Dan Olsson den 24 februari 2013 kl. 09.48

2013-02-24T09:48:29Z

← Äldre version		Versionen från 24 februari 2013 kl. 04.48
Rad 80:		Rad 80:
	{{Link FA\|de}}		{{Link FA\|de}}
	{{UA\|af}}		{{UA\|af}}

	~~[[af:Barnsteen]]~~
	~~[[ar:كهرمان]]~~
	~~[[an:Ambre]]~~
	~~[[ast:Ámbar]]~~
	~~[[az:Kəhrəba]]~~
	~~[[be:Бурштын]]~~
	~~[[bg:Кехлибар]]~~
	~~[[bs:Ćilibar]]~~
	~~[[ca:Ambre]]~~
	~~[[cs:Jantar]]~~
	~~[[cy:Ambr]]~~
	~~[[da:Rav]]~~
	~~[[de:Bernstein]]~~
	~~[[et:Merevaik]]~~
	~~[[el:Κεχριμπάρι]]~~
	~~[[en:Amber]]~~
	~~[[es:Ámbar]]~~
	~~[[eo:Sukceno]]~~
	~~[[eu:Anbar]]~~
	~~[[fa:کهربا]]~~
	~~[[fr:Ambre]]~~
	~~[[gl:Ámbar]]~~
	~~[[ko:호박 (화석)]]~~
	~~[[hi:कहरुवा]]~~
	~~[[hr:Jantar]]~~
	~~[[io:Sucino]]~~
	~~[[id:Ambar]]~~
	~~[[is:Raf]]~~
	~~[[it:Ambra (resina)]]~~
	~~[[he:ענבר]]~~
	~~[[csb:Jantôr]]~~
	~~[[kk:Янтарь]]~~
	~~[[ku:Karîban]]~~
	~~[[la:Sucinum]]~~
	~~[[lv:Dzintars]]~~
	~~[[lt:Gintaras]]~~
	~~[[li:Barnsjtèè]]~~
	~~[[lmo:Ambra (raza)]]~~
	~~[[hu:Borostyán (fosszília)]]~~
	~~[[mk:Килибар]]~~
	~~[[my:ပယင်း]]~~
	~~[[nah:Āpozonalli]]~~
	~~[[nl:Barnsteen]]~~
	~~[[ja:コハク]]~~
	~~[[frr:Rääf]]~~
	~~[[no:Rav]]~~
	~~[[nn:Rav]]~~
	~~[[pnb:عنبر]]~~
	~~[[nds:Barnsteen]]~~
	~~[[pl:Bursztyn]]~~
	~~[[pt:Âmbar]]~~
	~~[[ro:Chihlimbar]]~~
	~~[[ru:Янтарь]]~~
	~~[[simple:Amber]]~~
	~~[[sk:Jantár]]~~
	~~[[sl:Jantar]]~~
	~~[[sr:Ћилибар]]~~
	~~[[sh:Jantar]]~~
	~~[[fi:Meripihka]]~~
	~~[[tl:Amber]]~~
	~~[[ta:அம்பர்]]~~
	~~[[th:อำพัน]]~~
	~~[[tr:Kehribar]]~~
	~~[[uk:Бурштин]]~~
	~~[[vi:Hổ phách]]~~
	~~[[yi:בורשטין]]~~
	~~[[zh:琥珀]]~~

