<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wiki.guldforum.se/w/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Grotta</id>
	<title>Grotta - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wiki.guldforum.se/w/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Grotta"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Grotta&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-08T05:29:46Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.43.6</generator>
	<entry>
		<id>https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Grotta&amp;diff=14334&amp;oldid=prev</id>
		<title>Dan Olsson den 3 juli 2013 kl. 15.28</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Grotta&amp;diff=14334&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2013-07-03T15:28:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 3 juli 2013 kl. 11.28&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;{{För|den isländska ön|Grótta}}&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-added&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:Parachute.jpg|miniatyr|Grotta, Great Basin National Park, Nevada, USA]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Fil:Parachute.jpg|miniatyr|Grotta, Great Basin National Park, Nevada, USA]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;En &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;grotta&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; är ett naturligt [[hål]]rum, stort nog för en människa att intränga i. Vanligtvis är grottor huvudsakligen horisontella, eventuellt med vertikala inslag. Ett helt vertikalt hålrum kan refereras med grotta, men kanske hellre som [[schakt]] eller hål. En del hävdar att hålrummet måste ha en &amp;#039;&amp;#039;mörkerzon&amp;#039;&amp;#039;, det vill säga någon del där dagsljuset inte tränger in, för att kallas grotta. Men bland allmänheten är det vanligt att man även kallar exempelvis urgröpningar vid havet eller ett naturligt skydd i ett berg för grottor.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;En &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;grotta&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; är ett naturligt [[hål]]rum, stort nog för en människa att intränga i. Vanligtvis är grottor huvudsakligen horisontella, eventuellt med vertikala inslag. Ett helt vertikalt hålrum kan refereras med grotta, men kanske hellre som [[schakt]] eller hål. En del hävdar att hålrummet måste ha en &amp;#039;&amp;#039;mörkerzon&amp;#039;&amp;#039;, det vill säga någon del där dagsljuset inte tränger in, för att kallas grotta. Men bland allmänheten är det vanligt att man även kallar exempelvis urgröpningar vid havet eller ett naturligt skydd i ett berg för grottor.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Dan Olsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Grotta&amp;diff=14333&amp;oldid=prev</id>
		<title>Dan Olsson: Skapade sidan med &#039;{{För|den isländska ön|Grótta}} Grotta, Great Basin National Park, Nevada, USA En &#039;&#039;&#039;grotta&#039;&#039;&#039; är ett naturligt hålrum, stort nog för...&#039;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Grotta&amp;diff=14333&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2013-07-03T15:28:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Skapade sidan med &amp;#039;{{För|den isländska ön|Grótta}} &lt;a href=&quot;/w/index.php/Fil:Parachute.jpg&quot; title=&quot;Fil:Parachute.jpg&quot;&gt;miniatyr|Grotta, Great Basin National Park, Nevada, USA&lt;/a&gt; En &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;grotta&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; är ett naturligt &lt;a href=&quot;/w/index.php?title=H%C3%A5l&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Hål (sidan existerar inte)&quot;&gt;hålrum&lt;/a&gt;, stort nog för...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{{För|den isländska ön|Grótta}}&lt;br /&gt;
[[Fil:Parachute.jpg|miniatyr|Grotta, Great Basin National Park, Nevada, USA]]&lt;br /&gt;
