Dan Olsson: 1 version

2013-05-10T21:31:50Z

1 version

Ny sida

[[Fil:Cement plant 03.jpg|300px|thumb|Betongfabrik.]]

'''Cement''' är ett hydrauliskt [[bindemedel]], vilket kännetecknas av att det hårdnar genom reaktion med vatten till en produkt som ej är löslig i vatten.

==Historia==
''Portlandcement'' är den egentliga beteckningen på dagens cement, [[patent]]erad [[Vetenskapsåret 1824|1824]] av [[Joseph Aspdin]]. Namnet knyter an till halvön [[Isle of Portland|Portland]] i [[England]], då cementens färg är lik [[portlandsten]], en välkänd byggnadssten. Cement är en viktig ingrediens i [[betong]] och [[murbruk]]. Den första svenska cementen såg dagens ljus [[1872]] i [[Lomma]] i [[Skåne]] men redan för ett par tusen år sedan använde sig [[Romerska riket|romarna]] av cement- och betonglika material vilka de kallade ''concretum'' - därav det engelska ordet ''concrete''. Byggnadsverken kallades [[Opus caementicium]], det svenska ordet ''cement'' är kommet därutav.

Romarnas kunnande gick förlorat vid tiden för [[Romerska riket|Romarrikets]] fall och tekniken var bortglömd fram till [[1414]], när man i ett schweiziskt kloster hittade [[Vitruvius]] verk. Tack vare Vitruvius verk vet man vilka beståndsdelar den Romerska cementen bestod av: en blandning av släckt [[kalk]], [[Kiseldioxid|kiselsyra]], [[aska]], [[vulkanisk sand]] och [[Murtegel|tegelmjöl]]. Detta material kallas idag [[puzzolan]]er efter halvön [[Puzzuoli]] där romarna vid tiden utvann den vulkaniska askan. Vid tillsats av vatten uppstår en kemisk reaktion som bildar [[kalciumsilikat]]hydrat. Reaktionen sker även under vatten.

Dagens cement tillverkas huvudsakligen av finmalen [[kalksten]] och [[lera]] som bränns till [[cementklinker]] (små kulor) i roterande ugnar vid en temperatur upp mot 1 450 °C och är mycket energikrävande. Efter kylning mals cementkulorna till pulver. Därefter tillsätts fem procent gips för att hämma cementens bindning till ett fint pulver som saluförs som cement av olika kvalitéer.

Antalet cementfabriker ökade under slutet av 1800-talet i Sverige och det har funnits 15 anläggningar för tillverkning av portlandcement. Idag återstår tre av dessa -[[Slite]], [[Skövde]] och [[Degerhamn]]. <ref>Ahlberg (2012), s.56</ref>

== Cement enligt europastandard EN 197 ==

Europastandarderna för cement är:
*EN 197-1 Cement Del 1: Sammansättning och fordringar för ordinära cement
*EN 197-2 Cement Del 2: Utvärdering av överensstämmelse
*EN 197-4 Cement Del 4: Sammansättning, fordringar och kriterier för överensstämmelse för slaggcement med låg tidig hållfasthet
Cement som används till byggnader och anläggningar i Sverige skall vara CE-mäkt.

Cementen är indelad i fem huvudtyper:
*CEM I är en ren portlandcement.
*CEM II Portland-kompositcement som innehåller minst 65% portlandklinker.
*CEM III innehåller minst 20% och som mest 65% portlandcement och resterande är [[masugn]]s[[slagg]].
*CEM IV Puzzolant cement (inte vanligt i Sverige)
*CEM V Kompositcement (inte vanligt i Sverige)

Det finns tre olika hållfasthetsklasser, för var och en av dem finns tre klasser för tidig hållfasthet.
32,5 42,5 och 52,5 är normtryckhållfastheten efter 28 dygn i MPa. L (low), N (normal) och R (rapid) är klassen för tidig hållfasthet.

Exempel på hållfasthetsklasser:
*32,5 L Låg tidig hållfasthet.
*42,5 N Normal tidig hållfasthet.
*52,5 R Hög tidig hållfasthet.

Beteckningen kan då bli tex. CEM I 52,5 R, eller CEM II 42.5 R.

Kopplingen mellan cementhållfasthetsklasserna och CEM klasserna i [[Eurokod]]erna, SS-EN 1992-1-1, är denna:
*CEM klass S (slow, långsamhärdande) CEM 32,5 N
*CEM klass N (normal, normalhärdande) CEM 32,5 R, CEM 42,5 N
*CEM klass R (rapid, snabbhärdande) CEM 42,5 R, CEM 52,5 N, CEM 52,5 R

Beteckningen kan ytterligare byggas på genom att ange andra egenskaper.

*CEM I - SR 0 (Sulfatresistent portlandcment (med C3A innehåll = 0 %)
*CEM I - SR 3 (Sulfatresistent portlandcment (med C3A innehåll ≤ 3 %)
*CEM I - SR 5 (Sulfatresistent portlandcment (med C3A innehåll ≤ 5 %)

Sulfatresistent massugnscement:

*CEM III/B-SR (Sulfatresistent portlandcment (med utan krav på C3A innehåll)
*CEM III/C-SR (Sulfatresistent portlandcment (med utan krav på C3A innehåll)

Sulfatresistent puzzolancement:

*CEM IV/A-SR (Sulfatresistent puzzolant cement (med C3A innehåll ≤ 9 %)
*CEM IV/B-SR (Sulfatresistent puzzolant cement (med C3A innehåll ≤ 9 %)

För cement med låg värmeutveckling (maximalt 270 kJ/kg vid 7 dygn) finns en tilläggsbeteckning LH:

*CEM I 42,5 N - LH
*CEM I 42,5 N - LH/SR 0
*CEM III/B 32,5 N - LH/SR

Totalt finns 27 typer av vanliga cement.

