https://wiki.guldforum.se/w/index.php?action=history&feed=atom&title=%C3%96stg%C3%B6ta_bergslagÖstgöta bergslag - Versionshistorik2026-11-08T15:29:28ZVersionshistorik för denna sida på wikinMediaWiki 1.45.6https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=%C3%96stg%C3%B6ta_bergslag&diff=8613&oldid=prevDan Olsson: 1 version2013-02-24T16:21:55Z<p>1 version</p>
<p><b>Ny sida</b></p><div>'''Östgöta bergslag''' omfattar två geografiska områden i [[Östergötland]], både i södra och norra delen. Den sydliga var känd för sin [[koppar]]hantering och den nordliga för sitt [[järn]]producerande.<br />
<br />
==Åtvidabergs bergslag==<br />
Kopparfyndigheter gav under [[medeltiden]] upphov till ett [[bergslag]] omfattande nio socknar med [[Åtvidaberg]] som centrum, vilket har resulterat i att [[Åtvidabergs kommun]] har gott om lämningar från bergshantering, bara i [[Åtvids socken]] hittas ett 30-tal.<ref>Hedvall, Rikard & Lindeblad, ''Det medeltida Östergötland. En arkeologisk guidebok.'' Lund 2007, sid. 43.</ref> [[Bersbo]] och [[Mormorsgruvan]] är kända gruvorter, även tätorten Åtvidaberg uppstod såsom ett brukssamhälle kring ett kopparverk.<br />
<br />
===Gruvdriften fram till 1700-talet===<br />
Det äldsta privilegiebrevet för Åtvidabergs bergslag utfärdades av [[Erik av Pommern]] [[1413]], men bergsbruk syntes sedan lång tid förekommit i trakten. I privilegiebrevet kungörs att de som gör bergsverk i Åtvidaberg ska få samma frihet, [[bergsfrälse|frälse]], nåd och [[bergsprivilegier|privilegier]] som [[Stora Kopparberget]] i fråga om [[strömregale|ström]], väg, [[skogsregale|skog]] och andra stycken. Ett nytt privilegiebrev utfärdades av [[Karl Knutsson (Bonde)]] 1468 som ger bergslaget fler privilegier, till exempel att välja [[bergsfogde]] och hög grad av [[handelsfrihet]], och 1513 bekräftades privilegierna av [[Sten Sture den yngre]].<ref>http://www.nostrapagina.com/uploadedFiles/2_medeltid.pdf</ref><br />
<br />
Gruvorna torde ha bearbetats före slutet av 1400-talet, och traditionen förlägger bergsbruket i Åtvidabergs bergslag till tiden "före [[digerdöden]]". Gamla gruvöppningar och slaggvarp efter forna hyttor visar, att bergsbruk har förekommit i trakten sedan lång tid. Gruvdrift idkades bl a av biskop [[Hans Brask]] som, innan landsflykten, fyllde igen de gruvhål, som bearbetats av honom vid [[Kopparbruket i Bersbo|Bersbo]], samt av [[hertig]] [[Johan, hertig av Östergötland|Johan av Östergötland]], som införskrev tyska bergsmän, varav namnet ''[[Garp]]en'' på en gammal gruva. Driften låg nere större delen av [[1500-talet]] och [[1600-talet]] pga av vattudräkt.<br />
<br />
===Tas åter upp under 1700-talets mitt===<br />
Under åren [[1743]]-[[1745]] började inspektören [[Jonas Solberg]] och undermarkschejdern Erik Solberg systematiskt sovra de gamla [[slagg]]varpen samt bearbeta några gruvor i Åtvids socken, vilket ej blev lönsamt utan nedlades. År [[1754]] grundade fänrik David Hallonqvist det som kom att bli [[Åtvidabergs kopparverk]], ty efter att han hade associerat sig med direktören A. Schenbom och krigsrådet [[Johan Adelswärd]], fick han den [[2 maj]] [[1761]] till stånd ett bolag med 100 lotter, vilket med Adelswärd som disponent bedrev arbetet med kraft. Småningom samlade Adelswärd alla lotterna på sin hand, och Åtvidabergs kopparverk ingick som en del i det av honom och hans hustru [[1781]] stiftade fideikommisset [[Baroniet Adelswärd]].<ref>{{runeberg.org|nfcm|0618.html Åtvidabergs kopparverk}}</ref><br />
<br />
==Norra Östgöta bergslag==<br />
Det fanns bergslag i [[Hällestads socken, Östergötland|Hällestad]] och [[Vånga socken, Östergötland|Vånga]] på 1500-talet och en hammare i [[Finspångs bruk|Finspång]].<ref>[http://runeberg.org/nfbh/0215.html Nordisk familjebok 1908 Finspång]</ref> <br />
<br />
==Källor==<br />
<references/><br />
<br />
==Litteratur==<br />
*Karl Erik Bergsten ''Östergötlands bergslag. En geografisk studie'' Lund 1946<br />
<br />
[[Kategori:Bergslag i Sverige]]<br />
[[Kategori:Östergötlands geografi]]</div>Dan Olsson