Dan Olsson den 25 februari 2013 kl. 13.20

2013-02-25T13:20:21Z

← Äldre version		Versionen från 25 februari 2013 kl. 09.20
Rad 94:		Rad 94:
	[[Kategori:Periodiska systemet]]		[[Kategori:Periodiska systemet]]
	[[Kategori:Ädelgaser\| ]]		[[Kategori:Ädelgaser\| ]]

	~~{{Link FA\|en}}~~
	~~{{UA\|ca}}~~
	~~{{UA\|de}}~~
	~~{{UA\|es}}~~
	~~{{UA\|zh}}~~

	~~[[ar:غاز نبيل]]~~
	~~[[an:Gas noble]]~~
	~~[[ast:Gas noble]]~~
	~~[[gn:Mba'etĩ Marangatu]]~~
	~~[[az:Təsirsiz qaz]]~~
	~~[[bn:নিষ্ক্রিয় গ্যাস]]~~
	~~[[be:Інертныя газы]]~~
	~~[[bg:Благороден газ]]~~
	~~[[bs:Plemeniti plinovi]]~~
	~~[[ca:Gas noble]]~~
	~~[[cv:Сӳрĕк газсем]]~~
	~~[[cs:Inertní plyn]]~~
	~~[[cy:Nwy nobl]]~~
	~~[[da:Ædelgas]]~~
	~~[[de:Edelgase]]~~
	~~[[et:Väärisgaasid]]~~
	~~[[el:Ευγενή αέρια]]~~
	~~[[en:Noble gas]]~~
	~~[[es:Gases nobles]]~~
	~~[[eo:Nobla gaso]]~~
	~~[[eu:Gas noble]]~~
	~~[[fa:گاز نجیب]]~~
	~~[[hif:Noble gas]]~~
	~~[[fo:Tey Óvirknu Loftevnini]]~~
	~~[[fr:Gaz noble]]~~
	~~[[gl:Gas nobre]]~~
	~~[[ko:비활성 기체]]~~
	~~[[hi:अक्रिय गैस]]~~
	~~[[hsb:Drohopłun]]~~
	~~[[hr:Plemeniti plinovi]]~~
	~~[[id:Gas mulia]]~~
	~~[[ia:Gas nobile]]~~
	~~[[is:Eðallofttegund]]~~
	~~[[it:Gas nobili]]~~
	~~[[he:גז אציל]]~~
	~~[[jv:Gas mulya]]~~
	~~[[kk:Инертті газдар]]~~
	~~[[sw:Gesi adimu]]~~
	~~[[ht:Gaz nòb]]~~
	~~[[la:Gasia nobilia]]~~
	~~[[lv:Cēlgāzes]]~~
	~~[[lb:Edelgas]]~~
	~~[[lt:Inertinės dujos]]~~
	~~[[lmo:Gas nòbil]]~~
	~~[[hu:Nemesgázok]]~~
	~~[[mk:Благороден гас]]~~
	~~[[ml:ഉൽകൃഷ്ടവാതകം]]~~
	~~[[ms:Gas adi]]~~
	~~[[my:နိုဘယ် ဂက်စ်]]~~
	~~[[nl:Edelgas]]~~
	~~[[ja:第18族元素]]~~
	~~[[no:Edelgass]]~~
	~~[[nn:Edelgass]]~~
	~~[[mhr:Суаппез-влак]]~~
	~~[[pnb:نوبل گیساں]]~~
	~~[[pap:Gas inerto]]~~
	~~[[nds:Eddelgas]]~~
	~~[[pl:Helowce]]~~
	~~[[pt:Gás nobre]]~~
	~~[[ro:Gaz nobil]]~~
	~~[[qu:Umiña wapsi]]~~
	~~[[ru:Благородные газы]]~~
	~~[[sq:Grupi i tetëmbëdhjetë i elementeve kimike]]~~
	~~[[simple:Noble gas]]~~
	~~[[sk:Vzácne plyny]]~~
	~~[[sl:Žlahtni plin]]~~
	~~[[sr:Племенити гасови]]~~
	~~[[sh:Plemeniti gas]]~~
	~~[[su:Gas mulya]]~~
	~~[[fi:Jalokaasut]]~~
	~~[[tl:Mariringal na mga hangin]]~~
	~~[[ta:அருமன் வாயு]]~~
	~~[[te:ఉత్కృష్ట వాయువు]]~~
	~~[[th:แก๊สมีตระกูล]]~~
	~~[[tr:Soygaz]]~~
	~~[[uk:Інертні гази]]~~
	~~[[ur:نبیل فارغہ]]~~
	~~[[vi:Khí hiếm]]~~
	~~[[yi:איידעלער גאז]]~~
	~~[[yo:Ẹ̀fúùfù abíire]]~~
	~~[[zh-yue:惰性氣體]]~~
	~~[[zh:稀有气体]]~~

