Bas (kemi) - Versionshistorik

Dan Olsson den 2 april 2013 kl. 13.10

2013-04-02T13:10:56Z

← Äldre version		Versionen från 2 april 2013 kl. 09.10
Rad 26:		Rad 26:

	[[Kategori:Syrabaskemi]]		[[Kategori:Syrabaskemi]]
	~~[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]~~

Dan Olsson: 1 version

2013-02-27T15:16:46Z

1 version

← Äldre version	Versionen från 27 februari 2013 kl. 11.16
(Ingen skillnad)

Dan Olsson den 27 februari 2013 kl. 15.14

2013-02-27T15:14:38Z

Ny sida

[[Fil:Potassium hydroxide.jpg|mini|Kaliumhydroxid]]

Inom [[kemi]]n är '''baser''' en grupp [[kemisk förening|kemiska föreningar]] med i allmänhet [[lut]]aktig smak, som har förmågan att uppta [[vätejoner]] varvid de i en vattenlösning ger ett [[pH]]-värde över 7, eller mer allmänt, ge bort elektronpar. En sådan lösning kallas basisk, eller alkalisk. Starka baser är [[frätande]]. Baser som är lösliga kallas '''alkalier''' om de innehåller och släpper ifrån sig hydroxidjoner (OH–) [[Stökiometri|kvantitativt]].

Styrkan av en bas kan relateras till dess [[baskonstant]]. En bas kan tillsammans med en korresponderande [[syra]] (ett [[syra-baspar]]) bilda ett [[buffertsystem]]. Enligt Brønsted-Lowry-definitionen är en bas [[proton]]acceptorer (vätejoner), medan den mer allmänna Lewisteorin definierar baser som [[elektronpar]]donatorer, vilket gör att andra [[Lewis syror och baser|Lewis-syror]] än protoner kan räknas som baser.<ref name="Chemistry 9E">''Chemistry'', 9:e utgåvan. Kenneth W. Whitten, Larry Peck, Raymond E. Davis, Lisa Lockwood, George G. Stanley. (2009) ISBN 0-495-39163-8. S. 363</ref> Den äldsta [[Svante Arrhenius|Arrhenius]]-teorin definierar baser som hydroxid[[anjon]]er,<ref>''Chemistry''. Sid 349</ref> vilket bara går att applicera på alkalier. Exempel på vanliga baser är [[natriumhydroxid]] och [[ammoniak]]. Metall[[oxid]]er, [[hydroxid]]er och speciellt [[alkoxid]]er är basiska och motanjoner av svaga syror är svaga baser.

Baser kan ses som den kemiska motsatsen av [[syra|syror]]. En reaktion mellan en syra och en bas kallas för [[neutralisation]]. Baser och syror ses som motsatser eftersom en syras effekt är att öka koncentrationen av [[hydroniumjon]]er ({{kemisk formel|H|3|O|+}}) i vatten, medan baser minskar koncentrationen. Baser och syror finns vanligtvis i vattenlösningar. Dessa lösningar av baser reagerar med vattenlösningar av syror och skapar därmed [[vatten]] och [[salter]] i lösningarna. I dessa separeras salterna till sina jonkomponenter.

== Definitioner ==

=== Arrhenius ===
Svante Arrhenius definierade en bas som ett ämne som producerar [[hydroxidjon]]er (OH−) i [[vatten]]. Detta ger till exempel en vattenlösning av [[natriumhydroxid]] dess starkt basiska egenskaper. En stark bas producerar hydroxidjoner av alla bas-molekyler, en svag bas producerar hydroxidjoner av bara en del av bas-molekylerna.

=== Brønsted-Lowry ===
Johannes Brønsted och Thomas Lowry utvidgade Arrhenius definition genom att definiera en bas som en [[proton]]mottagare. En stark bas är fullständigt [[protolys]]erad i vatten, en svag bas är bara delvis protolyserad i vatten. Med denna definition blir hydroxidjonen i sig en bas, snarare än de ämnen som ger ifrån sig hydroxidjoner i lösning. Flera andra ämnen, till exempel [[ammoniak]] och [[amin]]er, som inte var baser enligt Arrhenius definition är också baser enligt Brønsted och Lowry. Denna definition är vanligast idag.