Dan Olsson: 1 version

2013-02-23T22:44:54Z

1 version

Ny sida

{{källor|datum=2012-11}}
{{Mineral
|bild=[[Fil:Amber Bernstein many stones.jpg|220px]]
|bildtext=
|kategori= [[Fossil]] [[kåda]]
|grupp=
|danaklass=
|strunzklass=
|formel=
|färg= Gul-orange-brun
|bildning=
|förekomstsätt=
|assoc=
|kristallsystem=
|tvilling=
|spaltning=
|brott=
|hållbarhet=
|mohs= 2,0-3,0
|glans=
|polish=
|Refraktion=
|ljusbrytning=
|dubbelbrytning=
|dispersion=
|pleokroism= j
|transparens=
|fluorescens=
|streckfärg=
|specifik vikt=
|densitet=
|smältpunkt=
|smältbarhet=
|radioaktivitet=
|diagnos=
|löslighet=
|typlokal=
|övrigt=
|ref=
}}[[Fil:Amber.insect.800pix.050203.jpg|miniatyr|Insekt i bärnsten.]]
[[Fil:Baltic amber Coleoptera Scydmaenidae.JPG|miniatyr|Insekt i bärnsten.]]
[[Fil:Amber.pendants.800pix.050203.jpg|miniatyr|Smycke och halsband av bärnsten]]
'''Bärnsten''' är ett samlingsnamn för flera [[fossil]]a [[harts]]er avsöndrade som [[kåda]] av träd, främst [[barrträd]] med det gemensamma namnet ''[[Pinus succinifera]]''. Den förekommer i oregelbundna klumpar eller i form av droppar och kan innehålla fossila rester av [[växter]] eller [[insekter]]. Färgen är vanligen gul, brun eller rödaktig och fettglänsande samt genomskinlig eller nästan genomskinlig, men förekommer även som svart, grön, violett, mjölkigt vit eller blå-svart. Bärnsten är känd från nästan hela norra och mellersta [[Europa]] och förekommer även i [[Spanien]], [[Italien]], [[Rumänien]], [[Japan]], [[Burma]] med flera länder. Den förnämsta bärnstensförekomsten är kring södra [[Östersjön]], där det viktigaste hartset är [[succinit]]. Det är så lätt att det enbart av vågornas kraft kan kastas upp på stranden från havsbotten.

Bärnsten kan brinna och utvecklar då en angenäm aromatisk doft. Namnet bärnsten härstammar från [[plattyska]]ns Börnsteen, (av börnen=brinna). I [[Skåne]] kallades den förr "rav" (vilket är det fornnordiska ordet för bärnsten och än idag är det danska och norska ordet för bärnsten), ett ord som återfinnes i ortnamnet [[Ravlunda]]. Bärnstenen blev ett tidigt betalningsmedel i Europa och har samlats sen stenåldern. Smycken av bärnsten ansågs skydda mot trolldom och onda makter. Det var också bra mot allehanda sjukdomar som gikt, hysteri och magont.

De två största svenska stenarna kommer från [[Falsterbo]]halvön vid [[Skåne]] och väger 1,8 kg. Världens största bärnsten väger 9,8 kg.{{källa behövs|månad=2009-10}}

Bärnstens hårdhetsgrad är mellan 2 och 3 och kan lätt bearbetas. Den betraktas som [[ädelsten]] och används till prydnadsföremål och smycken. För att få kallas bärnsten måste stenen vara äldre än 20 miljoner år.

Stenen är oftast i sin naturliga form matt på grund av sina otaliga små blåsor eller sprickor. Genom kokning i olja kan man få bort luftblåsor i bärnstenen och inneslutna vätskor och förbättra kvaliteten. Många av stenarna i affären är kokade stenar och inte äkta i sin färg.
Man kan även pressa ihop mindre oanvändbara bitar till större mer säljbara bitar bärnsten.

Bärnsten har genom sitt [[Grekland|grekiska]] namn, elektron, givit upphov till benämningen [[elektricitet]] och [[elektron]] från de [[Statisk elektricitet|elektrostatiska]] egenskaperna som bärnsten efter gnidning brukar ha genom att attrahera lätta kroppar till exempel hårstrån. Det var den grekiska [[filosof]]en [[Thales från Miletos]] ([[630-talet f.Kr.|632 f Kr]] – [[540-talet f.Kr.|543 f Kr]]) som upptäckte detta fenomen.

'''Svart bärnsten''' är fossilt trä som förvandlats till en tät form av kol - se [[Beckkol]].

