Gjutjärn - Versionshistorik

Dan Olsson den 3 april 2013 kl. 17.15

2013-04-03T17:15:42Z

← Äldre version		Versionen från 3 april 2013 kl. 12.15
Rad 1:		Rad 1:
	~~{{TOCno}}~~
	[[Fil:Pfanne (Gusseisen).jpg\|thumb\|Stekpanna i gjutjärn.]]		[[Fil:Pfanne (Gusseisen).jpg\|thumb\|Stekpanna i gjutjärn.]]
	[[Fil:Stockholm Vatten.jpg\|thumb\|Gjutjärnsbrunnslock (Stockholm Vatten).]]		[[Fil:Stockholm Vatten.jpg\|thumb\|Gjutjärnsbrunnslock (Stockholm Vatten).]]

Dan Olsson den 3 april 2013 kl. 17.15

2013-04-03T17:15:19Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 {{TOCno}}
-[[Fil:Pfanne (Gusseisen).jpg|thumb|[[Stekpanna]] i gjutjärn.]]
+[[Fil:Pfanne (Gusseisen).jpg|thumb|Stekpanna i gjutjärn.]]
-[[Fil:Stockholm Vatten.jpg|thumb|Gjutjärnsbrunnslock ([[Stockholm Vatten]]).]]
+[[Fil:Stockholm Vatten.jpg|thumb|Gjutjärnsbrunnslock (Stockholm Vatten).]]
 [[Fil:Tullgarns slott brunnslock.jpg|miniatyr|Ett gjutjärnsbrunnslock i form av ett 5-öresmynt.]]
 '''Gjutjärn''' kallas [[järn]] med en [[kol]]halt mellan ungefär 2,1 och 4 procent. Beroende på kemisk sammansättning och svalningshastighet så fås olika slags gjutjärn. De vanligaste typerna är<ref name="Karlebo Materiallära 2003">Karlebo Materiallära (2003)</ref>
@@ Rad 19: / Rad 19: @@
 ==Användningsområden==
-Förr användes gjutjärn i många fler sammanhang än idag, men det har till stor del konkurrerats ut av andra material. Gjutprocesser är dock fortfarande mycket produktionseffektiva, om de används rätt. Det är lätt att forma komplexa former med gjutning. Idag tillverkas till exempel [[stekpannor]], [[bromsskivor]], [[motorblock]] och [[brunnslock]] i gjutjärn.
+Förr användes gjutjärn i många fler sammanhang än idag, men det har till stor del konkurrerats ut av andra material. Gjutprocesser är dock fortfarande mycket produktionseffektiva, om de används rätt. Det är lätt att forma komplexa former med gjutning. Idag tillverkas till exempel stekpannor, bromsskivor, motorblock och brunnslock i gjutjärn.
-Exempel på aducergods är rördelar använda i [[VVS]]-installationer.
+Exempel på aducergods är rördelar använda i VVS-installationer.
 ===Kokillhärdat gjutgods===
@@ Rad 39: / Rad 39: @@
 [[Kategori:Järnbruk]]
 [[Kategori:Järn]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-23T01:11:15Z

1 version

Ny sida

{{TOCno}}
[[Fil:Pfanne (Gusseisen).jpg|thumb|[[Stekpanna]] i gjutjärn.]]
[[Fil:Stockholm Vatten.jpg|thumb|Gjutjärnsbrunnslock ([[Stockholm Vatten]]).]]
[[Fil:Tullgarns slott brunnslock.jpg|miniatyr|Ett gjutjärnsbrunnslock i form av ett 5-öresmynt.]]
'''Gjutjärn''' kallas [[järn]] med en [[kol]]halt mellan ungefär 2,1 och 4 procent. Beroende på kemisk sammansättning och svalningshastighet så fås olika slags gjutjärn. De vanligaste typerna är<ref name="Karlebo Materiallära 2003">Karlebo Materiallära (2003)</ref>
*''[[gråjärn]]''
*''segjärn''
*''vitjärn''
*''[[aducerjärn]]''

I Gråjärn består kolet av grova grafitfjäll, i vitjärn förekommer kolet främst i form av cementit och kisel i forma av perlit.

Andelen kol i gråjärn, segjärn och vitjärn är i princip den samma: 3 till 4 procent [[kol]]. Kiselhalten varierar dock något med mellan en till tre procent [[kisel]]. Gjutjärnets utseende varierar dock mycket beroende på om kolet förekommer förenat med järn som [[cementit]] eller i ren form som inbäddade grafitfjäll. Om kiselhalten är låg och svalningshastigheten hög bildas vitjärn. Vitjärnet är mycket sprött och består av [[Perlit (stål)|perlit]] och [[cementit]]. Vid högre kiselhalter bildas i stället gråjärn, vilket är segare och består av [[ferrit]], perlit och kol i form av [[grafit]]. Vid lägre kiselhalter bildas ingen ferrit i gråjärnet utan endast perlit. För att få segjärn [[Ympning (metallurgi)|ympas]] järnet vid tappningen med låga halter av [[magnesium]] (0,03–0,06 procent). Då bildar kolet [[sfär]]er av grafit i stället för som i gråjärnet fjäll. Detta gör järnet mer segt, därav namnet segjärn.<ref name="Karlebo Materiallära 2003"/>