Dan Olsson: 1 version

2013-02-23T18:53:03Z

1 version

Ny sida

{| style="float: right; border: 1px solid #ccc; margin: 0.5em 0pt 0.8em 1.4em; padding: 3px !important; width: 75px;"
! [[Periodiska systemets grupper|Grupp]] !! 18
|-
! [[Periodiska systemets perioder|Period]]
|-
! 1
| title="Ädelgaser, stabil, gas" style="text-align:center; color:red; background:<nowiki>#</nowiki>c0ffff; border:2px solid black;" | 2 [[Helium|He]]
|-
! 2
| title="Ädelgaser, stabil, gas" style="text-align:center; color:red; background:<nowiki>#</nowiki>c0ffff; border:2px solid black;" | 10 [[Neon|Ne]]
|-
! 3
| title="Ädelgaser, stabil, gas" style="text-align:center; color:red; background:<nowiki>#</nowiki>c0ffff; border:2px solid black;" | 18 [[Argon|Ar]]
|-
! 4
| title="Ädelgaser, stabil, gas" style="text-align:center; color:red; background:<nowiki>#</nowiki>c0ffff; border:2px solid black;" | 36 [[Krypton|Kr]]
|-
! 5
| title="Ädelgaser, stabil, gas" style="text-align:center; color:red; background:<nowiki>#</nowiki>c0ffff; border:2px solid black;" | 54 [[Xenon|Xe]]
|-
! 6
| title="Ädelgaser, radioaktiv, gas" style="text-align:center; color:red; background:<nowiki>#</nowiki>c0ffff; border:2px dashed black;" | 86 [[Radon|Rn]]
|-
! 7
| title="Ädelgaser, syntetisk, okänt" style="text-align:center; color:DimGrey; background:#ffffff; border:2px dotted black;" | 118 [[Ununoctium|Uuo]]
|-
|
|-
| colspan="2"|-
<center>Tecken- förklaring</center>
{|
| colspan="2" style="text-align: center; border: 1px solid #AAAAAA; background:<nowiki>#</nowiki>c0ffff;" | Ädelgas
|-
| colspan="2" style="text-align: center; border: 2px solid black;" | Stabilt grundämne
|-
| colspan="2" style="text-align: center; border: 2px dashed black;" | [[Radioaktivitet|Från sönderfall]]
|-
| colspan="2" style="text-align: center; border: 2px dotted black;" | [[syntetiskt grundämne|Syntetiskt]]
|}
|}
'''Ädelgaser''' är [[grundämne]]na i [[periodiska systemets grupper|grupp 18]] i det [[periodiska systemet]]. Dessa grundämnen kännetecknas dels av att de är [[icke-metaller]] som ogärna reagerar i [[kemisk reaktion|kemiska reaktioner]], men även för att de alla är i [[gas]]form vid [[standardtryck och -temperatur]]. De fem ädelgaser som har stabila [[isotop]]er är [[helium|helium (He)]], [[neon|neon (Ne)]], [[argon|argon (Ar)]], [[krypton|krypton (Kr)]] och [[xenon|xenon (Xe)]]. Ädelgasen [[radon|radon (Rn)]] är radioaktiv och på grund av detta har den studerats mindre än de första fem medlemmarna i gruppen. En [[syntetiskt grundämne|syntetisk]] medlem av gruppen, [[ununoctium|ununoctium (Uuo)]], har också upptäckts, men mycket lite är känt om dess egenskaper på grund av dess korta [[halveringstid]].

