Astroblem - Versionshistorik

Dan Olsson den 31 mars 2013 kl. 23.52

2013-03-31T23:52:38Z

← Äldre version		Versionen från 31 mars 2013 kl. 18.52
Rad 15:		Rad 15:
	Erosion genom [[vind]] och [[vatten]], vindburen [[sand]], vattenburna sediment och [[lava]]floder tenderar med tiden att bryta ned och täcka över nedslagskratern. Nedslagskratern är ofta helt eller delvis övertäckt av yngre bergarter och bär spår av glaciära deformationer. Spåren består i många fall bara av [[magnetism\|magnetiska]] och [[gravitation]]ella variationer i markytan som bara kan observeras från rymden.		Erosion genom [[vind]] och [[vatten]], vindburen [[sand]], vattenburna sediment och [[lava]]floder tenderar med tiden att bryta ned och täcka över nedslagskratern. Nedslagskratern är ofta helt eller delvis övertäckt av yngre bergarter och bär spår av glaciära deformationer. Spåren består i många fall bara av [[magnetism\|magnetiska]] och [[gravitation]]ella variationer i markytan som bara kan observeras från rymden.

	Astroblem kan variera kraftigt i storlek. [[Vredefortkratern]] i [[Sydafrika]] är världens största kända astroblem. Nedslagskratern hade ursprungligen en diameter på 300 kilometer och tros ha orsakats av en meteorit med en diameter på uppskattningsvis 10 kilometer som kraschade mot jorden för omkring 2 miljarder år sedan. En av de få kända, bevarade flerringskratrarna på jorden. Idag återstår mycket lite av den ursprungliga kratern och den kunde inte identifieras som en nedslagskrater förrän människan började titta ned på jorden från rymden.		Astroblem kan variera kraftigt i storlek. Vredefortkratern i Sydafrika är världens största kända astroblem. Nedslagskratern hade ursprungligen en diameter på 300 kilometer och tros ha orsakats av en meteorit med en diameter på uppskattningsvis 10 kilometer som kraschade mot jorden för omkring 2 miljarder år sedan. En av de få kända, bevarade flerringskratrarna på jorden. Idag återstår mycket lite av den ursprungliga kratern och den kunde inte identifieras som en nedslagskrater förrän människan började titta ned på jorden från rymden.

	I landområden med mycket gamla bergarter, så kallade [[kraton]]er, finns det spår av nedslagskratrar som uppstod för flera miljoner år sedan. Där förekommer astroblem med diametrar ned till en kilometer. Ett exempel är [[Siljansringen]] i [[Dalarna]] som med sin diameter på 55 kilometer är Europas största astroblem (se bild). I det som varit nedslagskraterns botten förekommer slagkäglor vilket egentligen, utöver antydan till en rund form, är det enda som gör att man kan identifiera Siljansringen som ett astroblem. Dess ålder har uppskattats till 370 miljoner år (~~[[Devon (period)\|~~devon]]). Andra kända astroblem i Sverige är [[Locknesjön]] i [[Jämtland]], [[Dellensjöarna]] i [[Hälsingland]], [[Tvären]] i [[Södermanland]] och ~~[[Mien (sjö)\|~~Mien]] i södra [[Småland]].		I landområden med mycket gamla bergarter, så kallade [[kraton]]er, finns det spår av nedslagskratrar som uppstod för flera miljoner år sedan. Där förekommer astroblem med diametrar ned till en kilometer. Ett exempel är Siljansringen i Dalarna som med sin diameter på 55 kilometer är Europas största astroblem (se bild). I det som varit nedslagskraterns botten förekommer slagkäglor vilket egentligen, utöver antydan till en rund form, är det enda som gör att man kan identifiera Siljansringen som ett astroblem. Dess ålder har uppskattats till 370 miljoner år (devon). Andra kända astroblem i Sverige är Locknesjön i Jämtland, Dellensjöarna i Hälsingland, Tvären i Södermanland och Mien i södra Småland.

