Diabas - Versionshistorik

Dan Olsson den 2 april 2013 kl. 17.16

2013-04-02T17:16:03Z

← Äldre version		Versionen från 2 april 2013 kl. 12.16
Rad 3:		Rad 3:
	'''Diabas''' är en mörk basisk [[magmatisk bergart]]. Huvudmineralen i diabas är [[plagioklas]] ([[labradorit]]) och [[pyroxen]] ([[augit]]), med mindre mängder av [[olivin]], [[magnetit]] och [[illmenit]]. Den svarta färgen orsakas av pyroxen och ytterst små korn av järn- och titanoxid i den annars ljusa plagioklasen.<ref>Erich Spicar: Mineral och bergarter, Ica bokförlag 1995. ISBN 91-534-1385-7, s.163</ref><ref>[http://www.diabas.nu/diabas.html Diabasens uppkomst och innehåll], Diabasmuseum diabas.nu</ref>		'''Diabas''' är en mörk basisk [[magmatisk bergart]]. Huvudmineralen i diabas är [[plagioklas]] ([[labradorit]]) och [[pyroxen]] ([[augit]]), med mindre mängder av [[olivin]], [[magnetit]] och [[illmenit]]. Den svarta färgen orsakas av pyroxen och ytterst små korn av järn- och titanoxid i den annars ljusa plagioklasen.<ref>Erich Spicar: Mineral och bergarter, Ica bokförlag 1995. ISBN 91-534-1385-7, s.163</ref><ref>[http://www.diabas.nu/diabas.html Diabasens uppkomst och innehåll], Diabasmuseum diabas.nu</ref>

	Beteckningen diabas, eller på franska ''diabase'' infördes 1807 av Alexandre Brongniart. Han härledde ordet till grekiskans δι- (''di-'') och ''bas'' av grekiska βάσις, med avseende på bergartens två beståndsdelar men sköt, grammatiskt fel, in ett "a" mellan orden. Snart fick bergarten istället beteckningen ''dorit''. 1842 återinförde [[Friedrich Hausmann]] beteckningen diabas, men nu med hänvisning till det grekiska verbet διαβαίνειν (''diabainein'') ([[particip]]form διαβας, ''diabas'') som betyder genomgående eller genomträngande.<ref>SAOB, uppslagsord [http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/50/12550.html Diabas]</ref>		Beteckningen diabas, eller på franska ''diabase'' infördes 1807 av Alexandre Brongniart. Han härledde ordet till grekiskans δι- (''di-'') och ''bas'' av grekiska βάσις, med avseende på bergartens två beståndsdelar men sköt, grammatiskt fel, in ett "a" mellan orden. Snart fick bergarten istället beteckningen ''dorit''. 1842 återinförde Friedrich Hausmann beteckningen diabas, men nu med hänvisning till det grekiska verbet διαβαίνειν (''diabainein'') ([[particip]]form διαβας, ''diabas'') som betyder genomgående eller genomträngande.<ref>SAOB, uppslagsord [http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/50/12550.html Diabas]</ref>

	==Bildningssätt==		==Bildningssätt==
Rad 29:		Rad 29:
	==Användningsområden==		==Användningsområden==
	===Konst===		===Konst===
	[[Fil:US Marine Corps War Memorial (Iwo Jima Monument) near Washington DC.jpg\|250px\|miniatyr\|[[US Marine Corps Memorial]] med sockel i diabas från Östra Göinge.]]		[[Fil:US Marine Corps War Memorial (Iwo Jima Monument) near Washington DC.jpg\|250px\|miniatyr\|US Marine Corps Memorial med sockel i diabas från Östra Göinge.]]
	Stenen används primärt för [[monument]], ~~[[skulptur]]er~~ och andra former av [[konstverk]], men även för dekoration av byggnader.		Stenen används primärt för monument, skulpturer och andra former av konstverk, men även för dekoration av byggnader.
	*[http://www.bordingdiabas.m.se/offentliga/offentliga_arbeten.htm Några offentliga arbeten]<ref>[http://www.bordingdiabas.m.se/offentliga/offentliga_arbeten.htm Offentliga arbeten], av Christer Bording</ref>		*[http://www.bordingdiabas.m.se/offentliga/offentliga_arbeten.htm Några offentliga arbeten]<ref>[http://www.bordingdiabas.m.se/offentliga/offentliga_arbeten.htm Offentliga arbeten], av Christer Bording</ref>
	*[http://www.bordingdiabas.m.se/konsthantverk/konsthantverk.htm Konsthantverk av diabas]<ref>[http://www.bordingdiabas.m.se/konsthantverk/konsthantverk.htm Konsthantverk], av Christer Bording</ref>		*[http://www.bordingdiabas.m.se/konsthantverk/konsthantverk.htm Konsthantverk av diabas]<ref>[http://www.bordingdiabas.m.se/konsthantverk/konsthantverk.htm Konsthantverk], av Christer Bording</ref>
Rad 36:		Rad 36:

	===Inredning===		===Inredning===
	Ett ökande användningsområde är numera [[inredning]], mest bänksskivor exempelvis till kök, där sten blir mer och mer populärt. Granit och svart diabas är de mest praktiska då de tål värme, vatten och vassa knivar.<ref>[http://kullaro.se/ Otroliga Konsthantverk och Smycken], av Kullaro</ref> Det är som vanligt bara fantasin som sätter gränserna och det finns även andra exempel på sten i huset.		Ett ökande användningsområde är numera inredning, mest bänksskivor exempelvis till kök, där sten blir mer och mer populärt. Granit och svart diabas är de mest praktiska då de tål värme, vatten och vassa knivar.<ref>[http://kullaro.se/ Otroliga Konsthantverk och Smycken], av Kullaro</ref> Det är som vanligt bara fantasin som sätter gränserna och det finns även andra exempel på sten i huset.
	*[http://kullaro.se/default.asp?pid=80 Heminredning med diabas]<ref>[http://kullaro.se/default.asp?pid=80 Direkt till Heminredning], av Kullaro</ref>		*[http://kullaro.se/default.asp?pid=80 Heminredning med diabas]<ref>[http://kullaro.se/default.asp?pid=80 Direkt till Heminredning], av Kullaro</ref>
	*[http://www.bordingdiabas.m.se/inredning/inredning.htm Inredning med diabas]<ref>[http://www.bordingdiabas.m.se/inredning/inredning.htm Inredning med diabas], från Bordingdiabas</ref>		*[http://www.bordingdiabas.m.se/inredning/inredning.htm Inredning med diabas]<ref>[http://www.bordingdiabas.m.se/inredning/inredning.htm Inredning med diabas], från Bordingdiabas</ref>

	===Mätteknik===		===Mätteknik===
	Diabas användes ofta för att göra [[Planskiva\|planskivor]] inom [[mätteknik]] i ~~[[tillverkningsindustri]]n~~.<ref>[http://www.promet.se/CEJ/trading_sv/broschyrer/701/diabas.htm Exempel på tillverkad planskiva av diabas.], från Promet CEJ AB</ref> Diabas är passande för uppgiften då det är ett högt komprimerat och slagfast material med finkornig struktur. Dessa egenskaper gör diabasen till ett idealiskt material för planskivor, vinklar, linjaler med mera.		Diabas användes ofta för att göra [[Planskiva\|planskivor]] inom [[mätteknik]] i tillverkningsindustrin.<ref>[http://www.promet.se/CEJ/trading_sv/broschyrer/701/diabas.htm Exempel på tillverkad planskiva av diabas.], från Promet CEJ AB</ref> Diabas är passande för uppgiften då det är ett högt komprimerat och slagfast material med finkornig struktur. Dessa egenskaper gör diabasen till ett idealiskt material för planskivor, vinklar, linjaler med mera.
	*[http://www.microbas.se/frames_se.html Exempel på planskiva]<ref>[http://www.microbas.se/frames_se.html Exempel på planskiva], från Microbas.se</ref>		*[http://www.microbas.se/frames_se.html Exempel på planskiva]<ref>[http://www.microbas.se/frames_se.html Exempel på planskiva], från Microbas.se</ref>