Precis som pärlor mår bärnsten bra av att användas. Men utsöndringen från huden kan med tiden färga bärnstenen. Man kan rengöra bärnsten i ljumt vatten, dock inte hett, med lite diskmedel. Därefter ska man smörja in bärnstenen i vegetabilisk olja.
Att tänka på är att parfym och hårspray innehåller alkohol, vilket kan få bärnstenen tappa sin lyster.

Det finns olika namn på bärnsten, exempelvis:
* Ambra (gul ambra, medeltida benämning på bärnsten efter den verkliga [[ambra]]n)
* Ambroid (pressbärnsten, alternativt mosaikbärnsten) - ihoppressad bärnsten.
* Beckerit, Gedanit, Glessit, Stantienit - bärnsten från Östersjöområdet.
* Burmit - bärnsten från Burma.
* Kaurikopal - ny bärnsten från Nya Zeeland som är tappad från barrträd.
* Kongokopal - ny bärnsten tappad från lövträd av ärtväxternas familj i Afrika.
* Kopal (''Afrikas bärnsten'') - bärnsten som är nutida till bara något miljontals år gammal.
* Råkopal - kåda (bärnsten tappad från levande träd).
* Simeto (simetit) - bärnsten från Sicilien.
* Succinit - bärnsten från Baltikum eller Östersjön.
* Rumanit - bärnsten från Rumänien.
* Walchowit - bärnsten från Slovakien eller Märhisk bärnsten.

[[Kategori:Hartser]]
[[Kategori:Botanik]]
[[Kategori:Ädelstenar]]
[[Kategori:Geologi]]

{{Link FA|de}}
{{UA|af}}

[[af:Barnsteen]]
[[ar:كهرمان]]
[[an:Ambre]]
[[ast:Ámbar]]
[[az:Kəhrəba]]
[[be:Бурштын]]
[[bg:Кехлибар]]
[[bs:Ćilibar]]
[[ca:Ambre]]
[[cs:Jantar]]
[[cy:Ambr]]
[[da:Rav]]
[[de:Bernstein]]
[[et:Merevaik]]
[[el:Κεχριμπάρι]]
[[en:Amber]]
[[es:Ámbar]]
[[eo:Sukceno]]
[[eu:Anbar]]
[[fa:کهربا]]
[[fr:Ambre]]
[[gl:Ámbar]]
[[ko:호박 (화석)]]
[[hi:कहरुवा]]
[[hr:Jantar]]
[[io:Sucino]]
[[id:Ambar]]
[[is:Raf]]
[[it:Ambra (resina)]]
[[he:ענבר]]
[[csb:Jantôr]]
[[kk:Янтарь]]
[[ku:Karîban]]
[[la:Sucinum]]
[[lv:Dzintars]]
[[lt:Gintaras]]
[[li:Barnsjtèè]]
[[lmo:Ambra (raza)]]
[[hu:Borostyán (fosszília)]]
[[mk:Килибар]]
[[my:ပယင်း]]
[[nah:Āpozonalli]]
[[nl:Barnsteen]]
[[ja:コハク]]
[[frr:Rääf]]
[[no:Rav]]
[[nn:Rav]]
[[pnb:عنبر]]
[[nds:Barnsteen]]
[[pl:Bursztyn]]
[[pt:Âmbar]]
[[ro:Chihlimbar]]
[[ru:Янтарь]]
[[simple:Amber]]
[[sk:Jantár]]
[[sl:Jantar]]
[[sr:Ћилибар]]
[[sh:Jantar]]
[[fi:Meripihka]]
[[tl:Amber]]
[[ta:அம்பர்]]
[[th:อำพัน]]
[[tr:Kehribar]]
[[uk:Бурштин]]
[[vi:Hổ phách]]
[[yi:בורשטין]]
[[zh:琥珀]]

Bärnsten - Versionshistorik

Dan Olsson den 24 februari 2013 kl. 09.48

Dan Olsson: 1 version