Kemiskt sett är ädelgaserna stabila, detta på grund av att de har maximalt antal [[valenselektron]]er i sitt yttersta [[elektronskal]], vilket i sin tur leder till att de extremt sällan reagerar med andra ämnen. Under standardtryck och -temperatur är de luktlösa, färglösa, enatomiska gaser. Ädelgasernas smält- och kokpunkter ligger mycket nära varandra, alla inom ett intervall på 10 °C, där de är flytande. Ädelgaserna påvisar även extremt låg kemisk reaktivitet, och det finns därför endast ett par hundra kända ädelgasföreningar, betydligt färre än för andra grundämnen.

Neon, argon, krypton och xenon utvinns från luften genom [[kondensering|gaskondensering]] och [[fraktionerad destillation]]. Helium framställs oftast från oljekällor, och radon isoleras vanligtvis från radioaktiv sönderdelning av lösta radiumföreningar.

Ädelgaser har många industriellt viktiga funktioner som [[belysning]], [[svetsning]] och [[rymdforskning|rymdutforskning]]. Helium används ofta inom dykning, där det ersätter en del av luftblandningen. Helium har även fått ersätta [[vätgas]] i [[luftskepp]] och [[ballong]]er, då det blev uppenbart att vätgas utgör en stor brandrisk.

== Historia ==
Ordet "ädelgas" kommer från det tyska substantivet ''Edelgas'', som användes för första gången 1898 av [[Hugo Erdmann]]<ref>{{Tidskriftsref|tidskrift=[[Science]]|datum=1901-02-15|volym=13|sid=268–270|författare=Edward Renouf|titel=Noble gases}}</ref>. "Ädel" syftar till den extremt låga reaktiviteten hos grundämnena i grupp 18 i det [[periodiska systemet]] påvisade under [[standardtryck och -temperatur]], på samma vis som [[ädelmetall]]er också reagerar mycket lite med sin omgivning.

Ädelgaserna har även kallats för "[[inert gas|inerta gaser]]", men detta är en felaktig benämning då alla naturliga ädelgaser kan delta i kemiska reaktioner under rätt förhållanden.<ref>{{harvnb|Ozima|2002|p=30}}</ref> "Ovanliga gaser" är en annan term som använts,<ref>{{harvnb|Ozima|2002|p=4}}</ref> men även denna är felaktig då argon utgör en betydande del (0,94% efter volym, 1,3% efter massa) av [[jordens atmosfär]]<ref><cite style="font-style:normal"> "[http://www.britannica.com/eb/article-9009382/argon Argon]". ''[[Encyclopædia Britannica]]''. (2008).</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Adc&rft.type=encyclopediaArticle&rft.title=argon&rft.identifier=http%3A%2F%2Fwww.britannica.com%2Feb%2Farticle-9009382%2Fargon&rft.source=%5B%5BEncyclop%C3%A6dia+Britannica%5D%5D&rft.date=2008"> </ref>

[[Fil:Helium spectrum.jpg|miniatyr|vänster|300px|Helium upptäcktes ursprungligen i solen tack vare sina karaktäristiska [[spektrallinje]]r.]]