== Olika cement ==
* '''Byggcement''' är det som vanligen används, CEM II/A-LL 42,5 R.
* '''Snabbhärdande portlandcement''' används i [[betongelement]]industrier eller vid övriga gjutningar när man önskar en tidig formrivning, CEM I 52,5 R.
* '''Anläggningscement''' är en cement med långsammare härdning, vilket ger en lägre värmeutveckling, som är sulfatresistent och lågalkalisk, CEM I 42,5 N - SR 3 som uppfyller kraven i SS 134202 och SS 134203.
* '''Vitcement''' är en portlandcement som har lägre [[alkalisk]]a egenskaper, tillverkas av renare råvaror samt bränns och mals på ett särskilt sätt. Vitcement används bland annat vid gjutning av [[terrazzo]]
* '''Aluminatcement''' även kallat smältcement, ''ciment fondu'', uppfanns i Frankrike 1908 och började 1912 marknadsföras av [[Lafarge]]. I mitten av 1920-talet började aluminatcement användas i Sverige då AB Vallvikens Cementfabrik började tillverka det under namnet Valle Smältcement. Aluminatcement har ett snabbt härdningsförlopp med en betydligare högre värmeutveckling än portlandcement samt erhåller i stort sett den slutliga hållfastheten efter ett dygn. Aluminatcement användes i Sverige åren 1925 till 1941 och var gjutningsbar även vintertid vid sträng kyla, men kan ha förlorat 90 procent av styrkan efter cirka 30 år. Det är beroende av vattencementtalet, är det så lågt som 0.4 försämras inte hållfastheten med tiden. Men många ggr hade man för lite cement i betongen och för högt vct. Aluminatcementen tål höga temperaturer (1 500–1 600 °C) och används vid gjutning av eldfasta komponenter till [[eldstad|eldstäder]] och insatser i [[värmepanna|värmepannor]]. Aluminatcement är ingrediensen till eldfasta bruk och avjämningsmassor för golv, så kallade [[flytspackel]].

== De större cementproducenterna ==
[[Fil:Firestop mortar mixing.jpg|thumb|260px]]
{| class="wikitable"
|+ De större cementproducenterna år (2003)<ref>Fischer-Weltalmanach 2007</ref>
|-
! Position
! Land
! Produktion<br />(1000 ton)
! Position
! Land
! Produktion<br />(1000 ton)
|-
| align="right"| 1 || [[Kina]] || align="right"| 813 190 || align="right"| 11 || [[Brasilien]] || align="right"| 34 032
|-
| align="right"| 2 || [[Indien]] || align="right"| 115 932 || align="right"| 12 || [[Tyskland]] || align="right"| 33 409
|-
| align="right"| 3 || [[USA]] || align="right"| 94 329 || align="right"| 13 || [[Thailand]] || align="right"| 32 628
|-
| align="right"| 4 || [[Japan]] || align="right"| 68 520 || align="right"| 14 || [[Indonesien]] || align="right"| 28 956
|-
| align="right"| 5 || [[Sydkorea]] || align="right"| 60 720 || align="right"| 15 || [[Egypten]] || align="right"| 28 740
|-
| align="right"| 6 || [[Italien]] || align="right"| 43 920 || align="right"| 16 || [[Saudiarabien]] || align="right"| 23 000
|-
| align="right"| 7 || [[Ryssland]] || align="right"| 42 204 || align="right"| 17 || [[Vietnam]] || align="right"| 22 600
|-
| align="right"| 8 || [[Spanien]] || align="right"| 42 000 || align="right"| 18 || [[Frankrike]] || align="right"| 20 000
|-
| align="right"| 9 || [[Turkiet]] || align="right"| 35 076 || align="right"| 19 || [[Taiwan]] || align="right"| 18 474
|-
| align="right"| 10 || [[Mexiko]] || align="right"| 34 176 || align="right"| 20 || [[Malaysia]] || align="right"| 17 160
|}

== Se även ==
* [[Armerad betong]]
* [[Betong]]
* [[Gips]]
* [[Puts]]
* [[Opus caementicium]]

== Externa länkar ==
* {{commonscat|Cement}}

== Källor ==
* {{bokref|författare=Sven olof Ahlberg |år=2012|titel=Bevara Betongen|utgivare=[[Svensk Byggtjänst]]|utgivningsort=Stockholm|sid=|id=ISBN 978-91-7333-491-4}}
* Byggnadsmaterial ISBN 978-91-44-02738-8
* [http://www.brfvattentornet3.se/dokument/Cement_Betong_Institutet_2004-05-25.pdf Cement och betonginstitutet Ang. eventuell förekomst av aluminatcement i bärande betongkonstruktioner]
* SS-EN197-1_2011
* [http://www.cementa.se Cementa]
* [http://www.cbi.se CBI-Betonginstitutet]

'''Noter'''
<references />

[[Kategori: Byggnadsmaterial]]
[[Kategori: Material]]
[[Kategori:Byggnadsvård]]

Cement - Versionshistorik

Dan Olsson: 1 version