Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 23.18

2013-03-02T23:18:02Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Fil:Trebuchet.jpg|miniatyr|[[Trebuchet]]er är ett gammalt vapen, där man har tvingats räkna ut hur [[projektil]]en skjuts iväg]]
-'''Ballistik''' ([[grekiska|gr.]] ''ba'llein'', "kasta"), läran om kastade kroppars eller avfyrade [[projektil]]ers [[rörelse (fysik)|rörelse]] i lufthavet.
+'''Ballistik''' (grekiska ''ba'llein'', "kasta"), läran om kastade kroppars eller avfyrade [[projektil]]ers [[rörelse (fysik)|rörelse]] i lufthavet.
-Den förste som studerade projektilers rörelse lär ha varit [[Tartaglia]], som under 1500-talet kom fram till att den största teoretiska skottvidden erhålls om avfyrningsvinkeln är ca. 45°. Om man räknar med [[luftmotstånd]] får man dock den längsta praktiska skottvidden runt 43--44°. [[Galileo Galilei]] visade [[1638]] att om projektilen rör sig i ett lufttomt rum och endast påverkas av [[tyngdkraft]]en, kommer rörelsen att följa en [[parabel (kurva)|parabelbana]], en så kallad ideal [[kastparabel]]. Om ingen [[gravitation]] verkade på projektilen skulle denna kurva vara en [[rät linje]]. Men luftmotståndet påverkar banrörelsen, och ju högre [[hastighet]] och ju större luftmotstånd desto mer avviker banan från den ideala ballistiska kurvan. Även andra vetenskapsmän såsom [[Leonhard Euler|Euler]], [[Siméon Denis Poisson|Poisson]], [[Piobert]] och [[Didion]] har sysselsatt sig med ballistikens teori. (Se [[kulbana]] för mer historik).
+Den förste som studerade projektilers rörelse lär ha varit Tartaglia, som under 1500-talet kom fram till att den största teoretiska skottvidden erhålls om avfyrningsvinkeln är ca. 45°. Om man räknar med [[luftmotstånd]] får man dock den längsta praktiska skottvidden runt 43--44°. [[Galileo Galilei]] visade [[1638]] att om projektilen rör sig i ett lufttomt rum och endast påverkas av [[tyngdkraft]]en, kommer rörelsen att följa en [[parabel (kurva)|parabelbana]], en så kallad ideal [[kastparabel]]. Om ingen [[gravitation]] verkade på projektilen skulle denna kurva vara en [[rät linje]]. Men luftmotståndet påverkar banrörelsen, och ju högre [[hastighet]] och ju större luftmotstånd desto mer avviker banan från den ideala ballistiska kurvan. Även andra vetenskapsmän såsom Leonhard Euler, Siméon Denis Poisson, Piobert och Didion har sysselsatt sig med ballistikens teori.
 Eftersom man inte lyckats finna någon allmän lag om luftens motstånd har beräkningarna varit svåra att utföra. Men med dagens datorer kan de emellertid utföras snabbt och noggrant.
@@ Rad 10: / Rad 10: @@
 * [[Mellan- eller Övergångsballistik]]: Hur projektilen påverkas i det ögonblick den lämnar mynningen och möter atmosfären.
 * [[Ytterballistik]]: Avser projektilens rörelse sedan den lämnat pipan.
-* [[Slutballistik]] (kallas även Terminalballistik): Hur projektilen samverkar med målet vid träff. Det kan röra sig om [[kött]], [[stål]] eller [[trä]].
+* [[Slutballistik]] (kallas även Terminalballistik): Hur projektilen samverkar med målet vid träff. Det kan röra sig om kött, [[stål]] eller trä.
-För ''innerballistiken'' är problemet att bestämma den utgångshastighet projektilen får vid olika krut- eller gasladdningar och hur denna påverkas av andra förhållanden som till exempel loppets räffling. Även [[rekyl]]fenomen hör till denna gren av ballistiken. ''Övergångsballistiken'' försöker bestämma hur krutgaserna påverkar projektilens hastighet och stabilitet när den lämnar mynningen. ''Ytterballistiken'' försöker bestämma projektilens nedslagspunkt med kännedom om projektilens utgångshastighet, riktning, form och rotation, samt luftmotståndet och andra atmosfäriska inflytelser (vind, temperatur, lufttryck, nederbörd mm.).
+För ''innerballistiken'' är problemet att bestämma den utgångshastighet projektilen får vid olika krut- eller gasladdningar och hur denna påverkas av andra förhållanden som till exempel loppets räffling. Även rekylfenomen hör till denna gren av ballistiken. ''Övergångsballistiken'' försöker bestämma hur krutgaserna påverkar projektilens hastighet och stabilitet när den lämnar mynningen. ''Ytterballistiken'' försöker bestämma projektilens nedslagspunkt med kännedom om projektilens utgångshastighet, riktning, form och rotation, samt luftmotståndet och andra atmosfäriska inflytelser (vind, temperatur, lufttryck, nederbörd mm.).
 == Se även ==
@@ Rad 20: / Rad 20: @@
 [[Kategori:Militärteknik]]
 [[Kategori:Mekanik]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-25T15:34:46Z

