Dessa varierar i storlek från några millimeter till block stora som hus. Dessa kan komma ner från vulkanens sidor som rena eldstormar uppblandade med sten och aska. Den [[Vulkanisk aska|vulkaniska askan]] både täcker och kväver allt i sin väg. Många städer har gått förlorade genom historien, till exempel [[Pompeji]] i [[Italien]].

Världens vulkaner släpper årligen ut mellan 130 och 230 teragram [[koldioxid]] i atmosfären.

== Områden där vulkaner bildas ==
Vissa områden på jorden har fler vulkaner än andra. Dessa områden är oftast förknippade med gränserna för de [[litosfärplatta|litosfärplattorna]] som jorden består av eller så uppträder de som isolerade företeelser, så kallade ''hot spots''. Vulkaner kan vara vilande (ingen aktivitet) eller aktiva (nästan konstanta utbrott och utbrott tidvis).

=== Vulkaner i spridningszoner ===
Den [[Mittatlantiska ryggen|Mittatlantiska centralryggen]] är ett område mitt i [[Atlanten]] där två litosfärsplattor åker isär, en så kallad [[spridningszon]]. Då plattorna åker isär bildas sprickor, där magma kan tränga upp och ny havsbotten bildas då magman stelnar. En del spridningszoner ligger under vatten, som till exempel den Mittatlantiska centralryggen, medan andra finns på kontinenterna, såsom det [[Östafrikanska gravsänkesystemet]]. [[Island]] är ett exempel på öbildning i en spridningszon genom vulkanism.

=== Vulkan i områden där kontinentalplattor kolliderar ===
En [[subduktionszon]] är ett område där två litosfärsplattor, vanligtvis en oceanisk platta och en kontinentplatta, krockar och formar en djuphavsgrav. Den del av skorpan som trycks under den mötande plattan smälter av värmen från manteln och omvandlas till magma. Magman som bildas är vanligen väldigt trögflytande på grund av att den innehåller så mycket kiselsyra. Det innebär att magman ofta inte hinner nå ytan utan stelnar på djupet, innan en vulkan hinner bildas, men ibland når magman upp innan den hinner att stelna. Exempel på vulkaner skapade under dessa omständigheter är [[Etna]] och vulkanerna i [[Pacific Ring of Fire]].

=== Hotspots (heta fläckar) ===
{{huvudartikel|Hetfläck}}
Hotspots ligger inte vid litosfärsplattornas gränser. I områden där jordskorpan är tunnare är det lättare för mantelströmmar av magma att tränga igenom. Temperaturen i strömmarna innebär att skorpan smälter och formar rör, som sedan kan ventilera magma. Eftersom litosfärsplattorna hela tiden rör på sig, men mantelströmmarna finns kvar på samma ställe slocknar varje vulkan efter en viss tid, men en ny bildas på ett annat närliggande ställe, som just då befinner sig ovanför hotspotten. 
[[Hawaii]] och Kanarieöarna är ögrupper som har bildats på detta sätt.

== VEI-skalan ==
[[VEI-skalan]] (Volcanic Explosivity Index) är ett index som mäter en vulkans styrka. Skalan går från 0-8 där vulkaner som ligger på 7 eller 8 på skalan klassas som supervulkan. Det som mäts är volymen [[pyroklastiskt material]] (såsom aska), höjden på [[askplym]]en och utbrottets längd.<ref>http://volcanoes.usgs.gov/images/pglossary/vei.php</ref>  