[[Pierre Janssen]] och [[Joseph Norman Lockyer]] var [[18 augusti]] [[1868]] de första att upptäcka en ädelgas då de studerade [[solen]]s [[kromosfär]]. De gav gasen namnet [[helium]] efter det grekiska ordet för solen, [[Helios]] (''ἥλιος'')<ref>''Oxford English Dictionary'' (1989), s.v. "helium". Hämtdatum [[16 december]] [[2006]], från Oxford English Dictionary Online. Se även citat: Thomson, W. (1872). ''Rep. Brit. Assoc.'' xcix: "Frankland and Lockyer find the yellow prominences to give a very decided bright line not far from D, but hitherto not identified with any terrestrial flame. It seems to indicate a new substance, which they propose to call Helium."</ref> Redan 1784 hade emellertid den engelska kemisten och fysikern [[Henry Cavendish]] upptäckt att luft innehöll en liten mängd av ett ämne som var mindre reaktivt än [[kväve]].<ref name="ozima 1">{{harvnb|Ozima|2002|p=1}}</ref> Ett århundrade senare, 1895, upptäckte [[John Strutt, 3:e baron Rayleigh|Lord Rayleigh]] att kväveprover från luften hade en annan densitet än det kväve som framställts genom [[kemisk reaktion|kemiska reaktioner]]. Tillsammans med forskaren [[William Ramsay]] la Lord Rayleigh fram en teori om att det kväve som togs fram ur luften var blandat med ytterligare en gas, vilket bekräftades med ett experiment i vilket ett nytt grundämne, [[argon]], lyckades isoleras. Namnet fick argon från det grekiska ordet för "inaktiv" (''αργό(ν)'').<ref name="ozima 1"/> Med denna upptäckt insåg man att en hel klass med gaser saknades i det periodiska systemet. Under sökandet efter argon hade Ramsay även lyckats isolera helium för första gången då han hettade upp [[mineral]]en [[cleveit]]. 1902 inkluderade [[Dmitri Mendeleev]] grundämnena helium och argon i grupp 0 i sin schematiska uppdelning av grundämnena, vilket senare blev det periodiska systemet.<ref>{{harvnb|Mendeleev|1903|p=497}}</ref>

Ramsay fortsatte att leta efter dessa gaser med hjälp av [[fraktionerad destillation]], för att på så vis separera de olika komponenterna i [[flytande luft]]. 1898 upptäckte han grundämnena [[krypton]], [[neon]] och [[xenon]], och han namngav dessa efter de grekiska orden ''κρυπτός'' (''kryptos'', dold), ''νέος'' (''neos'', ny) och ''ξένος'' (''xenos'', främling). [[Radon]] upptäcktes 1898 av [[Friedrich Ernst Dorn]]<ref>{{Tidskriftsref|titel=Discovery of Radon|författare=J. R. Partington|tidskrift=[[Nature]]|volym=179|nummer=4566|sid=912|datum=May 1957|doi=10.1038/179912a0}}</ref> och fick namnet "[[radium]] emanation", men den ansågs inte vara en ädelgas förrän 1904, då man upptäckte att grundämnet liknade de andra ädelgaserna.<ref name="brit"><cite style="font-style:normal"> "[http://www.britannica.com/eb/article-9110613/noble-gas Noble Gas]". ''[[Encyclopædia Britannica]]''. (2008).</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Adc&rft.type=encyclopediaArticle&rft.title=Noble+Gas&rft.identifier=http%3A%2F%2Fwww.britannica.com%2Feb%2Farticle-9110613%2Fnoble-gas&rft.source=%5B%5BEncyclop%C3%A6dia+Britannica%5D%5D&rft.date=2008"> </ref> Rayleigh och Ramsay fick 1904 [[Nobelpriset]] i fysik respektive i kemi, för sina upptäckter av ädelgaserna.<ref>{{Webbref |titel=The Nobel Prize in Physics 1904 Presentation Speech |författare=J.E. Cederblom |år=1904 |url=http://nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1904/press.html}}</ref><ref name=nobelchem>Fri översättning från {{Webbref |titel=The Nobel Prize in Chemistry 1904 Presentation Speech |författare=J.E. Cederblom |år=1904 |url=http://nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1904/press.html}}</ref> J. E. Cederblom, dåvarande ordförande i [[Kungliga Vetenskapsakademien]], gav motiveringen; "upptäckten av en helt ny grupp av grundämnen, av vilken ingen medlem tidigare varit känd, är något verkligt unikt i kemins historia och ett framsteg av hög betydelse inom vetenskapen".<ref name=nobelchem/>