	===Luftlagring===		===Luftlagring===
	Ett användningsområde utnyttjar den yttäta stenens förmåga att låta sig ~~[[Lappning\|~~läppas]] till hög [[ytnoggrannhet]]. Metoden bygger på att i maskiner som kräver mycket hög precision använda diabas som ett element i en [[luftlagring]] . Man kan till exempel skapa en [[vagn]] (maskindel) som beröringsfritt svävar med hjälp av ett stabilt lufttryck mot en [[Slipning\|slipad]] och läppad diabasreferensyta.<ref>[http://www.md.kth.se/body/edu/mme/4F1560/Rapport_2001.pdf Lagringsteknik], pdf från KTH</ref> [[Hydrostatisk]] luftlagring används där hög rörelseprecision, robusthet, mycket lågt [[rörelse]]motstånd och därmed mindre [[friktion]]svärme önskas.<ref>[http://www.md.kth.se/body/edu/mme/4F1521/Tenta0301.pdf Tentamen i Maskinelement], pdf från KTH</ref> Applikationer med luftlagring kan ofta hittas i forskning- och utvecklingssammanhang.		Ett användningsområde utnyttjar den yttäta stenens förmåga att låta sig läppas till hög ytnoggrannhet. Metoden bygger på att i maskiner som kräver mycket hög precision använda diabas som ett element i en luftlagring. Man kan till exempel skapa en [[vagn]] (maskindel) som beröringsfritt svävar med hjälp av ett stabilt lufttryck mot en [[Slipning\|slipad]] och läppad diabasreferensyta.<ref>[http://www.md.kth.se/body/edu/mme/4F1560/Rapport_2001.pdf Lagringsteknik], pdf från KTH</ref> [[Hydrostatisk]] luftlagring används där hög rörelseprecision, robusthet, mycket lågt [[rörelse]]motstånd och därmed mindre [[friktion]]svärme önskas.<ref>[http://www.md.kth.se/body/edu/mme/4F1521/Tenta0301.pdf Tentamen i Maskinelement], pdf från KTH</ref> Applikationer med luftlagring kan ofta hittas i forskning- och utvecklingssammanhang.

	===Dekorationsstenar===		===Dekorationsstenar===
	Diabas har liksom släktingen [[hyperit]] och i några fall även [[diorit]] och [[gabbro]] sedan länge använts som dekorationssten exempelvis till ~~[[gravvård]]ar~~, då under namnet ''svart granit''.		Diabas har liksom släktingen [[hyperit]] och i några fall även [[diorit]] och [[gabbro]] sedan länge använts som dekorationssten exempelvis till gravvårdar, då under namnet ''svart granit''.
	*[http://www.hasselforsgarden.se/konsument/produkter/sand-och-sten/svart-diabas Exempel på dekorationssten]<ref>[http://www.hasselforsgarden.se/konsument/produkter/sand-och-sten/svart-diabas Exempel på dekorationssten], från Hasselfors Garden, Sverige</ref>		*[http://www.hasselforsgarden.se/konsument/produkter/sand-och-sten/svart-diabas Exempel på dekorationssten]<ref>[http://www.hasselforsgarden.se/konsument/produkter/sand-och-sten/svart-diabas Exempel på dekorationssten], från Hasselfors Garden, Sverige</ref>

	===Tillsatsmaterial===		===Tillsatsmaterial===
	Diabas har också fått användning som ~~[[makadam]]tillsats~~ i [[asfalt]] och för tillverkning av isoleringsmaterialet ~~[[mineralull\|~~rockwool]].		Diabas har också fått användning som makadamtillsats i asfalt och för tillverkning av isoleringsmaterialet rockwool.

	===Verktyg===		===Verktyg===
	Under ~~[[förhistorisk tid\|~~förhistorien]] tillverkades olika typer av ~~[[stenyxa\|~~stenyxor]] av diabas, i norra [[skandinavien]], till exempel tridyxor.		Under förhistorien tillverkades olika typer av stenyxor av diabas, i norra skandinavien, till exempel tridyxor.