VEI-skalan 

0. 1&nbsp;000-10&nbsp;000 m³

1. 10&nbsp;000-100&nbsp;000 m³ 

2. 100&nbsp;000-1&nbsp;000&nbsp;000 m³ 

3. 1-100 milj. m³ 

4. 100-1&nbsp;000 milj. m³ 

5. 1–10&nbsp;km³ 

6. 10–100&nbsp;km³ 

7. 100-1&nbsp;000&nbsp;km³ 

8. 1&nbsp;000-10&nbsp;000&nbsp;km³

9. 10&nbsp;000-100&nbsp;000&nbsp;km³

== Olika typer av vulkaner ==
* '''[[Sköldvulkan]]''': [[Hawaii]] och [[Island]] är exempel på platser där vulkaner utsöndrar stora mängder lava som sakta bygger upp ett brett berg med en sköldlik profil. Deras lava är generellt väldigt varma och lättflytande, och skapar långa floder av lava. Den största sköldvulkanen på jorden är [[Mauna Loa]], vilken är 10&nbsp;200 m hög (från havsbotten), 120&nbsp;km i diameter och utgör en del av [[Hawaii]]öarna. [[Olympus Mons]] är en sköldvulkan på [[Mars (planet)|Mars]], den hittills största vulkanen som mänskligheten upptäckt.
* '''[[Konvulkan]]''': även kallad kägelvulkan, uppstår genom utbrott som mestadels slungar ut små stenar runt kratern. Dessa utbrott kan vara relativt kortlivade och resulterar i en konformad kulle på omkring 30 till 300 m höjd.
* '''[[Stratovulkan]]''': eller '''kompositvulkaner''' som [[Fuji]] i Japan, [[Vesuvius]] i Italien, och '''Rainier''' i Förenta staterna är koniska berg bildade genom lavaflöden och utkastat material.
* '''[[Supervulkan]]''': är den populära termen för stora vulkaner med stor krater som kan orsaka skador med kontinental omfattning och orsaka globala klimatförändringar. För att en vulkan ska klassas som en supervulkan måste den överstiga 7 på [[VEI-skalan]], det vill säga att dess flöde av magma och aska uppgår till minst 1&nbsp;000&nbsp;km³. Bland kandidaterna märks '''[[Yellowstone National Park]]''' i nordvästra Förenta staterna, '''Neapelbukten''' i södra Italien, '''Taupo''' i Nya Zeeland och '''Toba''' på Sumatra. Utbrott från supervulkaner är emellertid mycket sällsynta.
* '''[[Lervulkan]]''': är en formation som ofta inte förknippas med kända magmaflöden. Aktiva lervulkaner håller mycket lägre temperatur än andra typer av vulkaner.
* '''[[Sprickvulkan]]''': dessa vulkaner bildar ofta inte berg. De tvingar fram lava genom sprickor i marken och skapar en sjö av lava.

== Kan man skydda sig mot vulkanutbrott? ==
Ett sätt att skydda folk mot att hamna mitt i ett vulkanutbrott är att öka möjligheterna att förutsäga utbrottet. I dag övervakas många vulkaner med hjälp av [[satellit]]er för att kunna ge folk ett bra skydd. Man observerar bland annat om det finns rökplymer och temperaturförändringar. Satelliterna är även till hjälp under själva utbrottet då man får en bra översikt över vilka delar och områden som har påverkats, och hur svårt de har påverkats. Man kan även få hjälp med att se hur lavaströmmarna rör sig. Om lavan till exempel rör sig mot en by eller stad, måste man kanske utrymma den. Man kan även se hur miljön har påverkats, om luften har förändrats eller om växtligheten har förstörts.

En väl beprövad metod för att skydda befolkningar i till exempel städer och byar mot vulkanutbrott är att spränga "kanaler" längs med vulkanen för att styra lavaflödet.

== Kända vulkaner ==
* [[Cotopaxi]], [[Ecuador]]
* [[Cumbre Vieja]], [[Spanien]] ([[Kanarieöarna]])
* [[Damavand]], [[Iran]]
* [[Eldfell]], Heimaey, [[Island]]
* [[Etna]], [[Italien]]
* [[Eyjafjallajökull]], [[Island]]
* [[Fuji]], [[Japan]]
* [[Guallatiri]], [[Chile]]
* [[Hekla]], [[Island]]
* [[Helgafell]] Heimaey, [[Island]] (slocknad)
* [[Kamerun (berg)]], [[Kamerun]]
* [[Katla]], [[Island]]
* [[Kilimanjaro]], [[Tanzania]] (slocknad)
* [[Klutjevskaja Sopka]], [[Ryssland]]
* [[Krakatau]], [[Indonesien]]
* [[Mauna Kea]], [[Hawaii]], [[USA]] (slocknad)
* [[Mauna Loa]] ([[Kilauea]]), [[Hawaii]], [[USA]]
* [[Mons Rümker]], [[månen]] (slocknad)
* [[Mount St Helens]], USA
* [[Nevado del Ruiz]], [[Colombia]]
* [[Olympus Mons]], [[Mars (planet)|Mars]] (slocknad)
* [[Pico de Orizaba]], [[Mexiko]] (passiv, senaste utbrott 1687)
* [[Pinatubo]], [[Filippinerna]]
* [[Poás]], [[Costa Rica]]
* [[Popocatépetl]], Mexiko
* [[Santorini]], [[Grekland]] (slocknad)
* [[Semeru]], [[Java]], [[Indonesien]]
* [[Stromboli]], Italien
* [[Surtsey]], Island
* [[Tajamulco]], [[Guatemala]]
* [[Tambora]], [[Indonesien]]
* [[Teide]], [[Teneriffa]]
* [[Toba (vulkan)|Toba]], [[Indonesien]]
* [[Vesuvius]], [[Italien]]
* [[Volcán Arenal]], [[Costa Rica]]
* [[Yellowstone]], [[USA]]

== Kända katastrofala vulkanutbrott ==
Här följer en lista över vulkanutbrott som har dödat mer än 500 personer. Volcanic Explosivity Index, [[VEI-skalan|VEI]], är angivet i de fall det är känt eller har kunnat uppskattas i efterhand.