Upptäckten av ädelgaserna hjälpte till att utveckla en grundläggande förståelse av [[Atomteori|atomstrukturen]]. 1895 försökte den franske kemisten [[Henri Moissan]] få till en reaktion mellan [[fluor]], det mest [[elektronegativitet|elektronegativa]] grundämnet, och argon, en av ädelgaserna. Han misslyckades emellertid med detta och inte förrän i slutet av 1900-talet lyckades man bilda en kemisk förening innehållande argon, dessa försök hjälp dock till att utveckla nya teorier för atomstrukturen. Med utgångspunkt i dessa experiment föreslog den danska fysikern [[Niels Bohr]] 1913 att atomernas elektroner var ordnade i [[elektronskal|skal]] som omgärdade [[atomkärna]]n och att alla ädelgaser förutom helium hade ett yttersta skal innehållande åtta elektroner.<ref name="brit" /> 1916 skapade [[Gilbert N. Lewis]] den så kallade ''[[oktettregeln]]'', som slöt sig till att en oktett av elektroner var det mest stabila arrangemanget för en atom; detta gjorde att atomen ogärna reagerade med andra grundämnen då den inte behövde några fler elektroner för att fylla sitt yttre skal.<ref>{{Tidskriftsref |författare=Gillespie RJ, Robinson EA |titel=Gilbert N. Lewis and the chemical bond: the electron pair and the octet rule from 1916 to the present day |tidskrift=J Comput Chem |volym=28 |nummer=1 |sid=87–97 |år=2007 |månad=januari |pmid=17109437 |doi=10.1002/jcc.20545 |url=}}</ref>

Inte förrän 1962 upptäckte [[Neil Bartlett]] den första kemiska föreningen med en ädelgas, [[xenonhexafluorplatinat]].<ref name="bartlett">{{Tidskriftsref|titel=Xenon hexafluoroplatinate Xe+<nowiki>[PtF|6|]</nowiki>–|författare=N. Bartlett|tidskrift=[[Proceedings of the Chemical Society]]|volym=|nummer=6|sid=218|år=1962|doi=10.1039/PS9620000197}}</ref> Föreningar med andra ädelgaser upptäcktes kort därpå; 1962 för radon, [[radonfluorid]],<ref>{{Tidskriftsref|färfattare=Fields, Paul R.; Stein, Lawrence; Zirin, Moshe H.|titel=Radon Fluoride|tidskrift=[[Journal of the American Chemical Society]]|år=1962|volym=84|nummer=21|sid=4164–4165|doi=10.1021/ja00880a048}}</ref> och 1963 för krypton, [[kryptondifluorid]] (KrF2).<ref>{{Tidskriftsref|författare=Grosse, A. V.; Kirschenbaum, A. D.; Streng, A. G.; Streng, L. V.|titel=Krypton Tetrafluoride: Preparation and Some Properties|tidskrift=Science|datum=1963|volym=139|sid=1047–1048|doi=10.1126/science.139.3559.1047|pmid=17812982}}</ref> Den första stabila föreningen med argon upptäcktes inte förrän 2000 då [[argonfluorhydrid]] (HArF) bildades vid temperaturen 40 K (−233 °C).<ref>{{Tidskriftsref|titel=A stable argon compound|tidskrift=[[Nature]]|nummer=406|sid=874–876|datum=2000-08-24|doi=10.1038/35022551|författare= Khriachtchev, Leonid; Pettersson, Mika; Runeberg, Nino; Lundell, Jan; Räsänen, Markku|volym=406}}</ref>

