Grängesbergs gruvor - Versionshistorik

Dan Olsson den 10 september 2014 kl. 20.39

2014-09-10T20:39:04Z

← Äldre version		Versionen från 10 september 2014 kl. 16.39
Rad 4:		Rad 4:
	'''Grängesbergs gruvor''', [[järnmalm]]sgruvor med malmbehandlingsverk i [[Grängesberg]], 16 kilometer sydsydväst om [[Ludvika]].		'''Grängesbergs gruvor''', [[järnmalm]]sgruvor med malmbehandlingsverk i [[Grängesberg]], 16 kilometer sydsydväst om [[Ludvika]].

	Brytningen i Grängesberg påbörjades på [[1500-talet]] och var fram till nedläggningen [[1989]] Sveriges tredje största järnmalmsgruva. [[malm\|Malmen]] anrikades i Grängesberg. Grängesbergs malmfält var det största i [[Bergslagen]] och innefattade ett flertal malmkroppar som tidvis brutits som enskilda gruvor. Den största enheten var det cirka en kilometer långa Exportfältet, bestående av ett flertal malmer. Längre söderut i samma stråk finns Ormbergs- och Lombergsfälten och mot norr Risbergsfältet.		Brytningen i Grängesberg påbörjades på 1500-talet och var fram till nedläggningen 1989 Sveriges tredje största järnmalmsgruva. [[malm\|Malmen]] anrikades i Grängesberg. Grängesbergs malmfält var det största i [[Bergslagen]] och innefattade ett flertal malmkroppar som tidvis brutits som enskilda gruvor. Den största enheten var det cirka en kilometer långa Exportfältet, bestående av ett flertal malmer. Längre söderut i samma stråk finns Ormbergs- och Lombergsfälten och mot norr Risbergsfältet.

	I början av [[1970-talet]] bröts upp till fyra miljoner ton per år ur gruvan och därefter sjönk produktionen successivt fram till nedläggningen. Malmerna var rika på mineralet [[apatit]] och till övervägande delen [[magnetit]]malmer, men ca en femtedel utgörs av [[hematit]]malmer. Malmerna ligger i ett stråk av omvandlade, natriumrika vulkaniska bergarter som tillhör [[leptit]]formationen.		I början av 1970-talet bröts upp till fyra miljoner ton per år ur gruvan och därefter sjönk produktionen successivt fram till nedläggningen. Malmerna var rika på mineralet [[apatit]] och till övervägande delen [[magnetit]]malmer, men ca en femtedel utgörs av [[hematit]]malmer. Malmerna ligger i ett stråk av omvandlade, natriumrika vulkaniska bergarter som tillhör [[leptit]]formationen.

	{{bred bild\|Grängesberg-gruva.JPG\|500px\|<center>Grängesbergs gruva och den numer vattenfyllda skärningen sedd från Norra tippen. Byggnaderna (de som når över trädtopparna) är från vänster räknat: Pelletsverket (GP-verket) i Lomberget, Centralschaktets lave, Jakobina lave och Gruvkontoret.</center>}}		{{bred bild\|Grängesberg-gruva.JPG\|500px\|<center>Grängesbergs gruva och den numer vattenfyllda skärningen sedd från Norra tippen. Byggnaderna (de som når över trädtopparna) är från vänster räknat: Pelletsverket (GP-verket) i Lomberget, Centralschaktets lave, Jakobina lave och Gruvkontoret.</center>}}
Rad 12:		Rad 12:
	[[Kategori:Gruvor i Dalarna]]		[[Kategori:Gruvor i Dalarna]]
	[[Kategori:Ludvika kommun]]		[[Kategori:Ludvika kommun]]

	~~{{coord\|60\|4\|48\|N\|14\|59\|44\|E\|display=title\|region:SE_type:}}~~

Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T13:27:41Z

1 version

← Äldre version	Versionen från 24 februari 2013 kl. 09.27
(Ingen skillnad)

217.211.192.67 den 10 januari 2013 kl. 10.39

2013-01-10T10:39:44Z

Ny sida

[[Bild:Grängesberg-Risbergsfältets lave.JPG|thumb|Risbergsfältets lave från "norra tippen" på andra sidan skärningen.]]
[[Bild:Grängesberg-varp.JPG|thumb|Några malmstycken i varpen på "norra tippen".]]

'''Grängesbergs gruvor''', [[järnmalm]]sgruvor med malmbehandlingsverk i [[Grängesberg]], 16 kilometer sydsydväst om [[Ludvika]].

Brytningen i Grängesberg påbörjades på [[1500-talet]] och var fram till nedläggningen [[1989]] Sveriges tredje största järnmalmsgruva. [[malm|Malmen]] anrikades i Grängesberg. Grängesbergs malmfält var det största i [[Bergslagen]] och innefattade ett flertal malmkroppar som tidvis brutits som enskilda gruvor. Den största enheten var det cirka en kilometer långa Exportfältet, bestående av ett flertal malmer. Längre söderut i samma stråk finns Ormbergs- och Lombergsfälten och mot norr Risbergsfältet.

I början av [[1970-talet]] bröts upp till fyra miljoner ton per år ur gruvan och därefter sjönk produktionen successivt fram till nedläggningen. Malmerna var rika på mineralet [[apatit]] och till övervägande delen [[magnetit]]malmer, men ca en femtedel utgörs av [[hematit]]malmer. Malmerna ligger i ett stråk av omvandlade, natriumrika vulkaniska bergarter som tillhör [[leptit]]formationen.

{{bred bild|Grängesberg-gruva.JPG|500px|<center>Grängesbergs gruva och den numer vattenfyllda skärningen sedd från Norra tippen. Byggnaderna (de som når över trädtopparna) är från vänster räknat: Pelletsverket (GP-verket) i Lomberget, Centralschaktets lave, Jakobina lave och Gruvkontoret.</center>}}

[[Kategori:Gruvor i Dalarna]]
[[Kategori:Ludvika kommun]]

{{coord|60|4|48|N|14|59|44|E|display=title|region:SE_type:}}