	[[Chicxulubkratern]] är ett 65 miljoner år gammalt astroblem i [[Mexikanska golfen]] norr om [[Yucatánhalvön]] i [[Mexiko]]. Mindre topografiska och gravitationella spår av en cirkel med en diameter på omkring 180 kilometer omgiven av [[dolin]]er är det enda som återstår av detta nedslag som antas ha bidragit till det [[massutdöende]] som ledde till ~~[[dinosaurier]]nas~~ utrotning.		Chicxulubkratern är ett 65 miljoner år gammalt astroblem i Mexikanska golfen norr om Yucatánhalvön i Mexiko. Mindre topografiska och gravitationella spår av en cirkel med en diameter på omkring 180 kilometer omgiven av [[dolin]]er är det enda som återstår av detta nedslag som antas ha bidragit till det massutdöende som ledde till dinosauriernas utrotning.

	== Se även ==		== Se även ==
Rad 26:		Rad 26:

	== Externa länkar ==		== Externa länkar ==
	* [http://ottawa.rasc.ca/astronomy/earth_craters/Ile_Rouleau/ Royal Astronomical Society of Canada] - Charles O'Dales utforskning av astroblemet [[Ile Rouleau]] i [[Québec]] i [[Kanada]].		* [http://ottawa.rasc.ca/astronomy/earth_craters/Ile_Rouleau/ Royal Astronomical Society of Canada] - Charles O'Dales utforskning av astroblemet Ile Rouleau i Québec i Kanada.

	[[Kategori:Geologi]]		[[Kategori:Geologi]]
	[[Kategori:Nedslagskratrar\| ]]		[[Kategori:Nedslagskratrar\| ]]

	~~[[en:Impact structure]]~~
	~~[[fa:ساختار برخوردی]]~~
	~~[[uk:Астроблеми]]~~
	~~[[zh:撞擊結構]]~~

Dan Olsson: 1 version

2013-02-23T18:21:13Z

1 version

Ny sida

[[Image:Vredefort Dome STS51I-33-56AA.jpg|thumb|right|300px|[[Vredefortkratern]] i [[Free State|Fristaten]] i [[Sydafrika]] är med sin diameter på 300 kilometer världens största astroblem. <br>Foto: [[NASA]], astronautbild, mars 2005.]]

'''Astroblem''' är det [[geologi]]ska spår som återstår efter en mycket gammal [[nedslagskrater]] som orsakats av en utomjordisk projektil, en [[meteorit]] eller [[komet]]. Ett meteoritnedslag innebär en mycket hastig och intensiv [[geomorfologi]]sk förändring av [[berggrund]]en. Större meteoritnedslag är emellertid inte särskilt vanliga och tenderar med tiden att nästan helt utplånas av sönderfall och [[erosion]] samt övertäckas av [[sediment]]erat material. Kännetecken för ett astroblem är en rund form och fragmentbergarter ([[breccia]]) med inslag av [[slagkägla|slagkäglor]], bergarter och bergartsfragment som bara kan bildas under så högt tryck som uppstår vid ett meteoritnedslag.

== Chockmetamorfos ==
{| align="left"
| [[Image:Siljan WorldWind.jpg|thumb|200px|left|[[Siljansringen]] i [[Dalarna]] har en diameter på 55 kilometer och är det största astroblemet i [[Europa]] och ett av de större i världen. <br>Foto: [[NASA]], [[Landsat 7]].]]
|-
| [[Image:Chicxulub-Anomaly.jpg|thumb|left|200px|Gravitationella spår av [[Chicxulubkratern]] på [[Yucatánhalvön]]s norra kust och omgivande [[dolin]]er som vita prickar. <br>Karta från [[USGS]], 2003.]]
|}