I december 1998 bombarderade en grupp forskare vid [[Joint Institute for Nuclear Research]] i [[Dubna]], [[Ryssland]] [[plutonium|plutonium (Pu)]] med [[kalcium|kalcium (Ca)]] för att skapa en atom av grundämne 114,<ref>{{Tidskriftsref|doi=10.1103/PhysRevLett.83.3154|titel=Synthesis of Superheavy Nuclei in the 48Ca + 244Pu Reaction |utgivare=[[American Physical Society]]|år=1999|författare=Oganessian, Yu. Ts.|tidskrift=Physical Review Letters|volym=83|sid=3154}}</ref> som de gav det tillfälliga namnet [[ununquadium|ununquadium (Uuq)]].<ref>{{Webbref|hämtdatum=2008-06-26|url=http://www.post-gazette.com/healthscience/20030506element0506p4.asp|titel=Chemical element No. 110 finally gets a name—darmstadtium |verk=Pittsburgh Post-Gazette|datum=2003-05-06|efternamn=Woods|förnamn=Michael}}</ref> Tidiga kemiska experiment har påvisat att grundämnet kan vara den första [[transuran]]en att ha egenskaper liknande de hos ädelgaserna, detta trots att det tillhör [[Kolgruppen|grupp 14]] i det periodiska systemet <ref>{{Webbref|hämtdatum=2008-05-31|url=http://lch.web.psi.ch/pdf/TexasA&M/TexasA&M.pdf|titel=Gas Phase Chemistry of Superheavy Elements|utgivare=[[Texas A&M University]]}}</ref> I oktober 2006 lyckades forskare vid Joint Institute for Nuclear Research och [[Lawrence Livermore National Laboratory]] att framställa den första atomen av [[ununoctium|ununoctium (Uuo)]], det sjunde grundämnet i grupp 18,<ref name=meaning>{{Tidskriftsref|tidskrift=Electronic Journal of Literacy through Science|volym=4|nummer=2|datum=2005|titel=Making Meaning in Chemistry Lessons|författare=Wilson, Elaine}}</ref> genom att bombardera [[californium|californium (Cf)]] med [[kalcium|kalcium (Ca)]].<ref name="full">{{Tidskriftsref|författare=Oganessian, Yu. Ts.|titel=Synthesis of the isotopes of elements 118 and 116 in the 249Cf and 245Cm + 48Ca fusion reactions|tidskrift=[[Physical Review]] C|volym=74|nummer=4|sid=44602|datum=2006-10-09|doi=10.1103/PhysRevC.74.044602}}</ref>

== Kemiska egenskaper ==
[[Fil:Electron shell 010 Neon.svg|miniatyr|Neon har, likt alla ädelgaser, ett fullt [[Valenselektron|valensskal]]. Ädelgaser har åtta elektroner i det yttersta skalet, förutom helium som endast har två.]]

Ädelgaser utgör tillsammans grupp 18 i det [[periodiska systemet]]. De grundämnen som bekräftats höra till den här gruppen är [[helium|helium (He)]], [[neon|neon (Ne)]], [[argon|argon (Ar)]], [[krypton|krypton (Kr)]], [[xenon|xenon (Xe)]] och [[radon|radon (Rn)]].<ref>{{harvnb|Ozima|2002|p=2}}</ref> Dessa grundämnen är färg-, lukt- och smaklösa, och svårantändlig under normala förhållanden. Gruppen kallades tidigare för ''grupp 0'' då man trodde att dessa ämnen saknade valenselektroner, vilket skulle innebära att [[atom]]erna inte kunde bilda [[kemisk förening|kemiska föreningar]]. Senare upptäckte man emellertid att även ädelgaserna kunde bilda föreningar och benämning slutade användas.<ref name="brit" /> Väldigt lite är idag känt om ädelgasernas senaste medlem, [[ununoctium|ununoctium (Uuo)]].<ref name="heaviest yet">{{webbref|url=http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2006/10/16/AR2006101601083.html|titel=Scientists Announce Creation of Atomic Element, the Heaviest Yet|hämtdatum=2008-06-26|datum=2006-10-17|verk=[[Washington Post]]}}</ref>

