Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T16:21:59Z

1 version

Ny sida

{{Häradsfakta
| namn = Gamla Norbergs bergslag
| genitiv =
| vapen =
| karta = Gamla Norbergs bergslag.jpg
| landskap = Västmanland
|län=[[Västmanlands län]]
|bild=Engelsberg-Huettenwerk-01.jpg
|bildtext=[[Engelsbergs bruk]].
|socknar=[[Norbergs socken|Norberg]]<br>[[Västanfors socken|Västanfors]]<br>[[Västervåla socken|Västervåla]]<br>[[Karbennings socken|Karbenning]] }}
[[Fil:Elsa Andersons ute.jpg|miniatyr|Elsa Andersons konditori i [[Norberg]].]]
[[Fil:Semlakraftstation.JPG|miniatyr|[[Kolbäcksån]] vid kraftstationen i [[Semlaområdet]].]]
'''Gamla Norbergs bergslag''' var ett historiskt [[härad]] i den norra delen av landskapet [[Västmanland]]. Häradet, som stod för den civila rättens [[jurisdiktion]], har sitt namn från [[Norbergs bergslag]], som var en enhet i bergsjurisdiktionen.

Gamla Norbergs bergslag omfattade nuvarande [[Norbergs kommun|Norbergs]] och [[Fagersta kommun]]er, vilka är en del av [[Västmanlands län]]. Det utgjordes av fyra socknar med två [[municipalsamhälle]]n – [[Norberg]] och [[Västanfors]] – som upplöstes när landskommunerna i respektive socken ombildades till [[Norbergs köping]] och [[Fagersta stad]]. De enda [[tätort]]erna i häradet idag är [[Fagersta]] och Norberg, som båda omfattar betydligt mindre områden än den tidigare [[stad (Sverige)|stads-]] respektive [[köping (samhällsbildning)|köpingskommunen]]. Den totala arealen mätte drygt 758 km² och befolkningen uppgick år [[1927]] till 16 372 invånare.
==Geografi==

Gamla Norbergs bergslag sträcker sig från trakten av sjön [[Åmänningen]] samt [[Stora Aspen|Stora]] och [[Lilla Aspen]] och flera sjöar i [[Kolbäcksån]]s övre lopp fram till trakten av [[Dalälven]] vid [[Avesta]]. Området är storskogigt med en sjörik berg- och dalterräng vilken kännetecknas av skogar, mossar och sjöar. Bergslaget är beläget i en gammal bergslagsbygd med många nedlagda [[gruva|järngruvor]], och merparten av bebyggelsen har legat kring gruv- och bruksorterna. Stora skogar avgränsar området mot öster och bygderna runt [[Svartån, Västmanland|Svartån]]s lopp. Gamla Norbergs bergslag gränsade i öster mot [[Vagnsbro härad]], i sydost mot [[Snevringe härad]], i sydväst mot [[Skinnskattebergs bergslag]] samt i norr mot [[Västerbergslags tingslag|Västerbergslags]] och [[Hedemora tingslag]] och [[Folkare härad]] i nuvarande [[Dalarnas län]].

==Historia==
Gamla Norbergs bergslag räknades under hela [[medeltiden]] som en del av [[Dalarna]], som dock i lagligt hänseende var en del av landskapet [[Västmanland]] och kom först under [[Vasatiden]] att hamna under förläningarna inom Västmanlands gränser. Området omtalas för första gången i ett brev utfärdat av [[riksmarsk]]en [[Torgils Knutsson]] år [[1303]] och är känt från [[Magnus Eriksson]]s bergsordning år [[1354]]. Namnet ''Norberg'' skrevs år [[1303]] som ''Norobergh'' vilket kommer av ordet ''nor'' som är ett annat ord för ''smal å'' och troligen syftar på sjön [[Noren]]s avlopp till [[Trätten]]. Efterledet ''-bergh'' avser inte den nutida betydelsen ''bergshöjd'' utan syftar snarare på ''bergverk'' eller ''gruva'', d.v.s. en ort där bergsbruk bedrivs. Bergslagets [[tingsplats]] var också den belägen i [[Norberg]] och redan på [[medeltiden]] fanns här en [[marknadsplats]] där bergsmännen samlades för att bedriva handel. Gamla Norberg anses vara Sveriges äldsta järnbergslag, och den äldsta hyttan som också är Europas första [[masugn]] var [[Lapphyttan]] i byn [[Karbenning]] sydost om [[Norberg]] där produktionen upptogs redan under 1100-talet. På 1600-talet hade bergslaget "så många järngruvor att ingen kan dem uträkna". Först från 1870-talet var dock brytningen "avsevärd" och från år [[1904]] ingick de flesta gruvorna i Norbergs gruvförvaltning.

