https://wiki.guldforum.se/w/index.php?action=history&feed=atom&title=Falu_koppargruvaFalu koppargruva - Versionshistorik2026-11-06T07:44:12ZVersionshistorik för denna sida på wikinMediaWiki 1.43.6https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Falu_koppargruva&diff=13791&oldid=prevDan Olsson: Skapade sidan med '[[Fil:Stora Kopparberg 1288.jpg|miniatyr|1288 års bytesbrev, genom vilket biskop Peter i Västerås återförvärvar en åttondel i Tiskasjöberg, det vill säga Kopparberget...'2013-04-03T21:47:07Z<p>Skapade sidan med '[[Fil:Stora Kopparberg 1288.jpg|miniatyr|1288 års bytesbrev, genom vilket biskop Peter i Västerås återförvärvar en åttondel i Tiskasjöberg, det vill säga Kopparberget...'</p>
<p><b>Ny sida</b></p><div>[[Fil:Stora Kopparberg 1288.jpg|miniatyr|1288 års bytesbrev, genom vilket biskop Peter i Västerås återförvärvar en åttondel i Tiskasjöberg, det vill säga Kopparberget.]]<br />
'''Falu gruva''' är en tidigare [[koppargruva]] belägen cirka en kilometer sydväst om Falun. Gruvan var Sveriges största [[gruvor]] och är sedan år 2001 ett världsarv. Förutom [[koppar]] har i gruvan även brutits [[sulfid]]malmer, [[zink]], [[bly]], [[vismut]], [[silver]] och [[guld]].<br />
<br />
Falu gruva var ett eget [[bergslag]] och [[bergmästardöme]], Stora Kopparbergets bergslag, tills [[Bergskollegium]] avvecklades. Till dess avgjordes brottmål i [[Gruvrätt]]en.<br />
<br />
== Historik ==<br />
Arkeologiska och geologiska undersökningar har visat att gruvan börjat brytas mellan 850 och 1080 e. Kr. [[Spektralanalys]]er av bronsföremål på Gotland har visat att koppar troligen hämtades från Falufyndigheten redan på 800–900-talet.<ref>''Nationalencyklopedin, multimedia plus''</ref> När gruvan för första gången träder fram i skrivna dokument år 1288 hade den redan blivit ett riksintresse. Arbetet bedrevs i ett slags bolag där andelar i gruvan kunde köpas och säljas. De första kända privilegierna fick kopparberget av kung Magnus Eriksson år 1347 och gruvan bidrog under medeltiden till två tredjedelar av Europas kopparproduktion.<ref name="data">Data - illustrerad uppslagsbok för familjen, uppslagsord ''Falu gruva''</ref> Det var dock under 1600-talet som gruvbrytningen fick sin största omfattning.<ref name="SU">''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref> Gruvan kallades under medeltiden för ''Tiskasjöberg''.<ref>Nationalencyklopedin, uppslagsord ''Falu gruva''</ref><br />
<br />
Då man år 1719 tömde en 500 fot djup sänkning, Mårdskinnsgruvan, som i många år stått under vatten, påträffades där liket av en gruvarbetare Mats<br />
Israelsson, vanligen kallad [[Fet-Mats]], som 42 år tidigare begivit sig ensam ned i tunna och då omkommit. Vid upptagandet var den av det [[vitriol]]haltiga vattnet genomlakade kroppen ännu mjuk. Han blev sedan hård som sten och förvarades i många år som en stor kuriositet, men började omsider sönderfalla och blev då med mycken heder begraven i Stora Kopparbergs gamla kyrka år 1749.<ref>{{runeberg.org|uppfinn|3/0156.html Falu koppargruva}}</ref> Vilan varade inte länge, man skulle göra om kyrkgolvet och var tvungen att flytta på Fet-Mats. Hans ben lades i en låda som en flyttades upp på vinden där han glömdes bort. På 1930-talet hittade man lådan med Mats när man gjorde om vinden och han fick sin begravning år 1934.<br />
<br />
=== Stora Stöten ===<br />
Den intensiva brytningen och planlösa drivningen av [[ort]]er resulterade i det stora raset på S:t Davids dag den 25 juni 1687. Ett ras 1655 hade redan fått flera av de äldre gruvhålen att smälta ihop.<ref name="SU" /> En stor del av gruvan rasade ihop och tre stora dagbrott förenades och bildade den jättelika ''Stora stöten'', som är 1,6 kilometer i omkrets och 95 meter djupt. Mirakulöst nog omkom ingen i raset eftersom helgdagar, bönedagar och söndagar var arbetsfria vid gruvan. I början av 1700-talet utrustades gruvan med maskiner som tillverkades av Christopher Polhem.<ref name="data"/> Nya ras 1833 och 1876 utvidgade stora stöten ytterligare.<ref name="SU" /><br />