Aducerjärn bildas genom värmebehandling av vitjärn. Detta sker i två steg. Det som skall åstadkommas är en omvandling av järnstrukturen så att ferrit, perlit och ''[[temperkol]]'' erhålls istället för perlit och cementit. Temperkol kallas grafiten i detta fall. Temperkol förekommer i detta fall som [[knut]]ar vilket är det som skiljer aducerjärnet från gråjärnet<ref name="Karlebo Materiallära 2003"/>

==Historik==
Gjutjärn framställdes i Kina redan 500 f. Kr. I Europa tillkommer gjutjärnet först som ett oönskat resultat när kolupptaget i järnframställningsprocessen varit för stort. På 1300-talet lärde man sig dock senare att utnyttja gjutjärnets specifika egenskaper. Först under 1500-talet blev dock gjutjärnet vanligare. Med införandet av omsmältning i kupolugnar på 1800-talet förenklades gjutjärnframställningen och gjutjärnet fick sin glansperiod. I början av 1800-talet började man i Storbritannien massproducera gjutjärn för de mest skilda ändamål.<ref>''Nationalencyklopedin'' multimedia plus, 2000</ref>

==Användningsområden==
Förr användes gjutjärn i många fler sammanhang än idag, men det har till stor del konkurrerats ut av andra material. Gjutprocesser är dock fortfarande mycket produktionseffektiva, om de används rätt. Det är lätt att forma komplexa former med gjutning. Idag tillverkas till exempel [[stekpannor]], [[bromsskivor]], [[motorblock]] och [[brunnslock]] i gjutjärn.

Exempel på aducergods är rördelar använda i [[VVS]]-installationer.

===Kokillhärdat gjutgods===
Kokillhärdat gjutgods kallas sådant gjutjärn som har en härdad yta medan de inre delarna är ohärdade. Detta uppnås genom att vid gjutningen använda gjutformar av metall, som snabbt leder bort värmet från ytan där yt[[härdning]] då sker. De inre delarna förblir ohärdade och därmed mjukare och segare.

Kokillhärdat gjutgods kan användas till valsar och en rad andra föremål, där ytan skall vara slitstark och hård och hela det gjutna föremålet ej för sprött.<ref>Meyers varulexikon, Forum, 1952</ref>

==Källor==
<references/>

==Vidare läsning==
*{{tidskriftsref |författare=Larsson, Mona |rubrik=Grytor, kanoner och badkar. |år=1988 |tidskrift=Mest om järn |utgivare=1988 |sid=138-155 : färgill. |libris=8726823 }}

==Externa länkar==
{{Commonscat|Cast iron|Gjutjärn}}

[[Kategori:Järnbruk]]
[[Kategori:Järn]]
[[Kategori:Byggnadsvård]]

[[ar:حديد زهر]]
[[be:Чыгун]]
[[be-x-old:Чыгун]]
[[bg:Чугун]]
[[bs:Ljevano željezo]]
[[br:Potin]]
[[ca:Ferro colat]]
[[cv:Чукун]]
[[cs:Litina]]
[[da:Støbejern]]
[[de:Gusseisen]]
[[et:Malm]]
[[el:Χυτοσίδηρος]]
[[en:Cast iron]]
[[es:Fundición (metalurgia)]]
[[eo:Gisfero]]
[[fa:چدن]]
[[fr:Fonte (métallurgie)]]
[[gl:Ferro fundido]]
[[ko:주철]]
[[hi:ढलवां लोहा]]
[[hr:Lijevano željezo]]
[[it:Ghisa]]
[[he:יצקת]]
[[ka:თუჯი]]
[[kk:Ақ шойын]]
[[lbe:Чувин]]
[[lv:Čuguns]]
[[lb:Goss]]
[[lt:Ketus]]
[[lij:Ghisa]]
[[lmo:Ghisa (liga)]]
[[hu:Öntöttvas]]
[[nl:Gietijzer]]
[[ja:鋳鉄]]
[[no:Støpejern]]
[[nn:Støypejern]]
[[uz:Choʻyan]]
[[pl:Żeliwo]]
[[pt:Ferro fundido]]
[[ro:Fontă]]
[[ru:Чугун]]
[[simple:Cast iron]]
[[sk:Liatina]]
[[sl:Železova litina]]
[[sr:Ливено гвожђе]]
[[sh:Lijevano željezo]]
[[fi:Valurauta]]
[[ta:வார்ப்பிரும்பு]]
[[tr:Dökme demir]]
[[uk:Чавун]]
[[vi:Gang]]
[[wa:Scroufier]]
[[zh-yue:鑄鐵]]
[[zh:铸铁]]