=== Lewis ===
Gilbert Newton Lewis generaliserade basdefinitionen ytterligare. Som (Lewis)-bas räknas varje ''elektronpargivare'', det vill säga atom eller atomgrupp som har en helt fylld yttersta orbital vars elektroner kan överföras till en ofylld orbital i en annan atom eller atomgrupp (Lewis-syran). En stark bas är en vars benägenhet att avge elektronpar är stark. Begreppet Lewis-bas används både om den enskilda atomen eller atomgruppen och om ämnet som innehåller dem. Lewis' definition inbegriper fler ämnen än de andra definitionerna. En Lewis-bas kallas också [[nukleofil]].

== Referenser ==
{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Base_%28chemistry%29&oldid=416836190}}
<references/>

== Se även ==
* [[Lista över baser]]

[[Kategori:Syrabaskemi]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T19:20:51Z

1 version

Ny sida

[[Fil:Potassium hydroxide.jpg|mini|Kaliumhydroxid]]

Inom [[kemi]]n är '''baser''' en grupp [[kemisk förening|kemiska föreningar]] med i allmänhet [[lut]]aktig smak, som har förmågan att uppta [[vätejoner]] varvid de i en vattenlösning ger ett [[pH]]-värde över 7, eller mer allmänt, ge bort elektronpar. En sådan lösning kallas basisk, eller alkalisk. Starka baser är [[frätande]]. Baser som är lösliga kallas '''alkalier''' om de innehåller och släpper ifrån sig hydroxidjoner (OH–) [[Stökiometri|kvantitativt]].

Styrkan av en bas kan relateras till dess [[baskonstant]]. En bas kan tillsammans med en korresponderande [[syra]] (ett [[syra-baspar]]) bilda ett [[buffertsystem]]. Enligt Brønsted-Lowry-definitionen är en bas [[proton]]acceptorer (vätejoner), medan den mer allmänna Lewisteorin definierar baser som [[elektronpar]]donatorer, vilket gör att andra [[Lewis syror och baser|Lewis-syror]] än protoner kan räknas som baser.<ref name="Chemistry 9E">''Chemistry'', 9:e utgåvan. Kenneth W. Whitten, Larry Peck, Raymond E. Davis, Lisa Lockwood, George G. Stanley. (2009) ISBN 0-495-39163-8. S. 363</ref> Den äldsta [[Svante Arrhenius|Arrhenius]]-teorin definierar baser som hydroxid[[anjon]]er,<ref>''Chemistry''. Sid 349</ref> vilket bara går att applicera på alkalier. Exempel på vanliga baser är [[natriumhydroxid]] och [[ammoniak]]. Metall[[oxid]]er, [[hydroxid]]er och speciellt [[alkoxid]]er är basiska och motanjoner av svaga syror är svaga baser.

Baser kan ses som den kemiska motsatsen av [[syra|syror]]. En reaktion mellan en syra och en bas kallas för [[neutralisation]]. Baser och syror ses som motsatser eftersom en syras effekt är att öka koncentrationen av [[hydroniumjon]]er ({{kemisk formel|H|3|O|+}}) i vatten, medan baser minskar koncentrationen. Baser och syror finns vanligtvis i vattenlösningar. Dessa lösningar av baser reagerar med vattenlösningar av syror och skapar därmed [[vatten]] och [[salter]] i lösningarna. I dessa separeras salterna till sina jonkomponenter.

== Definitioner ==

=== Arrhenius ===
[[Svante Arrhenius]] definierade en bas som ett ämne som producerar [[hydroxidjon]]er (OH−) i [[vatten]]. Detta ger till exempel en vattenlösning av [[natriumhydroxid]] dess starkt basiska egenskaper. En stark bas producerar hydroxidjoner av alla bas-molekyler, en svag bas producerar hydroxidjoner av bara en del av bas-molekylerna.

