Djuphavsgruvdrift - Versionshistorik

Dan Olsson den 2 april 2013 kl. 14.58

2013-04-02T14:58:52Z

← Äldre version		Versionen från 2 april 2013 kl. 10.58
Rad 1:		Rad 1:
	'''Djuphavsgruvdrift''' är en relativt ny framskaffningsprocess som sker på havsbottnen. Havsgruvdrift brukar huvudsakligen ske runt områden med stora fyndigheter av [[mangannodul\|mangannoduler]] eller vid aktiva eller slocknade ~~[[hydrotermisk öppning\|~~hydrotermiska öppningar]] ungefär 1 400 - 3 700 meter under havsytan. Öppningarna skapar massiva [[sulfid]]fyndigheter på havsbottnen som innehåller [[ädelmetall]]er som [[silver]], [[guld]], [[koppar]], [[mangan]], [[kobolt]] och [[zink]]. Dessa fyndigheter bryts antingen genom hydrauliska pumpar eller genom att ta malmen upptill ytan för att bearbetas där. Liksom vid alla gruvaktiviteter väcker djuphavsdrift frågan om miljöförstöring på det kringliggande området.		'''Djuphavsgruvdrift''' är en relativt ny framskaffningsprocess som sker på havsbottnen. Havsgruvdrift brukar huvudsakligen ske runt områden med stora fyndigheter av [[mangannodul\|mangannoduler]] eller vid aktiva eller slocknade hydrotermiska öppningar ungefär 1 400 - 3 700 meter under havsytan. Öppningarna skapar massiva [[sulfid]]fyndigheter på havsbottnen som innehåller [[ädelmetall]]er som [[silver]], [[guld]], [[koppar]], [[mangan]], [[kobolt]] och [[zink]]. Dessa fyndigheter bryts antingen genom hydrauliska pumpar eller genom att ta malmen upptill ytan för att bearbetas där. Liksom vid alla gruvaktiviteter väcker djuphavsdrift frågan om miljöförstöring på det kringliggande området.

	{{geologistub}}		{{geologistub}}

Dan Olsson den 25 februari 2013 kl. 23.12

2013-02-25T23:12:21Z

← Äldre version		Versionen från 25 februari 2013 kl. 19.12
Rad 1:		Rad 1:
	'''Djuphavsgruvdrift''' är en relativt ny framskaffningsprocess som sker på havsbottnen. Havsgruvdrift brukar huvudsakligen ske runt områden med stora fyndigheter av [[mangannodul\|mangannoduler]] eller vid aktiva eller slocknade [[hydrotermisk öppning\|hydrotermiska öppningar]] ungefär 1 400 - 3 700 meter under havsytan. Öppningarna skapar massiva [[sulfid]]fyndigheter på havsbottnen som innehåller [[~~ädelmetaller~~]] som [[silver]], [[guld]], [[koppar]], [[mangan]], [[kobolt]] och [[zink]]. Dessa fyndigheter bryts antingen genom hydrauliska pumpar eller genom att ta malmen upptill ytan för att bearbetas där. Liksom vid alla gruvaktiviteter väcker djuphavsdrift frågan om miljöförstöring på det kringliggande området.		'''Djuphavsgruvdrift''' är en relativt ny framskaffningsprocess som sker på havsbottnen. Havsgruvdrift brukar huvudsakligen ske runt områden med stora fyndigheter av [[mangannodul\|mangannoduler]] eller vid aktiva eller slocknade [[hydrotermisk öppning\|hydrotermiska öppningar]] ungefär 1 400 - 3 700 meter under havsytan. Öppningarna skapar massiva [[sulfid]]fyndigheter på havsbottnen som innehåller [[ädelmetall]]er som [[silver]], [[guld]], [[koppar]], [[mangan]], [[kobolt]] och [[zink]]. Dessa fyndigheter bryts antingen genom hydrauliska pumpar eller genom att ta malmen upptill ytan för att bearbetas där. Liksom vid alla gruvaktiviteter väcker djuphavsdrift frågan om miljöförstöring på det kringliggande området.

	{{geologistub}}		{{geologistub}}

Dan Olsson den 25 februari 2013 kl. 23.11

2013-02-25T23:11:34Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Djuphavsgruvdrift''' är en relativt ny framskaffningsprocess som sker på [[havsbottnen]]. Havsgruvdrift brukar huvudsakligen ske runt områden med stora fyndigheter av [[mangannodul|mangannoduler]] eller vid aktiva eller slocknade [[hydrotermisk öppning|hydrotermiska öppningar]] ungefär 1 400 - 3 700 meter under havsytan. Öppningarna skapar massiva [[sulfid]]fyndigheter på havsbottnen som innehåller [[ädelmetaller]] som [[silver]], [[guld]], [[koppar]], [[mangan]], [[kobolt]] och [[zink]]. Dessa fyndigheter bryts antingen genom [[hydraulik|hydrauliska]] pumpar eller genom att ta malmen upptill ytan för att bearbetas där. Liksom vid alla gruvaktiviteter väcker djuphavsdrift frågan om [[miljöförstöring]] på det kringliggande området.
+'''Djuphavsgruvdrift''' är en relativt ny framskaffningsprocess som sker på havsbottnen. Havsgruvdrift brukar huvudsakligen ske runt områden med stora fyndigheter av [[mangannodul|mangannoduler]] eller vid aktiva eller slocknade [[hydrotermisk öppning|hydrotermiska öppningar]] ungefär 1 400 - 3 700 meter under havsytan. Öppningarna skapar massiva [[sulfid]]fyndigheter på havsbottnen som innehåller [[ädelmetaller]] som [[silver]], [[guld]], [[koppar]], [[mangan]], [[kobolt]] och [[zink]]. Dessa fyndigheter bryts antingen genom hydrauliska pumpar eller genom att ta malmen upptill ytan för att bearbetas där. Liksom vid alla gruvaktiviteter väcker djuphavsdrift frågan om miljöförstöring på det kringliggande området.
 {{geologistub}}
@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 [[Kategori:Gruvdrift]]
 [[Kategori:Hydrologi]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T19:50:57Z

1 version

Ny sida

'''Djuphavsgruvdrift''' är en relativt ny framskaffningsprocess som sker på [[havsbottnen]]. Havsgruvdrift brukar huvudsakligen ske runt områden med stora fyndigheter av [[mangannodul|mangannoduler]] eller vid aktiva eller slocknade [[hydrotermisk öppning|hydrotermiska öppningar]] ungefär 1 400 - 3 700 meter under havsytan. Öppningarna skapar massiva [[sulfid]]fyndigheter på havsbottnen som innehåller [[ädelmetaller]] som [[silver]], [[guld]], [[koppar]], [[mangan]], [[kobolt]] och [[zink]]. Dessa fyndigheter bryts antingen genom [[hydraulik|hydrauliska]] pumpar eller genom att ta malmen upptill ytan för att bearbetas där. Liksom vid alla gruvaktiviteter väcker djuphavsdrift frågan om [[miljöförstöring]] på det kringliggande området.

{{geologistub}}

[[Kategori:Gruvdrift]]
[[Kategori:Hydrologi]]

[[ca:Mineria abissal]]
[[de:Meeresbodenbergbau]]
[[en:Deep sea mining]]
[[es:Minería en el fondo del mar]]
[[id:Penambangan bawah laut]]
[[he:כרייה במים עמוקים]]
[[hu:Mélytengeri bányászat]]
[[nl:Diepzeemijnbouw]]
[[pl:Górnictwo morskie]]
[[fi:Syvänmeren kaivaus]]
[[tr:Derin deniz madenciliği]]
[[zh:深海採礦]]