{|class="wikitable sortable" border="1" style="font-size:80%"
! År !! Vulkan !! Land !! [[VEI-skalan|VEI]]!! Antal döda !! Huvudsaklig dödsorsak !! referens
|-
| 1815
| [[Tambora]] 
| [[Indonesien]]
| 7
| 92&nbsp;000
| Svält
| <ref name=info>{{webbref |url= http://www.infoplease.com/ipa/A0197833.html|titel= The Deadliest Volcanic Eruptions|hämtdatum=3 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref><ref name=gates>{{bokref |efternamn=Gates |förnamn=Alexander E. |författarlänk= |medförfattare= David Ritchie|titel= Encyclopedia of Earthquakes and Volcanoes, Third Edition  |år=2007 |isbn= 0816063028|sid=319 (Appendix E)|}}</ref><ref name=Tilling/>
|-
| 1883
| [[Krakatau]]
| [[Indonesien]]
| 6
| 36&nbsp;417
| Tsunami
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref name=Tilling/>
|-
| 1902
| [[Montagne Pelée]] 		
| [[Martinique]]
| 4
| 29&nbsp;025
| Askflöden
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref name=Tilling/>
|-
| 1985
| [[Nevado del Ruiz]]
| [[Colombia]]
| 3
| 25&nbsp;000
| Slamflöden
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref name=Tilling>{{rapportref |efternamn=Tilling |medförfattare=Topinka, Swanson |titel= Eruptions of Mount St. Helens: Past, Present, and Future: U.S. Geological Survey General Interest Publication, 56p.|version= |utgivare= [[USGS]]|datum= 1990|url=http://vulcan.wr.usgs.gov/Volcanoes/MSH/Publications/MSHPPF/MSH_past_present_future.html |format=[[html]] |hämtdatum=3 augusti 2009}}</ref>
|-
| 1792
| [[Unzen]]
| [[Japan]]
| 3
| 14&nbsp;300
| Vulkanen kollapsar, tsunami
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref name=Tilling/>
|-
| 1783
| [[Laki]]
| [[Island]]
| 4
| 9&nbsp;350
| Svält
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref name=Tilling/>
|-
| 1919
| [[Kelut]]
| Indonesien
| 4	
| 5&nbsp;110<ref name=info/><ref name=gates/> 10&nbsp;000<ref name=Tilling/>
| Slamflöden
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref name=Tilling/>
|-
| 1882
| [[Galunggung]]
| Indonesien
|
| 4&nbsp;011
| Slamflöden
| <ref name=info/><ref name=gates/>
|-
| 1631
| [[Vesuvius]]
| [[Italien]]
| 5?
| 3&nbsp;500
| Slamflöden, lavaflöden
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref name="volcano.si.edu">{{webbref |url=http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=0101-02=&volpage=erupt|titel= Vesuvius, Eruptive history |hämtdatum=4 augusti 2009 |format= |utgivare=Global Volcanism Program}}</ref>
|-
| 79
| [[Vesuvius]]
| Italien
| 5? 
| 3&nbsp;360
| Askflöden, asknedfall
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref name="volcano.si.edu"/>
|-
| 1772
| [[Papandayan]]
| Indonesien
| 3
| 2&nbsp;957
| Askflöden
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref>{{webbref |url= http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=0603-10=&volpage=erupt|titel= Papandayan, Eruptive history |hämtdatum=4 augusti 2009 |format= |utgivare=Global Volcanism Program}}</ref>
|-
| 1951
| [[Lamington]]
| [[Papua Nya Guinea]]
| 5
| 2&nbsp;942
| Askflöden
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref name=gate>{{bokref |efternamn=Gates |förnamn=Alexander E. |författarlänk= |medförfattare= David Ritchie|titel= Encyclopedia of Earthquakes and Volcanoes, Third Edition  |år=2007 |isbn= 0816063028|sid=|}}</ref>
|-
| 1982
| [[El Chichon]]
| [[Mexico]]
| 5
| 2&nbsp;000
| Askflöden
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref>{{webbref |url= http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=1401-12=&volpage=erupt|titel= El Chichón, Eruptive history |hämtdatum=4 augusti 2009 |format= |utgivare=Global Volcanism Program}}</ref>
|-
| 1902
| [[Soufrière]]
| [[St. Vincent]]
| 4?
| 1&nbsp;680
| Askflöden
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref>{{webbref |url= http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=1600-15=&volpage=erupt|titel= Soufrière St. Vincent, Eruptive history |hämtdatum=4 augusti 2009 |format= |utgivare=Global Volcanism Program}}</ref>
|-
| 1741
| [[Oshima]]
| [[Japan]]
| 4
| 1&nbsp;475
| Tsunami
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref>{{webbref |url= http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=0805-01=&volpage=erupt|titel= Oshima-Oshima, Eruptive history |hämtdatum=4 augusti 2009 |format= |utgivare=Global Volcanism Program}}</ref>
|-
| 1783
| [[Asama]]
| Japan
| 4
| 1&nbsp;377
| Askflöden, slamflöden
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref>{{webbref |url= http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=0803-11=&volpage=erupt|titel= Asama, Eruptive history |hämtdatum=4 augusti 2009 |format= |utgivare=Global Volcanism Program}}</ref>
|-
| 1911
| [[Taal]]
| [[Filippinerna]]
| 3
| 1&nbsp;335
| Askflöden
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref>{{webbref |url= http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=0703-07=&volpage=erupt|titel= Taal, Eruptive history |hämtdatum=4 augusti 2009 |format= |utgivare=Global Volcanism Program}}</ref>
|-
| 1814
| [[Mayon]]
| [[Filippinerna]]
| 4
| 1&nbsp;200
| Slamflöden
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref>{{webbref |url= http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=0703-03=&volpage=erupt|titel= Mayon, Eruptive history |hämtdatum=4 augusti 2009 |format= |utgivare=Global Volcanism Program}}</ref>
|-
| 1963
| [[Agung]]
| Indonesien
| 5
| 1&nbsp;184
| Askflöden
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref>{{webbref |url= http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=0604-02=&volpage=erupt|titel= Agung, Eruptive history |hämtdatum=4 augusti 2009 |format= |utgivare=Global Volcanism Program}}</ref>
|-
| 1877
| [[Cotopaxi]]
| [[Ecuador]]
| 4
| 1&nbsp;000
| Slamflöden
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref>{{webbref |url= http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=1502-05=&volpage=erupt|titel= Cotopaxi, Eruptive history |hämtdatum=4 augusti 2009 |format= |utgivare=Global Volcanism Program}}</ref>
|-
| 1991
| [[Pinatubo]]
| [[Filippinerna]]
| 6
| 800
| Sjukdom
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref>{{webbref |url= http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=0703-083&volpage=erupt|titel= Pinatubo, Eruptive history |hämtdatum=4 augusti 2009 |format= |utgivare=Global Volcanism Program}}</ref>
|-
| 1640
| [[Komagatake]]
| Japan
| 5
| 700
| Tsunami
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref>{{webbref |url=http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=0805-02=&volpage=erupt|titel= Komaga-take, Eruptive history |hämtdatum=4 augusti 2009 |format= |utgivare=Global Volcanism Program}}</ref>
|-
| 1845
| [[Nevado del Ruiz]]
| Colombia
| 3
| 700
| Slamflöden
| <ref name=info/><ref name=gates/><ref>{{webbref |url=http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=1501-02=&volpage=erupt|titel= Nevado del Ruiz, Eruptive history |hämtdatum=4 augusti 2009 |format= |utgivare=Global Volcanism Program}}</ref>
|-
| 1951
| [[Hibok-Hibok]]
| [[Filippinerna]]
|
| 500
| Askflöden
| <ref name=info/><ref name=gates/>
|-
|}