En &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;grotta&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; är ett naturligt [[hål]]rum, stort nog för en människa att intränga i. Vanligtvis är grottor huvudsakligen horisontella, eventuellt med vertikala inslag. Ett helt vertikalt hålrum kan refereras med grotta, men kanske hellre som [[schakt]] eller hål. En del hävdar att hålrummet måste ha en &amp;#039;&amp;#039;mörkerzon&amp;#039;&amp;#039;, det vill säga någon del där dagsljuset inte tränger in, för att kallas grotta. Men bland allmänheten är det vanligt att man även kallar exempelvis urgröpningar vid havet eller ett naturligt skydd i ett berg för grottor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bland [[speleologi|speleologer]] som undersöker grottor i [[berggrund|berg]] förekommer mer strikta definitioner av begreppet grotta. Exempelvis, inom Sveriges Speleologförbund (SSF) definieras en grotta som &amp;quot;en naturligt bildad hålighet i berg, sten eller jord, vara minst 2 m lång från mynning till innersta vägg och vara stor nog att rymma minst en person. Någon del av grottan ska vara väsentligt mörkare än dagsljuset utanför&amp;quot;&amp;lt;ref&amp;gt;Grottan nr  4/2012 (årg. 47)&amp;lt;/ref&amp;gt;. Inom Sveriges Speleologförbund kallar man en formation som inte uppfyller kraven för grotta, men som påminner om grotta, för &amp;#039;&amp;#039;grottliknande bildning&amp;#039;&amp;#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Personer som har grottor som hobby och besöker grottor för att det är spännande kallas [[grottkrypning|grottkrypare]]. Personer som har ett mer vetenskapligt intresse kallas för &amp;#039;&amp;#039;grottforskare&amp;#039;&amp;#039; eller speleologer. Många länder har nationella organisationer som samlar landets grottkrypare och speleologer. Exempel på sådana är &amp;#039;&amp;#039;Norsk Grotteforbund&amp;#039;&amp;#039; (NGF) i Norge, &amp;#039;&amp;#039;British Caving Association (BCA)&amp;#039;&amp;#039; i Storbritannien, Sveriges Speleologförbund i Sverige och &amp;#039;&amp;#039;National Speleological Society (NSS)&amp;#039;&amp;#039; i USA.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Grottor är intressanta ur många aspekter, förutom det utmanande att ta sig fram i grottor kan man hitta ben av utdöda djurarter, lämningar efter den förhistoriska människor eller ovanliga växt- och djurarter i dem. Grottor kan även ha intressanta sägner knutna till sig. Vidare kan man framhålla faktum att många grottor eller grottgångar i kända grottor ännu ej är upptäckta, vilket sporrar många att hålla på med grottor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Grottmaterial ==&lt;br /&gt;
Grottor kan bildas i flera olika material. Ofta avser man med grotta ett hålrum i [[berggrund|berg]]. Ett hålrum i berg som inte är naturligt kan vara till exempel en [[gruva]] eller en [[tunnel]]. Grottor förekommer även i och i underkanten av [[glaciär]]er, där vatten kan gröpa ur långa gångar. Dessa kallas ibland för &amp;#039;&amp;#039;isgrottor&amp;#039;&amp;#039;, men isgrotta kan även referera till en grotta i berg som har partier med [[is]] som inte smälter bort under sommaren. Ett undantag till att hålrummet måste vara naturligt gäller &amp;#039;&amp;#039;snögrottor&amp;#039;&amp;#039;. Dessa är vanligtvis gjorda av människor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Typer av grottor ==&lt;br /&gt;
Grottor bildas av [[geologi]]ska processer.&lt;br /&gt;
Exempel på processer som kan vara aktuella är [[kemi]]ska proceser, [[erosion]], [[tektonik]], [[mikroorganism]]er, [[tryck]] och inflytande av [[atmosfär]]en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Primära grottor ===&lt;br /&gt;
Några grottor bildas samtidigt som det omgivande materialet. Dessa kallas för &amp;#039;&amp;#039;primära grottor&amp;#039;&amp;#039;.&lt;br /&gt;
[[Fil:hawaiian lava tube.jpg|miniatyr|300px|Inne i en lavagrotta på Hawaii]]&lt;br /&gt;
* &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Lavagrottor&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;, eller lavatunnlar, bildas av vulkanisk aktivitet. Om [[lava]]n flyter nedför en backe och kyls kan den stelna på ytan. Om lavan inuti flyter bort bildas en grotta. Lavagrottor finns bland annat på Hawaii och på Island. Kazumura Cave på Hawaii är världens längsta lavagrotta, mer än 65 km lång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sekundära grottor ===&lt;br /&gt;
Grottor som bildas efter det omgivande materialet kallas för &amp;#039;&amp;#039;sekundära grottor&amp;#039;&amp;#039;. Detta är den vanligaste typen.&lt;br /&gt;
* &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Karstgrottor&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; är belägna i berg av [[kalksten]] eller [[dolomit]] och har bildats genom att vatten med lågt [[pH]] har trängt in och cirkulerat i sprickor och småningom löst upp (korroderat) bergarten och [[karst]] har börjat att bildas. Grottgångarna är orsakade av vattnets kemiska inverkan på stenen. Beroende på riktningen och beskaffenheten hos de vägar i bergets inre utefter vilket vattnet har runnit har gångarna fått olika form, storlek, längdutsträckning, höjd och läge. Ofta förekommer stora rum, från vilka mer eller mindre vidsträckta gångar utgår eller förgrenar sig i ena eller andra riktningen. Grottor av detta slag finns