<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wiki.guldforum.se/w/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Alkoholer</id>
	<title>Alkoholer - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wiki.guldforum.se/w/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Alkoholer"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Alkoholer&amp;action=history"/>
	<updated>2026-11-06T03:47:12Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.43.6</generator>
	<entry>
		<id>https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Alkoholer&amp;diff=13921&amp;oldid=prev</id>
		<title>Dan Olsson: 1 version</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Alkoholer&amp;diff=13921&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2013-04-08T14:04:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;1 version&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{{faktakoll|Mycket av artikelinnehållet är ofullständigt eller direkt fel, åtgärd påbörjad|datum=2013-03}}&lt;br /&gt;
[[Fil:Alcohol-(general)-skeletal.png|150px|höger|miniatyr|Generell strukturformel för en alkoholmolekyl, där R är en [[alkylgrupp]] eller annan alifatisk kolkedja.]]&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Alkoholer&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;, av arabiska الكحول (transkriberat som &amp;#039;&amp;#039;al kohoul&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;ref&amp;gt;http://www.wordinfo.info/words/index/info/view_unit/2979/?letter=A&amp;amp;spage=5&amp;lt;/ref&amp;gt;), är [[organisk kemi|organiska]] ämnen där en eller flera [[hydroxylgrupp]]er (-OH) är bundna till en [[alifatisk]]t bunden kolatom (d.v.s. som ingår i en alifatisk [[kolkedja]]), vilket ger dem strukturformeln &amp;#039;&amp;#039;C&amp;lt;sub&amp;gt;n&amp;lt;/sub&amp;gt;H&amp;lt;sub&amp;gt;2n+1-m&amp;lt;/sub&amp;gt;(OH)&amp;lt;sub&amp;gt;m&amp;lt;/sub&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;, ifall kolkedjan är en [[alkan]]. Även [[alken]]er, [[alkyn]]er, [[cykloalkan]]er och andra organiska föreningar kan bilda alkoholer, såsom [[etenol]], [[cyklohexanol]] och [[2-kloretanol]]. Föreningar med en hydroxylgrupp bunden till [[aromatisk]]t bundna kolatomer, såsom en [[bensen]]ring kallas [[fenoler]], [[bensendiol]]er (ex. [[resorcinol]]) etc. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En kolkedja kan ha mer än en [[hydroxylgrupp]] bunden till sig och kallas då tvåvärda, trevärda etc. En vanlig tvåvärd alkohol är [[etandiol]] (&amp;quot;glykol&amp;quot;), och trevärd [[propantriol]] (&amp;quot;glycerol&amp;quot;), En speciell grupp av flervärda alkoholer är [[sockeralkohol]]erna. [[Sockerart]]er är i princip flervärda alkoholer med en [[keton]]- eller [[aldehyd]]grupp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om en organisk förening har en [[funktionell grupp]] som har högre [[prioritet]] för [[nomenklatur]]en, anges alkoholgruppen endast med &amp;quot;hydroxi&amp;quot;-, exempelvis [[hydroxisyror]] som [[2-hydroxipropansyra]] (&amp;quot;mjölksyra&amp;quot;), hydroxiketoner etc. Hydroxietan är [[ekvivalent]] med etanol.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I dagligt tal avser ordet &amp;quot;alkohol&amp;quot; främst [[etyl]]alkohol eller [[etanol]], den typ av alkohol som huvudsakligen återfinns i [[spritdryck]]er, men även rengöringssprit som även kan vara någon annan enklare alkohol.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Struktur ==&lt;br /&gt;
Alkoholer utöver [[metanol]] kan ha en av tre olika strukturer. Dessa tre typer är primära, sekundära och tertiära, vilket åsyftar antalet kolatomer som binder till den kolatom som binder till [[hydroxyl]]gruppen. I primära alkoholer binder den hydroxylbindande kolatomen till endast en mer kolatom, i de sekundära binder den till två stycken kolatomer och i de tertiära tre. Metanol är ett specialfall, då den ej binder någon annan kolatom. R nedan betecknar en kolvätegrupp. Alkoholens fysikaliska såsom smältpunkt egenskaper påverkas av strukturen. [[Trivialnamn]]et på sekundära alkoholer börjar ibland på iso- (för [[isomer]]), ex. [[isopropanol]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;center&amp;gt;&lt;br /&gt;
{| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| style=&amp;quot;padding: 1em&amp;quot; |Primära alkoholer&lt;br /&gt;
| style=&amp;quot;padding: 1em&amp;quot; |Sekundära alkoholer&lt;br /&gt;
| style=&amp;quot;padding: 1em&amp;quot; |Tertiära alkoholer&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| style=&amp;quot;padding: 1em&amp;quot; |[[Fil:Alcool primaire.gif|100px|none]]&lt;br /&gt;
| style=&amp;quot;padding: 1em&amp;quot; |[[Fil:Alcool-secondaire.gif|100px|none]]&lt;br /&gt;
| style=&amp;quot;padding: 1em&amp;quot; |[[Fil:Alcool tertiaire.gif|100px|none]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Storlek ===&lt;br /&gt;
De minsta alkoholerna i varje struktur är [[etanol]] bland de primära, iso[[propanol]] bland de sekundära, och bland de tertiära, tert-[[butanol]]. [[Metanol]] är den minsta alkoholen överhuvudtaget, och tillhör därför inte någon av de tre strukturerna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Oxidering ===&lt;br /&gt;
Oxidering av primära alkoholer ger [[aldehyd]]er och [[karboxylsyra|karboxylsyror]]. Vid oxidering av sekundära alkoholer bildas [[keton]]er. När tertiära alkoholer oxideras bryts molekylen sönder i mindre delar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nomenklatur ==&lt;br /&gt;
En alkohols namn kommer av att man lägger till -ol till namnet på det kolväte som [[oxideras]] till just den alkoholen. I handeln förekommer även [[trivialnamn]] på alkoholer, såsom [[glykol]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kända alkoholer och deras egenskaper ==&lt;br /&gt;
Andra kända alkoholer inkluderar C&amp;lt;sub&amp;gt;&amp;lt;/sub&amp;gt;H&amp;lt;sub&amp;gt;3&amp;lt;/sub&amp;gt;OH, [[metyl]]alkohol, [[metanol]] eller träsprit, och C&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;H&amp;lt;sub&amp;gt;4&amp;lt;/sub&amp;gt;(OH)&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;, [[etandiol]] eller glykol. Metanol är mycket giftigt och uppstår vid torrdestillation av trä (därav namnet träsprit). Det ovan nämnda glykol är även det mycket giftigt, men bildas inte vid normal jäsning av socker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enklare alkoholer som [[metanol]], [[etanol]] och [[propanol]] (CH&amp;lt;sub&amp;gt;3&amp;lt;/sub&amp;gt;CH&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;CH&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;OH) samt några flervärda alkoholer som [[etandiol]] ([[glykol]]) och [[propantriol]] ([[glycerol]] C&amp;lt;sub&amp;gt;3&amp;lt;/sub&amp;gt;H&amp;lt;sub&amp;gt;5&amp;lt;/sub&amp;gt;(OH)&amp;lt;sub&amp;gt;3&amp;lt;/sub&amp;gt;) är lättlösliga i vatten och är vid rumstemperatur färglösa vätskor, medan tyngre alkoholer är vanligen fasta. Metanol, etanol och propanol har en karakteristisk lukt och brinner med klar, blå låga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Alkoholer kan bland annat användas som [[desinfektion]]smedel och är också bra [[lösningsmedel|lösnings-]] och [[rengöringsmedel]], speciellt i avfettningssammanhang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Etanol används som tillsats i bil[[bränsle]] då det ansetts vara mer miljövänligt än [[bensin]]. De vanligast förekommande blandförhållandena är E5 och E85, det vill säga fem respektive 85 procents tillsättning av etanol. E5 är vanlig bensin och E85 kallas oftast bara etanol. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Estrar ===&lt;br /&gt;
Tillsammans med [[syra|syror]] kan alkoholer bilda [[estrar]]. Estrar är ofta ämnen med kraftiga aromer eller färger, som kan förekomma naturligt, och som ofta används som lukt- eller smakämne i bland annat godis, för fruktsmaker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Se även ==&lt;br /&gt;
* [[Etanol]]&lt;br /&gt;
* [[Fenoler]]&lt;br /&gt;
* [[Metanol]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;references/&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{Orgkemiaffix}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Alkoholer| ]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Ämnesklasser]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Ord och fraser på arabiska]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dan Olsson</name></author>
	</entry>
</feed>