	==Referenser==		==Referenser==
Rad 82:		Rad 82:
	[[Kategori:Bergarter]]		[[Kategori:Bergarter]]
	[[Kategori:Magmatiska bergarter]]		[[Kategori:Magmatiska bergarter]]
	~~[[Kategori:Råmaterial för bildhuggeri]]~~

Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 16.45

2013-03-02T16:45:00Z

← Äldre version		Versionen från 2 mars 2013 kl. 11.45
Rad 1:		Rad 1:
	~~{{Omdirigering\|”Svart granit”\|vanlig granit\|Granit\|std\|Granit (olika betydelser)}}~~
	[[Fil:Diabase.jpg\|miniatyr\|250px\|Diabas, svart som lavasten.]]		[[Fil:Diabase.jpg\|miniatyr\|250px\|Diabas, svart som lavasten.]]
	[[Fil:Grabstein Kerckhoff.JPG\|miniatyr\|Gravsten av diabas eller så kallad "svart granit".]]		[[Fil:Grabstein Kerckhoff.JPG\|miniatyr\|Gravsten av diabas eller så kallad "svart granit".]]
Rad 26:		Rad 25:
	==Förekomster==		==Förekomster==
	===Sverige===		===Sverige===
	~~{{huvudartikel\|Diabasbrytning i Sverige}}~~		Diabasen förekommer allmänt i Sverige. I Västergötland kallas den diabas som finns på platåbergen lokalt för trapp. Några kända diasbasförekomster är Hälleforsgången och Svarta linjen (aktivt stenbrott i Hägghult).
	Diabasen förekommer allmänt i [[Sverige]]. I [[Västergötland]] kallas den diabas som finns på platåbergen lokalt för trapp. Några kända diasbasförekomster är Hälleforsgången och Svarta linjen (aktivt stenbrott i Hägghult).

	==Användningsområden==		==Användningsområden==

Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 16.43

2013-03-02T16:43:11Z

@@ Rad 4: / Rad 4: @@
 '''Diabas''' är en mörk basisk [[magmatisk bergart]]. Huvudmineralen i diabas är [[plagioklas]] ([[labradorit]]) och [[pyroxen]] ([[augit]]), med mindre mängder av [[olivin]], [[magnetit]] och [[illmenit]]. Den svarta färgen orsakas av pyroxen och ytterst små korn av järn- och titanoxid i den annars ljusa plagioklasen.<ref>Erich Spicar: Mineral och bergarter, Ica bokförlag 1995. ISBN 91-534-1385-7, s.163</ref><ref>[http://www.diabas.nu/diabas.html Diabasens uppkomst och innehåll], Diabasmuseum diabas.nu</ref>
-Beteckningen diabas, eller på franska ''diabase'' infördes 1807 av [[Alexandre Brongniart]]. Han härledde ordet till grekiskans δι- (''di-'') och ''bas'' av grekiska βάσις, med avseende på bergartens två beståndsdelar men sköt, grammatiskt fel, in ett "a" mellan orden. Snart fick bergarten istället beteckningen ''dorit''. 1842 återinförde [[Friedrich Hausmann]] beteckningen diabas, men nu med hänvisning till det grekiska verbet διαβαίνειν (''diabainein'') ([[particip]]form διαβας, ''diabas'') som betyder genomgående eller genomträngande.<ref>[[SAOB]], uppslagsord [http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/50/12550.html Diabas]</ref>
+Beteckningen diabas, eller på franska ''diabase'' infördes 1807 av Alexandre Brongniart. Han härledde ordet till grekiskans δι- (''di-'') och ''bas'' av grekiska βάσις, med avseende på bergartens två beståndsdelar men sköt, grammatiskt fel, in ett "a" mellan orden. Snart fick bergarten istället beteckningen ''dorit''. 1842 återinförde [[Friedrich Hausmann]] beteckningen diabas, men nu med hänvisning till det grekiska verbet διαβαίνειν (''diabainein'') ([[particip]]form διαβας, ''diabas'') som betyder genomgående eller genomträngande.<ref>SAOB, uppslagsord [http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/50/12550.html Diabas]</ref>
 ==Bildningssätt==
@@ Rad 85: / Rad 85: @@
 [[Kategori:Magmatiska bergarter]]
 [[Kategori:Råmaterial för bildhuggeri]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-25T11:05:59Z