Då en utomjordisk projektil slår ned på jordens yta och exploderar sprids en ögonblicklig och mycket intensiv chockvåg från nedslagsplatsen som ombildar bergarter och mineral – det uppstår en så kallad [[chockmetamorfos]] som ger [[bergart]]er och mineral med kännetecken unika för meteoritnedslag. Vid tryckvågor på upp till 2 [[giga]][[pascal]] uppstår kraftig sprickbildning i berggrunden och kring nedslagsplatsen bildas breccierade fragmentbergarter, en blandning av bergfragment och nedsmält material. Vid tryckvågor på upp till 30 gigapascal bildas dessutom [[Slagkägla|slagkäglor]] – räfflade och konformade bergartsfragment som kan variera i storlek från enstaka millimeter till flera meter. Slagkäglor hittas vanligen under det som varit nedslagskraterns botten men förekommer även som fragment i impaktbreccia. Ytterligare ett kännemärke är ombildad [[kvarts]] med lameller av [[amorf]]t [[kisel]] som bara kan bildas av en extrem och mycket hastig tryckförändring. Vid tryckvågor på upp till 100 gigapascal smälter mineral helt eller delvis och vid ännu häftigare tryckvågor kan stora delar av berggrunden helt evaporiseras.

== Storlek och ålder ==
Erosion genom [[vind]] och [[vatten]], vindburen [[sand]], vattenburna sediment och [[lava]]floder tenderar med tiden att bryta ned och täcka över nedslagskratern. Nedslagskratern är ofta helt eller delvis övertäckt av yngre bergarter och bär spår av glaciära deformationer. Spåren består i många fall bara av [[magnetism|magnetiska]] och [[gravitation]]ella variationer i markytan som bara kan observeras från rymden.

Astroblem kan variera kraftigt i storlek. [[Vredefortkratern]] i [[Sydafrika]] är världens största kända astroblem. Nedslagskratern hade ursprungligen en diameter på 300 kilometer och tros ha orsakats av en meteorit med en diameter på uppskattningsvis 10 kilometer som kraschade mot jorden för omkring 2 miljarder år sedan. En av de få kända, bevarade flerringskratrarna på jorden. Idag återstår mycket lite av den ursprungliga kratern och den kunde inte identifieras som en nedslagskrater förrän människan började titta ned på jorden från rymden.

I landområden med mycket gamla bergarter, så kallade [[kraton]]er, finns det spår av nedslagskratrar som uppstod för flera miljoner år sedan. Där förekommer astroblem med diametrar ned till en kilometer. Ett exempel är [[Siljansringen]] i [[Dalarna]] som med sin diameter på 55 kilometer är Europas största astroblem (se bild). I det som varit nedslagskraterns botten förekommer slagkäglor vilket egentligen, utöver antydan till en rund form, är det enda som gör att man kan identifiera Siljansringen som ett astroblem. Dess ålder har uppskattats till 370 miljoner år ([[Devon (period)|devon]]). Andra kända astroblem i Sverige är [[Locknesjön]] i [[Jämtland]], [[Dellensjöarna]] i [[Hälsingland]], [[Tvären]] i [[Södermanland]] och [[Mien (sjö)|Mien]] i södra [[Småland]].

[[Chicxulubkratern]] är ett 65 miljoner år gammalt astroblem i [[Mexikanska golfen]] norr om [[Yucatánhalvön]] i [[Mexiko]]. Mindre topografiska och gravitationella spår av en cirkel med en diameter på omkring 180 kilometer omgiven av [[dolin]]er är det enda som återstår av detta nedslag som antas ha bidragit till det [[massutdöende]] som ledde till [[dinosaurier]]nas utrotning.

== Se även ==
* [[Manicouaganreservoaren|Manicouagan]]
* [[Nedslagskrater]]

== Externa länkar ==
* [http://ottawa.rasc.ca/astronomy/earth_craters/Ile_Rouleau/ Royal Astronomical Society of Canada] - Charles O'Dales utforskning av astroblemet [[Ile Rouleau]] i [[Québec]] i [[Kanada]].

[[Kategori:Geologi]]
[[Kategori:Nedslagskratrar| ]]

[[en:Impact structure]]
[[fa:ساختار برخوردی]]
[[uk:Астроблеми]]
[[zh:撞擊結構]]