Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T16:21:55Z

1 version

← Äldre version	Versionen från 24 februari 2013 kl. 11.21
(Ingen skillnad)

81.224.255.180: mm

2012-07-26T02:02:27Z

Ny sida

'''Gästriklands bergslag''' eller '''Torsåkers bergslag''' var det [[bergsbruk]] som pågick i trakten runt [[Torsåker, Hofors kommun|Torsåker]] och [[Ovansjö församling|Ovansjö]].

Bergsmännen i [[Gästrikland]] fick sina första [[bergsprivilegier]] [[6 maj]] [[1374]], men då hade bergsbruk redan bedrivits länge i regionen, möjligen sedan tiden från Kristi födelse. Den första kända ort som sysslade med bergsbruk var vid berget i Torsåker. Malmen var dock av mycket dålig kvalitet eftersom den innehöll en stor del svavel, och därför kom aldrig Gästrikland att betraktas som ett fullvärdigt [[bergslag]]. [[Albrekt av Mecklenburg]] utfärdade från Lövsta kyrka [[privilegiebrevet]], där han gör veterligt att de som vill bygga i Torsåkers berg ska ha all den rätt lag, villkor och privilegier som redan [[Norbergs bergslag]] fått.<ref>http://fmpro.ra.se/ra/medeltid/pdf/10516.pdf</ref>

Före reformationen betalades en stor mängd [[skatt]] i järn, vilket tyder på att bergsbruk trots allt var en viktig näring. Under medeltiden tillverkade Gästrikland [[osmundsjärn]] som de sålde till borgarna i [[Gävle]], vilka i sin tur exporterade det. År 1542 fanns sex [[hyttor]] i Gästrikland, i Torsåker två och i Ovansjö fyra.

En följd av att det inte ansågs för ett riktigt bergslag var att de hade rusttjänst, men de slapp också skatt på tackjärn. Dessutom kunde [[bergsmän]]nen i Gästrikland få tillverka sitt eget [[stångjärn]], något som i de riktiga bergslagen endast fick ske vid [[järnbruk]]en som ägades av [[adel]]n och rikare [[borgare]]. Bergsmännen i Gästrikland hade därmed bättre inkomster än de i de riktiga bergslagen. Järnbruk fanns emellertid också i Gästrikland.

Administrativt ingick bergslaget från 1637 i [[Bergmästardöme|Sjunde bergmästardömet]], med [[Uppland]] och [[Roslagen]] samt [[Hälsingland]] och [[Västernorrland]]. [[Christoffer Geijer d.ä.|Christoffer Geijer]] var den förste [[bergmästare]]n över regionen sedan [[Bergskollegium]] bildades. Andra bergmästare i historien var [[Claes Depken]], [[Johan Funck]], [[David Leijel d.ä.]], [[Erland Fredrik Hjärne]] och [[Adolph von Engeström]]. När Bergskollegiet lades ner 1856 uppgick bergmästardömet i Tredje distriktet, Gävle.

Under de första årtiondena på 1800-talet fanns det sju hyttor i bergslaget. Därtill fanns 19 stångjärnssmideshammare. Brobygge i Ovansjö var den sista hyttan som ägdes av bergsmän. Den lades ner 1890. Samma år lades den sista hammarsmedjan ner, som låg i Tjärnäs i Torsåker. Avvecklingen berodde på de försämrade ekonomiska villkoren. Småägare kunde inte konkurrera med storägarnas prissättning. Många bergsmän i Gästrikland ombildade därför sina bergsverk till [[sågverk]].

Områdena för bergsbruk i Gästrikland är av [[Riksantikvarieämbetet]] förklarade som [[riksintresse]].

== Källor ==
<references/>
* http://www.jarnriket.com/
* http://www.raa.se/publicerat/varia2009_40.pdf
* http://www.bergsstaten.se/bergsstat/historik_tabeller.htm

[[Kategori:Bergslag i Sverige]]

Gästriklands bergslag - Versionshistorik

Dan Olsson: 1 version

81.224.255.180: mm