== Se även ==
* [[Lista över vulkaner]]
* [[Het källa]]
* [[Gejser]]
* [[Freatiskt utbrott]]
* [[Vulkanisk aska]]
* [[Vulkanvinter]]
* [[Maar]]
* [[Kratersjö]]
* [[PM10]]
* [[Pyroklastiskt material]] ([[tefra]])
* [[Pyroklastiskt flöde]]
* [[Tefrokronologi]]
* [[Atoll]]
* [[British Airways Flight 9]], flygincident där alla 4 motorer tillfälligt stannade sedan flygplanet flugit genom vulkanaska

== Referenser ==
* [http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/vulkanerochjordbavningar/vulkanerochvulkanism.1070.html Naturhistoriska riksmuseet]
* [http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/tektonik/vulkan.html Sveriges Geologiska Undersökning]

=== Noter ===
<references/>

== Externa länkar ==
{{commons|Volcano}}
* [http://www.vulkanutbrott.se Vulkanutbrott.se] samlar information kring Vulkanutbrottet på Island i april 2010
* [http://forum.vulkanutbrott.se Forum för strandsatta] möjliggör för folk att komma i kontakt med varandra för att ta sig till sin destination
* [http://news.nationalgeographic.com/news/2010/04/photogalleries/100419-iceland-volcano-lightning-ash-pictures/#iceland-volcano-lightning-1_19113_600x450.jpg] Blixtar i vulkanutbrottet på Island

[[Kategori:Geologi]]
[[Kategori:Vulkaner]]
[[Kategori:Vulkanologi]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:Vulkaniska landformer]]