1 version

Ny sida

{{Omdirigering|”Svart granit”|vanlig granit|Granit|std|Granit (olika betydelser)}}
[[Fil:Diabase.jpg|miniatyr|250px|Diabas, svart som lavasten.]]
[[Fil:Grabstein Kerckhoff.JPG|miniatyr|Gravsten av diabas eller så kallad "svart granit".]]
'''Diabas''' är en mörk basisk [[magmatisk bergart]]. Huvudmineralen i diabas är [[plagioklas]] ([[labradorit]]) och [[pyroxen]] ([[augit]]), med mindre mängder av [[olivin]], [[magnetit]] och [[illmenit]]. Den svarta färgen orsakas av pyroxen och ytterst små korn av järn- och titanoxid i den annars ljusa plagioklasen.<ref>Erich Spicar: Mineral och bergarter, Ica bokförlag 1995. ISBN 91-534-1385-7, s.163</ref><ref>[http://www.diabas.nu/diabas.html Diabasens uppkomst och innehåll], Diabasmuseum diabas.nu</ref>

Beteckningen diabas, eller på franska ''diabase'' infördes 1807 av [[Alexandre Brongniart]]. Han härledde ordet till grekiskans δι- (''di-'') och ''bas'' av grekiska βάσις, med avseende på bergartens två beståndsdelar men sköt, grammatiskt fel, in ett "a" mellan orden. Snart fick bergarten istället beteckningen ''dorit''. 1842 återinförde [[Friedrich Hausmann]] beteckningen diabas, men nu med hänvisning till det grekiska verbet διαβαίνειν (''diabainein'') ([[particip]]form διαβας, ''diabas'') som betyder genomgående eller genomträngande.<ref>[[SAOB]], uppslagsord [http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/50/12550.html Diabas]</ref>

==Bildningssätt==
Till skillnad från [[basalt]] har diabas inte bildats uppe på jordytan. [[Bergart]]en har bildats genom att den kristalliserat halvvägs upp till jordskorpans övre partier. Diabasens hårdhet orsakas av en relativt hastig avkylning som resulterat i en tät och hård bergart. Då diabas också innehåller en del järn är den relativt tung och en kubikmeter väger cirka 3 ton.
Diabas är vanligen massformig, vilket betyder att [[mineral]]kornen ligger regellöst orienterade i olika riktningar. Ibland kan dock en del av mineralkornen, i första hand [[fältspat]]en, lägga sig mer eller mindre parallellt med varandra längs [[lava]]ns flytriktning. Denna struktur kallas flytstruktur. Bergartens kornstorlek beror på hur lång tid det har tagit för bergarten att kristallisera. Ju snabbare magmans värme kunnat ledas bort, desto kortare blir kristallisationstiden och därmed blir mineralkornen mindre. Diabas som stelnat nära jordytan är därför i regel mer finkornig än den som stelnat på större djup.
Vissa typer av diabas stelnar så ytligt att de bildar [[basalt]].

==Egenskaper==
Diabas är ett hårt, styvt material med god motståndskraft mot [[kemikalier]] och yttre nötning. Det är tåligt mot [[korrosion]], är ej [[magnetisk]]t, och [[Isolator|leder ej]] [[elektricitet]]. Det har låg vattenabsorption och värmeutvidgning.<ref>[http://www.microbas.se/mtrl_diabas_se.html Beskrivning på egenskaper], från Microbas.se</ref><ref>[http://www.loimaankivi.fi/se/kivimallit_musta.html Tekniska riktlinjer], från
Loimaan Kivi, Finland</ref>.
*[[Densitet]]: 3080 kg/m³
*[[Elasticitetsmodul]]: Cirka 100 [[Pascal (måttenhet)|GPa]]
*[[Hållfasthetslära|Böjhållfasthet]]: 38 [[Pascal (måttenhet)|MPa]]
*[[Värmeutvidgningskoefficient]] vid 25°C: 6.1 10-6 /°C
*[[Absorbera|Vattenabsorption]], [[viktprocent]]: 0.02 %
*[[Hårdhet]] 5,8 [[Mohs hårdhetsskala|Mohs]]
*[[Hållfasthetslära|Tryckhållfasthet]] 217 MPa

Naturligt förekommande diabas uppfyller dock inte alltid en sådan teknisk specifikation utan kan variera i sammansättning. Ibland kan den till exempel vara något magnetiskt på grund av ett visst [[magnetit]]innehåll.