i alla länder, som äger större kalkstensområden. I åtskilliga karstgrottor finns vackra [[droppsten]]sbildningar. I Sverige förekommer karstgrottor företrädesvis i fjällkedjan (Korallgrottan som är Sveriges längsta grotta är en sådan), även om mindre karstgrottor också finns i södra Sverige. Lummelundagrottan på Gotland är ett lysande undantag. Benämningen &amp;quot;karst&amp;quot; kommer av det tyska namnet för ett område i Slovenien (där det kallas Kras) och i Italien (där det kallas Carso). Den första forskningen kring kalkstenstopografi gjordes i detta område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Strandgrottor&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; (tunnelgrottor) förekommer vid branta, klippiga kuster och har bildats genom vattnets (havsvågors och bränningars) rent mekaniskt sönderbrytande och bortförande inverkan på även hårdare bergarter av med sprickor genomsatta partier. Dessa grottor har ofta ett i viss grad nischformat utseende, men kan även sträcka sig ganska långt in i berget. Man kan även finna strandgrottor långt uppe på land vid gamla havsnivåer, exempelvis vid Östersjöns olika föregångare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Sprickgrottor&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; är hålrum som uppkommit genom sättningar och förskjutningar i berget. Sprickgrottor blir sällan speciellt långa. Till dem som ändå har längd av ansenliga mått hör Trollegater (143 meter) i Östergötland. En annan vanligt förekommande sprickgrottyp i områden som varit täckta av [[inlandsis]] är de så kallade [[neotektonik|neotektoniska]] grottorna som bildats av att en bergsknalle spruckit upp på grund av de spänningar som byggs upp av [[landhöjning]]en. Ett utmärkt exempel på denna typ är Bodagrottorna utanför Iggesund i Hälsingland, Sverige, som med sina 2633 meter är en av världens längsta granitgrottor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Blockgrottor&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; är grottor som bildas mellan stenblock eller mellan stenblock och fast berg. De kan exempelvis bildas när en bergsbrant rasar ner och bildar så kallade rasbrantsgrottor, eller under [[flyttblock]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Horisontella [[jättegryta|jättegrytor]]&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; är en ovanlig, men förekommande grottyp. Sådana grottor har rundad form och släta väggar. Ett exempel är Rösjögrottan utanför Motala.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Frostvittringsgrottor&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. Frostvittring innebär att vatten, som trängt in i porer och sprickor i berggrunden, utvidgas när det fryser till is och får små bitar sten att lossna. Processen spelar, i klimat där det förekommer, främst en bidragande roll vid många grottors bildning. Det finns dock även exempel på grottor som anses ha bildats enbart eller nästan enbart genom frostvittring. En sådan grotta är Uvhålet på Djurmo klack i Dalarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Grottor i världen ==&lt;br /&gt;
Grottor finns över hela världen, men många är ännu ej upptäckta. Antalet dokumenterade grottor är starkt relaterat till länder där grottkrypning varit en populär aktivitet i många år, exempelvis Australien, Frankrike, Italien, Storbritannien och USA.&lt;br /&gt;
Som ett resultat av detta finns grottor på många ställen i Europa, Nordamerika och Oceanien medan Sydamerika, Afrika, Asien och Antarktis har relativt sett färre dokumenterade grottor. Detta är dock en grov generalisering då exempelvis stora delar av Nordamerika saknar dokumenterade grottor, medan exempelvis Brasilien och Madagaskar har många kända grottor. Allteftersom jordens områden med potentiella grottor genomsöks mer noggrant kan man vänta sig att fördelningen av grottor kommer att förändras. Exempelvis har Kina ungefär hälften av världens exponerade [[kalksten]] (mer än 1&amp;amp;nbsp;000&amp;amp;nbsp;000 [[kvadratkilometer|km&amp;amp;sup2;]]) men ändå relativt få dokumenterade grottor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Rekordhållare ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Mammoth cave canyon.jpg|250px|höger|miniatyr|En grottgång i Mammoth Cave System, världens längsta grotta.]]&lt;br /&gt;