1 version

Ny sida

[[Fil:Trebuchet.jpg|miniatyr|[[Trebuchet]]er är ett gammalt vapen, där man har tvingats räkna ut hur [[projektil]]en skjuts iväg]]
'''Ballistik''' ([[grekiska|gr.]] ''ba'llein'', "kasta"), läran om kastade kroppars eller avfyrade [[projektil]]ers [[rörelse (fysik)|rörelse]] i lufthavet.

Den förste som studerade projektilers rörelse lär ha varit [[Tartaglia]], som under 1500-talet kom fram till att den största teoretiska skottvidden erhålls om avfyrningsvinkeln är ca. 45°. Om man räknar med [[luftmotstånd]] får man dock den längsta praktiska skottvidden runt 43--44°. [[Galileo Galilei]] visade [[1638]] att om projektilen rör sig i ett lufttomt rum och endast påverkas av [[tyngdkraft]]en, kommer rörelsen att följa en [[parabel (kurva)|parabelbana]], en så kallad ideal [[kastparabel]]. Om ingen [[gravitation]] verkade på projektilen skulle denna kurva vara en [[rät linje]]. Men luftmotståndet påverkar banrörelsen, och ju högre [[hastighet]] och ju större luftmotstånd desto mer avviker banan från den ideala ballistiska kurvan. Även andra vetenskapsmän såsom [[Leonhard Euler|Euler]], [[Siméon Denis Poisson|Poisson]], [[Piobert]] och [[Didion]] har sysselsatt sig med ballistikens teori. (Se [[kulbana]] för mer historik).

Eftersom man inte lyckats finna någon allmän lag om luftens motstånd har beräkningarna varit svåra att utföra. Men med dagens datorer kan de emellertid utföras snabbt och noggrant.

För [[eldvapen]] av olika slag brukar man dela in denna rörelser i fyra områden.
* [[Innerballistik]]: Omfattar hur [[tryck|gastrycket]] och projektilhastigheten varierar i [[pipa]]n.
* [[Mellan- eller Övergångsballistik]]: Hur projektilen påverkas i det ögonblick den lämnar mynningen och möter atmosfären.
* [[Ytterballistik]]: Avser projektilens rörelse sedan den lämnat pipan.
* [[Slutballistik]] (kallas även Terminalballistik): Hur projektilen samverkar med målet vid träff. Det kan röra sig om [[kött]], [[stål]] eller [[trä]].

För ''innerballistiken'' är problemet att bestämma den utgångshastighet projektilen får vid olika krut- eller gasladdningar och hur denna påverkas av andra förhållanden som till exempel loppets räffling. Även [[rekyl]]fenomen hör till denna gren av ballistiken. ''Övergångsballistiken'' försöker bestämma hur krutgaserna påverkar projektilens hastighet och stabilitet när den lämnar mynningen. ''Ytterballistiken'' försöker bestämma projektilens nedslagspunkt med kännedom om projektilens utgångshastighet, riktning, form och rotation, samt luftmotståndet och andra atmosfäriska inflytelser (vind, temperatur, lufttryck, nederbörd mm.).

== Se även ==
{{commons|Category:Ballistics}}

[[Kategori:Ballistik| ]]
[[Kategori:Militärteknik]]
[[Kategori:Mekanik]]

[[ca:Balística]]
[[cs:Balistika]]
[[da:Ballistik]]
[[de:Ballistik]]
[[el:Βλητική]]
[[en:Ballistics]]
[[es:Balística]]
[[eo:Balistiko]]
[[fa:پرتابه‌شناسی]]
[[fr:Balistique]]
[[hi:प्रक्षेपिकी]]
[[hr:Balistika]]
[[io:Balistiko]]
[[id:Balistika]]
[[it:Balistica]]
[[he:בליסטיקה]]
[[kk:Баллистика]]
[[lt:Balistika]]
[[hu:Ballisztika]]
[[ml:പ്രക്ഷേപശാസ്ത്രം]]
[[ms:Balistik]]
[[nl:Ballistiek]]
[[ja:弾道学]]
[[no:Ballistikk]]
[[pl:Balistyka]]
[[pt:Balística]]
[[ru:Баллистика]]
[[simple:Ballistics]]
[[sk:Balistika]]
[[sl:Balistika]]
[[sr:Балистика]]
[[fi:Ballistiikka]]
[[tr:Atış bilimi]]
[[uk:Балістика]]
[[ur:قذفیات]]
[[vi:Thuật phóng]]
[[zh:弹道学]]

Ballistik - Versionshistorik

Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 23.18

Dan Olsson: 1 version