=== Brønsted-Lowry ===
[[Johannes Brønsted]] och [[Thomas Lowry]] utvidgade Arrhenius definition genom att definiera en bas som en [[proton]]mottagare. En stark bas är fullständigt [[protolys]]erad i vatten, en svag bas är bara delvis protolyserad i vatten. Med denna definition blir hydroxidjonen i sig en bas, snarare än de ämnen som ger ifrån sig hydroxidjoner i lösning. Flera andra ämnen, till exempel [[ammoniak]] och [[amin]]er, som inte var baser enligt Arrhenius definition är också baser enligt Brønsted och Lowry. Denna definition är vanligast idag.

=== Lewis ===
[[Gilbert Newton Lewis]] generaliserade basdefinitionen ytterligare. Som (Lewis)-bas räknas varje ''elektronpargivare'', det vill säga atom eller atomgrupp som har en helt fylld yttersta orbital vars elektroner kan överföras till en ofylld orbital i en annan atom eller atomgrupp (Lewis-syran). En stark bas är en vars benägenhet att avge elektronpar är stark. Begreppet Lewis-bas används både om den enskilda atomen eller atomgruppen och om ämnet som innehåller dem. Lewis' definition inbegriper fler ämnen än de andra definitionerna. En Lewis-bas kallas också [[nukleofil]].

== Referenser ==
{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Base_%28chemistry%29&oldid=416836190}}
<references/>

== Se även ==
* [[Lista över baser]]

[[Kategori:Syrabaskemi]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]

[[af:Basis]]
[[ar:قاعدة (كيمياء)]]
[[an:Base (quimica)]]
[[bn:ক্ষারক]]
[[zh-min-nan:Iâm-ki]]
[[be:Асновы]]
[[be-x-old:Аснова (хімія)]]
[[bg:Основа (химия)]]
[[bs:Baza (hemija)]]
[[br:Bazenn (kimiezh)]]
[[ca:Base química]]
[[cs:Zásaditost]]
[[da:Base (kemi)]]
[[de:Basen (Chemie)]]
[[et:Alus (keemia)]]
[[el:Βάση]]
[[en:Base (chemistry)]]
[[es:Base (química)]]
[[eo:Bazo (kemio)]]
[[eu:Base]]
[[fa:باز (شیمی)]]
[[hif:Base (chemistry)]]
[[fr:Base (chimie)]]
[[ko:염기]]
[[hi:क्षार]]
[[hr:Baza (kemija)]]
[[io:Bazo (kemio)]]
[[id:Basa]]
[[ia:Base (chimia)]]
[[is:Basi]]
[[it:Base (chimica)]]
[[he:בסיס (כימיה)]]
[[ka:ფუძეები]]
[[kk:Негіздер]]
[[ht:Baz (chimi)]]
[[ku:Baz]]
[[la:Basis (chemia)]]
[[lv:Bāze (ķīmija)]]
[[lb:Base]]
[[lt:Bazė]]
[[hu:Bázis (kémia)]]
[[mk:База (хемија)]]
[[ml:ക്ഷാരം]]
[[nl:Base (scheikunde)]]
[[ja:塩基]]
[[no:Base]]
[[nn:Base]]
[[nov:Base]]
[[oc:Basa (quimia)]]
[[uz:Asos (kimyo)]]
[[pnb:اساس]]
[[nds:Base]]
[[pl:Zasady]]
[[pt:Base (química)]]
[[ro:Bază (chimie)]]
[[qu:Llipt'a]]
[[rue:Основа (хемія)]]
[[ru:Основание (химия)]]
[[sq:Bazat]]
[[simple:Base (chemistry)]]
[[sk:Zásada (chémia)]]
[[sl:Baza (kemija)]]
[[sr:База (хемија)]]
[[sh:Baza (hemija)]]
[[fi:Emäs]]
[[ta:காரம் (வேதியியல்)]]
[[th:เบส (เคมี)]]
[[tr:Baz]]
[[uk:Основа (хімія)]]
[[ur:اساس]]
[[vi:Bazơ]]
[[fiu-vro:Lipõ]]
[[war:Base (kimika)]]
[[zh:鹽基]]