Det grottsystem som har den längsta sammanlagda längden av sina gångar är Mammoth Cave System i Kentucky i USA med 591&amp;amp;nbsp;km (januari 2009). De två därefter längsta grottorna är bara runt en tredjedel så långa. Näst längst är Optimisticeskaja i Ternopil oblast i Ukraina med 230&amp;amp;nbsp;km (januari 2009) och strax därefter Jewel Cave i South Dakota i USA med 225&amp;amp;nbsp;km (januari 2009). Europas näst längsta grotta är Hölloch i Schweiz. Den längsta grottan i Skandinavien är Tjoarvekrájgge i Nordland, Norge, som är karterad till 21,8&amp;amp;nbsp;km längd (januari 2009)&amp;lt;ref&amp;gt;{{webbref | författare=Bob Gulden | publdatum=2009-01-20|titel=Worlds Longest Caves|url=http://www.caverbob.com/wlong.htm|utgivare=| hämtdatum=2009-02-06}}&amp;lt;/ref&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Världens djupaste grotta, när man räknar höjdskillnaden mellan grottans högsta och lägsta punkt, är Kruberagrottan i Abchazien, Georgien med 2&amp;amp;nbsp;191 meter (januari 2009). Detta var den första grottan i världen som utforskades till ett djup på mer än 2&amp;amp;nbsp;km. Den första grottan som utforskades till ett djup på mer än 1 km var den kända Gouffre Berger i Frankrike, som nu tillsammans med Gouffre de la Fromagere mäter 1&amp;amp;nbsp;273 meters djup (januari 2009). Näst djupast i världen idag (januari 2009) är Illyuzia-Mezhonnogo-Snezhnaya, också i Abchazien, Georgien med 1&amp;amp;nbsp;753 meter (januari 2009). Trea ligger Lamprechtsofen Vogelschacht Weg Schacht i Österrike med 1&amp;amp;nbsp;632 meter och fyra är Gouffre Mirolda - Lucien Bouclier i Frankrike med 1&amp;amp;nbsp;626 meter&amp;lt;ref&amp;gt;{{webbref | författare=Bob Gulden | publdatum=2009-01-20 | titel=Worlds Deepest Caves    | url=http://www.caverbob.com/wdeep.htm  | utgivare= | hämtdatum=2009-02-06 }}&amp;lt;/ref&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den djupaste kända schaktet (lodräta stupet) i en grotta finns i grottan Vrtoglavica i Slovenien och mäter 603 meter. Näst djupast är ett schakt i grottan Patkov Gušt i Velebitbergen i Kroatien med 553 meter&amp;lt;ref&amp;gt;{{webbref | författare=Bob Gulden | publdatum=2007-08-01 | titel=The Worlds Great Vertical Pits  | url=http://www.caverbob.com/pit.htm  | utgivare= | hämtdatum=2009-02-06 }}&amp;lt;/ref&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det största grottrummet är Sarawak Chamber i grottan Lubang Nasib Bagus som ligger i nationalparken Gunung Mulu, Sarawak, Borneo, Malaysia. Det är en stenblocksfylld sal som mäter 600 gånger 415&amp;amp;nbsp;meter, med en höjd på 100&amp;amp;nbsp;meter&amp;lt;ref&amp;gt;{{webbref | författare=Bob Gulden | publdatum=2007-08-01 | titel=The Largest Underground Chambers by Surface Area | url=http://www.caverbob.com/room.htm  | utgivare= | hämtdatum=2009-02-06 }}&amp;lt;/ref&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom nya grottor och nya grottgångar hela tiden upptäcks måste rekordlistan med all sannolikhet revideras efterhand.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Andra intressanta grottor och grottliknande bildningar===&lt;br /&gt;
Villa Luz i Mexiko är en giftig grotta fylld med svavelväte och bakteriekolonier.&amp;lt;ref&amp;gt;National Geographic nr  5/01&amp;lt;/ref&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Några grottor har tack vare sitt innehåll av grottmålningar och andra kulturlämningar utsetts till Världsarv, exempel på detta är [[Atapuerca]] (karstbildning) och [[Altamira]]. Bland grottliknande bildningar kan nämnas Las Médulas i Spanien, som är resterna efter romarnas brytning av guld med hjälp av den äldre gruvbrytningstekniken &amp;#039;&amp;#039;Ruina Montium&amp;#039;&amp;#039;, även detta utsett till Världsarv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Grottor i Sverige (urval) ===&lt;br /&gt;
* [[Tykarpsgrottan]]&lt;br /&gt;
* [[Lummelundagrottan]] på Gotland.&lt;br /&gt;
* [[Barnekällagrottan]] vid Kristianstad, Skåne.&lt;br /&gt;
* [[Balsbergsgrottan]] i nordöstra Skåne.&lt;br /&gt;
* [[Jungfrukamrarna]] på Kullaberg i Skåne.&lt;br /&gt;
* [[Korallgrottan]] i Jämtland.&lt;br /&gt;
* [[Bodagrottorna]] i Iggesund i Hälsingland.&lt;br /&gt;
* [[Hölickgrottorna]] i Hudiksvall i Hälsingland.&lt;br /&gt;
* [[Pukeberget]] med Pukebergsgrottan i Enköping i Uppland.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Se även ==&lt;br /&gt;
* [[Grottmålningar]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Referenser ==&lt;br /&gt;
=== Noter ===&lt;br /&gt;
&amp;lt;references /&amp;gt;&lt;br /&gt;
=== Tryckta källor ===&lt;br /&gt;
* Lars-Erik Åström: &amp;#039;&amp;#039;Grottor i Sverige&amp;#039;&amp;#039;, Känn ditt land - Svenska Turistföreningen, 1986.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Externa länkar ==&lt;br /&gt;
{{Commons|Cave|Grotta}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Grottor| ]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Kust- och oceaniska landformer]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dan Olsson</name></author>
	</entry>
</feed>