Ädelgaserna har fulla yttre [[elektronskal]] (valensskal). [[Valenselektron]]er är de yttersta [[elektron]]erna i en atom och är normalt sett de enda som är delaktiga i [[Kemisk bindning|kemiska bindningar]]. Atomer med fulla valensskal är extremt stabila och bildar därför väldigt sällan kemiska föreningar och de har även väldigt svårt att ta till sig eller förlora elektroner.<ref>{{harvnb|Ozima|2002|p=35}}</ref> Tyngre ädelgaser som radon hålls samman svagare av den [[Elektromagnetism|elektromagnetiska kraften]] än de lättare ädelgaserna som exempelvis helium, vilket gör det enklare att avlägsna elektroner från tyngre ädelgaser.

Tack vare att ädelgaserna har ett fullt yttre skal kan de användas tillsammans med teckensystemet för [[elektronkonfiguration]] för att bilda ett "ädelgassystem". För att göra detta skrivs den närmsta ädelgasen som kommer före grundämnet i fråga först och sedan elektronkonfigurationen därifrån. Exempelvis så är det klassiska elektronkonfigurationssystemet för [[kol]] 1s²2s²2p² och ädelgassystemet [He]2s²2p². Detta teckensystem för det enklare att identifiera grundämnen samtidigt som det är kortare att skriva än det fullständiga atomorbitalerna.<ref>{{harvnb|CliffsNotes|2007|p=15}}</ref>

== Källor ==
=== Noter ===
<references/>

=== Referenser ===
* {{översatt|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Noble_gas&oldid=226609221|språkversion=engelskspråkiga}}
* {{bokref|titel=The Physiology and Medicine of Diving|efternamn= Bennett|first= Peter B.|coauthors= Elliott, David H.|utgivare=SPCK Publishing|år=1998|isbn=0702024104|ref=CITEREFBennett1998}}
* {{bokref|author=Bobrow Test Preparation Services|titel=CliffsAP Chemistry|utgivare=CliffsNotes|datum=2007-12-05|år=2007|isbn=047013500X|ref=CITEREFCliffsNotes2007}}
* {{bokref | efternamn=Greenwood |first = N. N. |coauthors = Earnshaw, A. | titel=Chemistry of the Elements |edition = 2nd edition |utgivare=Oxford:Butterworth-Heinemann | år=1997 | isbn=0-7506-3365-4|ref=CITEREFGreenwood1997}}
* {{bokref | efternamn=Harding|first=Charlie J.|coauthors=Janes, Rob | år=2002 | titel=Elements of the P Block | utgivare=[[Royal Society of Chemistry]] | isbn= 0854046909 |ref=CITEREFHarding2002}}
* {{bokref | efternamn = Holloway | first = John H. | år = 1968 | titel = Noble-Gas Chemistry | utgivare = Methuen Publishing | location = [[London]]|isbn=0412211009|ref=CITEREFHolloway1968}}
* {{bokref|efternamn=Mendeleev|first=D.|authorlink=Dmitri Mendeleev|titel= Osnovy Khimii (The Principles of Chemistry)|edition=7:e upplagan| år=1903|datum=1902–1903|language=[[ryska]]|url=http://www.archive.org/details/principlesofchem00menduoft|ref=CITEREFMendeleev1903}}
* {{bokref|first=Minoru|efternamn=Ozima|coauthors=Podosek, Frank A.|titel=Noble Gas Geochemistry|år=2002|utgivare=[[Cambridge University Press]]|isbn=0521803667|url=http://books.google.com/books?id=CBM2LJDvRtgC|ref=CITEREFOzima2002}}
* {{bokref|efternamn=Weinhold|first=F.|coauthors=Landis, C.|titel=Valency and bonding|utgivare=[[Cambridge University Press]]|år=2005|isbn=0521831288|ref=CITEREFWeinhold2005}}

