https://wiki.guldforum.se/w/index.php?action=history&feed=atom&title=%C3%84delfors_guldgruvaÄdelfors guldgruva - Versionshistorik2026-05-08T03:59:18ZVersionshistorik för denna sida på wikinMediaWiki 1.43.6https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=%C3%84delfors_guldgruva&diff=13874&oldid=prevDan Olsson den 5 april 2013 kl. 23.212013-04-05T23:21:14Z<p></p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 5 april 2013 kl. 19.21</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l5">Rad 5:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 5:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Kvartsgångssystemet i Ädelfors med omnejd är ett så kallat mesozonalt guldsystem som bildades på 5 till 10 km djup under markytan. Denna typ av guldförekomster är en av världens viktigaste guldmalmer som med små lokala variationer förekommer över hela jorden. Gångarna består typiskt av mestadels kvarts med en mindre andel järnrik dolomit (ett magnesium kalcium carbonat)och upp till 5% sulfid eller oxidmineral. Sulfiderna består mestadels av pyrit (FeS<sub>2</sub>) och kopparkis (CuFeS<sub>2</sub>) samt något magnetkis (FeS). Ett oxidmineral observerat i Ädelfors är magnetit (Fe<sub>3</sub>O<sub>4</sub>).</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Kvartsgångssystemet i Ädelfors med omnejd är ett så kallat mesozonalt guldsystem som bildades på 5 till 10 km djup under markytan. Denna typ av guldförekomster är en av världens viktigaste guldmalmer som med små lokala variationer förekommer över hela jorden. Gångarna består typiskt av mestadels kvarts med en mindre andel järnrik dolomit (ett magnesium kalcium carbonat)och upp till 5% sulfid eller oxidmineral. Sulfiderna består mestadels av pyrit (FeS<sub>2</sub>) och kopparkis (CuFeS<sub>2</sub>) samt något magnetkis (FeS). Ett oxidmineral observerat i Ädelfors är magnetit (Fe<sub>3</sub>O<sub>4</sub>).</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>När berg vittrar, blir resultatet till största delen lera men motståndskraftiga mineral som kvarts, guld eller oxidmineral bildar <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[</del>sten<del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">]]</del>, <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[</del>grus<del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">]] </del>och <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[</del>sand<del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">]]</del>. Det vittrade materialet hamnar så småningom i dalgångarna mellan bergen. Där tar <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[älv]]ar</del>, <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[å (vattendrag)|</del>åar<del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">]] </del>och <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[bäck]]ar </del>''hand om'' gruset, sorterar det och transporterar det vidare ut mot havet. Om bergen innehåller guld, som de gör runt Ädelfors, innehåller det vittrade gruset guldkorn. Genom Ädelfors rinner <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[</del>Emån<del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">]] </del>och gruset i strandbankarna är guldförande. I och med detta bedrivs en ny guldnäring Ädelfors, guld[[vaskning]].</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>När berg vittrar, blir resultatet till största delen lera men motståndskraftiga mineral som kvarts, guld eller oxidmineral bildar sten, grus och sand. Det vittrade materialet hamnar så småningom i dalgångarna mellan bergen. Där tar <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">älvar</ins>, åar och <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">bäckar </ins>''hand om'' gruset, sorterar det och transporterar det vidare ut mot havet. Om bergen innehåller guld, som de gör runt Ädelfors, innehåller det vittrade gruset guldkorn. Genom Ädelfors rinner Emån och gruset i strandbankarna är guldförande. I och med detta bedrivs en ny guldnäring Ädelfors, guld[[vaskning]].</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>==Se även==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>==Se även==</div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l16">Rad 16:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 16:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Gruvor i Småland]]</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Gruvor i Småland]]</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[Kategori:Alseda socken]]</del></div></td><td colspan="2" class="diff-side-added"></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[Kategori:Sveriges industrihistoria]]</del></div></td><td colspan="2" class="diff-side-added"></td></tr>
</table>Dan Olssonhttps://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=%C3%84delfors_guldgruva&diff=5894&oldid=prevDan Olsson: 1 version2013-02-23T22:37:17Z<p>1 version</p>
<p><b>Ny sida</b></p><div>[[Fil:germunderyd1.jpg|miniatyr|Guldkorn i kvartsgång från Germunderyd utanför Ädelfors. Spetsen av en knappnål syns som skala.]]<br />
'''Ädelfors guldgruva''' var Sveriges första guldgruva. Här hittades [[guld]] 1737, och redan året efter var gruvdriften igång. Sedan dess har det hittats guld på ytterligare 90 platser i bergen runt [[Ädelfors]]. När gruvan lades ned var lägsta brytningsnivå mer än 300 meter under markytan. Än idag görs nya fynd, som dock är alltför små för att åter starta gruvdriften.<br />
<br />
De guldförande [[kvarts|kvartsgångarna]] i [[Ädelfors]] bildades för omkring 1,75 miljarder år sedan, då den [[vulkan|vulkaniska]] aktiviteten i denna del av världen var hög. [[malm|Malmbildningen]] var [[hydrotermal]], det vill säga guldådrorna bildades (mycket förenklat) av geisrar. <br />
Kvartsgångssystemet i Ädelfors med omnejd är ett så kallat mesozonalt guldsystem som bildades på 5 till 10 km djup under markytan. Denna typ av guldförekomster är en av världens viktigaste guldmalmer som med små lokala variationer förekommer över hela jorden. Gångarna består typiskt av mestadels kvarts med en mindre andel järnrik dolomit (ett magnesium kalcium carbonat)och upp till 5% sulfid eller oxidmineral. Sulfiderna består mestadels av pyrit (FeS<sub>2</sub>) och kopparkis (CuFeS<sub>2</sub>) samt något magnetkis (FeS). Ett oxidmineral observerat i Ädelfors är magnetit (Fe<sub>3</sub>O<sub>4</sub>).<br />
<br />
När berg vittrar, blir resultatet till största delen lera men motståndskraftiga mineral som kvarts, guld eller oxidmineral bildar [[sten]], [[grus]] och [[sand]]. Det vittrade materialet hamnar så småningom i dalgångarna mellan bergen. Där tar [[älv]]ar, [[å (vattendrag)|åar]] och [[bäck]]ar ''hand om'' gruset, sorterar det och transporterar det vidare ut mot havet. Om bergen innehåller guld, som de gör runt Ädelfors, innehåller det vittrade gruset guldkorn. Genom Ädelfors rinner [[Emån]] och gruset i strandbankarna är guldförande. I och med detta bedrivs en ny guldnäring Ädelfors, guld[[vaskning]].<br />
<br />
==Se även==<br />
*[[Stenmagasinet i Ädelfors]]<br />
*[[Kleva gruva]]<br />
*[[Gruva]]<br />
<br />
== Externa länkar ==<br />
*[http://www.guldstrom.se/guld.html Guldvaskning]<br />
<br />
[[Kategori:Gruvor i Småland]]<br />
[[Kategori:Alseda socken]]<br />
[[Kategori:Sveriges industrihistoria]]</div>Dan Olsson