==Förekomster==
===Sverige===
{{huvudartikel|Diabasbrytning i Sverige}}
Diabasen förekommer allmänt i [[Sverige]]. I [[Västergötland]] kallas den diabas som finns på platåbergen lokalt för trapp. Några kända diasbasförekomster är Hälleforsgången och Svarta linjen (aktivt stenbrott i Hägghult).

==Användningsområden==
===Konst===
[[Fil:US Marine Corps War Memorial (Iwo Jima Monument) near Washington DC.jpg|250px|miniatyr|[[US Marine Corps Memorial]] med sockel i diabas från Östra Göinge.]]
Stenen används primärt för [[monument]], [[skulptur]]er och andra former av [[konstverk]], men även för dekoration av byggnader.
*[http://www.bordingdiabas.m.se/offentliga/offentliga_arbeten.htm Några offentliga arbeten]<ref>[http://www.bordingdiabas.m.se/offentliga/offentliga_arbeten.htm Offentliga arbeten], av Christer Bording</ref>
*[http://www.bordingdiabas.m.se/konsthantverk/konsthantverk.htm Konsthantverk av diabas]<ref>[http://www.bordingdiabas.m.se/konsthantverk/konsthantverk.htm Konsthantverk], av Christer Bording</ref>
*[http://www.bordingdiabas.m.se/skulptur/skulptur.htm Skulpturer i diabas]<ref>[http://www.bordingdiabas.m.se/skulptur/skulptur.htm Skulpturer i diabas], av Christer Bording</ref>

===Inredning===
Ett ökande användningsområde är numera [[inredning]], mest bänksskivor exempelvis till kök, där sten blir mer och mer populärt. Granit och svart diabas är de mest praktiska då de tål värme, vatten och vassa knivar.<ref>[http://kullaro.se/ Otroliga Konsthantverk och Smycken], av Kullaro</ref> Det är som vanligt bara fantasin som sätter gränserna och det finns även andra exempel på sten i huset.
*[http://kullaro.se/default.asp?pid=80 Heminredning med diabas]<ref>[http://kullaro.se/default.asp?pid=80 Direkt till Heminredning], av Kullaro</ref>
*[http://www.bordingdiabas.m.se/inredning/inredning.htm Inredning med diabas]<ref>[http://www.bordingdiabas.m.se/inredning/inredning.htm Inredning med diabas], från Bordingdiabas</ref>

===Mätteknik===
Diabas användes ofta för att göra [[Planskiva|planskivor]] inom [[mätteknik]] i [[tillverkningsindustri]]n.<ref>[http://www.promet.se/CEJ/trading_sv/broschyrer/701/diabas.htm Exempel på tillverkad planskiva av diabas.], från Promet CEJ AB</ref> Diabas är passande för uppgiften då det är ett högt komprimerat och slagfast material med finkornig struktur. Dessa egenskaper gör diabasen till ett idealiskt material för planskivor, vinklar, linjaler med mera.
*[http://www.microbas.se/frames_se.html Exempel på planskiva]<ref>[http://www.microbas.se/frames_se.html Exempel på planskiva], från Microbas.se</ref>

===Luftlagring===
Ett användningsområde utnyttjar den yttäta stenens förmåga att låta sig [[Lappning|läppas]] till hög [[ytnoggrannhet]]. Metoden bygger på att i maskiner som kräver mycket hög precision använda diabas som ett element i en [[luftlagring]] . Man kan till exempel skapa en [[vagn]] (maskindel) som beröringsfritt svävar med hjälp av ett stabilt lufttryck mot en [[Slipning|slipad]] och läppad diabasreferensyta.<ref>[http://www.md.kth.se/body/edu/mme/4F1560/Rapport_2001.pdf Lagringsteknik], pdf från KTH</ref> [[Hydrostatisk]] luftlagring används där hög rörelseprecision, robusthet, mycket lågt [[rörelse]]motstånd och därmed mindre [[friktion]]svärme önskas.<ref>[http://www.md.kth.se/body/edu/mme/4F1521/Tenta0301.pdf Tentamen i Maskinelement], pdf från KTH</ref> Applikationer med luftlagring kan ofta hittas i forskning- och utvecklingssammanhang.