{{Periodiska systemet navbox}}



[[Kategori:Periodiska systemet]]
[[Kategori:Ädelgaser| ]]

{{Link FA|en}}
{{UA|ca}}
{{UA|de}}
{{UA|es}}
{{UA|zh}}

[[ar:غاز نبيل]]
[[an:Gas noble]]
[[ast:Gas noble]]
[[gn:Mba'etĩ Marangatu]]
[[az:Təsirsiz qaz]]
[[bn:নিষ্ক্রিয় গ্যাস]]
[[be:Інертныя газы]]
[[bg:Благороден газ]]
[[bs:Plemeniti plinovi]]
[[ca:Gas noble]]
[[cv:Сӳрĕк газсем]]
[[cs:Inertní plyn]]
[[cy:Nwy nobl]]
[[da:Ædelgas]]
[[de:Edelgase]]
[[et:Väärisgaasid]]
[[el:Ευγενή αέρια]]
[[en:Noble gas]]
[[es:Gases nobles]]
[[eo:Nobla gaso]]
[[eu:Gas noble]]
[[fa:گاز نجیب]]
[[hif:Noble gas]]
[[fo:Tey Óvirknu Loftevnini]]
[[fr:Gaz noble]]
[[gl:Gas nobre]]
[[ko:비활성 기체]]
[[hi:अक्रिय गैस]]
[[hsb:Drohopłun]]
[[hr:Plemeniti plinovi]]
[[id:Gas mulia]]
[[ia:Gas nobile]]
[[is:Eðallofttegund]]
[[it:Gas nobili]]
[[he:גז אציל]]
[[jv:Gas mulya]]
[[kk:Инертті газдар]]
[[sw:Gesi adimu]]
[[ht:Gaz nòb]]
[[la:Gasia nobilia]]
[[lv:Cēlgāzes]]
[[lb:Edelgas]]
[[lt:Inertinės dujos]]
[[lmo:Gas nòbil]]
[[hu:Nemesgázok]]
[[mk:Благороден гас]]
[[ml:ഉൽകൃഷ്ടവാതകം]]
[[ms:Gas adi]]
[[my:နိုဘယ် ဂက်စ်]]
[[nl:Edelgas]]
[[ja:第18族元素]]
[[no:Edelgass]]
[[nn:Edelgass]]
[[mhr:Суаппез-влак]]
[[pnb:نوبل گیساں]]
[[pap:Gas inerto]]
[[nds:Eddelgas]]
[[pl:Helowce]]
[[pt:Gás nobre]]
[[ro:Gaz nobil]]
[[qu:Umiña wapsi]]
[[ru:Благородные газы]]
[[sq:Grupi i tetëmbëdhjetë i elementeve kimike]]
[[simple:Noble gas]]
[[sk:Vzácne plyny]]
[[sl:Žlahtni plin]]
[[sr:Племенити гасови]]
[[sh:Plemeniti gas]]
[[su:Gas mulya]]
[[fi:Jalokaasut]]
[[tl:Mariringal na mga hangin]]
[[ta:அருமன் வாயு]]
[[te:ఉత్కృష్ట వాయువు]]
[[th:แก๊สมีตระกูล]]
[[tr:Soygaz]]
[[uk:Інертні гази]]
[[ur:نبیل فارغہ]]
[[vi:Khí hiếm]]
[[yi:איידעלער גאז]]
[[yo:Ẹ̀fúùfù abíire]]
[[zh-yue:惰性氣體]]
[[zh:稀有气体]]

Ädelgas - Versionshistorik

Dan Olsson den 25 februari 2013 kl. 13.20

Dan Olsson: 1 version