{{Bred bild|Falu gruva stora stöten panorama 2012.jpg|800px|<center>Stora stöten och dagbrottet, vy mot sydväst, juli 2012.</center>}}<br />
<br />
== Gruvan idag ==<br />
Sedan år 1970, då gruvan öppnades för allmänheten, har nära två miljoner besökare tagit hissen ner i gruvan, 67 meter under jord. Den del av gruvan som visas har bearbetats från medeltiden och in på 1800-talet. Man räknar med att gruvan består av mer än 4000 [[schakt]], orter och arbetsrum, där vart och ett fått sitt eget namn. Julklappen är namnet på ett av arbetsrummen där gruvväggen blivit gästbok för kungliga besökare. I dag är gruvans enda industriella produkt pigment för framställning av Falu rödfärg.<br />
<br />
Vid en ceremoni 8 december 1992 sköts den sista salvan i gruvan. Dåvarande ordföranden i Stora Kopparbergs Bergslags AB, Peter Wallenberg tryckte på utlösningsknappen och därmed upphörde malmbrytningen i gruvan där bergsmännens gruvdrängar med [[Kil (enkel maskin)|kil]], [[knoster]] och [[brytstång|brytstänger]] under århundraden skattade berget på dess rikedomar. <br />
<br />
Lokalt har Falu gruva även smeknamnet ''Gamla mormor''.<ref>[http://www.skogshistoria.nu/arsm%F6te2006.pdf Välkommen till Kopparberget – Falu gruva! Falu gruva, Stora Kopparberget eller "Gamla mormor"]</ref><br />
<br />
Den 31 december 2001 blev Falu gruva ett Unesco världsarv tillsammans med Falun och Kopparbergslagen. År 2002 invigde Carl XVI Gustaf världsarvet i Falun.<br />
<br />
== Bilder ==<br />
<gallery widths=180px heights=130px><br />
Fil:Falu koppargruva.jpg|Falu koppargruva och Stora stöten<br />
Fil:Falun Gruvmuseum 2010.jpg|Gruvmuseet<br />
Fil:Falu gruva 1.jpg|Gruvan<br />
Fil:Falu_gruva4.jpg|Gruvgång<br />
</gallery><br />
<br />
== Se även ==<br />
* [[Falun och Kopparbergslagen]]<br />
* [[Falu rödfärg]]<br />
* [[Kopparberget]]<br />
* [[Stora Kopparbergs Bergslags AB]]<br />
* [[Stora Stöten]]<br />
<br />
== Referenser ==<br />
<references/><br />
<br />
== Vidare läsning ==<br />
* {{Tidskriftsref <br />
|författare= Dunér, David<br />
|redaktör= <br />
|rubrik= Helvetet i Falun<br />
|url= <br />
|år= 2009<br />
|tidskrift= Populär historia<br />
|volym= <br />
|utgivningsort= <br />
|utgivare= <br />
|nummer= nr. 3<br />
|sid= 48-53<br />
|hämtdatum= <br />
|id= <br />
}}<br />
* {{bokref |efternamn=Gierow |förnamn=Gösta |medförfattare=Abenius Håkan, Rydberg Sven |titel=Stora Kopparberg sett av tre konstnärer: en bok tillägnad Håkan Abenius |år=1966 |utgivare=H. Abenius |utgivningsort=Falun |språk=swe |libris=755380 }}<br />
* {{bokref |efternamn=Rydberg |förnamn=Sven |medförfattare=Gullers Peter |titel=1000 år vid Stora Kopparberget |år=1979 |utgivare=Gullers international |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |isbn=91-85228-50-8 (inb.) |libris=7746726 }}<br />
* {{bokref |efternamn=Rydberg |förnamn=Sven |titel=En man för sig: Emil Lundqvist och Stora Kopparberg under mellankrigstiden |år=1985 |utgivare=Atlantis |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |isbn=91-7486-383-5 (inb.) |libris=7644529 }}<br />
* {{tidskriftsref |författare=Rydberg, Sven |rubrik=Stora Kopparberg 700 år |år=1988 |tidskrift=Dædalus (Stockholm) |volym=1988(57), |sid=155-161 : ill. |id=ISSN 0070-2528 |issn=ISSN 0070-2528 |libris=2834404 }}<br />
* {{bokref |efternamn=Rydberg |förnamn=Sven |medförfattare=Hald Fibben |titel=Det stora kopparberget: en tidsresa |år=1988 |utgivare=Gidlund |utgivningsort=Hedemora |språk=swe |isbn=91-7844-112-9 (inb.) |libris=7668491 }}<br />
* {{bokref |efternamn=Rydberg |förnamn=Sven |titel=Stora Kopparbergs skogar genom tiderna |år=1982 |utgivare=Stora Kopparbergs Bergslags AB |utgivningsort=Falun |språk=swe |libris=2274109 }}<br />
<br />
== Externa länkar ==<br />
{{Commonscat|Mining Area of the Great Copper Mountain in Falun }}<br />
* [http://www.falugruva.se/ Falugruva.se]<br />
* [http://www.algonet.se/~hk-kyhle/stories/wagner2.html Richard Wagner och Falun]<br />
<br />
<br />
[[Kategori:Gruvor i Dalarna]]<br />
[[Kategori:Falu koppargruva]]</div>Dan Olsson