===Dekorationsstenar===
Diabas har liksom släktingen [[hyperit]] och i några fall även [[diorit]] och [[gabbro]] sedan länge använts som dekorationssten exempelvis till [[gravvård]]ar, då under namnet ''svart granit''.
*[http://www.hasselforsgarden.se/konsument/produkter/sand-och-sten/svart-diabas Exempel på dekorationssten]<ref>[http://www.hasselforsgarden.se/konsument/produkter/sand-och-sten/svart-diabas Exempel på dekorationssten], från Hasselfors Garden, Sverige</ref>

===Tillsatsmaterial===
Diabas har också fått användning som [[makadam]]tillsats i [[asfalt]] och för tillverkning av isoleringsmaterialet [[mineralull|rockwool]].

===Verktyg===
Under [[förhistorisk tid|förhistorien]] tillverkades olika typer av [[stenyxa|stenyxor]] av diabas, i norra [[skandinavien]], till exempel tridyxor.

==Referenser==
===Noter===
<references/>

=== Webbkällor ===
*[http://www.diabas.nu/ Diabasmuseum], utanför vilshult i Blekinge.
*[http://se.gtk.fi/ Geologiska forskningscentralen], (GTK), nationellt organ för geologisk vetenskap i Finland
*[http://www-markinfo.slu.se/sve/mark/berggr.html Markinfo], från Institutionen för skoglig marklära, SLU
*[http://www.gtk.fi/aineistot/stenguide/ Stenguide], från GTK, Finland
*[http://www.svartabergen.nu/ Svarta bergen], i Blekinge

== Se även ==
*[[Gångbergart]]

==Vidare läsning==
*{{tidskriftsref |författare=Björegren, Ivar, 1939- |rubrik=Det svarta guldet |år=2008 |tidskrift=Blekingeboken |volym=2007, |sid=136-141 : ill. |id=0348-9639 |issn=0348-9639 |libris=11455530 }}
*{{tidskriftsref |författare=Calner, Mikael |rubrik=Diabasen vid Runamo: ännu en vetenskaplig expedition |år=2009 |tidskrift=Geologiskt forum |volym=2009(62), |utgivare=Uppsala : Geologiska föreningen, 1994- |sid=14-17 : ill. |id=ISSN 1104-4721 |issn=ISSN 1104-4721 |libris=11504188 }}
*{{tidskriftsref |författare=Rådström, Anne Marie |rubrik=Konstnärernas hemlighetsfulla diabas. |år=1989 |tidskrift=Sten |utgivare=1989 |sid=[136]-153 : färgill. |libris=8725493 }}
*{{tidskriftsref |författare=Strid, Artur |rubrik=Göinges svarta guld: om diabasens hundraåriga historia |år=2002 |tidskrift=Skånsk sten : skönhet och möda |utgivare=2002 |sid=71-82 |libris=10534136 }}

==Externa länkar==
*[http://www.markaryd.artisan.se/pages/cgi-bin/PUB_Latest_Version.exe?pageId=220&allFrameset=1&r=1158608085734 Teknik och designprogrammet], i Markaryd "Stenriket"

[[Kategori:Bergarter]]
[[Kategori:Magmatiska bergarter]]
[[Kategori:Råmaterial för bildhuggeri]]

[[be:Дыябаз]]
[[ca:Diabasa]]
[[cs:Dolerit]]
[[da:Diabas]]
[[de:Diabas]]
[[en:Diabase]]
[[es:Diabasa]]
[[et:Diabaas]]
[[fi:Diabaasi]]
[[fr:Diabase]]
[[io:Diabaso]]
[[it:Diabase]]
[[ja:輝緑岩]]
[[ka:დიაბაზი]]
[[kk:Долерит]]
[[mk:Долерит]]
[[nl:Doleriet]]
[[no:Diabas]]
[[pl:Diabaz]]
[[pt:Diábase]]
[[ro:Diabaz]]
[[ru:Диабаз]]
[[sk:Dolerit]]
[[sr:Дијабаз]]
[[uk:Діабаз]]