Norberg har blivit historiskt känt som platsen [[Engelbrekt Engelbrektsson]] stammade ifrån. Denne föddes på 1390-talet i [[Ängelsberg]] vid sjön [[Åmänningen]] sydost om [[Norberg]], och blev [[rikshövitsman]] genom [[Engelbrektsfejden]] vilken utspelade sig mellan bönder i [[Västmanland]] och [[Dalarna]] samt den danska kungamakten i [[Kalmarunionen]]. Striden som bl.a. omtalades i [[Engelbrektsvisan]] gällde i grund och botten bergmännens rättigheter till den fria marknaden, men har med historiens nycker kommit att upphöja [[Engelbrekt Engelbrektsson|Engelbrekt]] till nationell frihetshjälte. Engelbrekts födelseplats [[Ängelsberg]] är bara en av flera [[bruksort]]er i Gamla Norbergs bergslag. [[Engelsbergs bruk]] anlades först år [[1681]], men kom under 1700-talet att utvecklas till en av världens modernaste. Miljöerna kring bruket är extremt välbevarade och det togs därför upp på [[Världsarv|Unescos världsarvslista]] år [[1993]]. Bland bergslagets andra bruksorter märks [[Fagersta]], som är känt från slutet på 1400-talet. Det var dock kyrkbyn [[Västanfors]] som kom att utvecklas som serviceort med järnvägsstation och dylikt, och Fagersta hade in på 1700-talet endast ett 80-tal invånare. Västanfors blev med tiden [[municipalsamhälle]] och år [[1944]] kom samhället att få [[stadsrättigheter]], men då under namnet [[Fagersta]] som i sin tur kom att ingå i stadsbildningen. Fagersta är beläget vid sjön [[Åmänningen]] som utgör en del av [[Strömsholms kanal]]. Kanalen som färdigställdes år [[1795]] löper längs [[Kolbäcksån]]s flöde från [[Mälaren]] ända till trakterna kring [[Smedjebacken]] och [[Ludvika]] i södra [[Dalarna]]. Från bygden kring Norberg fraktades varor på kanalen via hamnen i Ängelsberg till vilka varorna skeppades med [[Engelsbergs-Norbergs Järnväg]] ''(ENJ)'' som anlades på 1850-talet. Järnvägen används än i dag för [[museijärnväg]]sverksamhet.

==Socknar==
Gamla Norbergs bergslag omfattade fyra [[socken|socknar]].

*[[Norbergs socken|Norberg]]
*[[Västanfors socken|Västanfors]]
*[[Västervåla socken|Västervåla]]
*[[Karbennings socken|Karbenning]]

samt
*[[Norbergs köping]]

==Fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter==
Häradets socknar hörde till följande [[fögderi]]er:
*1720-1945 ''Bergslags fögderi''
*1946- ''Fagersta fögderi''
*1963-1966 ''Västerås fögderi'' för Västervåla socken

Häradets socknar tillhörde följande [[domsaga|domsagor]], [[tingslag]] och [[tingsrätt]]er:
*-1857 ''Gamla Norberg, Norrbo, Vagnsbro
och Skinnskattebergs domsaga'' med
**''Gamla Norbergs bergslags tingslag''
*1858-1928 ''Västmanlands norra domsaga''
**-1899 ''Gamla Norbergs bergslags tingslag''
**1900-1928 ''Gamla Norberg och Vagnbro tingslag''
*1929-1973 ''Västmanlands mellersta domsaga''
**-1970 ''Gamla Norbergs tingslag''

*1974- ''Sala domsaga'' med ''Sala tingsrätt''

==Källor==
*''[[Nordisk familjebok]], uppl 3, 1929''
*''[http://www.norberg.se/infokommun/komhistoria.htm Norbergs kommun: Historia], 2009-04-05, kl. 21:11''

* J.E. Ångman, ''"Försök till beskrifning om Norbergs bergslag etc"'', 1925
*[[Nationella arkivdatabasen]] för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter
===Noter===
<references/>

{{Härad Västmanland}}
[[Kategori:Härader i Västmanland]]
[[Kategori:Härader i Västmanlands län]]
[[Kategori:Bergslag i Sverige]]

[[en:Old Norberg Mountain District]]

Gamla Norbergs bergslag - Versionshistorik

Dan Olsson: 1 version